Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsrn. jt. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1945 46, jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-13 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:353, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsrn. jt. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1945 46, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 353.

1

Nr 353.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1945.

Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående vissa avlönings- rn. jt.

anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1945 46, jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 178.)

Till Konungen.

Vissa särskilda frigör.

l:o) Reglering av vissa militära arvoden. I propositionen nr 170 bär Kungl.

Majit (punkt 1, s. 2—101 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 2 mars 1945) föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl.

Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i

berörda statsrådsprotokoll anfört meddela erforderliga bestämmelser rörande

reglering av vissa militära arvoden.

Innan riksdagen ingår på de frågor beträffande arvoden utöver lön, som

nu föreligga till behandling, vill riksdagen uttala, att riksdagen i likhet med

departementschefen ansett, att med ett frångående av arvodesformen arvoden

i stället för lön bör tills vidare anstå och att denna fråga, som sammanhänger

med vissa organisatoriska spörsmål, lämpligen bör göras till föremål för övervägande

i samband med den blivande översynen av försvarsorganisationen.

Vad beträffar det nu tillämpade arvodessystemet arvode utöver lön präglas

detsamma av stor oenhetlighet särskilt med avseende å arvodenas storlek,

varjämte någon enhetlig grund för arvodestilldelningen saknas jämväl inom de

olika försvarsgrenarna. I nu angivna hänseende innebär Kungl. Majits föreliggande

förslag en rationalisering. Sålunda har det synts riksdagen vara en

påtaglig fördel, att de nu med högst växlande belopp utgående arvodena begränsas

på sätt föreslagits till ett fåtal bestämda typer och att, där arvodesbeloppen

äro beroende av tjänstgöringens omfattning, desamma beräknas efter

en enhetlig arvodestaxa, som emellertid rymmer ett antal olika arvodeskategorier.

Även i fråga örn beskärningen av arvodena och dessas avvägning mot

rekryteringsintressena har förslaget synts riksdagen bygga på godtagbara prim

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 14 sami. Nr 353.

1387 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 353.

eipel’. Då Kungl. Majlis förslag även i andra hänseenden synts ägnat att medföra

enhetlighet och överskådlighet, har riksdagen funnit sig böra godkänna,

att arvodesregleringen sker i huvudsaklig överensstämmelse med detsamma.

Riksdagen har givetvis förutsatt, att jämkningar i ett eller annat avseende

kunna komma att visa sig behövliga.

Vid sin prövning av förslagets detaljer och frågorna örn arvodenas i de särskilda

fallen bibehållande, tillskapande och avskaffande har vad därvid framkommit

givit riksdagen anledning till särskilt uttalande endast i följande

hänseende. Enligt förslaget skulle utbildningsarvoden kunna tillkomma alla

skolchefer. Enligt riksdagens mening saknas i och för sig tillräcklig anledning

att till skolchefer i högre löneställning än Oa 5 utgiva särskilda undervisningsarvoden.

Riksdagen har därför funnit sig böra besluta, att rätten för

skolchefer att erhålla sådana arvoden begränsas till att avse endast dylika

chefer, som tillhöra lönegraden Oa 5 eller lägre.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen beslutat

bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över Försvarsärenden för den 2

mars 1945 anfört och med iakttagande av vad riksdagen ovan beslutat meddela

erforderliga bestämmelser rörande reglering av vissa militära arvoden.

2:o) Tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. Kungl. Majit bär föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 101—134) besluta, att tryckningsverksamheten

inom försvaret och därmed sammanhängande arbetsuppgifter skola från och

med budgetåret 1945/46 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits.

Såsom i ärendet påvisats åsamkas statsverket betydande utgifter för tryckningsverksamheten

inom försvaret, varför ett nedbringande av dessa kostnader

måste framstå som en angelägen uppgift. Detta spörsmål var särskilt föremål

för övervägande vid 1944 års riksdag och föranledde då såsom nedan

framgår vissa principbeslut. En av de organisationsfrågor av större räckvidd,

som i angivna syfte nu upptagits till behandling, gäller ordningen för beställning

av tryck. Denna beställningsverksamhet är för närvarande såvitt angår

publikationstryck i det väsentliga centraliserad till försvarsdepartementets

kommandoexpeditioner, medan däremot beställning av blankettryck i betydande

omfattning sker även genom andra myndigheter. Även örn en ytterligare centralisering

utöver den nuvarande av beställningsverksamheten skulle i vissa

avseenden vara till fördel, har riksdagen dock ansett kunna ifrågasättas lämpligheten

av en centralisering redan nu i den utsträckning som tryckeriutredningen

förordat genom sitt förslag örn inrättandet av ett centralt tryckerikontor.

Det har synts riksdagen att både publikationstrycket och blanketttrycket

äro av sådan omfattning, att verksamheten knappast med större fördel

låter inordna sig i ett enda organ. Bland dryftade förslag till lösningar av

denna organisationsfråga har det förefallit riksdagen, som örn Kungl. Majits

förslag i detta avseende ur skilda synpunkter utgjorde en lämplig medelväg. En

fördel med detta förslag har synts riksdagen vara, att en organisation upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse nr 353.

byggd i enlighet med detsamma icke utgör hinder för en eventuellt i framtiden

erforderlig långtgående centralisering. Riksdagen har alltså beslutat att

beställningsverksamheten i fortsättningen uppdelas på två vart för sig centrala

organ. Lämplighetsskäl tala därvid för att denna verksamhet utövas vad

beträffar publikationstrycket genom den föreslagna centrala kommandoexpeditionen

för försvaret och vad beträffar blankettrycket genom försvarets civilförvaltning.

Yad angår frågan örn ordningen för framställning av tryck har riksdagen

även funnit sig kunna godkänna tryckeriutredningens av departementschefen

förordade förslag, att det nuvarande systemet bör bibehållas så länge ekonomiskt

fördelaktiga villkor på denna väg kunna för statsverket uppnås.

Inrättandet enbart för försvarets räkning av en särskild annonsbyrå har

icke synts riksdagen vara med hänsyn till storleken av annonsomsättningen

behövligt eller lämpligt. Riksdagen har alltså delat departementschefens uppfattning

i denna fråga.

Vid 1944 års riksdag fattades principbeslut örn upprättande av ett för försvaret

gemensamt bok- och blankettförråd. Vidare förutsatte riksdagen, att

en viss centralisering av försvarets s. k. hjälptrycksanläggning inom Stockholm

— försvarets tryckeri — skulle komma till stånd. Riksdagen har funnit

lämpligt, att dessa båda anstalter nu inrättas och på sätt föreslagits anknytas

till någon redan befintlig förrådsorganisation. Att desamma underställas

arméns intendenturförråd i Stockholm har icke föranlett någon riksdagens erinran.

Vad departementschefen anfört med avseende å anstalterna tillkommande

arbetsuppgifter m. m. har icke givit riksdagen anledning till särskilt

uttalande.

Vid genomförande av ovannämnda organisationsförändringar bliva vissa

minskningar i det nuvarande personalbeståndet möjliga. Såsom i ärendet

framhållits medför centralförrådets tillkomst även minskat personalbehov vid

vissa av de övriga myndigheter i Stockholm, vilkas bok- och blankettlager delvis

överföras till centralförrådet. Motsvarande gäller med avseende å försvarets

tryckeri. Då därigenom uppkommande personalminskningar icke nu

kunna med noggrannhet beräknas, må det ankomma på Kungl. Maj:t att efter

förnyad undersökning i ämnet meddela föreskrifter örn den personalminskning,

som på grundval av denna undersökning kan visa sig möjlig att genomföra.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om personalbehovet vid genomförande av

ovannämnda organisationsändringar samt befattningshavarnas löneställning

hava synts riksdagen vara i det hela väl avvägda och hava bifallits av riksdagen.

