Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vackla motioner angående upprättande av sjöfärtsförbindelser mellan Gotland och fastlandet i statlig regi.

1945-06-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:441, Skrivelse till Konungen i anledning av vackla motioner angående upprättande av sjöfärtsförbindelser mellan Gotland och fastlandet i statlig regi.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 440—441.

Riksdagen har funnit motionerna 1:328 och II: 517 icke böra föranleda annan

riksdagens åtgärd än att riksdagen för Kungl. Majit velat giva till känna vad

riksdagen ovan anfört.

Stockholm den 30 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 441.

Godkänd av första kammaren den 30 juni 1945.

Godkänd av andra kammaren den 30 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vackla motioner angående

upprättande av sjöfärtsförbindelser mellan Gotland

och fastlandet i statlig regi.

(Statsutskottets utlåtande nr 203.)

Till Konungen.

I de likalydande motionerna 1:134 och II: 249 har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning av frågan om upprättande

av sjöfartsförbindelser mellan Gotland och fastlandet i statlig regi samt framläggande

av förslag i ärendet för riksdagen.

Frågan om Gotlands kommunikationer och främst öns förbindelser med det

övriga Sverige är ej endast för öns befolkning utan även mera allmänt nationellt

sett en betydelsefull angelägenhet. Värdet av den utbyggnad av öns vägar, som

skett på senare tid, bör visserligen ej underskattas, men i övrigt måste sägas,

att öns kommunikationsförhållanden ej till fullo vunnit det beaktande, som varit

betingat av öns avskilda läge. Detta gäller ej endast Gotlands genom öbefolkningens

egna ansträngningar åstadkomna smalspåriga järnvägsnät utan främst

öns förbindelser med fastlandet. I detta avseende förtjänar också omnämnas

ett av Gotlands handelskammare tidigare till emigrationsutredningen gjort uttalande,

vari med rätta framhölls att i ett land med de stora avstånd, som Sverige

har, ett lämpligt ordnat kommunikationsväsen måste vara en det ekonomiska

livets mäktigaste hävstång.

Gotlands föreningsnämnd, som är en representation för samarbete mellan

länets ekonomiska föreningar inom jordbruk, skogsbruk, mejeri- och slakterinäring

och vars omdöme på grund av öns näringsförhållanden förtjänar särskilt

beaktas, har tillstyrkt en utredning av frågan. Såsom även Sveriges lantbruksförbund

anfört borde det ligga i det allmännas intresse att en objektiv

undersökning rörande särskilt taxesättning och tredje-klasspassagerartrafiken

verkställes. Skäl synes också, enligt riksdagens mening, föreligga för en omprövning

huruvida den använda båtmaterielen fyller de anspråk, som kunna

ställas på fartyg, använda för så viktiga transportuppgifter som gotlandsbolagets

och å leder med så påfrestande väderleksförhållanden som dem mellan Got
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 441.

9

land och fastlandet. På senaste tiden har visserligen Aerotransport. öppnat en

flyglinje till Gotland. Alldeles frånsett flygets begränsade möjligheter att befordra

gods är det väl dock ovisst om och när detta nya trafikmedel skall kunna

mera allmänt anlitas av det stora flertalet trafikanter, nämligen alla dem, främst

bland öns egen befolkning, vilkas resemöjligheter äro strängt avhängiga av kostnaderna

för resan.

Förhållandena under krigsåren hava framhävt betydelsen av goda och tillförlitliga

förbindelser med Gotland. En ytterligare anledning att redan nu

skrida till en undersökning av detta kommunikationsspörsmål äro de föreliggande

planerna på anslutande järnvägars inlemmande i statsbanenätet. I detta

avseende har under riksdagsbehandlingen erinrats, att särskilt sedan såväl

Stockholm—Nynäshamns järnväg som Gotlands järnvägar blivit förstatligade

olägenheterna med den nuvarande anordningen torde bli framträdande samt att

statens järnvägar då näppeligen kunna vara beroende av ett enskilt företag för

förbindelserna mellan järnvägsnätet på fastlandet och ön. Järnvägsstyrelsen

har framhållit, att efter järnvägarnas övertagande det möjligen kunde visa sig

att vissa fördelar skulle kunna vinnas genom ett gemensamt ägarskap och en

gemensam skötsel av järnvägarna och bolagets linjesjöfart. Enligt riksdagens

mening finnes det ingen anledning att uppskjuta den utredning härom, som styrelsen

ansett i en nära framtid bliva nödvändig.

I anledning av planerna på ett förstatligande av de till linjen Nynäshamn—

Visby anslutande järnvägarna förutsättes nu i motionerna, att sjöfartslinjerna

mellan Gotland och fastlandet skulle drivas i statlig regi. I detta avseende vill

riksdagen endast erinra om att statens järnvägar sedan gammalt ombesörjt

färjeförbindelserna med Tyskland och Danmark och att dessa senare förbindelser

numera efter statens förvärv år 1943 av aktierna i svenska rederiaktiebolaget

Öresund utvidgats att avse även ångbåtstrafik på Danmark.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, i anledning av motionerna

1:134 och II: 249, hos Kungl. Maj :t anhålla om en allsidig och förutsättningslös

utredning rörande sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och det

övriga Sverige.

Stockholm den 30 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.