Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående studiehjälp åt landsbygdens ungdom m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-07 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:351, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående studiehjälp åt landsbygdens ungdom m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 351.

1

Nr 351.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1945.

Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående studiehjälp åt landsbygdens

ungdom m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 149.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

150) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna

för budgetåret 1945/46 dels till Studiehjälp för högre undervisning åt

landsbygdens ungdom ett anslag av 1 910 000 kronor, dels ock till Statens

studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1945/46 ett anslag av 20 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 74, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 26

januari 1945, föreslagit riksdagen att

1. till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 1 700 000 kronor;

2. till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor

med kombinerad undervisning för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 125 000 kronor;

3. till Anordnande av kombinerad korrespondens- och radioundervisning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor;

4. till Handledning vid kombinerad korrespondens- och radioundervisning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor;

5. till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroan
Bihang

till riksdagen* protokoll 19i5. 14 sami. Nr Säl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse nr 351.

stalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor;
6.

till Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid

högre läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

9 000 kronor;

7. till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 25 000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande

motionerna 1:297 och 11:463, i vilka hemställts, l:o) att riksdagen

vid sin behandling av frågan örn studiehjälp för högre undervisning åt

landsbygdens ungdom m. m. måtte vidtaga i motionerna förordade ändringar

i Kungl. Maj:ts förslag samt att 2:o) i propositionen nr 74 äskade

anslag för ifrågavarande ändamål måtte höjas i den utsträckning, som ett

biträdande av förstnämnda hemställan nödvändiggjorde, dels de likalydande

motionerna I: 300 och II: 464, i vilka jämte annat hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av proposition nr 74 med beaktande av vad i motionerna

anförts måtte l:o) uttala sig för att inackorderingsbidrag för lärjunge

vid högre läroanstalt skall kunna utgöra högst 1 000 kronor per läsår,

att avläggandet av viss examen icke uppställes som villkor för stipendier

till elever, som bedriva korrespondensstudier, och att resebidrag skola kunna

utgå till elever vid skolor för kombinerad korrespondens- och muntlig

undervisning, 2:o) besluta att reservationsanslaget till stipendier åt lärjungar

vid högre läroanstalter uppföres med ett belopp av kronor 1 800 000, dels

motionen 11:465, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, l:o) att det

i propositionen föreslagna maximibeloppet för stipendier höjes från 675

kronor till 800 kronor, 2:o) att statsbidraget till iordningställandet av

skolhem skall kunna utgå med omkring 85 procent av styrkta verldiga

kostnader och att det i propositionen beräknade reservationsanslaget på

denna punkt höjes i proportion härtill, dels ock motionen II: 468, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta l:o) att till stipendier åt lärjungar vid

högre läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

5 340 000 kronor samt 2:o) att till stipendier för studier genom korrespondens

och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 830 000 kronor.

Inledning.

Med anledning av vad departementschefen inledningsvis anfört vill

riksdagen framhålla, att riksdagen i likhet med departementschefen hyser

den förhoppningen, att de olika av departementschefen antydda förslagen

i syfte att främja ungdomens utbildning och intresse för det praktiska

arbetslivet snarast möjligt komma att framläggas för riksdagen.

Behovet av studiehjälp.

Frågan örn hjälpåtgärder för underlättande av tillträdet till högre skolundervisning

för studielämpliga barn från ekonomiskt svagt ställda familjer

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse nr 351.

i städer och tätorter är — såsom departementschefen upplyst — under

övervägande inom skolutredningens socialpedagogiska delegation. Riksdagen

vill understryka angelägenheten av att detta spörsmål snarast bringas

till en lösning. Emot vad departementschefen under detta avsnitt anfört

har riksdagen icke funnit något att erinra.

Begreppet landsbygden.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att studiehjälp bör

kunna utgå till lärjunge, som icke i sin hemort eller dess närhet — vare

sig hemorten tillhör den egentliga landsbygden eller ej — har tillgång till

den högre skolutbildning han söker. Minimiavståndet mellan bostadsorten

och skolan bör, i anslutning till vad departementschefen förordat, enligt

riksdagens mening icke utgöra mindre än omkring 5 kilometer. Såsom departementschefen

framhållit bör i fråga örn minimiavståndet hänsyn tagas

även till kommunikationsförhållandena och liknande omständigheter, så att

där kommunikationerna äro goda strängare krav uppställas.