Det må ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

föreliggande förslag meddela närmare bestämmelser rörande organisationsändringarnas

genomförande.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag i de

delar, varom riksdagen icke särskilt uttalat sig, icke givit anledning till erinran,

får riksdagen anmäla, att riksdagen beslutat, att tryckningsverksamheten

inom försvaret och därmed sammanhängande arbetsuppgifter skola

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 353.

från och med budgetåret 1945/46 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 2 mars 1945 föreslagits.

3:o) Ändrade grunder för avlöning åt underofficerare och underbefäl vid utbildning

till officer. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 135—

137) att lämna utan erinran vad i förberörda statsrådsprotokoll förordats i

fråga om avlöningsförmåner åt underbefäl och underofficerare på aktiv stat

vid utbildning till officer på aktiv stat eller i reserven.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft motionen II: 534,

vari hemställts, att riksdagen måtte uttala, att vad Kungl. Maj:t under nu

ifrågavarande punkt förordat må äga tillämpning från och med budgetåret

1944/45.

Såsom i ärendet framhållits uppbära enligt gällande bestämmelser underbefäl

och underofficerare på aktiv stat under kommendering till officersutbildning

— med avstående av de med beställningen förenade löneförmånerna —

värnpliktigs avlöning, såframt Kungl. Majit ej för visst fall annorlunda förordnar.

Enligt sistnämnda undantagsbestämmelse, som åsyftar försörjningsplikt

och andra ekonomiska förhållanden, främst skattebörda, äger Kungl.

Majit medgiva här avsedd beställningshavare att helt eller delvis bibehålla

med beställningen på aktiv stat förenade löneförmåner.

I syfte att i vidgad utsträckning möjliggöra för ifrågavarande personalkategorier

att mottaga dylik kommendering har nu föreslagits, att vederbörande

skall under utbildningstiden äga åtnjuta med den fasta anställningen förenade

avlöningsförmåner. Riksdagen, som funnit skäl tala för förslaget, har beslutat,

att gällande bestämmelser på området skola ändras i enlighet härmed.

Med avseende å de elever, som genomgå utbildning då de nya bestämmelserna

träda i tillämpning, har det synts riksdagen icke obefogat att de komma

i åtnjutande av nämnda förmån jämväl för den förflutna delen av utbildningstiden.

Riksdagen, som alltså bifallit motionärens förslag att bestämmelserna

böra givas viss retroaktiv verkan, har beslutat, att aspirant (kadett),

varom här är fråga, som den 1 juli 1945 genomgår efter ingången av budgetåret

1944/45 påbörjad officersutbildning vid krigsskolan (motsvarande), skall

under den tid utbildningen sålunda pågått jämväl äga uppbära med den

fasta anställningen förenade löneförmåner.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke

givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen, i anledning av Kungl.

Maj:ts förslag och med bifall till motionen 11:534, giva Kungl. Majit till

känna vad riksdagen ovan anfört i fråga örn avlöningsförmåner åt underbefäl

och underofficerare på aktiv stat vid utbildning till officer på aktiv

stat eller i reserven.

4:o) Marinintendenturkårens organisation och omfattning. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen besluta (punkt 4, s. 137—167) att beträffande marinintendenturkårens

organisation och omfattning godkänna de riktlinjer, som

i förberörda statsrådsprotokoll angivits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 353.

o

Marinintendenturkårens organisation och omfattning har ännu icke helt

anpassats efter den utökade marinorganisation, som uppbyggts med stöd av

1942 års försvarsbeslut. Organisationsfrågan har emellertid varit föremål för

ingående undersökningar senast av 1944 års marinintendenturutredning, vars

resultat ligger till grund för Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag.

Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit avgörandet av

frågan örn marinintendenturkårens organisation icke böra ytterligare uppskjutas

utan ansett detta sedan länge svävande spörsmål nu böra bringas

till sin lösning. Detta har synts riksdagen motiverat ej endast av rekryteringsskäl

utan även av det förhållandet att intendenturpersonalen på grund

av organisationens vidgade omfattning icke räcker till för att tillgodose det

härigenom ökade behovet. För att bringa kårens personalbestånd i bättre

överensstämmelse med organisationens omfattning hava övervägts möjligheterna

att antingen utöka kårens aktiva kader eller att söka nedbringa arbetsuppgifterna.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett en

mer väsentlig utökning av kadern böra undvikas med hänsyn till den planerade

utredningen rörande försvarsorganisationens framtida utformning. I

fråga örn det andra alternativet — minskning av kårens arbetsuppgifter —

har undersökning härutinnan verkställts genom marinintendenturutredningen.

Utredningen har därvid kommit till det resultatet, att beträffande marinens

kamerala arbetsuppgifter utbyte lämpligen bör ske av marinintendenturofficerare

mot civil personal. Med hänsyn till att det här gäller befattningar av

övervägande civil karaktär, har riksdagen funnit ett dylikt utbyte befogat.

Såsom departementschefen framhållit medför förslaget i fråga den fördelen,

att genom den begränsning av marinintendenturkårens arbetsuppgifter, som

härigenom vinnes, kårens aktiva kader kan bibehållas vid i huvudsak nuvarande

omfattning. Förslaget har därför synts riksdagen böra godtagas såsom

grund för beräkningen av personalbehovet inom marinintendenturkåren.

Även de i anslutning härtill framlagda principförslagen rörande organisationen

av de kamerala förvaltningsorganen hava synts riksdagen i stort sett

godtagbara. Såsom emellertid utredningen och departementschefen framhållit

erfordras fortsatta organ:sationsundersökningar, innan slutlig ställning

kan tagas till dessa frågor.

Med avseende å föreliggande förslag i fråga om marinintendenturkårens

omfattning och fördelning på olika lönegrader är det med hänsyn till pågående

omorganisation inom olika grenar av den marina förvaltningsverksamheten

givetvis förenat med svårigheter att nu överblicka det exakta behovet av intendenturpersonal

vid marinen. Det har dock synts riksdagen, att vad departementschefen

härutinnan föreslagit bör i stort sett följas vid bestämmandet

av en mera definitiv organisation för kåren. Yad särskilt beträffar

marinöverintendentens löneställning har riksdagen delat departementschefens

uppfattning, att denna fråga nu bör lösas, och jämväl riksdagen har funnit

befattningen i fråga böra placeras i lönegraden Ob 2.

I fråga örn marinintendenturkårens rekrytering och utbildning har den

verkställda utredningen i ärendet synts riksdagen hava givit vid handen, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 35S.

en övergång för marinens del till arméns rekryteringssystem icke för närvarande

är att tillråda. Ej heller hava tillräckliga förutsättningar synts nu

vara för handen för inrättandet av en gemensam intendenturförvaltningsskola

för hela försvaret. Riksdagen har därför anslutit sig till departementschefens

mening, som delats av flertalet i ärendet hörda myndigheter, att marinintendenturkåren

även i fortsättningen bör rekryteras och utbildas enligt nu

gällande grunder. Förslaget att komplettera det hittills tillämpade utbildningssystemet

med viss efterutbildning har riksdagen funnit befogat. Det

må som departementschefen förutsatt ankomma på Kungl. Maj:t att efter

närmare utredning besluta örn ifrågavarande utbildning.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag i de

delar, varom riksdagen icke särskilt yttrat sig, icke givit anledning till erinran,

får riksdagen anmäla, att riksdagen beträffande marinintendenturkårens

organisation och omfattning godkänt de riktlinjer, som angivits i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1945.

