Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

1945-12-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:585, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 584—585.

vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III

för budgetåret 1944/45.

I likhet med departementschefen Ilar riksdagen funnit övervägande skäl tala

för att ny allmän beredskapsstat för innevarande budgetår icke nu fastställes.

Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden synes behovet av beredskap på området

tills vidare kunna anses tillgodosett genom en förlängning i enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag av den under vårsessionen lämnade fullmakten att

disponera anslag på 1944/45 års allmänna beredskapsstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

bemyndigat Kungl. Maj :t att, intill dess ny allmän beredskapsstat av riksdagen

fastställts, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett

belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut örn utförande av arbeten, för vilka

anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III för

budgetåret 1944/45.

Stockholm den 12 december 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 585.

Godkänd av första kammaren den 14 december 1945.

Godkänd av andra kammaren den 14 december 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition

angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 288.)

Till Konungen.

I propositionen nr 367 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 19 oktober 1945, föreslagit

riksdagen att medgiva, att statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

må utgå i huvudsaklig enlighet med av chefen för ecklesiastikdepartementet

i nämnda statsrådsprotokoll förordade grunder.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels motionen 1: 410, vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl.

Maj :ts proposition nr 367 vidtager den ändringen i föreslagna bidragsregler,

att intet skoldistrikt erhåller mindre skolbyggnadsbidrag än som skulle ha utgått

vid tillämpning av nu gällande bestämmelser;

dels de likalydande motionerna 1: 411 och II: 644, i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i de av Kungl. Maj :t föreslagna grunderna

för statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet som i motionerna angivits;

dels de likalydande motionerna 1: 409 och II: 643, i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 367 måtte uttala sig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 585.

9

för att i motionerna återgivna statsbidragstabell måtte tillämpas vid fördelningen

av statsbidragen till folkskolebvggnader;

dels de likalydande motionerna 1: 412 och II: 645, i vilka hemställts, 1: o att

riksdagen vid behandlande av Kungl. Maj :ts proposition nr 367 måtte uttala

sig för, att den å sid. 31 i propositionen intagna tabellen ändras så, att tabellen

börjar med ”högst 4” (antal skattekronor per invånare) och att statsbidraget

för denna grupp sättes till ”80 till 60 procent” av bidragsunderlnget

samt att nästa rad i tabellen ändras till ”över 4 högst 7” och statsbidraget till

”75 till 55 procent”, samt att rad 3 strykes ävensom 2 :o att riksdagen förklarar,

att den intet har att invända mot att de här föreslagna bestämmelserna rörande

statsbidragets storlek må tillämpas så, att där särskilda skäl därtill äro statsbidrag

må kunna beviljas med högre belopp än som motsvarar 80 procent av bidragsunderlaget;
dels

de likalydande motionerna 1: 423 oell II: 646, i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 367 måtte besluta att

övre gränsen för kommuner, vilkas statsbidragsframställningar skola omprövas

enligt i propositionen meddelad övergångsbestämmelse, skall utgöra sex skattekronor

per invånare, och icke fem, såsom i propositionen föreslagits;

dels ock motionen II: 666, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj :ts proposition nr 367 måtte medgiva, att statsbidrag må utgå till

anskaffande av för undervisning i kvinnlig slöjd erforderligt antal symaskiner

även beträffande skolor, där särskilda handarbetssalar icke inredas.

Riksdagen är ense med 1945 års folkskolesakkunniga och departementschefen

om att det får betraktas såsom en väsentlig svaghet i gällande system för statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet, att statsbidrag utgår med procentuellt

samma bidragsbelopp, vare sig det gäller ekonomiskt bärkraftiga eller

mindre bärkraftiga kommuner. Riksdagen finner därför i likhet med departementschefen

önskvärt, att en ändring härutinnan vidtages.

