Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1945-04-18 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1945:6, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 6.
1
Nr 6.
Godkänd av första kammaren den 18 april 1945.
Godkänd av andra kammaren den 18 april 1945.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande
egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46
under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till KONUNGEN.
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj .ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning
(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1945) har riksdagen
dels fastställt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Befattnil,g'' _ _ Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare .............................................. q jq
1 expeditionschef ............................................ q g
1 byråchef för tekniska ärenden ................................ C g
3 kansliråd ...................................................a 30
3 förste kanslisekreterare .......................................a 26
1 förste byråingenjör .......................................... a 26
3 andre kanslisekreterare ...................................... A 21
1 registrator .................................................. A 15
1 förste expeditionsvakt ........................................ A 7
2 kanslibiträden .............................................. A 7
2 expcditionsvakter ............................................ A 5
3 kontorsbiträden.............................................. A 4
Biliam/ till riksdagens protokoll 1945. 14 sami. Nr G. j
2
Riksdagens skrivelse nr 6.
Befattning.
Tjänsteman å övergångsstat.
1 andre kanslisekreterare
Lönegrad.
A 21
Extra ordinarie tjänstemän
1 föredragande i regeringsrätten.......
1 andre kanslisekreterare ...........
högre lönegrad än 2 0.
Eo 29
Eo 21;
dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ...........
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
Kronor
............. 24 000
............. 191 900
............. 71900
.............. 36 000
Summa kronor 323 800;
dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 323 800 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 200 000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet m. m.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna
3 och 4) kommer riksdagen att framdeles meddela sina beslut.
4:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 5—19) framlagt
förslag till personalförteckning och stat för statens väginstitut ävensom hemställt
om anvisande av 288 000 kronor för budgetaret 1945/46 till institutet.
Såsom från statens väginstitut framhållits förutsätter bevarandet av de värden,
som redan nedlagts på landets vägnät, och det rationella utnyttjandet
av de stora kapitalbelopp, som allt framgent kunna väntas komma att därå
nedläggas, medverkan i en växande utsträckning av en institution sådan som
väginstitutet. Därest den i önskvärd utsträckning kunde förses med förstklassiga
arbetskrafter, skulle den kunna ge resultat av betydande ekonomiskt
värde.
Riksdagens skrivelse nr 6.
3
Riksdagen delar departementschefens uppfattning att i och för sig vissa
skäl tala för att väginstitutet erhåller en mera fast inre organisation. Då
emellertid hänsyn till lönestoppet måste föranleda återhållsamhet vid prövningen
av förevarande spörsmål, kan, såsom departementschefen uttalat,
frågan i nuvarande läge endast delvis bringas till en mera slutgiltig lösning.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag,
dels godkänt följande personalförteckning för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överingenjör och chef ........................................ C 6
1 laboratoriechef .............................................. A 26
1 förste avdelningsingenjör...................................... A 24
1 laborator ................................................. A 24
1 förste verkmästare .......................................... A 15
1 kontorsbiträde .............................................. A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.
3 avdelningschefer............................................ Eo 28
1 förste avdelningsingenjör .................................... Eo 24
2 avdelningsingenjörer ........................................ Eo 21
1 biträdande geolog .......................................... Eo 21;
dels godkänt följande stat för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1945/46:
Slät.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............. 51 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 106 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 22 900
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ................ 37 600
Säger kronor 218 800
Omkostnader.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................................ 500
2. Reseersättningar, förslagsvis .................... 8 500
3. Expenser, förslagsvis ...................................... 30 800
4. Publikationstryck ......................................... 0 000
5. övriga utgifter, förslagsvis ................................ 39 500
Säger kronor 85 300
Summa kronor 304 100
4
Riksdagens skrivelse nr 6.
Särskilda uppbördsmedel. Kronor
1. Ersättningar för materialkontroll m. m....................... 10 100
2. Ei-sättningar för tillfälliga uppdrag m. m..................... 6 000
Säger kronor 16 100
Nettoutgift kronor 288 000;
dels ock till Statens väginstitut förbudgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 288 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Statens gentekniska institut: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 6,
s. 19—25) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för statens
geotekniska institut samt hemställt örn anvisande av 164 300 kronor under
institutets avlöningsanslag för budgetåret 1945/46.
I anledning av det begärda anståndet med prövningen av frågan örn överförande
av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning till institutet får riksdagen
erinra, att förslag örn ett dylikt överförande framlades i 1943 års proposition
om institutets inrättande samt att riksdagen vid behandlingen av
propositionen uttalade sin tvekan örn lämpligheten av detta förslag. Riksdagen
finner fog alltjämt föreligga för en sådan tvekan. Vid sådant förhållande
har riksdagen ej funnit anledning till erinran mot att med prövningen av detta
organisatoriska spörsmål får tillsvidare anstå.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Majis förslag,
dels fastställt följande personalförteckning för statens geotekniska institut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Befattning.
Persona Sfär teckning.
Tjänsteman å ordinarie stat.
1 överingenjör och chef
Lönegrad.
C 6
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än
2 förste statsgeotekniker......................................
1 statsgeotekniker ..........................................
1 statsgeotekniker ..........................................
2 biträdande statsgeotekniker ................................
2 0.
Eo 28
Eo 26
Eo 24
Eo 21;
dels godkänt följande avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .....
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................
4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis
.............. 13 200
.............. 75 900
.............. 13 600
.............. 61 600
Summa kronor 164 300;
Riksdagens skrivelse nr 6.
5
dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisat ett förslagsanslag av 164 300 kronor.
6:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 7, s. 25 och 26) har riksdagen till Statens geotekniska
institut: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av
68 000 kronor.
7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägförvaltningarna: Omkostnader.
Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna 8 och 9) kommer riksdagen att
framdeles meddela sina beslut.
8: o) Vässa engångsutgifter i samband med vägväsendets förstatligande.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 26 och 27) har riksdagen
till Vissa engångsutgifter i samband med vägväsendets förstatligande för
budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
9:o) De lokala vägnämnderna m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, s. 27) har riksdagen till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 187 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
10:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 27—31)
har riksdagen till Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av
10 000 kronor.
liro) Barmarksunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 32—41) föreslagit
riksdagen att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 54 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att det först från
och med budgetåret 1946/47 kommer att föreligga möjlighet för en beräkning
av kostnaderna för barmarksunderhållet med ledning av den bland annat
för sådant ändamål upplagda kalkylationsbokföringen. För budgetåret 1945/
46 torde det vara nödvändigt att utgå från den för närmast föregående budgetperiod
på grundval av underhållsstaterna för år 1943 beräknade kostnaden
och därtill lägga de belopp, vilka med hänsyn till senare inträdda förhållanden
eller eljest kunna beräknas erforderliga.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina anslagsäskanden begärt 900 000
kronor för en ny allmän trafikräkning. På grund av svårigheten att nu be
-
6
Riksdagens skrivelse nr 6.
döma lämpligaste tidpunkten för en sådan trafikräkning har departementschefen
ansett, att medel för ändamålet icke böra beräknas å riksstaten för
nästkommande budgetår. Skulle, framhåller departementschefen, förhållandena
så förändras, att en allmän trafikräkning anses böra företagas, lärer
framställning hos riksdagen längre fram få göras örn medelsanvisning å tillläggsstat.
Riksdagen delar i detta avseende departementschefens uppfattning.