®T5:o) Viss omorganisation av utbildningen vid sjökrigshögskolan. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 167—169) bemyndiga Kungl. Majit att

meddela bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i förberörda statsrådsprotokoll anfört angående omorganisationav

utbildningen vid sjökrigshögskolan.

Det framlagda förslaget till omorganisation i vissa avseenden av utbildningen

vid sjökrigshögskolan innebär i huvudsak, att den tidigare skilda

undervisningen för stabsutbildade och tekniskt utbildade officerare sammanföres

i syfte att tillgodose behovet för samtliga elever vid högskolan av ökad

kännedom örn och fördjupade insikter i stabstjänst och i den marina tjäjistens

tekniska problem. Då omorganisationen i fråga sålunda skulle vara

till påtaglig fördel för högskoleutbildningen har riksdagen funnit densamma

böra genomföras. Det må, såsom departementschefen förutsatt, ankomma på

Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse

med förslaget.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen bemyndigat Kungl. Majit att meddela

bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945 anfört angående

omorganisation av utbildningen vid sjökrigshögskolan.

6:o) Lönereglering för viss personal tillhörande den militära väderlekstjänsten.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 170—180) att godkänna

av departementschefen förordade grunder för lönereglering för militär meteorologpersonal.

Vid 1943 års riksdag fastställdes i enlighet med av Kungl. Majit framlagt

förslag vissa riktlinjer för den militära väderlekstjänstens organisation m. m.

Löneställningen för meteorologpersonalen har emellertid, i avvaktan på resultatet

av pågående utredning rörande meteorologpersonalen överhuvud taget,

icke slutligt bestämts. Sedan innevarande års riksdag godkänt förslag till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse nr 353.

reglering i viss utsträckning av de civila meteorologernas löneställning har

det befunnits lämpligt, att motsvarande fråga för de militära befattningshavarnas

del nu upptages till prövning.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle de högre befattningshavarna erhålla

ordinarie anställning. Den för dessa befattningshavare föreslagna löneställningen

överensstämmer med vad som beslutats för motsvarande civila befattningshavare,

varför riksdagen bifallit förslaget i denna del.

Den lägre civila meteorologpersonalens lönespörsmål har ännu icke föranlett

definitivt förslag till riksdagen. Riksdagen har därför i likhet med

departementschefen ansett, att med inrättandet av ordinarie tjänster för motsvarande

militära meteorologer bör tills vidare anstå. De förbättringar i löneställningen

för dessa befattningshavare, som departementschefen nu förordat,

hava synts riksdagen vara motiverade, och riksdagen har bifallit vad i sådant

hänseende föreslagits.

Yad Beträffar frågan örn särskild ersättning till den militära meteorologpersonalen

för nattjänstgöring har riksdagen funnit skäl tala för att dylik

ersättning må utgå enligt av lönenämnderna föreslagna och av departementschefen

förordade grunder.

Yad departementschefen i övrigt förordat har riksdagen funnit sig böra

godkänna.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1945 förordade grunder

för lönereglering för militär meteorologpersonal.

Anslagsfrågor.

Försvarsdepartementet.

7:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 7, s. 181—-187) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

försvarsdepartementet med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet

med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1945/46,

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 460 000 kronor.

I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att de i försvarsdepartementet ingående

tre kommandoexpeditionerna skulle vid tidpunkt, vartill ställning senare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 353.

skulle tagas, sammanslås till en för försvarsgrenarna gemensam kommandoexpedition,

organiserad på en armé-, en marin- och en flygsektion. Genom en

sådan åtgärd beräknades vissa förenklingar i rent administrativt hänseende

kunna vinnas, varjämte en del personalbesparingar ansåges kunna åstadkommas.

Ifrågavarande omorganisation har nu föreslagits skola genomföras från

och med ingången av nästa budgetår, därvid, bortsett från vissa mindre jämkningar,

de av 1942 års riksdag uppdragna riktlinjerna i allt väsentligt följts.

Frågan örn löneställningen för de olika befattningshavarna vid den gemensamma

kommandoexpeditionen lämnades öppen vid nämnda riksdag, varför

Kungl. Majit nu framlagt förslag i denna del.

Riksdagen har beslutat, att den nya organisationen nu skall genomföras,

och har icke funnit skäl till avvikelser från föreliggande förslag. Yad särskilt

beträffar löneställningen för chefen för kommandoexpeditionen står vad

Kungl. Majit härvid föreslagit i överensstämmelse med vad som förutsattes

vid 1942 års riksdag, varför riksdagen bifallit Kungl. Majits förslag jämväl i

denna del.

Under åberopande av det anförda och då den verkställda beräkningen

jämväl i övrigt av försvarsdepartementets avlöningsanslag icke givit riksdagen

anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för försvarsdepartementet med

försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare ..................................................................... C10

1 expeditionschef ..................................................................... C 8

1 byråchef .............................................................................. C 5

4 kansliråd .............................................................................. A 30

3 förste kanslisekreterare ......................................................... A 26

4 andre kanslisekreterare ......................................................... A 21

1 registrator ........................................................................... A15

1 kansliskrivare ........................................................................ All

3 kanslibiträden ........................................................................ A 7

1 förste expeditionsvakt ............................................................ A 7

2 expeditionsvakter .................................................................. A 5

3 kontorsbiträden ..................................................................... A 4

Kommandoexpeditionen.

1 chef för försvarets kommandoexpedition ..................... Ob 4 eller Ob 2

1 kanslibiträde ........................................................................ A 7

1 expeditionsvakt ..................................................................... A 61

1 kontorsbiträde........................................................................ A 4

1 Befattningen bibehålies i lönegrad A 5 intill dess ledighet uppkommer å den å övergångsstat

uppförda befattningen såsom förste expeditionsvakt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 353. 9

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å övergångsstat.

1 förste expeditionsvakt ..............................................-............. A 7

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste kanslisekreterare ......................................................... Eo 26

1 andre kanslisekreterare ......................................................... Eo 21

dels godkänt följande avlöningsstat för försvarsdepartementet med för
-

svarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till departementschefen .......................... kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ » 226 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis.............................................. » 140000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 106 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 67 000

Summa kronor 563 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.......................... kronor 103 000

Nettoutgift kronor 460 000

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat

ett förslagsanslag av 460 000 kronor.

Centrala förvaltningsmyndigheter.

Försvarets civilförvaltning.

8:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 8, s. 187—203) att

dels ur personalförteckningen för försvarets civilförvaltning utesluta en

under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppförd förrådsförman i lönegrad

A 7 och i stället å personalförteckningen under rubriken Tjänsteman å

övergångsstat — som i samband därmed ändras till Tjänstemän å övergångsstat

— uppföra en förrådsförman i lönegrad A 7 samt under rubriken Extra ordinarie

tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra ytterligare 1 förste byråsekreterare

i lönegrad Eo 24 ävensom 2 byråsekreterare och 2 revisorer, samtliga i lönegrad

Eo 21;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 353.

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

Under förevarande punkt har departementschefen upptagit till behandling

två organisationsfrågor av större räckvidd, nämligen frågan örn ordnandet av

blankettgranskningen inom försvaret samt spörsmålet örn införande av

maskinell bokföring vid civilförvaltningen.

Yad blankettgranskningen beträffar innebär förslaget att civilförvaltningens

befattning med blankettkontrollen å ena sidan begränsas väsentligen till

blankettekonomisk granskning samt upplysande och reglerande verksamhet

medan å andra sidan åt civilförvaltningen bör uppdragas motsvarande granskning

även såvitt avser blanketter av rent militär eller teknisk natur. Den

sålunda angivna gränsdragningen för civilförvaltningens befogenhetsområde

i berörda avseende har synts riksdagen lämplig. Riksdagen vill erinra, att

riksdagen ovan under punkt 2 beslutat, att beställning av blankettryck för

försvarets räkning skall ske genom civilförvaltningen. Det för fullgörande av

nu ifrågavarande arbetsuppgifter av departementschefen beräknade personalbehovet

har synts riksdagen vara väl avvägt.

