Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anskaffning av två kortvågssändare.

1945-06-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:440, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anskaffning av två kortvågssändare.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 440.

Nr 440.

Godkänd av första kammaren den 30 juni 1945.

Godkänd av andra kammaren den 30 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om

anskaffning av två kortvågssändare.

(Statsutskottets utlåtande nr 201.)

Till Konungen.

I de likalydande motionerna 1:328 och II: 517 har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att två kortvågssändare, huvudsakligen i enlighet med förslag av

1943 års rundradioutredning, skola anläggas, att riksdagen måtte hemställa hos

Kungl. Maj :t, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga telegrafstyrelsen att av tillgängliga

medel anskaffa sådana delar till dessa anläggningar, varmed icke utan

olägenhet kan anstå, samt att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj :t för 1946

års riksdag måtte framlägga detaljerat förslag angående ifrågavarande kortvågssändare.

I sin skrivelse till Kungl. Maj :t örn utredning rörande rundradiorörelsen uttalade

1943 års riksdag vissa önskemål rörande förbättrade tekniska resurser

för kortvågssändningar till utlandet. I direktiven för den därefter i enlighet

med riksdagens hemställan tillsatta utredningen, 1943 års rundradioutredning,

återgavs vad riksdagen i avseende härå uttalat.

Rundradioutredningen trädde i verksamhet under sommaren 1943 och avlämnade

i februari 1944 förslag rörande kortvågssändningar till utlandet. Förslaget

har emellertid icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Såsom i förevarande motioner angivits, har rundradioutredningen ägnat behovet

av förbättrade kortvågssändningar ingående uppmärksamhet. Utredningen

har trätt i personlig kontakt med representanter för näringslivet samt

organisationer, föreningar, statliga utredningar m. fl., vilka med ledning av erfarenheter

från sin verksamhet kunde förväntas ha bildat sig en uppfattning

rörande det aktuella och framtida behovet å ifrågavarande område. Från samtligas

sida har inför utredningen hävdats, att de nuvarande resurserna vore

otillräckliga samt att snara åtgärder i förbättrande syfte vore påkallade. För

egen del har utredningen med instämmande i vad sålunda anförts framför allt

understrukit angelägenheten för svensk rundradio att genom tillfredsställande

teknisk utrustning skapa förutsättningar för deltagande från svensk sida i det

internationella samarbetet å rundradions område. I detta hänseende får riksdagen

anföra följande.

Vid tiden närmast före krigsutbrottet hade de tidigare mera trevande försöken

till internationellt samarbete beträffande rundradion börjat finna fastare

former. Radiotjänst hade sålunda trätt i närmare kontakt med vissa utländska

radioföretag, framför allt de nordiska. Kriget medförde självfallet ett avbrott

härutinnan, men under dess slutskede lia överläggningar ägt rum med såväl in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr i 10.

7

ternationella radiounionen i Bern som utländska radioföretag om ett upptagande

av det före kriget påbörjade samarbetet, därvid betydande utvidgningar planerats.

Särskild uppmärksamhet har ägnats åt frågan örn utbyte av program de olika

radioföretagen emellan. Med de europeiska länderna kan ett sådant utbyte ordnas

genom att programmen överföras per tråd till de utländska företagen för

återutsändning. Beträffande de transoceana länderna måste däremot överföringen

ske per kortvåg, varvid kräves att utsändningarna äro av tekniskt god kvalitet

samt att programmen utsändas direkt och ej genom användning av på förhand

gjorda inspelningar. Det måste härvidlag konstateras, att de nuvarande svenska

kortvågssändarna icke fylla måttet i fråga örn sändningarnas tekniska kvalitet.

Tillfredsställande hörbarhet kan sålunda vid direktutsändning till transoceana

länder med nuvarande tekniska resurser icke erhållas annat än vid gynnsamma

atmosfäriska förhållanden och i regel å tider på dygnet, som för de mottagande

radioföretagen icke äro önskvärda. Då vidare en direktsändning av kostnadsskäl

ej kan upprepas till dess programmet kunnat tillfredsställande uppfattas

och då utsändning av på förhand inspelade program icke accepteras av de berörda

radioföretagen, har den svenska rundradiorörelsen ett föga gynnsamt utgångsläge

vid förhandlingar rörande utbytesprogram.

Det torde i detta sammanhang förtjäna omnämnas, att enligt en av radiounionen

år 1942 upprättad sammanställning endast Belgien, Finland och Portugal

vid nämnda tidpunkt hade kortvågssändare av ungefär samma låga effekt

som våra bägge 12 kW sändare. I övrigt hade sändarna i de nio länder sammanställningen

omfattade betydligt högre effekt.

