Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1945-04-18 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:6, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

1

Nr 6.

Godkänd av första kammaren den 18 april 1945.

Godkänd av andra kammaren den 18 april 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande

egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46

under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom

kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till KONUNGEN.

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj .ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning

(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1945) har riksdagen

dels fastställt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattnil,g'' _ _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare .............................................. q jq

1 expeditionschef ............................................ q g

1 byråchef för tekniska ärenden ................................ C g

3 kansliråd ...................................................a 30

3 förste kanslisekreterare .......................................a 26

1 förste byråingenjör .......................................... a 26

3 andre kanslisekreterare ...................................... A 21

1 registrator .................................................. A 15

1 förste expeditionsvakt ........................................ A 7

2 kanslibiträden .............................................. A 7

2 expcditionsvakter ............................................ A 5

3 kontorsbiträden.............................................. A 4

Biliam/ till riksdagens protokoll 1945. 14 sami. Nr G. j

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 6.

Befattning.

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kanslisekreterare

Lönegrad.

A 21

Extra ordinarie tjänstemän

1 föredragande i regeringsrätten.......

1 andre kanslisekreterare ...........

högre lönegrad än 2 0.

Eo 29

Eo 21;

dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...........

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

Kronor

............. 24 000

............. 191 900

............. 71900

.............. 36 000

Summa kronor 323 800;

dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 323 800 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 200 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet m. m.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna

3 och 4) kommer riksdagen att framdeles meddela sina beslut.

4:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 5—19) framlagt

förslag till personalförteckning och stat för statens väginstitut ävensom hemställt

om anvisande av 288 000 kronor för budgetaret 1945/46 till institutet.

Såsom från statens väginstitut framhållits förutsätter bevarandet av de värden,

som redan nedlagts på landets vägnät, och det rationella utnyttjandet

av de stora kapitalbelopp, som allt framgent kunna väntas komma att därå

nedläggas, medverkan i en växande utsträckning av en institution sådan som

väginstitutet. Därest den i önskvärd utsträckning kunde förses med förstklassiga

arbetskrafter, skulle den kunna ge resultat av betydande ekonomiskt

värde.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

3

Riksdagen delar departementschefens uppfattning att i och för sig vissa

skäl tala för att väginstitutet erhåller en mera fast inre organisation. Då

emellertid hänsyn till lönestoppet måste föranleda återhållsamhet vid prövningen

av förevarande spörsmål, kan, såsom departementschefen uttalat,

frågan i nuvarande läge endast delvis bringas till en mera slutgiltig lösning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag,

dels godkänt följande personalförteckning för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överingenjör och chef ........................................ C 6

1 laboratoriechef .............................................. A 26

1 förste avdelningsingenjör...................................... A 24

1 laborator ................................................. A 24

1 förste verkmästare .......................................... A 15

1 kontorsbiträde .............................................. A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.

3 avdelningschefer............................................ Eo 28

1 förste avdelningsingenjör .................................... Eo 24

2 avdelningsingenjörer ........................................ Eo 21

1 biträdande geolog .......................................... Eo 21;

dels godkänt följande stat för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1945/46:

Slät.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............. 51 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 106 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 22 900

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ................ 37 600

Säger kronor 218 800

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................................ 500

2. Reseersättningar, förslagsvis .................... 8 500

3. Expenser, förslagsvis ...................................... 30 800

4. Publikationstryck ......................................... 0 000

5. övriga utgifter, förslagsvis ................................ 39 500

Säger kronor 85 300

Summa kronor 304 100

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 6.

Särskilda uppbördsmedel. Kronor

1. Ersättningar för materialkontroll m. m....................... 10 100

2. Ei-sättningar för tillfälliga uppdrag m. m..................... 6 000

Säger kronor 16 100

Nettoutgift kronor 288 000;

dels ock till Statens väginstitut förbudgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 288 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Statens gentekniska institut: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 6,

s. 19—25) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för statens

geotekniska institut samt hemställt örn anvisande av 164 300 kronor under

institutets avlöningsanslag för budgetåret 1945/46.

I anledning av det begärda anståndet med prövningen av frågan örn överförande

av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning till institutet får riksdagen

erinra, att förslag örn ett dylikt överförande framlades i 1943 års proposition

om institutets inrättande samt att riksdagen vid behandlingen av

propositionen uttalade sin tvekan örn lämpligheten av detta förslag. Riksdagen

finner fog alltjämt föreligga för en sådan tvekan. Vid sådant förhållande

har riksdagen ej funnit anledning till erinran mot att med prövningen av detta

organisatoriska spörsmål får tillsvidare anstå.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Majis förslag,

dels fastställt följande personalförteckning för statens geotekniska institut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Befattning.

Persona Sfär teckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 överingenjör och chef

Lönegrad.

C 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

2 förste statsgeotekniker......................................

1 statsgeotekniker ..........................................

1 statsgeotekniker ..........................................

2 biträdande statsgeotekniker ................................

2 0.

Eo 28

Eo 26

Eo 24

Eo 21;

dels godkänt följande avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .....

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis

.............. 13 200

.............. 75 900

.............. 13 600

.............. 61 600

Summa kronor 164 300;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

5

dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisat ett förslagsanslag av 164 300 kronor.

6:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 7, s. 25 och 26) har riksdagen till Statens geotekniska

institut: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av

68 000 kronor.

7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägförvaltningarna: Omkostnader.

Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna 8 och 9) kommer riksdagen att

framdeles meddela sina beslut.

8: o) Vässa engångsutgifter i samband med vägväsendets förstatligande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 26 och 27) har riksdagen

till Vissa engångsutgifter i samband med vägväsendets förstatligande för

budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

9:o) De lokala vägnämnderna m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, s. 27) har riksdagen till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 187 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

10:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 27—31)

har riksdagen till Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av

10 000 kronor.

liro) Barmarksunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 32—41) föreslagit

riksdagen att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 54 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att det först från

och med budgetåret 1946/47 kommer att föreligga möjlighet för en beräkning

av kostnaderna för barmarksunderhållet med ledning av den bland annat

för sådant ändamål upplagda kalkylationsbokföringen. För budgetåret 1945/

46 torde det vara nödvändigt att utgå från den för närmast föregående budgetperiod

på grundval av underhållsstaterna för år 1943 beräknade kostnaden

och därtill lägga de belopp, vilka med hänsyn till senare inträdda förhållanden

eller eljest kunna beräknas erforderliga.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina anslagsäskanden begärt 900 000

kronor för en ny allmän trafikräkning. På grund av svårigheten att nu be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 6.

döma lämpligaste tidpunkten för en sådan trafikräkning har departementschefen

ansett, att medel för ändamålet icke böra beräknas å riksstaten för

nästkommande budgetår. Skulle, framhåller departementschefen, förhållandena

så förändras, att en allmän trafikräkning anses böra företagas, lärer

framställning hos riksdagen längre fram få göras örn medelsanvisning å tillläggsstat.