Vidkommande frågan örn införande av maskinell bokföring i civilförvaltningen

har riksdagen funnit anordningen vara förenad med vissa fördelar

och har i princip bifallit förslaget härom. Riksdagen har beslutat bemyndiga

Kungl. Majit att redan under innevarande budgetår vidtaga förberedande

åtgärder för genomförande från och med den 1 juli 1946 av det nya bokföringssystemet.

Därest det skulle visa sig möjligt och lämpligt att redan

nu försöksvis tillämpa detsamma i vissa hänseenden eller beträffande vissa

delar av försvarets bokföring, må Kungl. Majit träffa avgörande härom.

Kungl. Majits förslag örn inrättande å ämbetsverkets kanslibyrå av en befattning

såsom förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24 har synts riksdagen

välgrundat. Den föreslagna förstärkningen i övrigt av extra ordinarie personal

har icke givit riksdagen anledning till erinran annat än i vad avser

inrättandet av en revisorsbefattning i lönegrad Eo 21, avsedd för kameralbyråns

kamrerarkontor. Riksdagen har icke kunnat finna behovet av denna

befattning tillräckligt styrkt och har ansett förslaget i fråga böra underkastas

förnyad granskning, innan beslut i ärendet fattas av riksdagen.

Den av beredskapen föranledda ansvällningen av ämbetsverkets personal

har enligt vad riksdagen inhämtat medfört en väsentlig rubbning av den normala

befordringsgången för den icke-ordinarie personalen. Då ämbetsverket

ägt antaga extra ordinarie befattningar allenast inom ramen för gällande fredsstaf

hava efter beredskapstidens inträde anställda extra tjänstemän icke

kunnat befordras till extra ordinarie förrän efter avsevärt längre tid än vad

fallet varit i fredstid. De försämrade avlönings- och befordringsförhållandena

hava medfört, att personalen i stigande omfattning lämnat ämbetsverket Enligt

vad som framhållits beräknas verkets arbetsuppgifter icke undergå någon

väsentlig minskning förrän avsevärd tid — minst ett år— förflutit efter det

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 353. 11

att beredskapen upphört. Intill dess torde sålunda kvarstå ett oavvisligt behov

av extra arbetskraft.

Efter Kungl. Maj:ts medgivande den 14 januari 1944 utgå för närvarande

inom civilförvaltningen vissa arvoden motsvarande lön enligt 21 respektive

24 löneklasserna. Av de tjänstemän, som åtnjuta dessa arvoden, innehava 11

såsom förste amanuenser befattningar i lönegrad Eo 18. Då ifrågavarande

arvoden efter återgång till fredsförhållanden torde få bibehållas allenast under

viss övergångstid, måste alltså vissa extra ordinarie amanuenser framdeles

återgå till sina amanuensbefattningar. För möjliggörande härav ha de för bestridande

av amanuenslönerna beräknade medlen under vederbörlig anslagspost

icke ansetts kunna disponeras för anställande av extra ordinarie amanuenser

i succession efter omförmälda arvodestagare.

Då åtgärder torde behöva vidtagas i syfte att motverka den stora avgången

bland amanuenspersonalen, har riksdagen funnit en lämplig utväg vara

att civilförvaltningen bemyndigas att med anlitande av angivna avlöningsmedel

bereda motsvarande antal extra tjänstemän anställning såsom extra

ordinarie. För att vid en återgång till fredsstat erforderliga lönemedel skola

stå till förfogande för den med förenämnda arvoden nu avlönade personalen

må civilförvaltningen därjämte bemyndigas att efter återgång till fredsförhållanden

överskrida anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal med belopp högst motsvarande kostnaderna för 11 befattningar i

lönegrad Eo 18, intill dess att genom avgång eller befordran från extra ordinarie

amanuensbefattningar anslagsposten åter kan nedbringas till ursprungligt

belopp.

Med hänsyn till vad riksdagen sålunda beslutat skall å personalförteckningen

för nästa budgetår uppföras ytterligare en revisor i lönegraden Eo 21

i stället för av Kungl. Majit föreslagna två. Vidare har i förhållande till

Kungl. Majits förslag anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal minskats med 7 000 kronor till 630 000 kronor och anslagsposten till

rörligt tillägg med 1 000 kronor till 167 000 kronor, varjämte anslagets slutsumma

bestämts till 1 242 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning

av Kungl. Majits förslag

dels ur personalförteckningen för försvarets civilförvaltning uteslutit en

under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppförd förrådsförman i lönegrad

A 7 och i stället å personalförteckningen under rubriken Tjänsteman å övergångsstat

-— som i samband därmed ändras till Tjänstemän å övergångsstat —

uppfört en förrådsförman i lönegrad A 7 samt under rubriken Extra ordinarie

tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppfört ytterligare 1 förste byråsekreterare

i lönegrad Eo 24 ävensom 2 byråsekreterare och 1 revisor, samtliga i lönegrad

Eo 2i,

dels godkänt följande avlöniugsstat för försvarets civilförvaltning, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 353.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 440 000

2. Arvoden och särskilda ersättuingar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ............................................ » 20 000

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal.............. » 630 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 167 000

Summa kronor 1 257 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 15000

Nettoutgift kronor 1 242 000

dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisat ett förslagsanslag av 1 242 000 kronor.

9:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 9, s. 203 och 204) att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 315.000 kronor.

Under ämbetsverkets avlöningsanslag har riksdagen anmält, att riksdagen

icke haft något att erinra mot att det nya bokföringssystemet får försöksvis

tillämpas redan under nästa budgetår. Riksdagen har beslutat anvisa det med

anledning härav äskade beloppet av 15 000 kronor. Uå anslagsberäkningen även

i övrigt godtagits, får riksdagen anmäla, att riksdagen till Försvarets civilförvaltning:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av

315 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning.

10:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsförvaltning

: Avlöningar för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 210 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 10, s. 204—209) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse nr 353.

Då den i ämnet verkställda utredningen synts riksdagen hava ådagalagt,

att permanent behov föreligger av en i sjukvårdsförvaltningen placerad hälsovårdsinspektör,

har riksdagen medgivit, att en befattning härför inrättas och

att densamma hänföres till lönegraden Eo 17.

Mot förslaget örn inrättandet av en befattning såsom sjuksköterskeinspektris

i lönegraden Eo 15 har ej heller synts riksdagen någon erinran vara att

framställa, varför riksdagen godkänt detsamma.

Under erinran att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts förslag örn

inrättande av en fastare organisation för skärmbildsundersökningar av

värnpliktiga m. fl. har riksdagen godkänt det under förevarande punkt för

dessa undersökningars bedrivande begärda beloppet av 10 000 kronor.

Vid Kungl. Majit i övrigt föreslagit har ej heller givit riksdagen anledning

till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 107 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis................................................ » 56 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 77 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 34 700

Summa kronor 275 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................................... kronor 25 000

Nettoutgift kronor 250 000

dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Krigsmaterielverket.

ll:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 11, s. 210—225) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 1 230 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 353.

Vid sin behandling av propositionen nr 180 angående organisationen av

försvarsväsendets centrala förvaltning betonade 1943 års riksdag vikten av att

den nya förvaltningen såvitt möjligt finge växa fram successivt och organiskt,

vilket särskilt gällde krigsmaterielverket. Såsom i ärendet framhållits har en

planenlig utvidgning av verkets arbetsuppgifter också så småningom ägt rum,

varigenom anskaffningen av materiel tillhörande ett stort antal materielgrupper

överflyttats huvudsakligen från försvarsgrensförvaltningarna till krigsmaterielverket.