Såsom reserv för mötande av oförutsedda utgifter har i anslaget inräknats
samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 500 000 kronor i
stället för av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade 4 500 000 kronor. Enligt
styrelsen skulle sistnämnda belopp få tagas i anspråk även för arbeten i
syfte att successivt återhämta vägunderhållets standard samt för att möta
de anspråk på ökat vägunderhåll, som en begynnande trafikökning kan beräknas
medföra. Departementschefen har för sin del nttalat, att, därest förhållandena
under budgetårets lopp därtill föranledde, framställning finge
göras hos riksdagen örn anslagsförstärkning å tilläggsstat.
I anslutning till vad sålunda förekommit vill riksdagen erinra örn vad överrevisorerna
för väg- och vattenbyggnadsväsendet i sin den 9 november 1944
avgivna berättelse för tiden Vi—77 1944 anfört i fråga örn vägunderhållets
standard. Av berättelsen framgår, att vägarna enligt överrevisorernas mening
icke befinna sig i ett tillfredsställande skick. Överrevisorerna uttala, att under
senare år på grund av de förhållandevis små anslagen förelegat stora
svårigheter att vidmakthålla vägarna i en fullgod standard. Flera exempel på
ett sådant eftersättande anföras, örn en ändring härutinnan icke med det
snaraste skedde, framhålla överrevisorerna, komme statsverket att framdeles
få vidkännas onödigt stora kostnader för att åter försätta vägarna i ett
tillfredsställande skick. Aven departementschefen har uttalat den meningen,
att underhållet för närvarande är hållet så i underkant, att en viss successiv
återhämtning därav synes ofrånkomlig.
Riksdagen delar överrevisoremas och departementschefens uppfattning.
Även örn förhållandena under kristiden nödvändiggjort en sträng återhållsamhet
i förevarande hänseende, ha dock verkningarna härav nu blivit sådana,
att den kapitalförtäring, som alltid följer av eftersatta underhållsarbeten,
blivit alltmer framträdande. Detta förhållande torde vid en trafikökning
komma att ytterligare framträda. Riksdagen finner därför tveksamt örn
den begränsning av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet,
som departementschefen föreslagit, är med hänsyn till angivna förhållanden
välbetänkt. Då emellertid, såsom förut framhållits, möjligheten av
anslagsförstärkning å tilläggsstat står till buds, när behovet så påkallar, har
riksdagen ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag.
Med anledning av de svårigheter, som obestridligen möta vid beräkningen
av anslaget till vinterväghållningen, har detta även för nästa budgetår upptagits
såsom förslagsanslag. Beträffande anslaget till barmarksunderhållet
har departementschefen diskuterat olika alternativ med hänsyn till förskjutningarna
av barmarkstidens längd och därvid anfört, att det kunde ifråga
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 6. 1
sättas om icke även detta anslag borde erhålla förslagsanslags natur. Mot
en sådan lösning kunna enligt riksdagens mening anföras betänkligheter framför
allt med hänsyn till att riksdagens kontroll över anslagsbeviljandet därigenom
försvåras. En annan möjlighet vore, att riksdagen bemyndigade Kungl.
Maj:t att i fall av behov överflytta medel mellan de båda vägunderhållsanslagen.
Liksom departementschefen anser emellertid riksdagen, att ytterligare
erfarenhet bör avvaktas, innan någon ändring i detta avseende vidtages.
överrevisorerna hava vidare framhållit, att vissa vägförvaltningar i fråga
om uthyrning av vägmaskiner helt vägrat att lämna biträde åt enskilda väghållare
och i fråga örn försäljning av väglagningsämnen uppställt villkor, som
försvårat dylik försäljning. Med anledning härav vill riksdagen erinra om att
vid statens övertagande av vägväsendet förutsattes, att enskilda väghållare
skulle så långt möjligt medgivas att till självkostnadspris hyra vägmaskiner
och inköpa väglagningsämnen, ett förhållande som tidigare ägt rum under
vägstyrelsernas regi.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall lill Kungl. Maj:ts förslag,
till Barmarksunderhållet för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 54 309 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Vinterväghållningen. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 42) föreslagit
riksdagen att till Vinterväghållningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 14 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I de likalydande motionerna I: 240 och II: 378 har hemställts, att riksdagen
måtte till vinterväghållningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 14 200 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj-.ts förslag
och motionerna I: 240 och II: 378 i vad de avse förevarande anslag, till Vinterväghållningen
för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av
14 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Projektering av vägar och broar. Méd bifall till Kungl. Majlis förslag
(punkt 15, s. 42 och 43) har riksdagen till Projektering av vägar och
broar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 450 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Majit bär (punkt 16, s. 43—51)
föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I de likalydande motionerna I: 140 och II: 258 har hemställts, alt riksdagen
måtte anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor till nyanläggning
av bygdevägar under budgetåret 1945/46.
I de likalydande motionerna I: 239 och 11:379 har hemställts, att riksda
-
8
Riksdagens skrivelse nr 6.
gen måtte besluta att till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor.
I motionen II: 234 Ilar hemställts, att riksdagen måtte besluta att till nyanläggning
av bygdevägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kronor.
Den starka begränsning av anslagen till vägväsendet, som av olika anledningar
framtvingats under krigsåren, har haft till följd, att vägbyggandet i
betänklig grad stagnerat. Från många håll inrapporteras ett växande missnöje
härmed.
Kommunikationsväsendets utveckling är en grundförutsättning för näringslivets
framåtskridande. Ej minst vägväsendet har en betydelsefull uppgift att
fylla för den allmänna samfärdseln och varuutbytet. Till följd härav men
även på grund av den utveckling, biltrafiken redan genomgått och i framtiden
kan förväntas komma att genomgå, krävas vägar av en helt annan standard
än tidigare. Detta gäller även för de avlägsna delarna av landsbygden,
där mjölk- och virkestransporter, transporter av slaktdjur, gödningsämnen
och dylikt numera ske på lastbilar. Det har också kunnat konstateras, att i
trakter, där allmänna vägar saknas, äger rum en ökad utflyttning från bygden.
Genom att vägar anläggas brytes de avlägsna bygdernas isolering och
skapas drägligare levnadsvillkor för deras befolkning.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i motiveringen för sina äskanden
av vägbyggnadsanslag framhållit önskvärdheten av att anslagen givas en sådan
storlek att dels i flerårsplanerna ingående företag kunna komma till utförande
i betydligt snabbare takt än nu är fallet, dels ock nya angelägna företag
kunna intagas i planerna vid blivande revidering utan framskjutande av
i planerna nu ingående företag. Styrelsen anför ytterligare, att det mången
gång visade sig omöjligt att i de mindre länen — vilkas andelar av anslagen
med hänsyn till vägbehovet i olika delar av landet bli mycket små — fullborda
ett företag på ett ekonomiskt sätt, enär företagen i dylika fall måste
uppdelas i delsträckor, som komma till utförande var för sig, vilket oftast innebär
en fördyring av företaget i dess helhet. Det dröjer, framhåller styrelsen
vidare, många år efter det medlen äskats, innan trafiken får nytta av de vunna
förbättringarna.
Mot de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda framförda synpunkterna
är icke något att erinra. Såsom överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet
framhållit i sin berättelse, är det uppenbart, att anslagen till
anläggning av bygde- och ödebygdsvägar icke på långt när förmå tillgodose
behovet av sådana vägarbeten. Även departementschefen uttalar, att beskärningen
av vägbyggnadsanslagen drivits så långt och nu fortvarit under så
avsevärd tid, att en kraftig ackumulering av behovet av nyanläggningar och
förbättringar av vägar framträtt.