Bestridande av kostnaderna för studiehjälp.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under förevarande avsnitt anfört.

Stipendier till inackordering och resor.

Riksdagen har i likhet med departementschefen godtagit skolutredningens

förslag, att stipendier för bekostande av inackordering och dagliga resor

tilldelas för studier lämpliga ungdomar från landsbygden. I fråga om vilka

skolors lärjungar som skola vara berättigade att erhålla dylik studiehjälp

har riksdagen godkänt departementschefens förslag.

Beträffande normerna för tilldelning av stipendier har departementschefen

funnit det lämpligt, att ett högstbelopp för läsår och lärjunge fixeras. Departementschefen

har med utgångspunkt från att stipendier åt elever vid folkhögskolor

och vid anstalter för yrkesundervisning i årets åttonde huvudtitel

föreslagits utgå med ett högsta stipendiebelopp för högsta behovsgraden av

75 kronor för månad, ansett samma belopp, vilket vid högre läroanstalter

för läsår innebure 675 kronor, böra bestämmas som maximum för de nu

ifrågasatta stipendierna.

I motionerna I: 297 och II: 463 samt I: 300 och II: 464 har föreslagits

förläsår ett högsta stipendiebelopp av 1 000 kronor, i motionen II: 465 av 800

kronor, i motionen II: 468 av 1 200 kronor och i motionen II: 225 av 2 000

kronor.

Riksdagen får erinra därom, att innevarande års riksdag i anledning av

ovannämnda förslag örn ett högsta stipendiebelopp av 75 kronor för månad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 351.

åt elever vid folkhögskolor i sin skrivelse nr 8 anfört, att åtskilliga skäl talade

för principen att helt obemedlade elever borde kunna få alla sina kostnader

för genomgång av en folkhögskolekurs täckta genom stipendier, helt

eller till väsentlig del av statsmedel. Riksdagen ansåg sig dock icke i detta

sammanhang böra taga ställning till denna fråga, utan fann sig för närvarande

böra godtaga de av skolöverstyrelsen föreslagna stipendiegrunderna

att gälla för nästa budgetår. I fråga om stipendierna för elever vid anstalter

för yrkesundervisning gjorde riksdagen motsvarande uttalande.

I anslutning till dessa uttalanden från riksdagens sida vill riksdagen nu

framhålla, att enligt riksdagens mening starka skäl tala för den principen,

att stipendierna för såväl teoretiska som praktiska studier för helt obemedlade

studiebegåvade lärjungar från både landsbygden och städer eller andra

tätorter avpassas så, att de i huvudsak giva full behovstäckning. Riksdagen

förutsätter därför, att samtliga stipendiefrågor av nu förevarande eller lik

nande slag (studiehjälp åt landsbygdens ungdom och ungdom från städer

och andra tätorter, stipendier till elever vid folkhögskolor och anstalter för

yrkesundervisning m. m.) örn möjligt redan vid nästa års riksdag komma

att lösas i överensstämmelse med den av riksdagen sålunda angivna principen.

I avvaktan härpå och för att redan vid innevarande års riksdag i viss

mån tillmötesgå det ovannämnda önskemålet har riksdagen beslutat en

jämkning i det av departementschefen åt ungdom från landsbygden föreslagna

högsta stipendiebeloppet. För att giva den stipendieutdelande myndigheten

önskvärd rörelsefrihet vid stipendieutdelningen anser riksdagen att

i särskilda fall, nämligen då det är fråga om helt obemedlade lärjungar, stipendiebeloppet

bör kunna utgå med högst 800 kronor för läsår.

Emot departementschefens förslag örn särskilt stipendium för resor till

medellös lärjunge, som åtnjuter stipendium för inackordering, har riksdagen

icke funnit annat att erinra än att riksdagen ifrågasätter, om icke även bidrag

till kostnader för resor under pågående termin må kunna givas genom

stipendium i den utsträckning, som med hänsyn till omständigheterna i varje

särskilt fall — däribland även hemmets avstånd från skolorten — kan befinnas

rimligt. Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla, att såvitt

riksdagen kunnat finna departementschefen icke anslutit sig till statskontorets

förslag att stipendium för resor må kunna utgå med belopp, motsvarande

högst den verkliga kostnaden i den mån denna överstiger 100 kronor

för läsår. Riksdagen delar denna departementschefens uppfattning.

