Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition angående inrättande av ett medicinskt forskningsråd m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:511, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition angående inrättande av ett medicinskt forskningsråd m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 511.

1

Nr 511.

Godkänd av första kammaren den 29 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 29 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

•proposition angående inrättande av ett medicinskt

forskningsråd m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 236.)

Till Konungen.

I propositionen nr 301 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27 april 1945,

föreslagit riksdagen att

dels till Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor;

dels till Stipendier för främjande av högre medicinska studier vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor;

dels besluta, att ett statligt medicinskt forskningsråd skall inrättas från och

med budgetåret 1945/46 i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

dels till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor;

dels ock till Statens medicinska forskningsråd’: Främjande av medicinsk

forskning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor.

Bihang till riksdagens •protokoll 191>5. lif sami. Nr 511.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 511.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft de likalydande

motionerna I: 151 och II: 186, i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn utredning rörande behovet av och formerna för

en av statsmakterna understödd arbetsfysiologisk forskning.

Över motionerna har riksdagen genom sitt vederbörande utskott inhämtat

utlåtanden från medicinalstyrelsen, som hört medlemmen av sitt vetenskapliga

råd, professorn G. Liljestrand, universitetskanslern — efter hörande av medicinska

fakulteterna i Uppsala och Lund samt karolinska institutets lärarkollegium

— ävensom statens institut för folkhälsan, varjämte tillfälle att yttra sig

beretts Sveriges industriförbund, svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

i Sverige.

Riksdagen har liksom departementschefen funnit sig övertygad om att åtgärder

behöva vidtagas för att bereda den medicinska forskningen förbättrade

villkor och att tidpunkten härför synes särskilt lämplig nu, då våra vetenskapliga

förbindelser med andra länder efter att under åtskilliga år varit starkt

beskurna inom en snar framtid åter torde kunna upptagas.

De förslag departementschefen nu framlagt i ovan angivna syfte avse närmast

sådana åtgärder, som kunna vidtagas för främjande av den medicinska

forskningen huvudsakligen inom ramen för de ifrågakommande läroanstalternas

nuvarande organisation.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att de medicinska lärosätenas

institutioner och kliniker äro och måste förbli våra viktigaste centra för

medicinsk forskning. Det synes därför angeläget, att först och främst den medicinska

forskningens centralhärdar erhålla möjligheter att utveckla sin verksamhet

som forskningsinstitut. För närvarande tillgodose de för ifrågavarande

lärosäten tillgängliga anslagsmedlen i huvudsak endast undervisningens behov,

varför forskningsarbetet icke på långt när kan bedrivas i den omfattning och

med den intensitet, som i regel vore önskvärd och som även vore motiverad

av att institutionerna och klinikerna redan för sitt undervisningsändamål förfoga

över en organisation, vilken med relativt obetydliga ytterligare kostnader

skulle kunna i hög grad öka den vetenskapliga avkastningen. Riksdagen

bifaller därför Kungl. Majlis förslag, att särskilda anslagsmedel — för

nästa budgetår 500 000 kronor — beviljas för främjande av den medicinska

forskning, som bedrives vid de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund,

karolinska institutet, tandläkarinstitutet, farmacevtiska institutet och veterinärhögskolan.

Detta anslag torde böra av Kungl. Majit fördelas i sex olika

anslagsposter, en var med karaktären av särskilt reservationsanslag, varigenom

eventuella besparingar å en dylik anslagspost kunna komma det lärosäte

till godo, där besparingen skett.

Departementschefen har vidare föreslagit, att särskilda s. k. doktorandstipendier

å 2 500 kronor för år skulle inrättas, därav sex för en var av de medicinska

fakulteterna i Uppsala och Lund, tio för karolinska institutet, tre för

veterinärhögskolan, fyra för tandläkarinstitutet och ett för farmacevtiska in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse nr 511.

stitutet eller alltså tillhopa trettio. Riksdagen har funnit, att övertygande skäl

blivit anförda för inrättande av dessa stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag har riksdagen för nu berörda ändamål uppfört ett anslag av 75 000

kronor.

Vad angår frågan örn inrättande av ett medicinskt forskningsråd är riksdagen

ense med departementschefen om behovet av ett dylikt centralt organ med

uppgift bland annat att samordna det på olika håll bedrivna forskningsarbetet.