Vid avvägningen av medelsbehovet till nyanläggning av bygdevägar har
departementschefen emellertid funnit sig böra förorda en nedsättning av det
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet från 6 000 000 kronor
till 3 000 000 kronor, under framhållande bland annat av att vid ett förändrat
Riksdagens skrivelse nr 6.
9
läge på arbetsmarknaden medel för ökade vägbyggnadsarbeten kunde komma
att ställas till förfogande från allmän beredskapsstat. Även om vad i sist angivna
hänseende anförts i och för sig är riktigt, må dock erinras örn — vilket
riksdagen tidigare haft anledning göra — att medel som anvisas å beredskapsstat
av naturliga skäl ofta gå till orter där arbetslöshet räder. Anslaget
tili nyanläggning av bygdevägar är däremot avsett att fördelas över hela landet
och avser således främst att tillgodose behovet av vägar i de olika bygderna.
Av det ovan anförda framgår, att riksdagen i anslutning till i ämnet väckta
motioner ansett en höjning av anslaget nödvändig. Under beaktande av vad
departementschefen anfört har riksdagen dock begränsat anslagshöjningen
till 1 000 000 kronor utöver det av Kungl. Maj :t äskade anslaget.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och motionerna I: 140 och II: 258, I: 239 och II: 379 samt II: 234,
motionerna 1:239 och 11:379 i vad de avse förevarande anslag, till Nyanläggning
av bygdevägar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
15:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 51
och 52) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
I de likalydande motionerna I: 239 och II: 379 har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46
anvisa eif reservationsanslag av 1 800 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 239 och II: 379 i vad de avse förevarande anslag, till
Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 1 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Byggande av huvudvägar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 18 s. 55—58) har riksdagen till Byggande av huvudvägar för budgetåret
1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
17:o) Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har
(punkt 19, s. 54) föreslagit riksdagen att till Förbättring av bygdevägar och
ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I de likalydande motionerna 1:238 och 11:403 har hemställts, att riksdagen
måtte anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor till förbättring
av bygde- och ödebygdsvägar under budgetåret 1945/46.
I de likalydande motionerna I: 239 och II: 379 har hemställts, att riksdagen
måtte till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor.
10
Riksdagens skrivelse nr 6.
Vidare har i motionen II: 139 hemställts, att riksdagen måtte för ändamålet
anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor.
Riksdagen får, med åberopande av vad riksdagen under punkt 14 anfört,
anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 238 och II: 403, I: 239 och II: 379 samt II: 139, motionerna I: 239 och
11:379 i vad de avse förevarande anslag, till Förbättring av bygdevägar och
ödebygdsvågar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Vägbeläggningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s.
55—58) har riksdagen till Vägbeläggningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett
reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
19:o) Stensättning av vägar. I de likalydande motionerna I: 141 och
11:237 har hemställts, att till stensättning av vägar för budgetåret 1945/46
måtte anvisas ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Av utredningen framgår, att högst betydande statliga stenpartier ligga
upplagrade. Vidare är att märka, att enbart på landsbygden finnas vägar till
en sammanlagd längd av omkring 220 kilometer utbyggda och färdigställda
för stensättning. Såsom departementschefen framhållit, är visserligen transportläget
för närvarande ogynnsamt, men beträffande sten kan sjötransport
i viss utsträckning användas. En del vägsträckor äro följaktligen så belägna,
att transportförhållandena ej kunna åberopas som skäl för fortsatt uppskov
med vägsträckornas beläggning med sten. Då arbetet numera delvis
sker med maskin, är det ej heller ur sysselsättningssynpunkt så arbetskrävande
som tidigare.
Med tanke även på det förändrade trafikläge, som kan väntas efter kriget,
har riksdagen för stensättning av vägar för nästkommande budgetår beviljat
ett anslag av 1 000 000 kronor eller samma belopp, som beviljats för innevarande
budgetår.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av motionerna I: 141
och 11:237, till Stensättning av vägar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
20: o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark
m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21 s. 58) har riksdagen till
Bidrag till städer och samhällen för tillhandhållande av mark m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
21 :o) Marklösen m. m. för vissa vägbyggnadsföretag. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 59 och 60) har riksdagen till Marklösen m. m. för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 6. i''
vissa vägbyggnads företag för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
22:o) Bidrag täll underhåll av vägar och gator. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 60 och 61) har riksdagen till Bidrag till underhåll
av vägar och gator för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av
7 080 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23: o) Bidrag till byggande av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 24, s. 61 och 62) Ilar riksdagen till Bidrag till byggande
av vägar och gator för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av
2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
24:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Hajd har
(punkt 25, s. 62—65) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll avenskilda
vägar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
2 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande
motionerna 1:28 och 11:52 vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte begära skyndsam utredning, avseende vidgad rätt till
statsbidrag för förbättring och underhåll av enskild väg, dels ock motionen
II: 385, vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att underhållsbidraget
till enskilda utfartsvägar måtte bestämmas till 75 procent
av den uppskattade underhållskostnaden samt att, där underhållet är särskilt
betungande, detta bidrag må kunna bestämmas till högst 85 procent av
samma kostnad.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag.
Vad angår bidragsvillkoren vill riksdagen, med beaklande av vad i motionen
II: 385 anförts, medgiva att bidrag må i undantagsfall, där väghållningen
kan anses vara i särskilt hög grad betungande för väghållama, bestämmas till
75 procent av den uppskattade kostnaden.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, som under punkten 25 återkommer
till motionerna 1:28 och 11:52, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till
Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat
ett reservationsanslag av 2 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
25:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t bar (punkt 26,
s (55—68) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
ändring i grunderna för statsbidrag till byggande av enskild väg, dels
ock till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I de likalydande motionerna 1:48 och 11:88 har hemställts, att riksdagen
måne besluta sådan ändring i grunderna för statsbidrag till byggande av
12
Riksdagens skrivelse nr 6.
enskild väg, att bidrag må utgå med högst sextio procent av beräknad kostnad
för anläggningen av väg, dock att byggnadsbidrag må, då synnerliga skäl
därtill äro, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall beviljas med högst
sjuttiofem procent av nämnda kostnad, att för iståndsättning av bro eller
färja eller ombyggnad av trumma å väg må, i samband med att årligt underhållsbidrag
för första gången beviljas för viss väg, utgå ett särskilt bidrag
med högst sextio procent av den beräknade kostnaden för sådant arbete, samt
att till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
I de likalydande motionerna 1:139 och II: 259 har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor till bidragför
byggande av enskilda vägar under budgetåret 1945/46.
I motionen 11:371 har vidare hemställts, att riksdagen ville besluta sådan
ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag till byggande av enskilda
vägar, att byggnadsbidrag må utgå med 60 procent, i särskilda fall med
70 procent av de beräknade kostnaderna, och att byggnadsbidrag skall kunna
utgå även när fråga är om väg till enstaka gårdar, samt att riksdagen måtte
anvisa ett reservationsanslag av 6 860 000 kronor till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1945/46.
I detta sammanhang har riksdagen jämväl till behandling förhaft
dels motionen 1:241, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit på sätt, som befinnes lämpligt, måtte
upptaga till utredning frågan om och på vilket sätt effektiva åtgärder kunna
vidtagas för att åstadkomma vägförbindelser till sådana avlägsna byar och
bygder, som nu sakna vägförbindelser och äro så belägna, att utsikter icke
linnas att de skola erhålla vägförbindelser inom en rimlig tid, om icke särskilda
åtgärder vidtagas för detta ändamål;
dels ock motionen 11:207, vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.