Med hänsyn till det i motionerna I: 297 och II: 463 framställda förslaget

örn att stipendierna böra motsvara den verkliga resekostnaden med

billigaste kommunikationsmedel vill riksdagen framhålla, att man på

nuvarande stadium, i avsaknad av alla erfarenheter på området, svårligen

kan eller bör från riksdagens sida fixera några strikta regler för resestipendiernas

utmätande. Vid den praktiska tillämpningen av denna stipendieform

torde närmare klarhet komma att vinnas efter vilka grunder stipendierna

lämpligen böra avpassas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse nr 351.

Riksdagen förutsätter, att särskilt stipendium för resor för helinackorderad

lärjunge i regel kommer att avse resor mellan hemorten och närmaste läroverksort,

som erbjuder den speciella utbildning, lärjungen önskar ernå.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit i fråga om stipendier till inackordering

och resor har icke givit riksdagen anledning till erinran. I detta

sammanhang vill riksdagen dock framhålla, att när det gäller att pröva sökandens

egen eller föräldrarnas ekonomiska ställning, det synes lämpligt, att

bestämmelse intages örn att vid stipendieansökningen skall fogas avskrift av

vederbörlig kronodebetsedel. Riksdagen får vidare i anslutning till vad departementschefen

i ämnet anfört understryka, dels att en skärpning av fordringarna

för tillträde till gymnasiet synes böra tagas under allvarligt övervägande,

i syfte att förhindra en alltför stark tillströmning till de teoretiska studiebanorna,

dels ock att vid konkurrens mellan inbördes likställda sökande till

stipendium företräde bör givas åt den, vars utbildning tager sikte på ett

praktiskt yrke.

På grund av den ståndpunkt riksdagen här intagit i fråga om stipendiebeloppets

storlek har det av Kungl. Majit för ändamålet äskade anslaget av

1 700 000 kronor ökats med 200 000 kronor till 1 900 000 kronor.

Stipendier till understöd av studier vid brevskolor eller skolor

med kombinerad undervisning.

I likhet med departementschefen vill riksdagen framhålla, att korrespondensundervisningen

haft en icke oväsentlig betydelse för att underlätta

studiemöjligheterna för sådana ungdomar, som av ett eller annat skäl icke

önskat eller kunnat genomgå högre skola, samt att icke minst landsbygdens

ungdom dragit fördel av denna undervisning. Kungl. Maj:ts nu föreliggande

förslag avser att genom inrättande av särskilda stipendier för vissa lärjungar

skapa förutsättningar för de ekonomiskt svagare ställda att bedriva

studier vid brevskolor eller skolor med kombinerad korrespondens- och

muntlig undervisning. Departementschefen har i sådant avseende ansett

stipendium böra utgå med högst 200 kronor per läsår för lärjunge som bedriver

enskilda korrespondensstudier för realexamen eller bedriver dylika

studier för studentexamen, samt med högst 300 kronor per läsår för lärjunge

vid enskild realskola med kombinerad korrespondens- och muntlig

undervisning. Enligt riksdagens mening måste emellertid en viss smidighet i

tilldelningen av understöden eftersträvas, varigenom större rättvisa kan uppnås

i fråga om de föreliggande individuella fallen. Skolutredningen har för sin

del föreslagit, att sådant stipendium, varom här är fråga, i allmänhet bör utgå

med så stort belopp, alt största delen av kursavgiften till korrespondensinstitutet

därmed kan betalas. Riksdagen anser i likhet med skolutredningen, att

den stipendieutdelande myndigheten på detta område bör tilldelas en viss

rörelsefrihet och har alltså icke fastställt någon maximering av stipendiebe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 351.

loppen utan beslutat, att dylika stipendier må utgå med omkring 200 respektive

300 kronor per läsår efter prövning från fall till fall. Riksdagen har för

sin del även funnit att goda skäl tala för att, därest en studerande avlägger

examen på kortare tid än den beräknade — t. ex. realexamen på 2% år i

stället för på 3 år — han icke på grund härav bör få stipendiet reducerat

utan komma i åtnjutande av samma förmåner som skulle hava utgått till

honom för den längre studietiden.