Riksdagen delar i detta avseende departementschefens uppfattning.

Såsom reserv för mötande av oförutsedda utgifter har i anslaget inräknats

samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 500 000 kronor i

stället för av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade 4 500 000 kronor. Enligt

styrelsen skulle sistnämnda belopp få tagas i anspråk även för arbeten i

syfte att successivt återhämta vägunderhållets standard samt för att möta

de anspråk på ökat vägunderhåll, som en begynnande trafikökning kan beräknas

medföra. Departementschefen har för sin del nttalat, att, därest förhållandena

under budgetårets lopp därtill föranledde, framställning finge

göras hos riksdagen örn anslagsförstärkning å tilläggsstat.

I anslutning till vad sålunda förekommit vill riksdagen erinra örn vad överrevisorerna

för väg- och vattenbyggnadsväsendet i sin den 9 november 1944

avgivna berättelse för tiden Vi—77 1944 anfört i fråga örn vägunderhållets

standard. Av berättelsen framgår, att vägarna enligt överrevisorernas mening

icke befinna sig i ett tillfredsställande skick. Överrevisorerna uttala, att under

senare år på grund av de förhållandevis små anslagen förelegat stora

svårigheter att vidmakthålla vägarna i en fullgod standard. Flera exempel på

ett sådant eftersättande anföras, örn en ändring härutinnan icke med det

snaraste skedde, framhålla överrevisorerna, komme statsverket att framdeles

få vidkännas onödigt stora kostnader för att åter försätta vägarna i ett

tillfredsställande skick. Aven departementschefen har uttalat den meningen,

att underhållet för närvarande är hållet så i underkant, att en viss successiv

återhämtning därav synes ofrånkomlig.

Riksdagen delar överrevisoremas och departementschefens uppfattning.

Även örn förhållandena under kristiden nödvändiggjort en sträng återhållsamhet

i förevarande hänseende, ha dock verkningarna härav nu blivit sådana,

att den kapitalförtäring, som alltid följer av eftersatta underhållsarbeten,

blivit alltmer framträdande. Detta förhållande torde vid en trafikökning

komma att ytterligare framträda. Riksdagen finner därför tveksamt örn

den begränsning av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet,

som departementschefen föreslagit, är med hänsyn till angivna förhållanden

välbetänkt. Då emellertid, såsom förut framhållits, möjligheten av

anslagsförstärkning å tilläggsstat står till buds, när behovet så påkallar, har

riksdagen ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag.

Med anledning av de svårigheter, som obestridligen möta vid beräkningen

av anslaget till vinterväghållningen, har detta även för nästa budgetår upptagits

såsom förslagsanslag. Beträffande anslaget till barmarksunderhållet

har departementschefen diskuterat olika alternativ med hänsyn till förskjutningarna

av barmarkstidens längd och därvid anfört, att det kunde ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6. 1

sättas om icke även detta anslag borde erhålla förslagsanslags natur. Mot

en sådan lösning kunna enligt riksdagens mening anföras betänkligheter framför

allt med hänsyn till att riksdagens kontroll över anslagsbeviljandet därigenom

försvåras. En annan möjlighet vore, att riksdagen bemyndigade Kungl.

Maj:t att i fall av behov överflytta medel mellan de båda vägunderhållsanslagen.

Liksom departementschefen anser emellertid riksdagen, att ytterligare

erfarenhet bör avvaktas, innan någon ändring i detta avseende vidtages.

överrevisorerna hava vidare framhållit, att vissa vägförvaltningar i fråga

om uthyrning av vägmaskiner helt vägrat att lämna biträde åt enskilda väghållare

och i fråga örn försäljning av väglagningsämnen uppställt villkor, som

försvårat dylik försäljning. Med anledning härav vill riksdagen erinra om att

vid statens övertagande av vägväsendet förutsattes, att enskilda väghållare

skulle så långt möjligt medgivas att till självkostnadspris hyra vägmaskiner

och inköpa väglagningsämnen, ett förhållande som tidigare ägt rum under

vägstyrelsernas regi.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall lill Kungl. Maj:ts förslag,

till Barmarksunderhållet för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 54 309 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Vinterväghållningen. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 42) föreslagit

riksdagen att till Vinterväghållningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 14 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna I: 240 och II: 378 har hemställts, att riksdagen

måtte till vinterväghållningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 14 200 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj-.ts förslag

och motionerna I: 240 och II: 378 i vad de avse förevarande anslag, till Vinterväghållningen

för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av

14 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Projektering av vägar och broar. Méd bifall till Kungl. Majlis förslag

(punkt 15, s. 42 och 43) har riksdagen till Projektering av vägar och

broar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 450 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Majit bär (punkt 16, s. 43—51)

föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna I: 140 och II: 258 har hemställts, alt riksdagen

måtte anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor till nyanläggning

av bygdevägar under budgetåret 1945/46.

I de likalydande motionerna I: 239 och 11:379 har hemställts, att riksda
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 6.

gen måtte besluta att till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor.

I motionen II: 234 Ilar hemställts, att riksdagen måtte besluta att till nyanläggning

av bygdevägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 6 000 000 kronor.

Den starka begränsning av anslagen till vägväsendet, som av olika anledningar

framtvingats under krigsåren, har haft till följd, att vägbyggandet i

betänklig grad stagnerat. Från många håll inrapporteras ett växande missnöje

härmed.

Kommunikationsväsendets utveckling är en grundförutsättning för näringslivets

framåtskridande. Ej minst vägväsendet har en betydelsefull uppgift att

fylla för den allmänna samfärdseln och varuutbytet. Till följd härav men

även på grund av den utveckling, biltrafiken redan genomgått och i framtiden

kan förväntas komma att genomgå, krävas vägar av en helt annan standard

än tidigare. Detta gäller även för de avlägsna delarna av landsbygden,

där mjölk- och virkestransporter, transporter av slaktdjur, gödningsämnen

och dylikt numera ske på lastbilar. Det har också kunnat konstateras, att i

trakter, där allmänna vägar saknas, äger rum en ökad utflyttning från bygden.

Genom att vägar anläggas brytes de avlägsna bygdernas isolering och

skapas drägligare levnadsvillkor för deras befolkning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i motiveringen för sina äskanden

av vägbyggnadsanslag framhållit önskvärdheten av att anslagen givas en sådan

storlek att dels i flerårsplanerna ingående företag kunna komma till utförande

i betydligt snabbare takt än nu är fallet, dels ock nya angelägna företag

kunna intagas i planerna vid blivande revidering utan framskjutande av

i planerna nu ingående företag. Styrelsen anför ytterligare, att det mången

gång visade sig omöjligt att i de mindre länen — vilkas andelar av anslagen

med hänsyn till vägbehovet i olika delar av landet bli mycket små — fullborda

ett företag på ett ekonomiskt sätt, enär företagen i dylika fall måste

uppdelas i delsträckor, som komma till utförande var för sig, vilket oftast innebär

en fördyring av företaget i dess helhet. Det dröjer, framhåller styrelsen

vidare, många år efter det medlen äskats, innan trafiken får nytta av de vunna

förbättringarna.