Majit anhålla om sådan ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag
till vägunderhåll och vinterväghållning å enskilda vägar, att dylikt
bidrag skall kunna utgå även när fråga är om enstaka gårdar.
Med hänsyn till ifrågavarande vägförbindelsers stora samhälleliga betydelse
för exempelvis transporter av sådana förnödenheter som mjölk och ved
har riksdagen i anslutning till väckta motioner medgivit höjning av den allmänna
bidragsprocenten till 60 procent eller den procentsats, som redan nu
gäller för bidrag till enskilda vägars underhåll. Samma procentsats bör då
också tillämpas för det i 2 § sista stycket av nuvarande kungörelsen angivna
iståndsättningsbidraget. 1 anslutning till departementschefens förslag har
riksdagen också medgivit, att byggnadsbidrag må, då synnerliga skäl därtill
äro, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall beviljas med högst 75
procent av den beräknade kostnaden för vägbyggnaden.
Av nyss angivna skäl och med tanke på de stora, alltjämt växande medelsbehoven
har riksdagen dessutom beslutat höja anslaget från av Kungl. Majit
föreslagna 1 500 000 kronor till 2 500 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 6.
13
Det i motionen I: 241 framställda yrkandet torde närmast avse frågan
om vilka ytterligare utvägar, som kunna stå till buds för att minska de i
vårt land i stor utsträckning alltjämt förekommande ödebygdernas isolering.
Även i motionerna 11:207 och 371 liksom i de under nästföregående
punkt angivna motionerna I: 28 och II: 52 framföres de glest befolkade bygdernas
krav på bättre vägförbindelser. Förutom de bidrag, som i sådant syfte
lämnas till underhåll och byggande av enskilda vägar samt för övrigt även
till skogs- och odlingsvägar, finnes ett anslag för byggnad på statens bekostnad
av ödebygdsvägar. Särskilt med hänsyn till de höga kraven i fråga örn
bredd och hårdgöring och sin till följd av de stora avstånden avsevärda längd
är den sistnämnda vägtypen mycket kostnadsdragande.
För att hålla kapitalutläggen inom så måttliga gränser som möjligt har såsom
ett ytterligare uppslag tidigare diskuterats möjligheten att genom anläggning
av cykelstigar kunna åtminstone mera nödtorftigt tillgodose trafikbehoven.
I sådant syfte anhöll 1937 års riksdag på framställning av statsutskottet
(uti. nr 90) örn utredning rörande lämpligheten av statligt stöd för
anläggning av dylika cykelstigar genom landets mera avlägsna skogsområden
och andra glest befolkade bygder. I anledning härav har möjlighet öppnats
att från arbetslöshetsmedel erhålla statsbidrag även för cykelstigar (prop.
1940:236). Något dylikt bidrag synes dock ej hittills ha utanordnats. Å beredskapsstat
III för innevarande budgetår är under nionde huvudtiteln upptaget
ett anslag av 1 000 000 kronor till bidrag till byggande av cykelstigar
(prop. 1944:281). Av den utredning som i anledning av 1937 års riksdags
framställning redan verkställts framgår, att även denna synnerligen enkla
typ av samfärdselförbindelser skulle bliva av stor nytta inom vidsträckta
delar av landet. Detta gäller i all synnerhet om cykelstigarna, såsom möjligt
synes vara, erhålla en sådan bredd, att de kunna trafikeras med hästkärror.
Enligt uppskattningar, som verkställts av utredningsmän, tillkallade
av väg- och vattenbyggnads- samt domänstyrelserna, skulle cykelstigar av
denna bredare typ kunna utföras för en kostnad av cirka 2 kronor per meter
efter förkrigspris räknat.
För egen del vill riksdagen framhålla, att en utbredning av samfärdselnätet
till de glest befolkade trakter, varom här är fråga, måste framstå som ett
nationellt sett ganska betydelsefullt krav. Detta gäller särskilt med tanke på
den där bosatta befolkningen, vilken har att arbeta under ovanligt hårda och
torftiga förhållanden men som ur bebyggelse- samt kolonisationssynpunkter
och framför allt i fråga om skogsvårdens intressen fyller ej oviktiga samhälleliga
uppgifter. I första hand måste sådana elementära behov som förnödenhetstransporter,
postgång, tillgång till läkare och barnmorska o. s. v.
säkras. Vägförbindelserna äro vidare av stor betydelse för skogsarbetet och
ej minst för skogsarbetarna, vilkas isolering genom förbättrade vägförbindelser
kan göras mindre kännbar. Dylika samfärdselleder underlätta också
myndigheternas övervakningsverksamhet, tillsynen av telefon och andra allmänna
anläggningar, vartill kommer deras nytta ur militär synpunkt.
14
Riksdagens skrivelse nr 6-
I likhet med motionärerna har riksdagen funnit en utredning rörande de
glest befolkade trakternas samfärdselförhållanden befogad.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen beslutat
dels, i anledning av Kungl. Majds förslag och motionen II: 371 ävensom
med bifall till motionerna I: 48 och II: 88 samt I: 139 och II: 259, motionerna
I: 48 och II: 88 samt II: 371 i vad de avse anslagsberäkningen, till Bidrag
till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
dels ock, i anledning av motionerna 1:28 och 11:52, 1:241, 11:207 och
II: 371, sistnämnda motion i vad den icke behandlats ovan, hos Kungl. Maj:t
anhålla om skyndsam utredning rörande möjligheten att under ekonomiskt
rimliga former förbättra vägförbindelsema genom landets mera avlägsna
skogsområden ävensom andra i samfärdselhänseende missgynnade bygder.
26:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 27, s. 69—82) föreslagit
riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I de två likalydande motionerna I: 137 och II: 266 har hemställts, att riksdagen
måtte, med avslag på Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av
anslag till ny färja, i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan
till byggande av bro över Lule älv vid Bergnäset för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vidare har i motionen II: 233 hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse lill
Kungl. Maj:t hemställa örn att förslag förelägges årets riksdag om bro vid
Bergnäset över Lule älv.
I anledning av motioner, väckta vid 1944 års riksdag, örn bro över Lule
älv vid Bergnäset ansåg sig riksdagen — på grundval av riksdagens vederbörande
utskotts egna iakttagelser vid besök på platsen — kunna bestyrka,
att trafikförhållandena därstädes vore mycket otillfredsställande och att därvarande
färja uppenbarligen vore för liten för att ombesörja den även med
rådande restriktioner mycket stora trafiken.
Efter utförd utredning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse
den 11 september 1944 vitsordat, att brobyggnadens påbörjande snarast möjligt
vore ofrånkomligt. Av totalkostnaderna för bron jämte tillfarter, cirka
10 000 000 kronor, har styrelsen ansett 2 500 000 kronor böra anvisas för
budgetåret 1945/46. Styrelsen har också visat, att om man toge hänsyn till de
höga driftkostnader, varmed färjdrift vore förenad, och kapitaliserade dessa
kostnader, anläggande av en bro klart framträdde som det ekonomiskt mest
fördelaktiga alternativet.
För egen del vill riksdagen erinra, att Bergnäset är en synnerligen viktig
infart till Luleå. Den redan nu betänkligt starka trafikanhopningen torde
än ytterligare komma att ökas efterhand som nuvarande trafikrestriktioner
lätta. Tages dessutom i betraktande den avsevärda byggnadstid, omkring
Riksdagens skrivelse nr 6.