Genom sin överblick över den medicinska forskningen i hela landet och genom

sina förbindelser med utländsk medicinsk forskning skulle denna centrala

organisation även kunna taga initiativ till helt nya forskningsuppgifter, samt

under förutsättning att den utrustas med tillräckliga anslagsmedel kunna ekonomiskt

stödja värdefullt forskningsarbete. Riksdagen bifaller alltså departementschefens

förslag örn inrättande av ett dylikt forskningsråd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha olika meningar gjort sig gällande

i fråga om rådets storlek och sammansättning. De sakkunniga hava

föreslagit ett råd, bestående av en av Kungl. Majit utsedd ordförande och

fjorton ledamöter, nämligen medicinalstyrelsens chef och generalläkaren eller

de dessa därtill förordnade, två representanter för en var av de medicinska fakulteterna

i Uppsala och Lund samt veterinärhögskolan, tre representanter

för karolinska institutet, en representant för tandläkarinstitutet, en representant

för svenska läkarsällskapet samt en representant för de medicinen angränsande

naturvetenskapliga ämnena. Medicinska fakulteten i Uppsala och

kanslern för rikets universitet ha velat begränsa rådet till att omfatta fem av

Kungl. Majit utsedda ledamöter, respektive sex ledamöter, varav fem skulle

utses av Kungl. Majit och den sjätte, chefen för medicinalstyrelsen, vara självskriven.

Statskontoret har föreslagit att rådet begränsades till tio ledamöter,

medan svenska läkarsällskapet föreslagit elva ledamöter i rådet, nämligen —

förutom ordföranden samt medicinalstyrelsens chef och generalläkaren — två

representanter från envar av de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund,

tre representanter från karolinska institutet samt en representant från svenska

läkarsällskapet. Departementschefen har för sin del stannat vid att förorda, att

rådet skulle bestå av tio ledamöter. Universitetskanslern skulle vara rådets

ordförande. I rådet skulle vidare ingå chefen för medicinalstyrelsen och generalläkaren

såsom självskrivna ledamöter samt en representant för ett vart av

följande lärosäten, nämligen de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund,

karolinska institutet, tandläkarinstitutet och veterinärhögskolan. De återstående

två ledamöterna skulle utses av ordföranden samt de självskrivna och av

lärosätena direkt valda ledamöterna med beaktande av att en skulle representera

den utanför lärosätena verksamma medicinska forskningen och en de angränsande

naturvetenskapliga ämnena. De valda ledamöterna skulle utses för

en tid av tre år.

Riksdagen har vid sin prövning av denna fråga funnit, att åtskilliga skäl

kunna anföras för ett råd av en mindre omfattning än vad såväl de sakkunniga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 511.

som även departementschefen förordat. Med hänsyn emellertid till önskvärdheten

av att inom rådet erhålla en såvitt möjligt allsidig representation av

olika verksamhetsgrenar inom medicinsk forskning och administration har

riksdagen likväl funnit sig böra ansluta sig till förslaget om ett större råd. Ett

så pass stort råd som de sakkunniga föreslagit anser riksdagen ur olika synpunkter

icke ändamålsenligt. Riksdagen har emellertid icke heller funnit sig

kunna helt acceptera det förslag, som av departementschefen framlagts. Riksdagen

anser det nämligen mindre lämpligt att karolinska institutet, det största

och mest produktiva av de medicinska lärosätena, allenast tillförsäkras en representant

i rådet. Riksdagen finner därför, att två representanter böra utses

från karolinska institutet. Riksdagen anser vidare starka skäl tala för att

svenska läkarsällskapet beredes visst inflytande på rådets sammansättning och

finner i sådant hänseende lämpligt, att den av departementschefen angivna

representanten för den utanför lärosätena verksamma medicinska forskningen

ersättes av en av Kungl. Majit på förslag av läkarsällskapet utsedd ledamot.