Mot de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda framförda synpunkterna

är icke något att erinra. Såsom överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet

framhållit i sin berättelse, är det uppenbart, att anslagen till

anläggning av bygde- och ödebygdsvägar icke på långt när förmå tillgodose

behovet av sådana vägarbeten. Även departementschefen uttalar, att beskärningen

av vägbyggnadsanslagen drivits så långt och nu fortvarit under så

avsevärd tid, att en kraftig ackumulering av behovet av nyanläggningar och

förbättringar av vägar framträtt.

Vid avvägningen av medelsbehovet till nyanläggning av bygdevägar har

departementschefen emellertid funnit sig böra förorda en nedsättning av det

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet från 6 000 000 kronor

till 3 000 000 kronor, under framhållande bland annat av att vid ett förändrat

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

9

läge på arbetsmarknaden medel för ökade vägbyggnadsarbeten kunde komma

att ställas till förfogande från allmän beredskapsstat. Även om vad i sist angivna

hänseende anförts i och för sig är riktigt, må dock erinras örn — vilket

riksdagen tidigare haft anledning göra — att medel som anvisas å beredskapsstat

av naturliga skäl ofta gå till orter där arbetslöshet räder. Anslaget

tili nyanläggning av bygdevägar är däremot avsett att fördelas över hela landet

och avser således främst att tillgodose behovet av vägar i de olika bygderna.

Av det ovan anförda framgår, att riksdagen i anslutning till i ämnet väckta

motioner ansett en höjning av anslaget nödvändig. Under beaktande av vad

departementschefen anfört har riksdagen dock begränsat anslagshöjningen

till 1 000 000 kronor utöver det av Kungl. Maj :t äskade anslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och motionerna I: 140 och II: 258, I: 239 och II: 379 samt II: 234,

motionerna 1:239 och 11:379 i vad de avse förevarande anslag, till Nyanläggning

av bygdevägar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 51

och 52) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna I: 239 och II: 379 har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46

anvisa eif reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 239 och II: 379 i vad de avse förevarande anslag, till

Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 1 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Byggande av huvudvägar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 18 s. 55—58) har riksdagen till Byggande av huvudvägar för budgetåret

1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

17:o) Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har

(punkt 19, s. 54) föreslagit riksdagen att till Förbättring av bygdevägar och

ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna 1:238 och 11:403 har hemställts, att riksdagen

måtte anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor till förbättring

av bygde- och ödebygdsvägar under budgetåret 1945/46.

I de likalydande motionerna I: 239 och II: 379 har hemställts, att riksdagen

måtte till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 6.

Vidare har i motionen II: 139 hemställts, att riksdagen måtte för ändamålet

anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor.

Riksdagen får, med åberopande av vad riksdagen under punkt 14 anfört,

anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 238 och II: 403, I: 239 och II: 379 samt II: 139, motionerna I: 239 och

11:379 i vad de avse förevarande anslag, till Förbättring av bygdevägar och

ödebygdsvågar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av

3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Vägbeläggningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s.

55—58) har riksdagen till Vägbeläggningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett

reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Stensättning av vägar. I de likalydande motionerna I: 141 och

11:237 har hemställts, att till stensättning av vägar för budgetåret 1945/46

måtte anvisas ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Av utredningen framgår, att högst betydande statliga stenpartier ligga

upplagrade. Vidare är att märka, att enbart på landsbygden finnas vägar till

en sammanlagd längd av omkring 220 kilometer utbyggda och färdigställda

för stensättning. Såsom departementschefen framhållit, är visserligen transportläget

för närvarande ogynnsamt, men beträffande sten kan sjötransport

i viss utsträckning användas. En del vägsträckor äro följaktligen så belägna,

att transportförhållandena ej kunna åberopas som skäl för fortsatt uppskov

med vägsträckornas beläggning med sten. Då arbetet numera delvis

sker med maskin, är det ej heller ur sysselsättningssynpunkt så arbetskrävande

som tidigare.

Med tanke även på det förändrade trafikläge, som kan väntas efter kriget,

har riksdagen för stensättning av vägar för nästkommande budgetår beviljat

ett anslag av 1 000 000 kronor eller samma belopp, som beviljats för innevarande

budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av motionerna I: 141

och 11:237, till Stensättning av vägar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

20: o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark

m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21 s. 58) har riksdagen till

Bidrag till städer och samhällen för tillhandhållande av mark m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

21 :o) Marklösen m. m. för vissa vägbyggnadsföretag. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22, s. 59 och 60) har riksdagen till Marklösen m. m. för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6. i''

vissa vägbyggnads företag för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

22:o) Bidrag täll underhåll av vägar och gator. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 60 och 61) har riksdagen till Bidrag till underhåll

av vägar och gator för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av

7 080 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23: o) Bidrag till byggande av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 24, s. 61 och 62) Ilar riksdagen till Bidrag till byggande

av vägar och gator för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av

2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Hajd har

(punkt 25, s. 62—65) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll avenskilda

vägar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

2 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande

motionerna 1:28 och 11:52 vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte begära skyndsam utredning, avseende vidgad rätt till

statsbidrag för förbättring och underhåll av enskild väg, dels ock motionen

II: 385, vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att underhållsbidraget

till enskilda utfartsvägar måtte bestämmas till 75 procent

av den uppskattade underhållskostnaden samt att, där underhållet är särskilt

betungande, detta bidrag må kunna bestämmas till högst 85 procent av

samma kostnad.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår bidragsvillkoren vill riksdagen, med beaklande av vad i motionen

II: 385 anförts, medgiva att bidrag må i undantagsfall, där väghållningen

kan anses vara i särskilt hög grad betungande för väghållama, bestämmas till

75 procent av den uppskattade kostnaden.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, som under punkten 25 återkommer

till motionerna 1:28 och 11:52, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till

Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat

ett reservationsanslag av 2 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

25:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t bar (punkt 26,

s (55—68) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

ändring i grunderna för statsbidrag till byggande av enskild väg, dels

ock till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna 1:48 och 11:88 har hemställts, att riksdagen

måne besluta sådan ändring i grunderna för statsbidrag till byggande av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 6.

enskild väg, att bidrag må utgå med högst sextio procent av beräknad kostnad

för anläggningen av väg, dock att byggnadsbidrag må, då synnerliga skäl

därtill äro, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall beviljas med högst

sjuttiofem procent av nämnda kostnad, att för iståndsättning av bro eller

färja eller ombyggnad av trumma å väg må, i samband med att årligt underhållsbidrag

för första gången beviljas för viss väg, utgå ett särskilt bidrag

med högst sextio procent av den beräknade kostnaden för sådant arbete, samt

att till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna 1:139 och II: 259 har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor till bidragför

byggande av enskilda vägar under budgetåret 1945/46.