15
3 till 4 år, som broföretaget kräver, kan det enligt riksdagens mening ej vara
tillrådligt att längre dröja med ett beslut örn byggets igångsättning. Enligt
vad som inhämtats torde för delta ändamål vara tillfyllest med ett begynnelseanslag
av 1 500 000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra medgiva, att nämnda belopp 1 500 000 kronor
nu anvisas till byggande av bro vid Bergnäset. Därigenom besparas i stället
kostnaderna för ny färja jämte färjläge. Dessa kostnader torde kunna
uppskattas till cirka 400 000 kronor. Även med denna besparing torde dock
i förhållande till de föreliggande stora medelsbehoven det av Kungl. Majit
föreslagna anslagsbeloppet, 4 000 000 kronor, ej kunna anses alltför högt tillmätt.
Riksdagen har, vid sidan av det till bron vid Bergnäset angivna anslaget
å 1 500 000 kronor, beviljat ifrågavarande belopp å 4 000 000 kronor
till byggande av broar.
Riksdagen, som under nästföljande punkt anmäler sitt beslut örn anslag
till bro vid Bergnäset, får alltså anmäla, att riksdagen till Byggande av broar
för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
27 :o) Byggande av bro vid Bergnäset. Med hänvisning till vad riksdagen under
nästföregående punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av motionerna I: 137 och II: 266 samt II: 233, till Byggande av bro
vid Bergnäset för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
28:o) Byggande av bro vid Hjulsta. Kungl. Majit har (punkt 28, s. 82)
föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Genom ifrågavarande bro skulle vägförbindelse skapas mellan Enköping
och Strängnäs över Mälaren. Särskilt av militära skäl har den nuvarande
färjans ersättande med en bro ansetts angeläget.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
lill Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 1 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
29 :o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 29, s. 82—84)
har riksdagen till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 3 500 000 kronor.
30:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med bifall
lill Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 84 och 85) har riksdagen till Bidrag
lill säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1945/46
16 Riksdagens skrivelse nr 6.
anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
31 :o) Bidrag lili vissa forsknings- oell undersökningsarbeten. I enlighet
nied Kungl. Majds förslag (punkt 31, s. 85—89) har riksdagen till Bidrag
till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1945/46 anvisat
ett reservationsanslag av 165 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
32:o) Avsättning till statens automobilskatremedelsfond. Med bifall till
Kungl. Maj ds förslag (punkt 32, s. 89) har riksdagen såsom Avsättning till
statens automobilskattemedelsfond för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 100 kronor.
33:o) Bidrag till hamn- och farledsimdersöknlngar. Med bifall till Kungl.
Maj ds förslag (punkt 33, s. 90 och 91) har riksdagen till Bidrag till hamnoch
farledsundersökningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.
34: o) Bidrag till kandelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Majds
förslag (punkt 34, s. 91 och 92) har riksdagen till Bidrag till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av
200 000 kronor.
35: o) Utvidgning oell förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Kungl. Majd har (punkt 35, s. 92—96) föreslagit riksdagen att till Utvidgning
och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Riksdagen har, under förväntan att resultaten av 1944 års fiskehamnsutrednings
arbete redan inom närmaste tiden skola kunna framläggas, bifallit
Kungl. Maj ds förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Utvidgning och förbättring
av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
36:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med bifall
till Kungl. Maj ds förslag (punkt 36, s. 96 och 97) har riksdagen till Underhåll
och drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/46 anvisat
ett förslagsanslag av 110 000 kronor.
37:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Under hänvisning till vad som under punkten 35 anförts får riksdagen
anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 37, s. 97—
99), till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar
för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 6.
17
38 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj :t har (punkt 38, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen, att till Bidrag till
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
I de likalydande motionerna I: 144 och 11:381 har hemställts, att riksdagen
hos Kungl. Majit måtte begära sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse
angående statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, att
företag, omfattande fem till tjugo bostadsfastigheter, handhaves av egnahemsnämnderna,
samt att därvid övriga i motionerna framförda synpunkter
beaktas.
Statsbidrag till vatten- och avloppsledningar har tidigare lämnats dels genom
egnahemsnämnderna i samband med understöd lill förbättring av landsbygdens
bostäder dels ock genom arbetsmarknadskommissionen till större
kommunanläggningar i samband med arbetslöshet. I 1944 års proposition
örn beredskapsstat föreslogs, att bidrag till dylika anläggningar, gemensamma
för fem eller flera lägenheter, skulle lämnas genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som därvid skulle samarbeta med distriktsingenjörer, ställda
till länsstyrelsernas förfogande.
Av det av 1944 års riksdag å beredskapsstat anvisade anslaget har Kungl.
Majit den 17 november 1944 bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att använda högst 1 000 000 kronor till uppbyggande av erforderlig personalorganisation
samt till igångsättande i samråd med arbetsmarknadskommissionen
av särskilt angelägna anläggningsarbeten, i den mån materialtillgångarna
och arbetsmarknadsläget det tillåter.
För egen del vill riksdagen erinra, att landsbygdens förseende med vattenoch
avloppsledningar i en utsträckning, vilken ur olika synpunkter kan vara
praktiskt lämplig och som dessutom står i överensstämmelse med nutida
hygieniska krav, lärer representera kapitalutlägg av en storleksordning uppemot
en halv miljard kronor. Även örn härav endast en begränsad del får
beräknas falla på staten är det uppenbart, att ovannämnda belopp av
1 000 000 kronor tillsammans med nu äskade anslag å likaledes 1 000 000
kronor endast kan betraktas som begynnelseanslag för en ytterst begränsad
försöksverksamhet på området.
Enligt den 17 november 1944 utfärdad författning angående statsbidrag
till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp skall den, som önskar
erhålla statsbidrag, till vederbörande hälsovårdsnämnd ingiva skriftlig ansökning,
åtföljd av arbetsplan med kostnadsberäkning. Efter erforderlig utredning
och besiktning skall hälsovårdsnämnden med yttrande insända ansökningen
lill länsstyrelsen, som — efter hörande av egnahemsnämnden, förste
provinsialläkaren och vägförvaltningen — har att med utlåtande och förslag
överlämna ärendet lill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilken därefter avgör
detsamma. För det stora flertalet ärenden, nämligen sådana som avse
5—20 bostadsfastigheter, är emellertid handläggningen än ytterligare komplicerad.
I dessa ärenden förutsättes före avgörandet, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samråder med egnahemsstyrelsen. Finna väg- och vattenbygg
-
Bihang lill riksdagens /irolokoll 19i5. 11 sami. Nr G.
18
Riksdagens skrivelse nr 6.
nadsstyrelsen samt egnahemsstyrelsen, att statsbidrag till den ifrågasatta anläggningen
lämpligen bör beredas enligt de grunder, som gälla för bidrag
av bostadsförbättringsmedel, vilka stå till egnahemsstyrelsens förfogande,
skall ansökningen överlämnas till egnahemsstyrelsen. Vid skiljaktig mening
mellan styrelserna härutinnan skall frågan örn ärendets handläggning hänskjutas
till Kungl. Maj:ts avgörande.
Då därutöver väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har att i hithörande ärenden
samråda med arbetsmarknadskommissionen måste handläggningen av
desamma sägas vara förenad med en mer än vanligt omständlig omgång, i all
synnerhet örn man tager i betraktande att de företag, som kunna komma i
fråga som bidragsberättigade, äro rent lokala och väl åtminstone till en början
måste bli tämligen begränsade till sin omfattning.