Den ledamot, som enligt departementschefens förslag bör representera de angränsande

naturvetenskapliga ämnena, bör enligt riksdagens mening jämväl

utses av Kungl. Majit. Frågan huruvida behov föreligger av att generalläkaren

bör vara självskriven ledamot av rådet har ingivit riksdagen viss tveksamhet,

men riksdagen har likväl stannat vid att godkänna förslaget härom. I enlighet

med vad riksdagen sålunda anfört skulle rådet komma att omfatta elva ledamöter.

Riksdagen anser liksom departementschefen lämpligt, att universitetskanslern

blir rådets ordförande. Då det här är fråga om en helt ny institution

ligger det enligt riksdagens mening i sakens natur, att frågan om rådets lämpliga

sammansättning kan komma att framdeles aktualiseras, sedan rådet varit i

verksamhet under en eller ett par mandatperioder. Erfarenheterna torde framdeles

få utvisa om anledning kommer att föreligga till ändringar i förevarande

avseende.

I likhet med departementschefen anser riksdagen det icke lämpligt att binda

rådet vid en viss organisation. Det torde sålunda få ankomma på rådet självt

att avgöra, om ett särskilt arbetsutskott kan befinnas erforderligt. Beträffande

arvoden till rådets ordförande och sekreterare samt ersättning åt rådets ledamöter

m. fl. bifaller riksdagen departementschefens förslag.

Riksdagen bifaller vidare Kungl. Majits förslag, att ett anslag av 500 000

kronor ställes till rådets förfogande, att av rådet användas för av departementschefen

angivna ändamål. I likhet med departementschefen anser riksdagen,

att beslut, som innebära disposition av större belopp än 20 000 kronor i

engångsbidrag eller 10 000 kronor i periodiskt bidrag, skola underställas Kungl.

Majits prövning.

Till täckande av rådets administrationskostnader har för nästa budgetår anvisats

det av Kungl. Majit för ändamålet äskade anslaget av 40 000 kronor.

Riksdagen godkänner departementschefens förslag, att av till rådets för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 511. 5

fogande ställda medel ett belopp av minst 30 000 kronor kommer att disponeras

för forskning på alkoholfrågans område.

I enlighet med vad departementschefen framhållit torde åt forskningsrådet,

sedan det blivit tillsatt, böra uppdragas att skyndsamt till behandling upptaga

såväl frågan om den organisatoriska form, som bör givas åt den flygmedicinska

forsknings- och försöksverksamheten inom rådets ram, som övriga

av de sakkunniga för den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten

i dessas den 14 juni 1944 avgivna betänkande framförda förslag och synpunkter.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke föranlett någon

erinran eller något uttalande från riksdagens sida.

Vidkommande slutligen det i motionerna 1:151 och II: 186 gjorda yrkandet

om utredning rörande behovet av och formerna för en av statsmakterna understödd

arbetsfysiologisk forskning vill riksdagen framhålla, att riksdagen

delar den i vissa av remissyttrandena hävdade meningen, att en dylik utredning

lämpligen synes böra anförtros åt det medicinska forskningsrådet. Att

en utredning angående de i motionerna berörda frågorna kommer till stånd

anser riksdagen för sin del värdefullt. Riksdagen vill emellertid fästa uppmärksamheten

på att vissa statliga organ redan finnas med uppgift att bedriva

forskningar rörande de arbetsfysiologiska problemen och dessa närstående

frågor, i främsta rummet gymnastiska centralinstitutets institution för fysiologi,

statens institut för folkhälsan och karolinska institutets fysiologiska institution.

Enligt riksdagens mening synes det mest ändamålsenligt, att därest en

utökad forskning på detta område anses böra komma till stånd under statens

medverkan, ett intimt samarbete inledes med svenskt näringsliv och främst

med svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige för den

ifrågasatta forskningens bedrivande. Det initiativ som hittills på området

tagits från näringslivets sida är enligt riksdagens mening värt det största

erkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

till Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett

reservationsanslag av 500 000 kronor;

dels till Stipendier för främjande av högre medicinska studier vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln

anvisat ett reservationsanslag av 75 000 kronor;

dels beslutat, att ett statligt medicinskt forskningsråd skall inrättas från och

med budgetåret 1945/46 i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

dels till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader för bud
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse nr 511.

getåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 40 000

kronor;

dels ock till Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Stockholm den 29 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1945 Ivar Hffiggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.