I motionen 11:371 har vidare hemställts, att riksdagen ville besluta sådan

ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag till byggande av enskilda

vägar, att byggnadsbidrag må utgå med 60 procent, i särskilda fall med

70 procent av de beräknade kostnaderna, och att byggnadsbidrag skall kunna

utgå även när fråga är om väg till enstaka gårdar, samt att riksdagen måtte

anvisa ett reservationsanslag av 6 860 000 kronor till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1945/46.

I detta sammanhang har riksdagen jämväl till behandling förhaft

dels motionen 1:241, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit på sätt, som befinnes lämpligt, måtte

upptaga till utredning frågan om och på vilket sätt effektiva åtgärder kunna

vidtagas för att åstadkomma vägförbindelser till sådana avlägsna byar och

bygder, som nu sakna vägförbindelser och äro så belägna, att utsikter icke

linnas att de skola erhålla vägförbindelser inom en rimlig tid, om icke särskilda

åtgärder vidtagas för detta ändamål;

dels ock motionen 11:207, vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.

Majit anhålla om sådan ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag

till vägunderhåll och vinterväghållning å enskilda vägar, att dylikt

bidrag skall kunna utgå även när fråga är om enstaka gårdar.

Med hänsyn till ifrågavarande vägförbindelsers stora samhälleliga betydelse

för exempelvis transporter av sådana förnödenheter som mjölk och ved

har riksdagen i anslutning till väckta motioner medgivit höjning av den allmänna

bidragsprocenten till 60 procent eller den procentsats, som redan nu

gäller för bidrag till enskilda vägars underhåll. Samma procentsats bör då

också tillämpas för det i 2 § sista stycket av nuvarande kungörelsen angivna

iståndsättningsbidraget. 1 anslutning till departementschefens förslag har

riksdagen också medgivit, att byggnadsbidrag må, då synnerliga skäl därtill

äro, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall beviljas med högst 75

procent av den beräknade kostnaden för vägbyggnaden.

Av nyss angivna skäl och med tanke på de stora, alltjämt växande medelsbehoven

har riksdagen dessutom beslutat höja anslaget från av Kungl. Majit

föreslagna 1 500 000 kronor till 2 500 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

13

Det i motionen I: 241 framställda yrkandet torde närmast avse frågan

om vilka ytterligare utvägar, som kunna stå till buds för att minska de i

vårt land i stor utsträckning alltjämt förekommande ödebygdernas isolering.

Även i motionerna 11:207 och 371 liksom i de under nästföregående

punkt angivna motionerna I: 28 och II: 52 framföres de glest befolkade bygdernas

krav på bättre vägförbindelser. Förutom de bidrag, som i sådant syfte

lämnas till underhåll och byggande av enskilda vägar samt för övrigt även

till skogs- och odlingsvägar, finnes ett anslag för byggnad på statens bekostnad

av ödebygdsvägar. Särskilt med hänsyn till de höga kraven i fråga örn

bredd och hårdgöring och sin till följd av de stora avstånden avsevärda längd

är den sistnämnda vägtypen mycket kostnadsdragande.

För att hålla kapitalutläggen inom så måttliga gränser som möjligt har såsom

ett ytterligare uppslag tidigare diskuterats möjligheten att genom anläggning

av cykelstigar kunna åtminstone mera nödtorftigt tillgodose trafikbehoven.

I sådant syfte anhöll 1937 års riksdag på framställning av statsutskottet

(uti. nr 90) örn utredning rörande lämpligheten av statligt stöd för

anläggning av dylika cykelstigar genom landets mera avlägsna skogsområden

och andra glest befolkade bygder. I anledning härav har möjlighet öppnats

att från arbetslöshetsmedel erhålla statsbidrag även för cykelstigar (prop.

1940:236). Något dylikt bidrag synes dock ej hittills ha utanordnats. Å beredskapsstat

III för innevarande budgetår är under nionde huvudtiteln upptaget

ett anslag av 1 000 000 kronor till bidrag till byggande av cykelstigar

(prop. 1944:281). Av den utredning som i anledning av 1937 års riksdags

framställning redan verkställts framgår, att även denna synnerligen enkla

typ av samfärdselförbindelser skulle bliva av stor nytta inom vidsträckta

delar av landet. Detta gäller i all synnerhet om cykelstigarna, såsom möjligt

synes vara, erhålla en sådan bredd, att de kunna trafikeras med hästkärror.

Enligt uppskattningar, som verkställts av utredningsmän, tillkallade

av väg- och vattenbyggnads- samt domänstyrelserna, skulle cykelstigar av

denna bredare typ kunna utföras för en kostnad av cirka 2 kronor per meter

efter förkrigspris räknat.

För egen del vill riksdagen framhålla, att en utbredning av samfärdselnätet

till de glest befolkade trakter, varom här är fråga, måste framstå som ett

nationellt sett ganska betydelsefullt krav. Detta gäller särskilt med tanke på

den där bosatta befolkningen, vilken har att arbeta under ovanligt hårda och

torftiga förhållanden men som ur bebyggelse- samt kolonisationssynpunkter

och framför allt i fråga om skogsvårdens intressen fyller ej oviktiga samhälleliga

uppgifter. I första hand måste sådana elementära behov som förnödenhetstransporter,

postgång, tillgång till läkare och barnmorska o. s. v.

säkras. Vägförbindelserna äro vidare av stor betydelse för skogsarbetet och

ej minst för skogsarbetarna, vilkas isolering genom förbättrade vägförbindelser

kan göras mindre kännbar. Dylika samfärdselleder underlätta också

myndigheternas övervakningsverksamhet, tillsynen av telefon och andra allmänna

anläggningar, vartill kommer deras nytta ur militär synpunkt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 6-

I likhet med motionärerna har riksdagen funnit en utredning rörande de

glest befolkade trakternas samfärdselförhållanden befogad.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen beslutat

dels, i anledning av Kungl. Majds förslag och motionen II: 371 ävensom

med bifall till motionerna I: 48 och II: 88 samt I: 139 och II: 259, motionerna

I: 48 och II: 88 samt II: 371 i vad de avse anslagsberäkningen, till Bidrag

till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels ock, i anledning av motionerna 1:28 och 11:52, 1:241, 11:207 och

II: 371, sistnämnda motion i vad den icke behandlats ovan, hos Kungl. Maj:t

anhålla om skyndsam utredning rörande möjligheten att under ekonomiskt

rimliga former förbättra vägförbindelsema genom landets mera avlägsna

skogsområden ävensom andra i samfärdselhänseende missgynnade bygder.

26:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 27, s. 69—82) föreslagit

riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de två likalydande motionerna I: 137 och II: 266 har hemställts, att riksdagen

måtte, med avslag på Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av

anslag till ny färja, i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan

till byggande av bro över Lule älv vid Bergnäset för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vidare har i motionen II: 233 hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse lill

Kungl. Maj:t hemställa örn att förslag förelägges årets riksdag om bro vid

Bergnäset över Lule älv.

I anledning av motioner, väckta vid 1944 års riksdag, örn bro över Lule

älv vid Bergnäset ansåg sig riksdagen — på grundval av riksdagens vederbörande

utskotts egna iakttagelser vid besök på platsen — kunna bestyrka,

att trafikförhållandena därstädes vore mycket otillfredsställande och att därvarande

färja uppenbarligen vore för liten för att ombesörja den även med

rådande restriktioner mycket stora trafiken.

Efter utförd utredning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse

den 11 september 1944 vitsordat, att brobyggnadens påbörjande snarast möjligt

vore ofrånkomligt. Av totalkostnaderna för bron jämte tillfarter, cirka

10 000 000 kronor, har styrelsen ansett 2 500 000 kronor böra anvisas för

budgetåret 1945/46. Styrelsen har också visat, att om man toge hänsyn till de

höga driftkostnader, varmed färjdrift vore förenad, och kapitaliserade dessa

kostnader, anläggande av en bro klart framträdde som det ekonomiskt mest

fördelaktiga alternativet.

För egen del vill riksdagen erinra, att Bergnäset är en synnerligen viktig

infart till Luleå. Den redan nu betänkligt starka trafikanhopningen torde

än ytterligare komma att ökas efterhand som nuvarande trafikrestriktioner

lätta. Tages dessutom i betraktande den avsevärda byggnadstid, omkring

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

15

3 till 4 år, som broföretaget kräver, kan det enligt riksdagens mening ej vara

tillrådligt att längre dröja med ett beslut örn byggets igångsättning. Enligt

vad som inhämtats torde för delta ändamål vara tillfyllest med ett begynnelseanslag

av 1 500 000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra medgiva, att nämnda belopp 1 500 000 kronor

nu anvisas till byggande av bro vid Bergnäset. Därigenom besparas i stället

kostnaderna för ny färja jämte färjläge. Dessa kostnader torde kunna

uppskattas till cirka 400 000 kronor. Även med denna besparing torde dock

i förhållande till de föreliggande stora medelsbehoven det av Kungl. Majit

föreslagna anslagsbeloppet, 4 000 000 kronor, ej kunna anses alltför högt tillmätt.

Riksdagen har, vid sidan av det till bron vid Bergnäset angivna anslaget

å 1 500 000 kronor, beviljat ifrågavarande belopp å 4 000 000 kronor

till byggande av broar.

Riksdagen, som under nästföljande punkt anmäler sitt beslut örn anslag

till bro vid Bergnäset, får alltså anmäla, att riksdagen till Byggande av broar

för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

27 :o) Byggande av bro vid Bergnäset. Med hänvisning till vad riksdagen under

nästföregående punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av motionerna I: 137 och II: 266 samt II: 233, till Byggande av bro

vid Bergnäset för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

28:o) Byggande av bro vid Hjulsta. Kungl. Majit har (punkt 28, s. 82)

föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Genom ifrågavarande bro skulle vägförbindelse skapas mellan Enköping

och Strängnäs över Mälaren. Särskilt av militära skäl har den nuvarande

färjans ersättande med en bro ansetts angeläget.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

lill Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 1 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

29 :o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 29, s. 82—84)

har riksdagen till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 3 500 000 kronor.

30:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med bifall

lill Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 84 och 85) har riksdagen till Bidrag

lill säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1945/46

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse nr 6.

anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Bidrag lili vissa forsknings- oell undersökningsarbeten. I enlighet

nied Kungl. Majds förslag (punkt 31, s. 85—89) har riksdagen till Bidrag

till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1945/46 anvisat

ett reservationsanslag av 165 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

32:o) Avsättning till statens automobilskatremedelsfond. Med bifall till

Kungl. Maj ds förslag (punkt 32, s. 89) har riksdagen såsom Avsättning till

statens automobilskattemedelsfond för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 100 kronor.

33:o) Bidrag till hamn- och farledsimdersöknlngar. Med bifall till Kungl.

Maj ds förslag (punkt 33, s. 90 och 91) har riksdagen till Bidrag till hamnoch

farledsundersökningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

34: o) Bidrag till kandelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 34, s. 91 och 92) har riksdagen till Bidrag till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av

200 000 kronor.

35: o) Utvidgning oell förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Kungl. Majd har (punkt 35, s. 92—96) föreslagit riksdagen att till Utvidgning

och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Riksdagen har, under förväntan att resultaten av 1944 års fiskehamnsutrednings

arbete redan inom närmaste tiden skola kunna framläggas, bifallit

Kungl. Maj ds förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Utvidgning och förbättring

av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

36:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med bifall

till Kungl. Maj ds förslag (punkt 36, s. 96 och 97) har riksdagen till Underhåll

och drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/46 anvisat

ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

37:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Under hänvisning till vad som under punkten 35 anförts får riksdagen

anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 37, s. 97—

99), till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar

för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

17

38 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj :t har (punkt 38, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen, att till Bidrag till

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 144 och 11:381 har hemställts, att riksdagen

hos Kungl. Majit måtte begära sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse

angående statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, att

företag, omfattande fem till tjugo bostadsfastigheter, handhaves av egnahemsnämnderna,

samt att därvid övriga i motionerna framförda synpunkter

beaktas.

Statsbidrag till vatten- och avloppsledningar har tidigare lämnats dels genom

egnahemsnämnderna i samband med understöd lill förbättring av landsbygdens

bostäder dels ock genom arbetsmarknadskommissionen till större

kommunanläggningar i samband med arbetslöshet. I 1944 års proposition

örn beredskapsstat föreslogs, att bidrag till dylika anläggningar, gemensamma

för fem eller flera lägenheter, skulle lämnas genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som därvid skulle samarbeta med distriktsingenjörer, ställda

till länsstyrelsernas förfogande.

Av det av 1944 års riksdag å beredskapsstat anvisade anslaget har Kungl.

Majit den 17 november 1944 bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att använda högst 1 000 000 kronor till uppbyggande av erforderlig personalorganisation

samt till igångsättande i samråd med arbetsmarknadskommissionen

av särskilt angelägna anläggningsarbeten, i den mån materialtillgångarna

och arbetsmarknadsläget det tillåter.

För egen del vill riksdagen erinra, att landsbygdens förseende med vattenoch

avloppsledningar i en utsträckning, vilken ur olika synpunkter kan vara

praktiskt lämplig och som dessutom står i överensstämmelse med nutida

hygieniska krav, lärer representera kapitalutlägg av en storleksordning uppemot

en halv miljard kronor. Även örn härav endast en begränsad del får

beräknas falla på staten är det uppenbart, att ovannämnda belopp av

1 000 000 kronor tillsammans med nu äskade anslag å likaledes 1 000 000

kronor endast kan betraktas som begynnelseanslag för en ytterst begränsad

försöksverksamhet på området.