Detta har medfört ökat personalbehov. Med anledning härav

har Kungl. Maj:t nu framlagt förslag örn inrättandet av ett betydande antal

nya extra ordinarie befattningar.

Det föreliggande förslaget har givetvis varit i hög grad svårbedömbart, då

säkrare hållpunkter saknas rörande verkets arbetsomfång vid en återgång till

fredsförhållandena. Det har närmast förefallit riksdagen, som om verkets ansvällning

icke komme att bliva sådan, att behovet av nya tjänster i den omfattning,

som här föreslagits, kan anses till fullo motiverat. Att riksdagen det

oaktat icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag beror därpå, att riksdagen

utgått från att krigsmaterielverkets organisation kommer att bliva föremål för

närmare undersökning i samband med den blivande översynen av försvarsorganisationens

framtida utformning. Därest det vid denna utredning skulle

visa sig att en omvärdering av verkets personalbehov vore påkallad, torde

möjligheter föreligga att återflytta en del av personalen till försvarsgrensförvaltningarna.

Med sitt bifall till förslaget avser riksdagen ej endast antalet till nyinrättande

föreslagna befattningar utan även dessas inplacering å löneskalan.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att de viktigare befattningarna

inom krigsmaterielverket böra besättas med de i varje särskilt fall

lämpligaste personer, som stå till buds, oavsett örn dessa äro civila, militära

eller civilmilitära befattnings- eller beställningshavare. Yad departementschefen

med anledning härav föreslagit beträffande formerna för militär personals

tjänstgöring vid verket har icke givit riksdagen anledning till särskilt

uttalande.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels fastställt följande personalförteckning för krigsmaterielverket, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ..................................................................... C 16

1 överdirektör ........................................................................ C10

1 överingenjör ........................................................................ C 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

3 byråchefer ........................................................................ Eo 30

2 förste byrådirektörer............................................................ Eo 30

1 byrådirektör ..................................................................... Eo 28

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 353. 15

Befattning Lönegrad

3 förste byråingenjörer ......................................................... Eo 27

2 byrådntendenter .................................................................. Eo 27

7 byråingenjörer .................................................................. Eo 26

2 förste byråsekreterare ......................................................... Eo 26

1 kamrerare ........................................................................ Eo 26

11 byråingenjörer .................................................................. Eo 24

1 byråingenjör eller förste byråassistent .................................... Eo 24

1 förste byråassistent ............................................................ Eo 24

2 byråsekreterare .................................................................. Eo 21

1 byråassistent ..................................................................... Eo 21

dels godkänt följande avlöningsstat för krigsmaterielverket, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tj änstemän, förslagsvis........ kronor 61000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ............................................ » 75 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis1 » 975 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... »_169 000

Summa kronor 1 280 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 50 000

Nettoutgift kronor 1 230 000

1 Anslagsposten må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

dels och till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat

ett förslagsanslag av 1 230 000 kronor.

12:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 12, s. 226 och 227) att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag

till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning.

13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1

Ilar Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse nr 353.

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 297 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 13, s. 227—231) att

dels å personalförteckningen för arméns fortifikationsförvaltning under

rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare uppföra en maskinist i lönegraden

A 12, 1 eldare av 1. klassen i lönegraden A 7 samt — i stället för en

expeditionsvakt i lönegraden A 5 — en expeditionsvakt i lönegraden A 6;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 299 000 kronor.

Behovet av en förstärkning av amanuenspersonalen och den kvinnliga

kontorspersonalen vid fortifikationsförvaltningen har synts riksdagen motiverat,

varför riksdagen bifallit vad Kungl. Majit härutinnan föreslagit. Då

de föreslagna förändringarna i personalförteckningen och beräkningen i övrigt

av anslaget icke givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels å personalförteckningen för arméns fortifikationsförvaltning under

rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare uppfört en maskinist i

lönegraden A 12, 1 eldare av 1. klassen i lönegraden A 7 samt — i stället

för en expeditionsvakt i lönegraden A 5 — en expeditionsvakt i lönegraden

A 6,

dels godkänt följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 61000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .............................................. » 84 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 170 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 34 300

Summa kronor 349 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................................ kronor 50 800

Nettoutgift kronor 299 000

dels och till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 299000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 353.

17

Arméförvaltningen.

14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 14, s. 231—237) att

dels å personalförteckningen för arméförvaltningen under rubrikerna

Tjänstemän å ordinarie stat, Civil personal uppföra en verkstadsingenjör i

lönegraden C 5;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

Riksdagen, som funnit Kungl. Majlis förslag under förevarande punkt

befogade, har bifallit desamma, varför riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels å personalförteckningen för arméförvaltningen under rubrikerna Tjänstemän

å ordinarie stat, Civil personal uppfört en verkstadsingenjör i lönegraden

C 5,

dels godkänt följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 142 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .............................................. » 286 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 130 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 82 000

Summa kronor 640 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................................ kronor 193 000

Nettoutgift kronor 447 000

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat

ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

Marinio rvaltningen.

15:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 14 sami. Nr 353.

1387 <5 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse nr 353.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 15, s. 237—240) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 382 000 kronor.

Riksdagen har icke haft någon erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts

förslag och får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för marinförvaltningen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 167 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis .............................................. » 148 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 97 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 60 000

Summa kronor 473 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................................ kronor 91 000

Nettoutgift kronor 382 000

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat

ett förslagsanslag av 382 000 kronor.

Flygförvaltningen.

16:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 412 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 16, s. 241—246) att

dels å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken Ordinarie

tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra

1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå i lönegrad Oa 6, Oa 5

eller Ca 30 i stället för i lönegrad Oa 5 eller Ca 28, 1 kamrerare i lönegrad

A 24 i stället för i lönegrad A 22 samt en drivmedelsassistent och en motorfordonsassistent,

båda i lönegrad Eo 24;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Förslaget örn ändrad löneställning för chefen för materielavdelningens

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse nr 353.

utrustningsbyrå bär riksdagen funnit böra godtagas. Riksdagen har ej heller

velat framställa någon erinran mot att befattningen såsom kamrerare i flygförvaltningen

uppflyttas till lönegraden A 24. Yad Kungl. Majit i övrigt föreslagit

under flygförvaltningens avlöningsanslag har icke givit riksdagen anledning

till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken Ordinarie

tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppfört

1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå i lönegrad Oa 6, Oa 5

eller Ca 30 i stället för i lönegrad Oa 5 eller Ca 28, 1 kamrerare i lönegrad

A 24 i stället för i lönegrad A 22 samt en drivmedelsassistent och en motorfordonsassistent,

båda i lönegrad Eo 24,

dels godkänt följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 220 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ............................................ » 130 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ » 121 000

Anni. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens

normaliebyrå besättes med innehavare i lönegrad Ca 28, skall av

denna post innehållas ett belopp, beräknat efter 11 600 kronor för helt

budgetår.

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 66 000

Summa kronor 537 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis............. kronor 87 000

Nettoutgift kronor 450 000

dels och till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat

ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

17:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 17) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 2 845 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 17, s. 246—259) att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse nr 353.

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

försvarsstaben, med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,

med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 2 965 000 kronor.

Förslaget örn överflyttning av vissa arbetsuppgifter från militär personal

till kvinnliga befattningshavare har synts riksdagen böra godtagas i den av departementschefen

föreslagna omfattningen.

Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke givit riksdagen anledning till erinran,

får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för försvarsstaben, med undantag

av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Ordinarie tjänstemän.

Militär personal.

1 överbefälhavare ........................................ Ob 7

1 generalsperson (flaggman) eller överste (kommendör) Ob 4 eller Ob 2

2 överstar (kommendörer) .............................. Oa 6

14 regementsofficerare, försvarsattachéer................ Oa 6 el. Oa 5 el. Oa 4

1 regementsofficer........................................ Oa 6 el. Oa 5

11 regementsofficerare, varav 2 militärassistenter...... Oa 5 el. Oa 4

4 majorer, militärassistenter............................ Oa 4

1 major eller kapten .................................... Oa 4 el. Oa 3

Anm. Om beställningen innebaves av kapten, utgår avlöningen

i form av arvode.

23 kaptener, militärassistenter, arvoden ................ Oa 3

3 kaptener eller löjtnanter, militärassistenter, arvoden Oa 3 el. Oa 2

1 förvaltare .............''................................. OO 3

Civil personal.

2 detaljchefer å personalvårdsavdelningen ..

3 kanslibiträden................................

1 förste expeditionsvakt ......................

1 expeditionsvakt..............................

8 kontorsbiträden..............................

1 telefonist ....................................

Tjänsteman å övergångsstat.

1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet

A 30

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse nr 353.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

2 stabsredaktörer ........................................ MEo 23

1 ingenjör vid fotoanstalten............................ MEo 21

dels godkänt följande avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag av

försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning

förslagsvis .................................................... »

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, fö)''slagsvis ............................................ »

Särskilda löneförmåner för försvarsattacbéer och biträdande

försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis.................. kronor 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis ................ » 33 000

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis— » 25 000

d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis » 17 000

e) Eörflyttningsbidrag, förslagsvis........ » 30 000

f) Prisutjämningstillägg .................. » 19 000 >

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. »

Börligt tillägg, förslagsvis .................................. »

Summa kronor

675 000

293 000

27 000

414 000

161 000

172 000

1 742 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... kronor 202 000

Nettoutgift kronor 1 540 000

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett

förslagsanslag av 2 965 000 kronor.

Armén.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

18:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr i bär

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 20) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet till Armén: Avlöningar till aktiv

personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 72 200 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 18, s. 259—320) att

dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,

vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse nr 353.

tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Majlis beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943 och den

2 juni 1944 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns

personalförteckningar budgetåren 1942/43—1944/45, än aven de särskilda föreskrifter,

som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av

den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation

av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945 angivna grunder

utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid

för uppflyttning till högre löneklass för personal, som i anslutning till föreliggande

förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas från

övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar

på aktiv stat vid försvarsväsendet;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret

1945/46;

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 70 700 000 kronor.

Vidare har riksdagen i detta sammanhang till behandling förehaft motionen

lii 530, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att beställningen

som fälttygmästare från och med budgetåret 1945/46 skall vara uppförd i

lönegraden Ob 2 eller ock i lönegraden Ob 1 och därvid förenad med ett arvode

av 1 000 kronor.

Kungl. Majit har under förevarande punkt framlagt förslag till ändrad uppställning

av försvarsgrenarnas avlöningsstater, innebärande i huvudsak att olika

nu särskilt redovisade utgiftsändamål av likartad natur skola sammanföras

under gemensamma anslagsposter. Såsom departementschefen framhållit

syftar förslaget i fråga till åstadkommande av förenkling och modernisering

av anslagsuppställningen. Även örn det enligt riksdagens mening är lämpligt,

att avlöningsstaten icke betungas av flera anslagsposter än som kan anses

nödvändigt, är det dock av vikt att en dylik rationalisering icke försvårar

överblicken av kostnaderna för de omfattande personalgrupper varom här

är fråga, vilket torde vara att befara därest det föreliggande förslaget genomföres.

Enligt förslaget skulle anslagsposterna till arvoden och övriga ersättningar

utöver lön till ordinarie tjänstemän samt arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, sammanslås till en förslagsvis betecknad

anslagspost, benämnd arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit. Detta innebär, bland annat, att förteckningen å arvoden och övriga

ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän icke skulle såsom hittills

skett fastställas av riksdagen. Riksdagen har ställt sig betänksam mot förslaget

i denna del. Då riksdagen ändock bifallit detsamma har det skett

under förutsättning, att Kungl. Majit endast i undantagsfall utan riksdagens

hörande inrättar nya arvoden samt att Kungl. Majit årligen till riksdagen

överlämnar redogörelser över ändringar, som ansetts påkallade i den för

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse nr 353.

föregående budgetår av Kungl. Majit fastställda personalförteckningen. Självfallet

böra även i fortsättningen grunderna för dessa arvodens utgående och

beräkningen av anslagsposten underställas riksdagens prövning. Med denna

reservation har riksdagen ansett sig icke böra motsätta sig den föreslagna

ändringen av anslagsuppställningen.

De av departementschefen för nästa budgetår föreslagna ökningarna i

arméns personaluppsättning äro i huvudsak föranledda av det planenliga

genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av arméns

organisation under femårsperioden. De organisatoriska förändringar, som

avses skola genomföras under nästa budgetår och äro av natur att påverka

personalbehovet, sammanhänga i stort med den fortsatta utbyggnaden

av Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente, Stockholms luftvärnsregementes

batteri på Gotland, Signalregementets kompanier i Kristianstad

och Skövde samt Andra och Tredje tygkompanierna. Biksdagen har

icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag rörande beräkningen

av antalet beställnings- och befattningshavare.

Bland övriga organisatoriska förändringar, som förutsatts skola genomföras

under nästa budgetår, är den av 1943 års riksdag i princip beslutade

omorganisationen av kavalleriet, innebärande bland annat att ett nytt kavalleriregemente

skall uppsättas. Det framlagda förslaget till beräkning av personalbehovet

m. m. vid kavalleriet, vilket ansluter sig i allt väsentligt till de förutsättningar,

varpå beslutet örn kavalleriets omorganisation byggde, har riksdagen

funnit sig böra bifalla.

För det nya kavalleriregementet har föreslagits musikkår av typ III ävensom

att vid Skånska pansarregementets förflyttning till Hässleholm Skånska

trängkårens musikkår skulle indragas. Riksdagen vill i anslutning härtill framhålla,

att riksdagen förutsätter, att till pansarregementets musikkår överflyttas

den musikpersonal, som för närvarande finnes anställd Aud Skånska trängkåren,

samt att musikkåren vid det nya kavalleriregementet organiseras på

så sätt att för denna kår upptagna beställningar i första hand tillsättas

med musikpersonal, som tillhör Skånska pansarregementets till Hälsingborg

förlagda musikkår.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle den till Kiruna förlagda jägarbataljonen

av Norrbottens regemente organiseras såsom en självständig infanterikår,

arméns jägarskola, vars förvaltning borde sammanslås med förvaltningen

vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområde. Då detta förslag syntes vara överlägset

gällande organisation och i förhållande till denna organisation innebära

besparingar har riksdagen funnit sig böra bifalla detsamma. Till frågan

örn viss detalj i skolans personalorganisation återkommer riksdagen i det

följande.

Yad härefter angår förslaget till personalförteckning för ordinarie tjänstemän

hava motionsvis yrkats vissa ändringar.