Ett annat spörsmål, som med hänsyn till därmed förenade kommersiella och

ekonomiska fördelar icke bör förbigås, är frågan örn radiotelefoni. Före kriget

användes radioöverföring per kortvåg för telefonförbindelse mellan länder, belägna

på stort avstånd från varandra, exempelvis mellan vissa europeiska länder

å ena sidan samt Nord- och Sydamerika å den andra. Krigsförhållandena ha

visserligen medfört en förskjutning från telefon- till telegrafförbindelser, men

all sannolikhet talar för att telefontrafiken per radio över världshaven efter

kriget med hänsyn till teknikens utveckling och behovet av snabba förbindelser

för det internationella handelsutbytet kommer att erhålla en betydande omfattning.

Även örn de föreslagna svenska kortvågssändarna i första hand äro avsedda

för rundradioändamål, torde de i viss utsträckning kunna användas för

radiotelefoni.

De synpunkter, som i motionerna anförts rörande behovet av förbättrade

kortvågssändare, ha av naturliga skäl i främsta rummet tagit sikte på detta behov

med tanke på utländska, framför allt transoceana länder. Det bör emellertid

icke bortses från att förbättrade kortvågssändare, förlagda exempelvis till Hörby,

skulle skapa betydligt förbättrade lyssningsmöjligheter för de delar av norra

Sverige, som för närvarande äro sämst ställda i detta hänseende.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att verkställda utredningar bestyrka

den uppfattningen örn behovet av förbättrade kortvågssändare, åt vilken 1943

års riksdag gav uttryck. Å andra sidan bör beaktas, att ett realiserande av

rundradioutredningens förslag är förenat med betydande engångs- och årliga

driftkostnader. Med hänsyn härtill anser sig riksdagen icke nu böra fatta beslut

rörande utgifter av denna storleksordning, innan frågan varit föremål för

Kungl. Maj :ts bedömande. Riksdagen finner sig fördenskull icke böra bifalla

de motionsvis framförda förslagen. Emellertid förväntar riksdagen, att frågan

örn förbättrade kortvågssändare underkastas prövning av Kungl. Maj :t och att

därav föranlett förslag snarast förelägges riksdagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 440—441.

Riksdagen har funnit motionerna 1:328 och II: 517 icke böra föranleda annan

riksdagens åtgärd än att riksdagen för Kungl. Majit velat giva till känna vad

riksdagen ovan anfört.

Stockholm den 30 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 441.

Godkänd av första kammaren den 30 juni 1945.

Godkänd av andra kammaren den 30 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vackla motioner angående

upprättande av sjöfärtsförbindelser mellan Gotland

och fastlandet i statlig regi.

(Statsutskottets utlåtande nr 203.)

Till Konungen.

I de likalydande motionerna 1:134 och II: 249 har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning av frågan om upprättande

av sjöfartsförbindelser mellan Gotland och fastlandet i statlig regi samt framläggande

av förslag i ärendet för riksdagen.

Frågan om Gotlands kommunikationer och främst öns förbindelser med det

övriga Sverige är ej endast för öns befolkning utan även mera allmänt nationellt

sett en betydelsefull angelägenhet. Värdet av den utbyggnad av öns vägar, som

skett på senare tid, bör visserligen ej underskattas, men i övrigt måste sägas,

att öns kommunikationsförhållanden ej till fullo vunnit det beaktande, som varit

betingat av öns avskilda läge. Detta gäller ej endast Gotlands genom öbefolkningens

egna ansträngningar åstadkomna smalspåriga järnvägsnät utan främst

öns förbindelser med fastlandet. I detta avseende förtjänar också omnämnas

ett av Gotlands handelskammare tidigare till emigrationsutredningen gjort uttalande,

vari med rätta framhölls att i ett land med de stora avstånd, som Sverige

har, ett lämpligt ordnat kommunikationsväsen måste vara en det ekonomiska

livets mäktigaste hävstång.

Gotlands föreningsnämnd, som är en representation för samarbete mellan

länets ekonomiska föreningar inom jordbruk, skogsbruk, mejeri- och slakterinäring

och vars omdöme på grund av öns näringsförhållanden förtjänar särskilt

beaktas, har tillstyrkt en utredning av frågan. Såsom även Sveriges lantbruksförbund

anfört borde det ligga i det allmännas intresse att en objektiv

undersökning rörande särskilt taxesättning och tredje-klasspassagerartrafiken

verkställes. Skäl synes också, enligt riksdagens mening, föreligga för en omprövning

huruvida den använda båtmaterielen fyller de anspråk, som kunna

ställas på fartyg, använda för så viktiga transportuppgifter som gotlandsbolagets

och å leder med så påfrestande väderleksförhållanden som dem mellan Got
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.