Enligt den 17 november 1944 utfärdad författning angående statsbidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp skall den, som önskar

erhålla statsbidrag, till vederbörande hälsovårdsnämnd ingiva skriftlig ansökning,

åtföljd av arbetsplan med kostnadsberäkning. Efter erforderlig utredning

och besiktning skall hälsovårdsnämnden med yttrande insända ansökningen

lill länsstyrelsen, som — efter hörande av egnahemsnämnden, förste

provinsialläkaren och vägförvaltningen — har att med utlåtande och förslag

överlämna ärendet lill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilken därefter avgör

detsamma. För det stora flertalet ärenden, nämligen sådana som avse

5—20 bostadsfastigheter, är emellertid handläggningen än ytterligare komplicerad.

I dessa ärenden förutsättes före avgörandet, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samråder med egnahemsstyrelsen. Finna väg- och vattenbygg
-

Bihang lill riksdagens /irolokoll 19i5. 11 sami. Nr G.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse nr 6.

nadsstyrelsen samt egnahemsstyrelsen, att statsbidrag till den ifrågasatta anläggningen

lämpligen bör beredas enligt de grunder, som gälla för bidrag

av bostadsförbättringsmedel, vilka stå till egnahemsstyrelsens förfogande,

skall ansökningen överlämnas till egnahemsstyrelsen. Vid skiljaktig mening

mellan styrelserna härutinnan skall frågan örn ärendets handläggning hänskjutas

till Kungl. Maj:ts avgörande.

Då därutöver väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har att i hithörande ärenden

samråda med arbetsmarknadskommissionen måste handläggningen av

desamma sägas vara förenad med en mer än vanligt omständlig omgång, i all

synnerhet örn man tager i betraktande att de företag, som kunna komma i

fråga som bidragsberättigade, äro rent lokala och väl åtminstone till en början

måste bli tämligen begränsade till sin omfattning.

Så länge denna understödsverksamhet befinner sig på försöksstadiet kan

dock viss försiktighet vid tilldelningen av statsbidrag vara tillrådlig. Med

tanke också på behovet av en ökad administrativ erfarenhet torde måhända

den sålunda föreskrivna handläggningsproceduren kunna anses försvarlig.

Det synes dock riksdagen angeläget, att ifrågavarande normer betraktas som

provisoriska och att de icke genom några mera vittutseende administrativa

anordningar organisatoriskt fastlåsas. Stor försiktighet är sålunda enligt riksdagens

mening påkallad vid anställningen av de av departementschefen angivna

distriktsingenjörerna, i all synnerhet som vanskligheter säkerligen kunna

väntas möta då det gäller att för befattningarna erhålla fackmän med erforderliga

kvalifikationer ej endast i teoretiskt avseende utan också i fråga

örn praktiskt omdöme och övrig praktisk duglighet.

Här berörda samhällsreform är ej endast tekniskt och ekonomiskt utan

även statsfinansiellt synnerligen vittutseende. Såsom 1944 års riksdag framhöll

kräver därför dess genomförande en omsorgsfull planläggning. Riksdagen

förutsätter att de utredningar, som i detta avseende påkallas, snarast möjligt

företagas med beaktande därvid av de synpunkter 1944 års riksdag lagt på

frågan. Vid denna planläggning lära erfarenheterna från den nu igångsatta

försöksverksamheten bliva av visst värde.

Vad angår motionerna har riksdagen i frågans läge icke ansett sig böra

bifalla det i dem framställda förslaget om viss ändring i gällande författning.

Riksdagen förutsätter emellertid, att vid de kommande övervägandena

tillbörligt beaktande skall skänkas de motionsvis framförda kraven på

större inflytande från egnahemsnämndernas sida vid avgörandet av hithörande

bidragsfrågor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret

1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr G.

19

V ägtrafikväsendet.

39:o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Majlis förslag

(punkt 39, s. 101—104) har riksdagen till Besiktning av motorfordon för

budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 777 000 kronor.

40:o) Registrering av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 40, s. 104) har riksdagen till Registrering av motorfordon för budgetåret

1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

41 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Majds förslag (punkt 41, s. 105—107) har riksdagen till Bidrag till vissa

kommunikationsändamål för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

42 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 42, s. 107—lil) har riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................ kronor 29 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis . . » 30 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 4 500

Summa kronor 64 600;

dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisat ett förslagsanslag av 64 600 kronor, att avräknas mot automobilskattem

edlén.

43:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 43, s. lil och 112) har riksdagen till Statens biltrafiknämnd:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 19 200 kronor,

alt avräknas mot automobilskattemedlen.

44:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Majit har (punkt 44, s. 112—118) föreslagit riksdagen alt lill Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I motionen I: 142 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse lill Kungl.

Majit hemställa örn utredning och förslag rörande en rationell planering och

organisation av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet i vårt land.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse nr 0.

I de likalydande motionerna I: 143 och II: 254 har vidare hemställts, att

riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om en allsidig och förutsättningslös

utredning örn förutsättningar och medel för åvägabringande av

en enhetlig statlig organisation för kontroll och ledning av landets traliksäkerhetsarbete

på gator och vägar samt att förslag härom framlägges i så god

tid, att det kan bliva föremål för handläggning och beslut av 1046 års riksdag.

Då för omkring eli tiotal år sedan nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande med statens stöd bildades, var väl tanken närmast den, att hithörande

arbetsuppgifter skulle kunna lösas på frivillighetens väg och i huvudsak

med frivilliga, ideellt arbetande krafter. Ett annat skäl för att den

nuvarande organisationsformen valdes var, att ej så obetydliga ekonomiska

bidrag borde kunna påräknas från försäkringsbolag och andra, som hava ett

direkt ekonomiskt intresse av en låg olycksfallsfrekvens på gator och vägar.

Vad först angår de i sistnämnda avseende hysta förhoppningarna måste

konstateras, att inkomsterna från andra bidragsgivare än staten i verkligheten

visat sig inflyta synnerligen oregelbundet och tämligen sparsamt. För

budgetåret 1943/44 utgör den enda i bokslutet upptagna inkomstposten av

detta slag »medlemsavgifter kronor 3 213: 22». Ett betydligt mer betänkligt

förhållande är emellertid, att trots allt det arbete, som på detta område bedrivits,

och trots motortrafikens till följd av kriget starka nedgång trafikolyckorna

dock alltjämt visa mycket höga siffror. Antalet dödsolyckor hava

visserligen nedgått, men som belysande för hithörande olycksfalls omfång

må anföras, att antalet på sjukvårdsanstalt för vård intagna skadade år

1943 uppgick till 6 874, en siffra av ungefärligen samma storleksordning som

under vissa av förkrigsåren. Än mer allvarligt måste läget väntas bliva, när

trafiken åter börjar mera fritt utveckla sig efter kriget.