Riksdagen vill framhålla, att med de sålunda av riksdagen vidtagna modifikationerna

i Kungl. Maj:ts förslag tillgodoses även i viss utsträckning de

i motionerna I: 297 och II: 463 samt II: 468 i förevarande avseende framställda

önskemålen. Med hänsyn till att den nu ifrågavarande stipendieformen till

en början måste få karaktären av en försöksanordning, har riksdagen ansett

sig icke kunna bifalla det i motionerna I: 300 och II: 464 framställda förslaget,

att viss examen icke uppställes såsom fordran för stipendiums erhållande.

Erfarenheten torde framdeles få utvisa, huruvida det kan befinnas

lämpligt och görligt att vidga området för utgivandet av stipendier av här

ifrågavarande slag. Riksdagen anser sig icke heller nu beredd att taga ställning

till det i sistnämnda motioner framställda förslaget om införande av

stipendier för resor för elever, som bedriva studier vid korrespondensskolor.

Även här torde ytterligare erfarenhet rörande stipendiesystemetis verkningar

först böra avvaktas. Den i motionerna I: 297 och II: 463 berörda

frågan om upprättandet av ett statligt korrespondensinstitut är enligt riksdagens

mening ett mycket omfattande spörsmål, vilket står i nära samband

med frågan huruvida och i så fall på vad sätt en statlig kontroll över korrespondensinstituten

bör införas. Riksdagen anser sig icke för närvarande

kunna taga ställning till detta spörsmål, men finner det önskvärt att verksamheten

vid de enskilda korrespondensinstituten följes med största uppmärksamhet.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit övervägande skäl

tala för att anslag för nästa budgetår icke anvisas till statsbidrag för anskaffande

av lokaler för enskilda skolor med kombinerad korrespondens- och

muntlig undervisning.

Emot vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt anfört och

föreslagit har riksdagen icke funnit anledning till annan erinran än att det

för ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet av 125 000 kronor —

med hänsyn till att riksdagen icke fastställt någon maximering av stipendiebeloppen

— höjts med 10 000 kronor till 135 000 kronor.

Anordnande av kombinerad brev- och radioundervisning samt

handledning av lärjungar vid sådan undervisning.

Ehuru enligt riksdagens mening tvekan kan råda i fråga örn de resultat,

som kunna ernås genom en undervisning av här ifrågasatt slag, har riks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse nr 351.

dagen likväl icke velat motsätta sig att ett begränsat försök göres på detta

område. På grund härav har riksdagen ansett sig böra för ändamålet anvisa

de av Kungl. Maj:t äskade anslagen å 60 000 respektive 20 000 kronor.

Statsbidrag till inrättande av skolhem och till avlönande

av föreståndare vid dylika.

Riksdagen anser i likhet med departementschefen det i hög grad önskvärt

att staten skänker en skolhemsverksamhet, avsedd för de högre läroanstalternas

lärjungar, verksamt stöd. Enligt Kungl. Maj:ts förslag är det avsett,

att landsting, annan kommun eller stiftelse skall inträda som huvudman

för ifrågavarande skolhem. Skolutredningen har föreslagit, att statsbidrag

till såväl ny- som ombyggnad av skolhem ävensom till hemmens inredning

skulle utgå med belopp, som Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämde,

samt ansett att omkring 75 procent av kostnaderna borde bestridas av statsmedel.

Departementschefen har anslutit sig till skolutredningens förslag.

I motionen II: 465 har föreslagits, att statsbidraget skulle utgå med omkring

85 procent av de styrkta verkliga kostnaderna för skolhems iordningställande.

Enligt riksdagens mening tala övervägande skäl för att skolhemmen få

en lokal förankring, vilket försvåras om staten inträder som huvudman

för hemmen. Riksdagen bifaller därför departementschefens förslag på denna

punkt, varvid riksdagen förutsätter, att det i regel blir landstingen som inträda

som huvudmän. Riksdagen har emellertid kommit till den uppfattningen,

att det torde kunna ifrågasättas örn inrättande av skolhem i önskvärd

omfattning kan påräknas, därest de statsbidragsgrunder, som av skolutredningen

och departementschefen föreslagits, godtagas. Många av de

tänkta huvudmännen torde nämligen icke hava den ekonomiska bärkraft, att

de kunna påtaga sig de icke oväsentliga utgifter, som komma att för detta

ändamål falla på dem. Med hänsyn härtill och i betraktande av angelägenheten

av att denna verksamhet i möjligaste mån befrämjas och underlättas

har riksdagen ansett sig böra fastställa statsbidraget att utgå med minst 75

procent av de styrkta verkliga kostnaderna för skolhemsbyggnader och deras

inredning. Där särskilda skäl föreligga för utgivande av ett högre statsbidrag

än det sålunda angivna har riksdagen beslutat att åt Kungl. Majit inrymma

befogenhet att bevilja dylikt bidrag upp till 90 procent av de styrkta verkliga

kostnaderna.