Så länge denna understödsverksamhet befinner sig på försöksstadiet kan
dock viss försiktighet vid tilldelningen av statsbidrag vara tillrådlig. Med
tanke också på behovet av en ökad administrativ erfarenhet torde måhända
den sålunda föreskrivna handläggningsproceduren kunna anses försvarlig.
Det synes dock riksdagen angeläget, att ifrågavarande normer betraktas som
provisoriska och att de icke genom några mera vittutseende administrativa
anordningar organisatoriskt fastlåsas. Stor försiktighet är sålunda enligt riksdagens
mening påkallad vid anställningen av de av departementschefen angivna
distriktsingenjörerna, i all synnerhet som vanskligheter säkerligen kunna
väntas möta då det gäller att för befattningarna erhålla fackmän med erforderliga
kvalifikationer ej endast i teoretiskt avseende utan också i fråga
örn praktiskt omdöme och övrig praktisk duglighet.
Här berörda samhällsreform är ej endast tekniskt och ekonomiskt utan
även statsfinansiellt synnerligen vittutseende. Såsom 1944 års riksdag framhöll
kräver därför dess genomförande en omsorgsfull planläggning. Riksdagen
förutsätter att de utredningar, som i detta avseende påkallas, snarast möjligt
företagas med beaktande därvid av de synpunkter 1944 års riksdag lagt på
frågan. Vid denna planläggning lära erfarenheterna från den nu igångsatta
försöksverksamheten bliva av visst värde.
Vad angår motionerna har riksdagen i frågans läge icke ansett sig böra
bifalla det i dem framställda förslaget om viss ändring i gällande författning.
Riksdagen förutsätter emellertid, att vid de kommande övervägandena
tillbörligt beaktande skall skänkas de motionsvis framförda kraven på
större inflytande från egnahemsnämndernas sida vid avgörandet av hithörande
bidragsfrågor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret
1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr G.
19
V ägtrafikväsendet.
39:o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Majlis förslag
(punkt 39, s. 101—104) har riksdagen till Besiktning av motorfordon för
budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 777 000 kronor.
40:o) Registrering av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 40, s. 104) har riksdagen till Registrering av motorfordon för budgetåret
1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
41 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Majds förslag (punkt 41, s. 105—107) har riksdagen till Bidrag till vissa
kommunikationsändamål för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
42 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 42, s. 107—lil) har riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ................................ kronor 29 800
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis . . » 30 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 4 500
Summa kronor 64 600;
dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisat ett förslagsanslag av 64 600 kronor, att avräknas mot automobilskattem
edlén.
43:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 43, s. lil och 112) har riksdagen till Statens biltrafiknämnd:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 19 200 kronor,
alt avräknas mot automobilskattemedlen.
44:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Majit har (punkt 44, s. 112—118) föreslagit riksdagen alt lill Bidrag
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I motionen I: 142 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse lill Kungl.
Majit hemställa örn utredning och förslag rörande en rationell planering och
organisation av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet i vårt land.
20
Riksdagens skrivelse nr 0.
I de likalydande motionerna I: 143 och II: 254 har vidare hemställts, att
riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om en allsidig och förutsättningslös
utredning örn förutsättningar och medel för åvägabringande av
en enhetlig statlig organisation för kontroll och ledning av landets traliksäkerhetsarbete
på gator och vägar samt att förslag härom framlägges i så god
tid, att det kan bliva föremål för handläggning och beslut av 1046 års riksdag.
Då för omkring eli tiotal år sedan nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande med statens stöd bildades, var väl tanken närmast den, att hithörande
arbetsuppgifter skulle kunna lösas på frivillighetens väg och i huvudsak
med frivilliga, ideellt arbetande krafter. Ett annat skäl för att den
nuvarande organisationsformen valdes var, att ej så obetydliga ekonomiska
bidrag borde kunna påräknas från försäkringsbolag och andra, som hava ett
direkt ekonomiskt intresse av en låg olycksfallsfrekvens på gator och vägar.
Vad först angår de i sistnämnda avseende hysta förhoppningarna måste
konstateras, att inkomsterna från andra bidragsgivare än staten i verkligheten
visat sig inflyta synnerligen oregelbundet och tämligen sparsamt. För
budgetåret 1943/44 utgör den enda i bokslutet upptagna inkomstposten av
detta slag »medlemsavgifter kronor 3 213: 22». Ett betydligt mer betänkligt
förhållande är emellertid, att trots allt det arbete, som på detta område bedrivits,
och trots motortrafikens till följd av kriget starka nedgång trafikolyckorna
dock alltjämt visa mycket höga siffror. Antalet dödsolyckor hava
visserligen nedgått, men som belysande för hithörande olycksfalls omfång
må anföras, att antalet på sjukvårdsanstalt för vård intagna skadade år
1943 uppgick till 6 874, en siffra av ungefärligen samma storleksordning som
under vissa av förkrigsåren. Än mer allvarligt måste läget väntas bliva, när
trafiken åter börjar mera fritt utveckla sig efter kriget.
Det har långt tidigare påvisats vilka ofantliga kostnader trafikolyckorna
draga med sig i form av sjukvård, polisövervakning och domstolsarbete. Men
även rent humanitärt sett påkallas uppenbarligen betydligt kraftigare åtgärder
för att bringa den nödiga upplysningen om trafikens vådor.
Riksdagen finner en skyndsam utredning i detta avseende vara påkallad.
Då det gäller att åstadkomma den lämpligaste säkerhetsorganisationen synes
särskilt förtjäna uppmärksammas den motionsvis framförda tanken att
förlägga denna verksamhet till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som redan
nu handhar vägtrafikinspektionen och på vilken vila sådana med trafiksäkerhetsarbetet
nära sammanhörande uppgifter som exempelvis körkorts- och
bilbesiktningsärenden samt de frågor som röra säkerhetsanordningar på vägarna.
Även andra utvägar för hithörande organisatoriska spörsmåls lösande
kunna föreligga, och även de böra klarläggas. En ledande synpunkt vid utredningsarbetet
bör emellertid vara att söka bättre än för närvarande tillvarataga
möjligheterna att genom skolorna meddela ungdomen ökade insikter
om trafikens faror och i övrigt bibringa den en erforderlig bättre trafikkultur.
Vad till sist angår bidragsbeloppet till den nuvarande organisationen på
området, nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, har riksdagen
bifallit Kungl. Majlis förslag.
Riksdagens skrivelse nr 6.
21
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen beslutat
dels till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot
automobilska t temedlen,
dels ock i anledning av motionerna 1:142 och 143 samt 11:254 anhålla
att Kungl. Maj:t måtte föranstalta örn skyndsam utredning rörande möjligheterna
att genom lämplig upplysningsverksamhet m. m. höja den allmänna
trafiksäkerheten och åstadkomma en bättre trafikkultur.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
45 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 45, s. 173—182) framlagt
förslag till personalförteckning och avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut samt hemställt om anvisande av 508 000 kronor
under institutets avlöningsanslag.
Inledningsvis må erinras att då meteorologien och hydrologien på sin tid
sammanfördes inom samma institution detta berodde på de praktiska beröringspunkter
arbetet inom ifrågavarande båda områden ansåges äga. Det
kunde sålunda påvisas, att ett meteorologiskt studium av nederbörden vore
nödvändigt för de hydrologiska arbetena, medan å andra sidan tillgång
till vatten-, snö- och isobservationer vid insjöar, floder och glaciärer underlättade
det meteorologiska arbetet.