Det har långt tidigare påvisats vilka ofantliga kostnader trafikolyckorna

draga med sig i form av sjukvård, polisövervakning och domstolsarbete. Men

även rent humanitärt sett påkallas uppenbarligen betydligt kraftigare åtgärder

för att bringa den nödiga upplysningen om trafikens vådor.

Riksdagen finner en skyndsam utredning i detta avseende vara påkallad.

Då det gäller att åstadkomma den lämpligaste säkerhetsorganisationen synes

särskilt förtjäna uppmärksammas den motionsvis framförda tanken att

förlägga denna verksamhet till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som redan

nu handhar vägtrafikinspektionen och på vilken vila sådana med trafiksäkerhetsarbetet

nära sammanhörande uppgifter som exempelvis körkorts- och

bilbesiktningsärenden samt de frågor som röra säkerhetsanordningar på vägarna.

Även andra utvägar för hithörande organisatoriska spörsmåls lösande

kunna föreligga, och även de böra klarläggas. En ledande synpunkt vid utredningsarbetet

bör emellertid vara att söka bättre än för närvarande tillvarataga

möjligheterna att genom skolorna meddela ungdomen ökade insikter

om trafikens faror och i övrigt bibringa den en erforderlig bättre trafikkultur.

Vad till sist angår bidragsbeloppet till den nuvarande organisationen på

området, nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, har riksdagen

bifallit Kungl. Majlis förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

21

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen beslutat

dels till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot

automobilska t temedlen,

dels ock i anledning av motionerna 1:142 och 143 samt 11:254 anhålla

att Kungl. Maj:t måtte föranstalta örn skyndsam utredning rörande möjligheterna

att genom lämplig upplysningsverksamhet m. m. höja den allmänna

trafiksäkerheten och åstadkomma en bättre trafikkultur.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

45 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 45, s. 173—182) framlagt

förslag till personalförteckning och avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut samt hemställt om anvisande av 508 000 kronor

under institutets avlöningsanslag.

Inledningsvis må erinras att då meteorologien och hydrologien på sin tid

sammanfördes inom samma institution detta berodde på de praktiska beröringspunkter

arbetet inom ifrågavarande båda områden ansåges äga. Det

kunde sålunda påvisas, att ett meteorologiskt studium av nederbörden vore

nödvändigt för de hydrologiska arbetena, medan å andra sidan tillgång

till vatten-, snö- och isobservationer vid insjöar, floder och glaciärer underlättade

det meteorologiska arbetet.

Meteorologien och den praktiska tillämpningen av dess resultat främst i

form av väderleksförutsägelser har som bekant fått ett allt större värde för

näringslivet liksom för samhällslivet i allmänhet. Såsom verksamhetsgrenar,

för vilka väderleksförutsägelserna blivit av en alltmer avgörande betydelse,

må nämnas jordbruket, sjöfarten och luftfarten. Väderlekstjänsten har i

själva verket efter hand utvecklat sig till att bliva en alltmera oumbärlig

samhällelig säkerhetstjänst. I den mån vattenkraftens och för övrigt de med

vattenhushållningen sammanhängande problemens betydelse växt ha också

behoven av hydrologien som hjälpvetenskap tilltagit.

Kraven på utvidgade observationer och undersökningar samt också utökad

personal för dessa arbetens bedrivande hava helt naturligt också efter

hand allt starkare framträtt. Det må i delta sammanhang erinras, alt då enligt

beslut av 1943 års riksdag den militära väderlekstjänsten överflyttades

till flygvapnet förutsattes, att sådana även för det militära arbetet nödiga

uppgifter som viss utbildning av personal, klimatiska utredningar m. lii. alltjämt

skulle i huvudsak vila på den dittillsvarande civila organisationen.

De nu under Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut föreslagna

anslagen innebära en högst väsentlig förhöjning i förhållande till vad som

för innevarande budgetår anvisats. Vad angår här förevarande anslag till

personalkostnaderna vid institutet föreslås detta nu till 508 000 kronor, vilket

utgör en anslagsökning nied 129 500 kronor. I betraktande av ovan an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse nr 6.

givna omständigheter må det emellertid anses förklarligt, att den i ärendet

företagna utredningen måst utmynna i förslag örn vissa ökningar av anslagen

både till personal och andra utgifter, däribland särskilt telegramkostnader.

Vad angår institutets personalorganisation har av den tillkallade utredningsmannen

framlagts en plan, avsedd att genomföras efter hand. Även beträffande

den begränsade plan, som nu av departementschefen föreslagits,

gäller emellertid, att svårigheter för närvarande föreligga för att få vissa

tjänster besatta med kompetenta krafter. Detta förhållande nödvändiggör

självfallet viss försiktighet vid förekommande tjänstetillsättningar liksom

eventuellt också vissa övergångsanordningar i avvaktan på att lämpliga sökande

— på grund av de förbättrade befordringsmöjligheter som öppnats —

skola visa villighet att meritera sig till föreliggande tjänster. Med beaktande

härav har riksdagen godkänt den av departementschefen föreslagna personalorganisationen.

Beträffande löneställningen för de olika tjänsterna hava olika meningar

framkommit, huruvida förste statsmeteorologer och förste statshydrologer

skola inplaceras i 26 eller 27 lönegraden samt huruvida statsmeteorologer

och statshydrologer skola inplaceras i 22 eller 23 lönegraden. Riksdagen har

i detta avseende godtagit departementschefens förslag om tjänsternas inordning

i 26 respektive 22 lönegraden. Särskilt med hänsyn till föreliggande rekryteringssvårigheter

lärer emellertid förevarande spörsmål förtjäna fortsatt

uppmärksamhet. Detta gäller framför allt om, såsom lärdaverksutredningen

föreslagit, en uppfattning av förste och andre arkivarier m. fl. till 27 respektive

23 lönegraden skulle beslutas.

En fråga som också kan tarva förnyade överväganden är i vilken utsträckning

väderleksassistenterna skola berättigas bibehålla sin avlöning under

studier för avläggande av meteorologisk tjänsteexamen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

dels fastställt följande personalförteckning för Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat

Befattning

1 överdirektör.....................................

2 byråchefer .....................................

2 förste statshydrologer ...........................

4 förste statsmeteorologer .........................

2 statshydrologer .................................

5 statsmeteorologer ...............................

1 radioföreståndare ...............................

1 laboratorieassistent .............................

3 rädiotelegrafister ...............................

1 kansliskrivare ...................................