Det torde även kunna ifrågasättas om icke för underlättande av att skolhemsverksamhet

i lämplig utsträckning kommer till stånd visst bidrag av

statsmedel bör utgå även till driftskostnaderna vid skolhemmen. Riksdagen

förutsätter, att Kungl. Majit, efter utredning av denna fråga, tager densamma

under övervägande och snarast möjligt för riksdagen framlägger det

förslag, vartill en dylik utredning må giva anledning.

I motionerna I: 297 och lii 463 har framställts förslag örn att i skolhem
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 351.

mens styrelser borde ingå representanter för olika ungdomsorganisationer.

Riksdagen är övertygad örn att de blivande huvudmännen för skolhemmen

i görligaste mån tillgodose i detta avseende framställda önskemål från olika

organisationers sida.

Riksdagen har ansett sig i frågans nuvarande läge böra bifalla departementschefens

förslag beträffande statsbidrag med ett belopp för år räknat av 4 500

kronor till avlönande av föreståndare vid skolhem. Riksdagen vill emellertid

framhålla, att det synes angeläget, att de ekonomiska betingelserna bliva sådana

att man som föreståndare erhåller för uppgiften väl kvalificerade personer.

Med hänsyn härtill torde grunderna för detta statsbidrags utgående

ävensom frågan örn vilka kvalifikationer, som lämpligen böra ställas på skolhemsföreståndarna,

böra göras till föremål för närmare undersökning i samband

med den av riksdagen ovan förutsatta utredningen angående statsbidrag

till driftskostnaderna vid skolhemmen.

På grund av sin ovan intagna ståndpunkt i fråga örn reglerna för statsbidragets

utgående till skolhemsbyggnader och deras inredning har riksdagen

ansett sig böra höja Kungl. Maj:ts för detta ändamål äskade anslagsbelopp

från 450 000 kronor till 500 000 kronor. Till bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhemmen har riksdagen för nästa budgetår i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag anvisat ett anslag av 9 000 kronor.

Vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt anfört och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

Studiehjälpens administration.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit det lämpligt att åt

studielånenämnden överlämnas den centrala administrationen av studiehjälpen

i avseende på de olika slagen av stipendier. Departementschefen harföreslagit,

att nämnden härvid skulle något utökas och få sitt kansli förstärkt.

Den omorganisation av nämnden, som på grund härav bleve behövlig, har departementschefen

ansett böra bliva föremål för ytterligare överväganden.

Riksdagen utgår ifrån, att den i motionerna I: 297 och II: 463 berörda frågan

angående ungdomsorganisationernas representerande i nämnden därvid kommer

att upptagas till omprövning.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot att i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföra anslaget till studielånenämnden

med ett belopp av 25 000 kronor.

På sätt departementschefen föreslagit torde för försöksverksamheten med

kombinerad brev- och radioundervisning skolöverstyrelsen och i fråga om

ärenden rörande skolhem och därmed sammanhängande spörsmål skolöverstyrelsen

respektive överstyrelsen för yrkesutbildning böra vara förberedande och

övervakande myndighet.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Rilcsdagens skrivelse nr 351. 9

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen

II: 465 — såvitt den avser det högsta stipendiebeloppet —

dels till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 1 900 000

kronor;

dels till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor

med kombinerad undervisning för budgetåret 1945/46 under åttonde

huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 135 000 kronor;

dels till Anordnande av kombinerad korrespondens- och radioundervisning

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 60 000 kronor;

dels till Handledning vid kombinerad korrespondens- och radioundervisning

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 20 000 kronor;

dels till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 500 000 kronor;

dels till Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid

högre läroanstalter för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat

ett förslagsanslag av 9 000 kronor;

dels ock till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1945/46

under åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag av 25 000 kronor.

Stockholm den 7 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till rilcsdagens protokoll 191/5. lif sami. Nr 351.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.