Frågan örn fälttygmästarens löneställning har med anledning av väckta

motioner varit föremål för riksdagens prövning senast vid 1943 och 1944 års

riksdagar. Riksdagen, som fann skäl tala för att denne befattningshavare

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse nr 353.

uppflyttades från lönegraden Oa 6 till högre löneställning, ansåg sig dock för

det dåvarande icke böra bifalla förslag härom. Riksdagen har efter förnyat

övervägande av denna lönefråga kommit till den uppfattningen, att med avgörande

i ärendet icke bör ytterligare anstå. Riksdagen har därför nu funnit

sig böra i anledning av det i motionen II: 530 gjorda yrkandet besluta, att

befattningen såsom fälttygmästare uppflyttas till lönegraden Ob 2.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört

i fråga örn fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser

beträffande löneklassplacering för personal, som kan komma att överflyttas

till aktiv stat i samband med tillsättande av de vid de olika försvarsgrenarna

under budgetåret 1945/46 nytillkommande officers- och underofficersbeställningarna.

Med hänsyn till de alltjämt föreliggande svårigheterna att besätta arvodesbefattningarna

med för desamma avsedd personal har det, såsom departementschefen

föreslagit, synts få ankomma på Kungl. Majit att, örn så befinnes

erforderligt och lämpligt, medgiva tillfälligt besättande av i personalförteckning

uppförd befattning för pensionerad officer med från aktiv stat pensionsavgången

underofficer samt att därvid bestämma skälig löneställning.

Till hemvärnsområdesbefälhavare utgå arvoden under fredstid med 50 kronor

för år men under förstärkt försvarsberedskap med högre belopp, differentierat

efter antalet underlydande hemvärnsmän. Vid upphävandet av beredskapen

kan tvekan komma att uppstå, huruvida dessa arvoden fortsättningsvis

skola utgå med de högre beloppen eller återgång ske till fredsnorm.

Det har synts riksdagen befogat, att i avbidan på förenämnda utredning

någon ändring icke sker i arvodesgrunderna även örn den förstärkta försvarsberedskapen

genom formligt beslut avvecklas. Enligt vad riksdagen nämligen

inhämtat komma arbetsuppgifterna för hemvärnsområdesbefälhavare

att kvarstå praktiskt taget oförändrade jämväl vid en avveckling av beredskapen.

Riksdagen har därför funnit sig böra bemyndiga Kungl. Majit att

medgiva, att de högre arvodesbeloppen få i enlighet med vad sålunda anförts

fortsättningsvis utgå.

Yad Kungl. Majit i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag

har icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels i anledning av Kungl. Majis förslag och motionen 11:530, med den

ändringen att beställningen för fälttygmästaren skall hänföras till lönegraden

Ob 2, för budgetåret 1945/46 fastställt de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén, vilka

i särskild ordning överlämnas till riksdagen;

dels bemyndigat Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av

i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Majis beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943

och den 2 juni 1944 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43—1944/45, än även de

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse nr 353.

särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet

av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad

och organisation av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

dels bemyndigat Kungl. Majit att i enlighet med av departementschefen

angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande

av tid för uppflyttning till högre löneklass för personal, som i anslutning

till föreliggande förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas

från övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar

på aktiv stat vid försvarsväsendet;

dels godkänt följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 48 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................ » 5 850 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................................... » 1075 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 10 250 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 9 425 000

Summa kronor 75 100 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .......................................... kronor 4 400 000

Nettoutgift kronor 70 700 000;

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 70 700 000 kronor.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

19:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1

bär Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 68) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av

32 450 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 19, s. 320—346) att

dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen

som i särskild ordning överlämnats till riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse nr 353.

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1945/46;

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager i huvudsak de nya beställningar,

som erfordras för den planenliga utökningen av organisationen för

flottan och kustartilleriet. Vissa jämkningar hava dock befunnits påkallade.

Sålunda har behovet av aktiv militär personal vid flottan beräknats med hänsyn

tagen till vissa av 1944 års riksdag angivna grunder rörande personalberäkningarna

för flottan. För mariningenjörkårens del har departementschefen

ansett personalökningen böra begränsas i avvaktan på definitivt ställningstagande

till mariningen jörkårens organisation och nytillkommande beställningar

hava icke ansetts böra tillsättas med ordinarie innehavare.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinringar mot de av departementschefen

sålunda tillämpade grunderna för beräkning av ifrågavarande personalbehov

och har därför fastställt den föreslagna personalförteckningen för

ordinarie tjänstemän vid marinen. Beräkningen av medelsbehovet under anslagsposten

har riksdagen lämnat utan erinran. Vidkommande anställningsformen

för nytillkommande mariningenjörer må det tills vidare ankomma på

Kungl. Majit att bestämma densamma. Nu gällande bestämmelse, att lediga

eller ledigblivande marinens poliskår tillhörande beställningar icke må utan

Kungl. Maj:ts tillstånd återbesättas med ordinarie innehavare, har synts riksdagen

böra givas giltighet även under nästa budgetår.

Departementschefens förslag rörande beräkningen av övriga anslagsposter

hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

På grund av det anförda och under hänvisning till vad riksdagen under

arméns avlöningsanslag anfört i fråga örn de föreslagna riktlinjerna för försvarsgrenarnas

avlöningsstater, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels för budgetåret 1945/46 fastställt de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen,

vilka i särskild ordning till riksdagen överlämnats;

dels bemyndigat Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänt följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1945/46:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 353. 27

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 24 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................ » 925 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................................... » 850 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 2 200 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................... » 3 910 000

Summa kronor 32 085 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .......................................... kronor 685 000

Nettoutgift kronor 31 400 000;

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

Flygvapnet.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

20:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 104) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av

23 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 20, s. 347—364) att

dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet

som i särskild ordning överlämnats till riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig

erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända

planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1945/46;

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 23 400 000 kronor.

Vidare har uti motionen lii 252 hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring i bestämmelserna angående avlöning till vid flygvapnet tjänstgörande

kontraktsanställd civil personal i expeditionstjänst, som anställts

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse nr 353.

jämlikt föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 21 mars 1940, att den i alla

avseenden erhåller motsvarande förmåner som extra tjänstemän enligt militära

icke-ordinariereglementet samt att i förekommande fall löneklassuppflyttning

efter tre års anställning må verkställas med retroaktiv verkan under

iakttagande av avlöningsreglementets bestämmelser härutinnan.

De av departementschefen föreslagna ökningarna i flygvapnets personaluppsättning

äro i huvudsak föranledda av det planenliga genomförandet

under budgetåret 1945746 av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen

av flygvapnets organisation under femårsperioden 1942/47, dock med de avvikelser

som betingas av 1943 års riksdags beslut rörande omorganisation av

flygförvaltningen och beslutet om Södertörns flygflottilj. Riksdagen har icke

funnit anledning till erinran mot de av departementschefen i enlighet härmed

framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och

befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten

ingående anslagsposterna.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle officerskåren vid fullt utbyggt flygvapen

bestå till 20 % av f. d. underbefäl och till 80 % av från läroverken rekryterade

studenter. För att snabbast möjligt konsolidera officerskadern och då

på grund av bristen på kvalificerad markpersonal officerskåren till en början

icke kunde rekryteras i någon större omfattning från underbefälet, hava dessa

sistnämnda kommenderats till flygutbildning i mindre utsträckning under de

första åren efter 1942. Officerskåren består därför för närvarande endast till

ungefär 4 % av officerare, som gått den s. k. långa vägen, mot avsedda 20 %.

För att snabbast möjligt närma sig den procentuella fördelning, som bestämts

genom försvarsbeslutet har det visat sig nödvändigt att från och med i år

minska antalet officersaspiranter till förmån för utbildning av ett större antal

underbefäl. Med hänsyn till de stora och omfattande kurserna och den korta

tid som står till förfogande för inlärande av dessa kurser och med beaktande

av vederbörandes olika förkunskaper har det blivit nödvändigt att öka antalet

klasser vid undervisningen i aspirantskolan. För ändamålet erfordras ett belopp

av 10 930 kronor utöver det belopp av 12 630 kronor som av Kungl. Majit

under förevarande punkt föreslagits skola utgå till arvoden till vissa civila

lärare vid aspirantskolan. Riksdagen har funnit sig böra bemyndiga Kungl.