Meteorologien och den praktiska tillämpningen av dess resultat främst i
form av väderleksförutsägelser har som bekant fått ett allt större värde för
näringslivet liksom för samhällslivet i allmänhet. Såsom verksamhetsgrenar,
för vilka väderleksförutsägelserna blivit av en alltmer avgörande betydelse,
må nämnas jordbruket, sjöfarten och luftfarten. Väderlekstjänsten har i
själva verket efter hand utvecklat sig till att bliva en alltmera oumbärlig
samhällelig säkerhetstjänst. I den mån vattenkraftens och för övrigt de med
vattenhushållningen sammanhängande problemens betydelse växt ha också
behoven av hydrologien som hjälpvetenskap tilltagit.
Kraven på utvidgade observationer och undersökningar samt också utökad
personal för dessa arbetens bedrivande hava helt naturligt också efter
hand allt starkare framträtt. Det må i delta sammanhang erinras, alt då enligt
beslut av 1943 års riksdag den militära väderlekstjänsten överflyttades
till flygvapnet förutsattes, att sådana även för det militära arbetet nödiga
uppgifter som viss utbildning av personal, klimatiska utredningar m. lii. alltjämt
skulle i huvudsak vila på den dittillsvarande civila organisationen.
De nu under Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut föreslagna
anslagen innebära en högst väsentlig förhöjning i förhållande till vad som
för innevarande budgetår anvisats. Vad angår här förevarande anslag till
personalkostnaderna vid institutet föreslås detta nu till 508 000 kronor, vilket
utgör en anslagsökning nied 129 500 kronor. I betraktande av ovan an
-
22
Riksdagens skrivelse nr 6.
givna omständigheter må det emellertid anses förklarligt, att den i ärendet
företagna utredningen måst utmynna i förslag örn vissa ökningar av anslagen
både till personal och andra utgifter, däribland särskilt telegramkostnader.
Vad angår institutets personalorganisation har av den tillkallade utredningsmannen
framlagts en plan, avsedd att genomföras efter hand. Även beträffande
den begränsade plan, som nu av departementschefen föreslagits,
gäller emellertid, att svårigheter för närvarande föreligga för att få vissa
tjänster besatta med kompetenta krafter. Detta förhållande nödvändiggör
självfallet viss försiktighet vid förekommande tjänstetillsättningar liksom
eventuellt också vissa övergångsanordningar i avvaktan på att lämpliga sökande
— på grund av de förbättrade befordringsmöjligheter som öppnats —
skola visa villighet att meritera sig till föreliggande tjänster. Med beaktande
härav har riksdagen godkänt den av departementschefen föreslagna personalorganisationen.
Beträffande löneställningen för de olika tjänsterna hava olika meningar
framkommit, huruvida förste statsmeteorologer och förste statshydrologer
skola inplaceras i 26 eller 27 lönegraden samt huruvida statsmeteorologer
och statshydrologer skola inplaceras i 22 eller 23 lönegraden. Riksdagen har
i detta avseende godtagit departementschefens förslag om tjänsternas inordning
i 26 respektive 22 lönegraden. Särskilt med hänsyn till föreliggande rekryteringssvårigheter
lärer emellertid förevarande spörsmål förtjäna fortsatt
uppmärksamhet. Detta gäller framför allt om, såsom lärdaverksutredningen
föreslagit, en uppfattning av förste och andre arkivarier m. fl. till 27 respektive
23 lönegraden skulle beslutas.
En fråga som också kan tarva förnyade överväganden är i vilken utsträckning
väderleksassistenterna skola berättigas bibehålla sin avlöning under
studier för avläggande av meteorologisk tjänsteexamen.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
dels fastställt följande personalförteckning för Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat
Befattning
1 överdirektör.....................................
2 byråchefer .....................................
2 förste statshydrologer ...........................
4 förste statsmeteorologer .........................
2 statshydrologer .................................
5 statsmeteorologer ...............................
1 radioföreståndare ...............................
1 laboratorieassistent .............................
3 rädiotelegrafister ...............................
1 kansliskrivare ...................................
Lönegrad
. B 2
. A 30
. A 26
. A 26
. A 22
. A 22
. A 15
. A 12
. A 12
. A 11
Riksdagens skrivelse nr 6. 23
Befattning. Lönegrad
1 instrumentmakare .......................................... A 10
2 kontorister ................................................ A 9
1 förste expeditionsvakt ...................................... A 7
7 kanslibiträden .............................................. A 7
2 expeditionsvakter .......................................... A 5
11 kontorsbiträden ............................................ A 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 registrator .................................................. A 14
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.
1 förste statsmeteorolog ...................................... Eo 24
1 kamrerare ................................................ Eo 22
Anm. Den å ordinarie stat upptagna kansliskrivartjänsten skall hållas obesatt, så länge
den å övergångsstat uppförda registratorn kvarstår i tjänst;
dels godkänt följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............. 271 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................... 170 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 67 000
Summa kronor 508 000;
dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 508 000 kronor.
46:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Undervisning. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46,
s. 182 och 183) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret 1945/46 anvisat
el t anslag av 4 000 kronor.
47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47, s. 184—186) har riksdagen till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar
inom hydrologiska byrån för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 74 500 kronor.
48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Observatörer. Med bifall lill Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48,
24
Riksdagens skrivelse nr G.
s. 186 och 187) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret 1945/46 anvisat
ett anslag av 352 600 kronor.
49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Tclegrainkostnader m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49, s. 187 och 188) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och
hgdrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 193 000 kronor.
50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Underhåll av stationer m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 50, s. 188 och 189) har riksdagen lill Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 34 500 kronor.
51 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: övriga omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt
51, s. 189—191) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 94 300 kronor.
52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen, Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 52, s. 191 och 192) har riksdagen till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar
i Riksgränsen för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag av 5 000
kronor.
53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, s. 192—194) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1945/48 anvisat ett förslagsanslag av 119 400 kronor.
54:o) S\erigcs meteorologiska oell hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Acrologisk station i Torslanda, Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, s. 194 och 195) har riksdagen till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Aerologisk station i
Torslanda för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 59 500 kronor.
55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska
och magnetiska iakttagelser i Abisko. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 55, s. 195 och 196) har riksdagen till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska
iakttagelser i Abisko för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag av 8 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 6.
25
Byggnadsväsende!.
56:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 56, s. 197
—216) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen
samt hemställt örn anvisande av 873 500 kronor under styrelsens
avlöningsanslag.
Vad särskilt angår uppflyttningen av intendentsbefattningen å stockholmsavdelningen
(A 26) till byrådirektörstjänst (A 28) har redan tidigare fastslagits,
att det omfattande och värdefulla fastighetsbestånd, som nämnda avdelning
har att förvalta, gör att på denna avdelnings föreståndare särskilt
stora krav måste ställas i fråga örn ej endast teknisk kompetens utan även
på erfarenhet och ekonomiskt omdöme. Riksdagen har därför medgivit denna
uppflyttning. Ej heller i övrigt har förenämnda förslag föranlett någon erinran
utom i vad angår den till extra ordinarie i 8 lönegraden föreslagna befattningen
som värmeledningsskötare vid fastigheten nr 1 i kvarteret Röda
bodarna (Centralpalatset vid Tegelbacken) i Stockholm. Riksdagen har funnit
sig böra medgiva, att nämnda befattning, på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit,
upptages på ordinarie stat i 8 lönegraden. På grund härav har anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän ökats med 3 600 kronor
och anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal minskats med
3 400 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels fastställt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör................................. C 12
1 byggnadschef .............................................. C 8
4 byggnadsråd ............................................... A 30
1 byråchef ............... A 30
3 byrådirektörer ............................................. A 28
5 intendenter ................................................ A 26
1 byråingenjör............................................... A 24
1 förste byråsekreterare....................................... A 24
1 kamrerare ................................................. A 24
1 assistent................................................... A 22
4 assistenter ................................................. A 21
5 byggnadskontrollanter ...................................... A 21
2 byråsekreterare ............................................ A 21
1 bokhållare................................................. A 17
1 kansliskrivare .............................................. A 11
26
Riksdagens skrivelse nr 6.