Riksdagen godkänner i princip förslaget, att nu gällande statsbidragssystem

ändras därhän att det möjliggör en differentiering av statsbidragets procentuella

storlek efter kommunernas ekonomiska bärkraft. Det har därvid synts riksdagen

praktiskt att, på sätt departementschefen förordat, en särskild statsbidragsskala

fastställes, vari de procentsatser angivas, som anses böra gälla vid

olika skatteunderlag —• uttryckta i antalet skattekronor per invånare — samt

att därvid procentsatserna ut t lyckas med maximi- och minimivärden i syfte

att medgiva visst utrymme för hänsynstagande även till andra på den ekonomiska

bärkraften inverkande faktorer än skatteunderlagets storlek.

Beträffande statsbidragsskalans närmare utformning lia motionsvis framförts

ett flertal yrkanden, avseende ändring i Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna 1: 411 och II: 644 samt i motionen 1: 410 framföras icke några

invändningar mot Kungl. Maj :ts förslag, i vad avser en förbättring för de ekonomiskt

svagare kommunerna, men å andra sidan hävdas, att denna förbättring

icke bör ske på de bärkraftigare kommunernas bekostnad. Enligt dessa

motioner borde den lägsta statsbidragsprocenten fastställas till 50. I motionerna

1: 409 och II: 643 förordas en statsbidragsskala, som innebär en förhöjning

överlag av procentsatserna med 5 procent i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag

samt därjämte en viss utbyggnad nedåt av statsbidragsskalan. Härigenom

skulle statsbidragsmaximum bli 80 procent och statsbidragsminimum 20 procent.

Slutligen yrkas i motionerna 1: 412 och II: 645 en förändring av bidragsskalari

i syfte att höja bidragsprocenten för kommuner med mycket lågt skatteunderlag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse nr 585.

Med anledning av nu ifrågavarande yrkanden får riksdagen erinra, att såväl

1945 års folkskolesakkunniga som departementschefen utgått från ett ”normalskatteunderlag”

av omkring 10 (9—11) skattekronor per invånare och att kommuner

med detta skatteunderlag skulle berättigas till ett statsbidrag av omkring

50 (55—45) procent. Denna relation har sedan fått bilda den axel, i förhållande

till vilken procentsatserna differentierats såväl uppåt som nedåt med

lika stora intervaller. Riksdagen har icke ansett sig böra frångå detta enligt

riksdagens mening principiellt sett riktiga tillvägagångssätt vid utformningen

av statsbidragsskalan, vilket skulle bli fallet vid ett bifall till vissa av de

ifrågavarande motionerna. Riksdagen har likväl icke kunnat undgå att finna

ett visst berättigande i de erinringar, som i förevarande motioner framförts

gentemot Kungl. Maj :ts förslag. Sålunda har riksdagen funnit, å ena sidan,

att statsbidragsminimum satts väl lågt och, å andra sidan, att de ekonomiskt

svagaste kommunerna borde kunna påräkna ett något högre statsbidrag än som

skulle följa vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag. I syfte att tillgodose båda

dessa synpunkter har riksdagen ansett, att statsbidragsskalan bör givas följande

utseende.

Antal skattekronor per invånare

Statsbidrag i % av bi-

dragsunderlaget

högst 5 ............................

..... 80—70

över

5

„ 7 ............................

..... 75 65

77

7

„ 9 ............................

..... 70—60

77

9

„ 11 ............................

..... 65—55

77

11

„ 13 ............................

..... 60—50

77

13

„ 1-1 ............................

..... 55—45

77

15

, 17 ............................

..... 50—40

17

4H

Detta

innebär, att statsbidraget vid ”normalskatteunderlaget” 9—11 skatte-

kronor per invånare i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag höjts med 10 procent,

varav följt en höjning även av övriga procentsatser. Riksdagen har icke

bortsett från att riksdagens ställningstagande medför en icke oväsentlig merkostnad

för statsverket i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag.

