Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet jämte i ämnet väckta motioner.
1945-12-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1945:585, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
8
Riksdagens skrivelse nr 584—585.
vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III
för budgetåret 1944/45.
I likhet med departementschefen Ilar riksdagen funnit övervägande skäl tala
för att ny allmän beredskapsstat för innevarande budgetår icke nu fastställes.
Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden synes behovet av beredskap på området
tills vidare kunna anses tillgodosett genom en förlängning i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag av den under vårsessionen lämnade fullmakten att
disponera anslag på 1944/45 års allmänna beredskapsstat.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
bemyndigat Kungl. Maj :t att, intill dess ny allmän beredskapsstat av riksdagen
fastställts, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett
belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut örn utförande av arbeten, för vilka
anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45.
Stockholm den 12 december 1945.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 585.
Godkänd av första kammaren den 14 december 1945.
Godkänd av andra kammaren den 14 december 1945.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition
angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 288.)
Till Konungen.
I propositionen nr 367 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 19 oktober 1945, föreslagit
riksdagen att medgiva, att statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
må utgå i huvudsaklig enlighet med av chefen för ecklesiastikdepartementet
i nämnda statsrådsprotokoll förordade grunder.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels motionen 1: 410, vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl.
Maj :ts proposition nr 367 vidtager den ändringen i föreslagna bidragsregler,
att intet skoldistrikt erhåller mindre skolbyggnadsbidrag än som skulle ha utgått
vid tillämpning av nu gällande bestämmelser;
dels de likalydande motionerna 1: 411 och II: 644, i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i de av Kungl. Maj :t föreslagna grunderna
för statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet som i motionerna angivits;
dels de likalydande motionerna 1: 409 och II: 643, i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 367 måtte uttala sig
Riksdagens skrivelse nr 585.
9
för att i motionerna återgivna statsbidragstabell måtte tillämpas vid fördelningen
av statsbidragen till folkskolebvggnader;
dels de likalydande motionerna 1: 412 och II: 645, i vilka hemställts, 1: o att
riksdagen vid behandlande av Kungl. Maj :ts proposition nr 367 måtte uttala
sig för, att den å sid. 31 i propositionen intagna tabellen ändras så, att tabellen
börjar med ”högst 4” (antal skattekronor per invånare) och att statsbidraget
för denna grupp sättes till ”80 till 60 procent” av bidragsunderlnget
samt att nästa rad i tabellen ändras till ”över 4 högst 7” och statsbidraget till
”75 till 55 procent”, samt att rad 3 strykes ävensom 2 :o att riksdagen förklarar,
att den intet har att invända mot att de här föreslagna bestämmelserna rörande
statsbidragets storlek må tillämpas så, att där särskilda skäl därtill äro statsbidrag
må kunna beviljas med högre belopp än som motsvarar 80 procent av bidragsunderlaget;
dels
de likalydande motionerna 1: 423 oell II: 646, i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 367 måtte besluta att
övre gränsen för kommuner, vilkas statsbidragsframställningar skola omprövas
enligt i propositionen meddelad övergångsbestämmelse, skall utgöra sex skattekronor
per invånare, och icke fem, såsom i propositionen föreslagits;
dels ock motionen II: 666, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av
Kungl. Maj :ts proposition nr 367 måtte medgiva, att statsbidrag må utgå till
anskaffande av för undervisning i kvinnlig slöjd erforderligt antal symaskiner
även beträffande skolor, där särskilda handarbetssalar icke inredas.
Riksdagen är ense med 1945 års folkskolesakkunniga och departementschefen
om att det får betraktas såsom en väsentlig svaghet i gällande system för statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet, att statsbidrag utgår med procentuellt
samma bidragsbelopp, vare sig det gäller ekonomiskt bärkraftiga eller
mindre bärkraftiga kommuner. Riksdagen finner därför i likhet med departementschefen
önskvärt, att en ändring härutinnan vidtages.
