Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

1945-06-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:493, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 493.

Nr 493.

Godkänd av första kammaren den 29 juni 1945.

Godkänd av andra kammaren den 28 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående förbättrande av bostadsförhållandena

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 242.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

20—24) samt under kapitalbudgeten (bilaga 3, punkterna 2, 3 och 5—8) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1945/46 beräkna vissa anslag till främjande av bostadsbyggande m. m.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 324, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 27 april 1945,

framlagt förslag angående förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

Materialtillgången beräknas förslå för en produktion av cirka 45 000 lägenheter

under år 1945. Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen anfört

örn önskvärdheten av att lägenhetstillskottet år 1946 hålles uppe på samma

nivå. Ehuru de reella förutsättningarna för ett sådant bostadsbyggnadsprogram

måste betraktas som ovissa giva de från nämnda utgångspunkt gjorda

beräkningarna av de till disposition av byggnadslånebyrån avsedda anslagen ej

riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen anser det vara väl motiverat att, på sätt departementschefen förordat,

i kungörelsen örn tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag

en bestämmelse införes av innebörd, att kommun skall äga rätt att anslå

medel för utlämnande av lån för gäldande av kontant insats, som kräves

för förvärv av bostad i fastighet tillhörig bostadsrättsförening, respektive ikläda

sig borgen för sådant lån.

Icke heller vill riksdagen motsätta sig vad departementschefen anfört angående

placeringen av de i förhållande till de statliga tertiärlånen underliggande

krediterna. Mot bakgrunden av den nuvarande räntesituationen bliva betänkligheterna

mot att godtaga affärsbankslån såsom sådan underliggande kredit

mindre framträdande än tidigare. Statsmakterna torde dock ha anledning att

även i fortsättningen följa utvecklingen i fråga örn affärsbankskreditema med

uppmärksamhet.

Riksdagen har jämväl till bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden

anvisat medel av den omfattning, som Kungl. Majit föreslagit. Med hänsyn

till att knapphet på material för bostadsbyggande alltfort kan befaras verka

hämmande vill riksdagen ånyo i anslutning till riksdagens tidigare uttalanden

i ämnet framhålla angelägenheten av att det program, som upplagts

för landsbygdens del, icke vid svår materialknapphet kommer i efterhand i för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 493. 9

hållande till bostadsprogrammet i sådana tätorter, som icke lida av bostadsbrist.

I propositionen nr 238 till innevarande riksdag förordades, att — i samband

med att de till ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat II uppförda

anslagen ställdes till förfogande — vissa bestämmelser skulle utfärdas rörande

de villkor, under vilka arbetena finge komma till utförande. Vad departementschefen

anfört angående uppställande av motsvarande villkor för nästa

budgetår föranleder ej annat uttalande än att riksdagen vill erinra, att riksdagen

i anledning av förenämnda proposition förutsatte att länsarbetsnämnderna

vid sin befattning med hithörande frågor i första rummet beaktade tillgången

på ledig arbetskraft från andra områden och endast i nödfall utnyttjade

möjligheten att besluta örn uppskov med påbörjande och slutförande av

byggnadsarbeten. Vad sålunda uttalades äger oförändrad giltighet även för

nästa budgetår.

Vid behandlingen förra året av motsvarande anslagsfrågor framhöll riksdagen

önskvärdheten av att byggnadslånebyrån och de lokala förmedlingsorganen

gjorde sitt inflytande gällande i fråga örn val av hustyper och deras planlösning

för åstadkommande av ändamålsenliga bostäder. Riksdagen uttalade

sig särskilt mot enplanshus med mycket låg takresning. Anledning synes föreligga,

att Kungl. Maj:t giver vederbörande myndigheter tillkänna vad riksdagen

i nämnda hänseende anfört.

Riksdagen har godkänt de förslag i övrigt, vilka framlagts i förevarande

proposition.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

dels medgivit, att räntefoten för förbättringslån och lantarbetarbostadslån,

vilka må komma att beviljas under budgetåret 1945/46, bestämmes till 3,25 procent,

ävensom att bostadsrättsföreningen Tanneforshus i Linköping må, räknat

från och med år 1943 under en tid av högst 10 år, beviljas understöd med belopp,

motsvarande skillnaden i föreningens bränsleutgifter mellan, å ena sidan,

utgifterna beräknade på grundval av bränslepriserna den 1 maj 1941 eller,

därest priserna sjunka under de vid nyssnämnda tidpunkt gällande, dessa

lägre priser samt, å andra sidan, utgifterna beräknade på grundval av kostnaderna

för s. k. fredsvärme, dock högst med 8 000 kronor för år, ävensom att

sålunda utgående understöd må gottgöras föreningen genom avdrag å de annuiteter,

som föreningen har att erlägga å det föreningen beviljade statliga

tertiärlånet;

dels ock för budgetåret 1945/46 anvisat under femte huvudtiteln till Statens

byggnadslånebyrå: Avlöningar ett förslagsanslag av 1130 000 kronor, till Statens

byggnadslånebyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av 225 000 kronor, till

Hyresrabatter för mindre bemedlade, bamrika familjer ett förslagsanslag av

8 500 000 kronor, till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor samt till Bidrag till inrättande

av pensionärshem ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor, under statens utlåningsfonder

till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

bamrika familjer ett investeringsanslag av 50 000 000 kronor samt till Lånefonden

för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett investeringsanslag

av 12 000 000 kronor, ävensom under fonden för låneunderstöd till Tertiärlån

till viss bostadsbvggnadsverksamhet ett investeringsanslag av 150 000 000

kronor, till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett in vesterin gsan
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 493—494.

slag av 21 000 000 kronor, till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor samt till Lån till bostadsförbättringsverksamhet

ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.

Stockholm den 29 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 494.

Godkänd av första kammaren den 29 juni 1945.

Godkänd av andra kammaren den 28 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

framställningar med förslag till vissa ändringar i civila

avlöning sreglementet, militära avlöning sreglementet, manskapsavlöningsreglementet

och folkskolans avlöningsreglemente,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 227.)

Till Konungen.

I propositionen nr 218 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 2 mars 1945, föreslagit

riksdagen att godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser

örn ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet, militära avlöningsreglementet

och manskapsavlöningsreglementet ävensom av 14 § folkskolans avlöningsreglemente

m. m.

Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 316, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 11 maj 1945, föreslagit

riksdagen att godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser

om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet samt örn ändrad lydelse

av 50 § militära avlöningsreglementet och av 25 § 1 mom. manskapsavlöningsreglementet.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande

motionerna I: 330 och lii 513, vari hemställts, att riksdagen måtte överlämna

åt Kungl. Majit att med utgångspunkt från vad i motionerna anförts ytterligare

utreda möjligheterna för undanröjande av förevarande ojämnheter vid

löneklassplaceringen samt för berörda befattningshavare därefter verkställa

en löneomreglering med retroaktiv giltighet eller — örn så befinnes nödvändigt

— inkomma till riksdagen med det förslag, vartill utredningen kan giva anledning,

dels motionen lii 514, vari hemställts, att riksdagen, under uttalande

av att den vidhåller sin i skrivelse till Kungl. Majit den 9 maj 1944 uttalade

uppfattning i här förevarande spörsmål, måtte besluta hemställa hos Kungl.

Majit, att Kungl. Majit måtte utfärda en övergångsbestämmelse motsvarande

den som återfinnes i nådiga brevet den 16 april 1920, ävensom att den omräkning

av löneklassplaceringen, som genom tillämpning av en sådan övergångsbestämmelse

skall äga rum, må för envar tjänsteman medföra omreglering av av
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.