1945 års folkskolesakkunniga ha ansett Kungl. Maj :t böra äga befogenhet att,

där synnerliga skäl därtill äro, bevilja statsbidrag med högre procent än den

högsta som följer av statsbidragsskalan. Departementschefen har — såvitt

riksdagen kunnat finna — anslutit sig till de sakkunnigas förslag på denna

punkt. Jämväl riksdagen anser, att Kungl. Maj :t bör äga sådan befogenhet.

Vad departementschefen dessutom anfört beträffande beräkningen av statsbidragen

har icke i övrigt givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

Riksdagen har bifallit Kungl. Maj :ts förslag med avseende å statsbidragsbeloppens

utbetalning.

Jämväl beträffande övergångsbestämmelserna har riksdagen ansett sig kunna

i huvudsak bifalla vad Kungl. Maj :t föreslagit. Riksdagen har dock funnit,

att bärande skäl i motionerna 1: 423 och II: 646 anförts för att gränsen för

de kommuner, vilka övergångsvis skulle äga påkalla omräkning av statsbidragsbeloppet

till överensstämmelse med de nya statsbidragsgrunderna, höjes från 5

till 6 skattekronor per invånare. Riksdagen förutsätter, att Kungl. Maj :t vid

utfärdandet av övergångsbestämmelserna vidtager nämnda höjning.

I motionen II: 666 har yrkats, att riksdagen skulle medgiva, att statsbidrag

må utgå tili anskaffande av för undervisning i kvinnlig slöjd erforderligt antal

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 585.

11

symaskiner även beträffande skolor, där särskilda handarbetssalar icke inredas.

Nämnda yrkande överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen i dess utlåtande

över de sakkunnigas betänkande framlagt förslag, vilket emellertid avvisats av

departementschefen bland annat med hänsyn till sambandet med underhållsoch

materielbidraget. Riksdagen vill icke förneka, att ett visst sådant samband

föreligger. I detta sammanhang får riksdagen erinra örn att skolöverstyrelsen

med anledning av en av 1944 års riksdag i dess skrivelse nr 258 gjord hemställan

framlagt förslag rörande grunderna för underhålls- och materielbidraget.

Vid anmälan i 1945 års statsverksproposition av nämnda utredning förklarade

sig dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anse nödvändigt att föranstalta

örn en överarbetning av skolöverstyrelsens förslag, vilken överarbetning

lämpligen borde anförtros 1945 års folkskolesakkunniga. Riksdagen fann icke

anledning till erinran mot att en sådan överarbetning vidtogs och förutsatte,

att denna komme att fullföljas med all möjlig skyndsamhet. Då riksdagen funnit

förslaget om statsbidrag till kostnaderna för anskaffande av symaskiner beaktansvärt,

utgår riksdagen ifrån att denna fråga ånyo upptages till övervägande

i samband med nämnda överarbetning.

Vad departementschefen i övrigt i fråga om statsbidragsområdets omfattning

anfört har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen anfört i fråga om handläggningen

av ärenden angående statsbidrag till byggnader för folskoleväsendet.

Riksdagen har sålunda funnit, att de centrala statsmyndigheternas granskning

bör omfatta såväl en prövning av lokalbehovet som ock en teknisk-ekonomisk

granskning av de planerade byggnadsföretagen dock att, såsom i propositionen

uttalats, vederbörlig hänsyn därvid bör tagas till enskilda skoldistrikts

förmåga att själva planera sina skolbyggnadsföretag.

I fråga örn finansieringen och utbetalningen av statsbidragen har riksdagen

icke funnit anledning till annan erinran mot vad departementschefen anfört,

än att de av departementschefen gjorda beräkningarna rörande den kommande

anslagsbelastningen givetvis influeras av riksdagens ställningstagande i det

föregående.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 410, I: 411 och II:

644, 1: 409 och II: 643, 1: 412 och II: 645 samt 1: 423 och II: 646, medgivit,

att statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet må utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med av riksdagen i det föregående angivna grunder.

Stockholm den 14 december 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.