Riksdagen godkänner i princip förslaget, att nu gällande statsbidragssystem
ändras därhän att det möjliggör en differentiering av statsbidragets procentuella
storlek efter kommunernas ekonomiska bärkraft. Det har därvid synts riksdagen
praktiskt att, på sätt departementschefen förordat, en särskild statsbidragsskala
fastställes, vari de procentsatser angivas, som anses böra gälla vid
olika skatteunderlag —• uttryckta i antalet skattekronor per invånare — samt
att därvid procentsatserna ut t lyckas med maximi- och minimivärden i syfte
att medgiva visst utrymme för hänsynstagande även till andra på den ekonomiska
bärkraften inverkande faktorer än skatteunderlagets storlek.
Beträffande statsbidragsskalans närmare utformning lia motionsvis framförts
ett flertal yrkanden, avseende ändring i Kungl. Maj :ts förslag.
I motionerna 1: 411 och II: 644 samt i motionen 1: 410 framföras icke några
invändningar mot Kungl. Maj :ts förslag, i vad avser en förbättring för de ekonomiskt
svagare kommunerna, men å andra sidan hävdas, att denna förbättring
icke bör ske på de bärkraftigare kommunernas bekostnad. Enligt dessa
motioner borde den lägsta statsbidragsprocenten fastställas till 50. I motionerna
1: 409 och II: 643 förordas en statsbidragsskala, som innebär en förhöjning
överlag av procentsatserna med 5 procent i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag
samt därjämte en viss utbyggnad nedåt av statsbidragsskalan. Härigenom
skulle statsbidragsmaximum bli 80 procent och statsbidragsminimum 20 procent.
Slutligen yrkas i motionerna 1: 412 och II: 645 en förändring av bidragsskalari
i syfte att höja bidragsprocenten för kommuner med mycket lågt skatteunderlag.
10 Riksdagens skrivelse nr 585.
Med anledning av nu ifrågavarande yrkanden får riksdagen erinra, att såväl
1945 års folkskolesakkunniga som departementschefen utgått från ett ”normalskatteunderlag”
av omkring 10 (9—11) skattekronor per invånare och att kommuner
med detta skatteunderlag skulle berättigas till ett statsbidrag av omkring
50 (55—45) procent. Denna relation har sedan fått bilda den axel, i förhållande
till vilken procentsatserna differentierats såväl uppåt som nedåt med
lika stora intervaller. Riksdagen har icke ansett sig böra frångå detta enligt
riksdagens mening principiellt sett riktiga tillvägagångssätt vid utformningen
av statsbidragsskalan, vilket skulle bli fallet vid ett bifall till vissa av de
ifrågavarande motionerna. Riksdagen har likväl icke kunnat undgå att finna
ett visst berättigande i de erinringar, som i förevarande motioner framförts
gentemot Kungl. Maj :ts förslag. Sålunda har riksdagen funnit, å ena sidan,
att statsbidragsminimum satts väl lågt och, å andra sidan, att de ekonomiskt
svagaste kommunerna borde kunna påräkna ett något högre statsbidrag än som
skulle följa vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag. I syfte att tillgodose båda
dessa synpunkter har riksdagen ansett, att statsbidragsskalan bör givas följande
utseende.
Antal skattekronor per invånare
Statsbidrag i % av bi-
dragsunderlaget
högst 5 ............................
..... 80—70
över
5
„ 7 ............................
..... 75 65
77
7
„ 9 ............................
..... 70—60
77
9
„ 11 ............................
..... 65—55
77
11
„ 13 ............................
..... 60—50
77
13
„ 1-1 ............................
..... 55—45
77
15
, 17 ............................
..... 50—40
17
4H
Detta
innebär, att statsbidraget vid ”normalskatteunderlaget” 9—11 skatte-
kronor per invånare i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag höjts med 10 procent,
varav följt en höjning även av övriga procentsatser. Riksdagen har icke
bortsett från att riksdagens ställningstagande medför en icke oväsentlig merkostnad
för statsverket i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag.