Majit att ställa till vederbörande myndighets förfogande den sålunda behövliga

ytterligare medelsanvisningen.

Alltsedan budgetåret 1940/41 hava under förevarande anslag medel anvisats

för bestridande av avlöningskostnaderna för viss kontraktsanställd

civil personal. Syftet med anställandet av denna personal har varit att med

hänsyn till knapphet på militärt utbildad personal under den pågående utbyggnaden

av flygvapenorganisationen frigöra underofficerare på stat och i

arvodesbefattning samt underbefäl från sådana sysslor och befattningar, som

icke nödvändigt kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. Enligt

gällande bestämmelser skall anställning av dylik personal ske medelst kontrakt

och mot avlöning och förmåner i övrigt som tillkomma extra tjänstemän

i lägsta löneklassen av vederbörliga lönegrader å löneplan MEx. Det för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse nr 353.

hållandet att lönerna fixerats till lägsta löneklassen torde hava föranletts av

den provisoriska karaktären av dessa anställningar. Då det emellertid visat

sig att en stor del av ifrågavarande personal varit anställd sedan år 1940

har riksdagen i anledning av det i motionen II: 252 gjorda yrkandet funnit

sig böra medgiva, att såsom försvarets lönenämnd föreslagit denna personal

beredes möjlighet att erhålla lön efter högre löneklass än den lägsta i den

lönegrad av löneplan MEx, vilken vederbörande anses tillhöra. Då enligt

riksdagens mening någon ändring i anställningsformen för dessa befattningshavare

icke bör ifrågakomma, synes en förbättring i deras avlöningsförhållanden

lämpligen böra ske i den formen, att de efter minst tre års tjänstgöring

tillerkännas mot löneklassuppflyttningen svarande ålderstillägg. Det

må ankomma på Kungl. Majit att medgiva det överskridande av det för avlöning

av ifrågavarande personal beräknade beloppet, som må kunna erfordras

för utgivande av dylik förhöjd ersättning. Kiksdagen har ansett sig icke i

vidare mån än vad nu angivits böra tillmötesgå den i motionen gjorda framställningen.

På grund av det anförda och under hänvisning till vad riksdagen under

arméns avlöningsanslag anfört i fråga örn de föreslagna riktlinjerna för försvarsgrenarnas

avlöningsstater, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels för budgetåret 1945/46 fastställt de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet,

vilka i särskild ordning till riksdagen överlämnats;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänt följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

V t gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 16 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................ » 875 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................................... » 400 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 4 220 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................... » 2 4-80 000

Summa kronor 24 075 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .......................................... kronor 675 000

Nettoutgift kronor 23 400 000;

dels till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 23 400 000 kronor;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse nr 353.

dels och i anledning av motionen II: 252 medgivit, att vid flygvapnet jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 21 mars 1940 med kontrakt anställd civil personal

i expeditionstjänst må efter minst tre års tjänstgöring tillerkännas mot

löneklassuppflyttning svarande ålderstillägg.

Vissa för försvaret gemensamma institutioner.

Sjökarteverket.

21:o) Sjökarteverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 497 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 21, s. 364—390) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 511 000 kronor.

Såsom i ärendet framhållits hava genom statens organisationsnämnd verkställts

vissa organisationsundersökningar inom sjökarteverket. Dessa hava

utmynnat i förslag till ändringar i verkets inre organisation m. m. och till

ändrad löneställning för vissa befattningshavare. Den av departementschefen

i anslutning härtill föreslagna organisationen av de olika avdelningarna har

synts riksdagen lämpligt avvägd och ägnad att läggas till grund för en beräkning

av personalbehovet. Förslagen i vad de avse ändringar i lönegradshänseende

för den personal, som berörs av omorganisationen, hava jämväl synts

riksdagen böra godtagas.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels fastställt följande personalförteckning för sjökarteverket, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ........................................................................... C 6

3 förste aktuarier ..................................................................... A 26

1 aktuarie .............................................................................. A 22

1 kartograf .............................................................................. A 22

1 ingenjör .............................................................................. A 21

1 militärkartograf ..................................................................... A 21

1 assistent å jordmagnetiska avdelningen .................................... A 21

1 assistent å nautiska avdelningen1 ............................................. A 21

1 kassör2 ................................................................................. A 17

1 Intill dess denna avdelning organiserats: avdelningen för nautiska publikationer.

2 Befattningen må icke tillsättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 353.

31

Befattning Lönegrad

2 förste ritare ........................................................................... A 17

1 förste gravör ........................................................................ A17

7 ritare .................................................................................... A 15

5 gravörer .............................. ................................................ A15

1 tryckeriförman ..................................................................... A15

1 laborant .............................................................................. A15

1 koppartryckare ..................................................................... A10

1 kontorist .............................................................................. A 9

3 ritbiträden ........................................................................... A 7

2 kanslibiträden ........................................................................ -A- 7

1 expeditionsvakt .........:........................................................... -A- 6

1 kontorsbiträde ..................................................................... -A- 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 redogörare ................................................................

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 föreståndare för avdelningen för nautiska publikationer2 ......... Eo 24

1 assistent å nautiska avdelningen1 .......................................... Eo 21

1 kartograf ........................................................................... Eo 21

3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg och Malmö) Eo 21;

1 Intill dess denna avdelning organiserats: avdelningen för nautiska publikationer.

2 Befattningen må icke återbesättas.

dels godkänt följande avlöningsstat för sjökarteverket, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1 Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 250 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................................................ » 17 910

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 146 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ................................................ » 37 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ »_59 290

Summa kronor 511 000;

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett

förslagsanslag av 511 000 kronor.

22:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 22, s. 390—392) att till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse nr 353.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majlis förslag

till SjökarteverJcet: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 245 000 kronor.

23:o) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket:

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgeåtret 1945/46 beräkna ett

reservationsanslag av 490 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 23, s. 392—395) att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

465 000 kronor.

Beräkningen av medelsbehovet till fältarbeten till sjöss för nästa budgetår

har grundats på oförändrat prisläge å olja. Liksom för innevarande budgetår

gällt bör anslagsposten, därest oljepriserna skulle sjunka under den nivå, som

vid anslagsberäkningen förutsatts, ställas till förfogande allenast i den omfattning,

som svarar mot de under nämnda budgetår rådande priserna. Då

Kungl. Majits äskanden i övrigt under förevarande punkt icke givit riksdagen

anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen till Sjökarteverket:

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret 1945/46 anvisat ett

reservationsanslag av 465 000 kronor.

Diverse.

24:o) Industriens krigsorganisation. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Industriens krigsorganisation för budgetåret

1945/46 beräkna ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 24, s. 395—397) att till Industriens krigsorganisation för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Då, såsom i ärendet framhållits, anslaget till industriens krigsorganisation

tagits i anspråk för väsentligen olika ändamål har det synts riksdagen lämpligt,

att fastare riktlinjer uppdragas för anslagets användning i fortsättningen.

Vad departementschefen härutinnan föreslagit har riksdagen funnit sig böra

bifalla. Anslaget bör alltså närmast avses till bestridande av kostnader, föranledda

av åtgärder för privatindustriens omläggning till krigsproduktion.

Mot den för ändamålet för nästa budgetår äskade medelsanvisningen har

riksdagen icke haft något att erinra.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Industriens krigsorganisation för

budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Stockholm den 13 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.