Befattning Lönegrad
1 kontorist .................................................. A 9
1 förste expeditionsvakt ...................................... A 7
4 kanslibiträden .............................................. A 7
3 expeditionsvakter .......................................... A 5
10 kontorsbiträden ............................................ A 4
2 skrivbiträden .............................................. A 2
Tjänsteman å övergångsstat.
1 kansliskrivare............................................... A 11
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.
2 byråarkitekter.............................................. Eo 24
1 byråingenjör .............................................. Eo 24
1 förste byråsekreterare ...................................... Eo 24
6 biträdande arkitekter....... Eo 21
1 byggnadskontrollant ........................................ Eo 21
1 byråsekreterare ............................................ Eo 21
Anm. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjänsten skall hållas obesatt, så länge den å
övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.
1 byråchef .................................................. Eo 30
1 inspektör .................................................. Eo 26
1 byråingenjör............................................... Eo 21
Byggnadsstyrelsens värmelednings per sonat.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 maskinister av lia klass...................................... A 10
4 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av 1 :a klass............ A 8
Av byggnadsmedel avlönad personal å byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.
5 förste byråingenjörer........................................ Eo 27
8 byråingenjörer (byråarkitekter) .............................. Eo 24
1 kostnadsberäknare.......................................... Eo 24
1 ledningskontrollant ......................................... Eo 24
6 byråingenjörer ............................................. Eo 21
1 kostnadsberäknare .......................................... Eo 21
1 revisor och bokhållare ...................................... Eo 21;
Riksdagens skrivelse nr 6.
27
dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.............
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................
............ 392 400
............ 1 200
............ 241 100
............ 92 700
Säger kronor 727 400
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .........
............ 71 700
............ 10 800
Säger kronor 82 500
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 30 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................... 8 300
Säger kronor 63 800
Summa kronor 873 700;
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat
ett förslagsanslag av 873 700 kronor.
57 :o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj ris förslag
(punkt 57, s. 216—218) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 114 700 kronor.
58:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj ris förslag (punkt 58, s. 218—230) har riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Befattning
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
24 länsarkitekter
Lönegrad
C 5
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.
10 biträdande länsarkitekter .................................. K° ‘-4
26 assistenter ................................................ Eo 21;
28
Riksdagens skrivelse nr 6.
dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............. 291 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 377 000
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ................ 200 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 95 400
Summa kronor 964 000;
dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1945/
46 anvisat ett förslagsanslag av 964 000 kronor.
59:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 59, s. 230—232) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av
110 000 kronor.
60 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag ni. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 232 och 233) har riksdagen till Utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1945/46
anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Brandväsendet.
61 :o) Statens brandinspeklion: Avlöningar. Med bifall till Kungl Maj:ts
förslag (punkt 61, s. 235—238) har riksdagen lill Statens brandinspektion:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 95 000 kronor.
62:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 62, s. 238) har riksdagen till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 52 000 kronor.
63:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 63, s. 238—241) har riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för .statens brandskola, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ................ 12 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... 36 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 3 000
Summa kronor 52 400;
dels ock till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat
ett förslagsanslag av 52 400 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 6.
29
G4:o) Statens brandskola: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 64, s. 241 och 242) har riksdagen till Statens brandskola: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
65:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65, s. 242 och 243) har riksdagen till Bidrag till svenska
brandskyddsföreningen för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag av 2 000
kronor.
66:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 244 och 245) har riksdagen till Bidrag till
svenska brandkårernas riksförbund för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag
av 5 000 kronor.
67 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. I enlighet nied
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 245—247) har riksdagen till Bidrag till
förebyggande och släckning av brand för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 287 600 kronor.
68:o) Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor. Med bifall
till Kungl. Majits förslag (punkt 68, s. 247—249) har riksdagen till Bidrag
till kommuner för inköp av motorbrandsprutor för budgetåret 1945/46 anvisat
ett reservationsanslag av 180 000 kronor.
69:o) Bidrag till kommuner för inköp av brandslang. Kungl. Majit har
(punkt 69, s. 249—251) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner
för inköp av brandslang för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 440 000 kronor.
Enligt vad av civilförsvarsstyrelsen påvisats tarvas anordningar för ett
bättre tillvaratagande av kommunernas förråd av brandslang och särskilt sådan
slang, som använts vid eldsvådor. Med hänsyn bland annat till den
knapphet, som råder på denna för vår beredskap viktiga materiel, förutsätter
riksdagen, att detta spörsmål beaktas.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag,
till Bidrag till kommuner för inköp av brandslang för budgetåret 1945/46 anvisat
ett reservationsanslag av 440 000 kronor.
70:o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Med bifall
till Kungl. Majits förslag (punkt 70, s. 251 och 252) har riksdagen till Bidrag
till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1945/46
anvisat ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
7 l:o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 71, s. 252) har riksdagen till Bidrag till
kommuner för uppförande av brandstationer för budgetåret 1945/46 anvisat
eli reservationsanslag av 100 000 kronor.
30
Riksdagens skrivelse nr 6.
Diverse.
72 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 253) har riksdagen
till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 166 000 kronor.
73:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 73, s. 253) har riksdagen
till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 710 000 kronor.
74:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar
i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 74, s. 253) har riksdagen till Ersättning till statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa
resor för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
75:o) Ersättning till statens och enskilda järnvägar för vissa flyktingtransporter
m. m. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 75, s. 253—
255) har riksdagen till Ersättning till statens och enskilda järnvägar för vissa
flyktingtransporter m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag av 366 500
kronor.
76: o) Ersättning till postverket för befordran av tjänstcförsändclser.
Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 76, s. 255 och 256) har riksdagen
till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 18 400 000 kronor.
77:o) Ersättning till postverket för befordran av militärbrev. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 77, s. 256) har riksdagen till Ersättning till
postverket för befordran av militärbrev för budgetåret 1945/46 anvisat ett
förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
78:o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.
Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 78, s. 256 och 257) har riksdagen
till Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden för
budgetåret 1945/46 anvisat elt förslagsanslag av 2 050 000 kronor.
79:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser 1
ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 79, s. 257)
har riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 3 500 000 kronor.
80:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 80, s. 257 och 258) har riksdagen till Försvarsbered
-
Riksdagens skrivelse nr 6. 31
skap vid statens järnvägar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
81 :o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 81, s. 258 och 259) har riksdagen till Extra besiktningar
av luftfartyg m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av
2 000 kronor.
82 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 259—261) har riksdagen till Bidrag
till vissa internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat
ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
83:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 261) har riksdagen till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 175 000 kronor.
84:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s.
261) har riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.
85 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 261) har riksdagen till Dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 2 200 kronor.
86 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 261) har riksdagen till Barntillägg åt
vissa befattningshavare i statens tjänst för budgeåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 11 800 kronor.
87 :o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande ifrågavarande förslag
(punkterna 87 och 88) kommer riksdagen att framdeles meddela sina
beslut.
Stockholm den 18 april 1945.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.