1945 års folkskolesakkunniga ha ansett Kungl. Maj :t böra äga befogenhet att,
där synnerliga skäl därtill äro, bevilja statsbidrag med högre procent än den
högsta som följer av statsbidragsskalan. Departementschefen har — såvitt
riksdagen kunnat finna — anslutit sig till de sakkunnigas förslag på denna
punkt. Jämväl riksdagen anser, att Kungl. Maj :t bör äga sådan befogenhet.
Vad departementschefen dessutom anfört beträffande beräkningen av statsbidragen
har icke i övrigt givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.
Riksdagen har bifallit Kungl. Maj :ts förslag med avseende å statsbidragsbeloppens
utbetalning.
Jämväl beträffande övergångsbestämmelserna har riksdagen ansett sig kunna
i huvudsak bifalla vad Kungl. Maj :t föreslagit. Riksdagen har dock funnit,
att bärande skäl i motionerna 1: 423 och II: 646 anförts för att gränsen för
de kommuner, vilka övergångsvis skulle äga påkalla omräkning av statsbidragsbeloppet
till överensstämmelse med de nya statsbidragsgrunderna, höjes från 5
till 6 skattekronor per invånare. Riksdagen förutsätter, att Kungl. Maj :t vid
utfärdandet av övergångsbestämmelserna vidtager nämnda höjning.
I motionen II: 666 har yrkats, att riksdagen skulle medgiva, att statsbidrag
må utgå tili anskaffande av för undervisning i kvinnlig slöjd erforderligt antal
Riksdagens skrivelse nr 585.
11
symaskiner även beträffande skolor, där särskilda handarbetssalar icke inredas.
Nämnda yrkande överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen i dess utlåtande
över de sakkunnigas betänkande framlagt förslag, vilket emellertid avvisats av
departementschefen bland annat med hänsyn till sambandet med underhållsoch
materielbidraget. Riksdagen vill icke förneka, att ett visst sådant samband
föreligger. I detta sammanhang får riksdagen erinra örn att skolöverstyrelsen
med anledning av en av 1944 års riksdag i dess skrivelse nr 258 gjord hemställan
framlagt förslag rörande grunderna för underhålls- och materielbidraget.
Vid anmälan i 1945 års statsverksproposition av nämnda utredning förklarade
sig dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anse nödvändigt att föranstalta
örn en överarbetning av skolöverstyrelsens förslag, vilken överarbetning
lämpligen borde anförtros 1945 års folkskolesakkunniga. Riksdagen fann icke
anledning till erinran mot att en sådan överarbetning vidtogs och förutsatte,
att denna komme att fullföljas med all möjlig skyndsamhet. Då riksdagen funnit
förslaget om statsbidrag till kostnaderna för anskaffande av symaskiner beaktansvärt,
utgår riksdagen ifrån att denna fråga ånyo upptages till övervägande
i samband med nämnda överarbetning.
Vad departementschefen i övrigt i fråga om statsbidragsområdets omfattning
anfört har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.
Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen anfört i fråga om handläggningen
av ärenden angående statsbidrag till byggnader för folskoleväsendet.
Riksdagen har sålunda funnit, att de centrala statsmyndigheternas granskning
bör omfatta såväl en prövning av lokalbehovet som ock en teknisk-ekonomisk
granskning av de planerade byggnadsföretagen dock att, såsom i propositionen
uttalats, vederbörlig hänsyn därvid bör tagas till enskilda skoldistrikts
förmåga att själva planera sina skolbyggnadsföretag.
I fråga örn finansieringen och utbetalningen av statsbidragen har riksdagen
icke funnit anledning till annan erinran mot vad departementschefen anfört,
än att de av departementschefen gjorda beräkningarna rörande den kommande
anslagsbelastningen givetvis influeras av riksdagens ställningstagande i det
föregående.
Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 410, I: 411 och II:
644, 1: 409 och II: 643, 1: 412 och II: 645 samt 1: 423 och II: 646, medgivit,
att statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet må utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av riksdagen i det föregående angivna grunder.
Stockholm den 14 december 1945.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.