Lönegrad

. B 2

. A 30

. A 26

. A 26

. A 22

. A 22

. A 15

. A 12

. A 12

. A 11

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6. 23

Befattning. Lönegrad

1 instrumentmakare .......................................... A 10

2 kontorister ................................................ A 9

1 förste expeditionsvakt ...................................... A 7

7 kanslibiträden .............................................. A 7

2 expeditionsvakter .......................................... A 5

11 kontorsbiträden ............................................ A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 registrator .................................................. A 14

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.

1 förste statsmeteorolog ...................................... Eo 24

1 kamrerare ................................................ Eo 22

Anm. Den å ordinarie stat upptagna kansliskrivartjänsten skall hållas obesatt, så länge

den å övergångsstat uppförda registratorn kvarstår i tjänst;

dels godkänt följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............. 271 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................... 170 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 67 000

Summa kronor 508 000;

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 508 000 kronor.

46:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Undervisning. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46,

s. 182 och 183) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret 1945/46 anvisat

el t anslag av 4 000 kronor.

47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, s. 184—186) har riksdagen till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar

inom hydrologiska byrån för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 74 500 kronor.

48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Observatörer. Med bifall lill Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse nr G.

s. 186 och 187) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret 1945/46 anvisat

ett anslag av 352 600 kronor.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Tclegrainkostnader m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 187 och 188) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och

hgdrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 193 000 kronor.

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Underhåll av stationer m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 50, s. 188 och 189) har riksdagen lill Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 34 500 kronor.

51 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: övriga omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt

51, s. 189—191) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 94 300 kronor.

52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen, Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52, s. 191 och 192) har riksdagen till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar

i Riksgränsen för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag av 5 000

kronor.

53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, s. 192—194) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1945/48 anvisat ett förslagsanslag av 119 400 kronor.

54:o) S\erigcs meteorologiska oell hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Acrologisk station i Torslanda, Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 54, s. 194 och 195) har riksdagen till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Aerologisk station i

Torslanda för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 59 500 kronor.

55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska

och magnetiska iakttagelser i Abisko. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 55, s. 195 och 196) har riksdagen till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska

iakttagelser i Abisko för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag av 8 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

25

Byggnadsväsende!.

56:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 56, s. 197

—216) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen

samt hemställt örn anvisande av 873 500 kronor under styrelsens

avlöningsanslag.

Vad särskilt angår uppflyttningen av intendentsbefattningen å stockholmsavdelningen

(A 26) till byrådirektörstjänst (A 28) har redan tidigare fastslagits,

att det omfattande och värdefulla fastighetsbestånd, som nämnda avdelning

har att förvalta, gör att på denna avdelnings föreståndare särskilt

stora krav måste ställas i fråga örn ej endast teknisk kompetens utan även

på erfarenhet och ekonomiskt omdöme. Riksdagen har därför medgivit denna

uppflyttning. Ej heller i övrigt har förenämnda förslag föranlett någon erinran

utom i vad angår den till extra ordinarie i 8 lönegraden föreslagna befattningen

som värmeledningsskötare vid fastigheten nr 1 i kvarteret Röda

bodarna (Centralpalatset vid Tegelbacken) i Stockholm. Riksdagen har funnit

sig böra medgiva, att nämnda befattning, på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit,

upptages på ordinarie stat i 8 lönegraden. På grund härav har anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän ökats med 3 600 kronor

och anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal minskats med

3 400 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels fastställt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör................................. C 12

1 byggnadschef .............................................. C 8

4 byggnadsråd ............................................... A 30

1 byråchef ............... A 30

3 byrådirektörer ............................................. A 28

5 intendenter ................................................ A 26

1 byråingenjör............................................... A 24

1 förste byråsekreterare....................................... A 24

1 kamrerare ................................................. A 24

1 assistent................................................... A 22

4 assistenter ................................................. A 21

5 byggnadskontrollanter ...................................... A 21

2 byråsekreterare ............................................ A 21

1 bokhållare................................................. A 17

1 kansliskrivare .............................................. A 11

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse nr 6.

Befattning Lönegrad

1 kontorist .................................................. A 9

1 förste expeditionsvakt ...................................... A 7

4 kanslibiträden .............................................. A 7

3 expeditionsvakter .......................................... A 5

10 kontorsbiträden ............................................ A 4

2 skrivbiträden .............................................. A 2

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare............................................... A 11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.

2 byråarkitekter.............................................. Eo 24

1 byråingenjör .............................................. Eo 24

1 förste byråsekreterare ...................................... Eo 24

6 biträdande arkitekter....... Eo 21

1 byggnadskontrollant ........................................ Eo 21

1 byråsekreterare ............................................ Eo 21

Anm. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjänsten skall hållas obesatt, så länge den å

övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.

1 byråchef .................................................. Eo 30

1 inspektör .................................................. Eo 26

1 byråingenjör............................................... Eo 21

Byggnadsstyrelsens värmelednings per sonat.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 maskinister av lia klass...................................... A 10

4 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av 1 :a klass............ A 8

Av byggnadsmedel avlönad personal å byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.

5 förste byråingenjörer........................................ Eo 27

8 byråingenjörer (byråarkitekter) .............................. Eo 24

1 kostnadsberäknare.......................................... Eo 24

1 ledningskontrollant ......................................... Eo 24

6 byråingenjörer ............................................. Eo 21

1 kostnadsberäknare .......................................... Eo 21

1 revisor och bokhållare ...................................... Eo 21;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

27

dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.............

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................

............ 392 400

............ 1 200

............ 241 100

............ 92 700

Säger kronor 727 400

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .........

............ 71 700

............ 10 800

Säger kronor 82 500

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 30 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................... 8 300

Säger kronor 63 800

Summa kronor 873 700;

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat

ett förslagsanslag av 873 700 kronor.

57 :o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj ris förslag

(punkt 57, s. 216—218) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 114 700 kronor.

58:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj ris förslag (punkt 58, s. 218—230) har riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Befattning

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

24 länsarkitekter

Lönegrad

C 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.

10 biträdande länsarkitekter .................................. K° ‘-4

26 assistenter ................................................ Eo 21;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse nr 6.

dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............. 291 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 377 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ................ 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 95 400

Summa kronor 964 000;

dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1945/

46 anvisat ett förslagsanslag av 964 000 kronor.

59:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 59, s. 230—232) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av

110 000 kronor.

60 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag ni. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 232 och 233) har riksdagen till Utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1945/46

anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Brandväsendet.

61 :o) Statens brandinspeklion: Avlöningar. Med bifall till Kungl Maj:ts

förslag (punkt 61, s. 235—238) har riksdagen lill Statens brandinspektion:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

62:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 62, s. 238) har riksdagen till Statens brandinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 52 000 kronor.

63:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 63, s. 238—241) har riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för .statens brandskola, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ................ 12 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... 36 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 3 000

Summa kronor 52 400;

dels ock till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat

ett förslagsanslag av 52 400 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

29

G4:o) Statens brandskola: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 64, s. 241 och 242) har riksdagen till Statens brandskola: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

65:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65, s. 242 och 243) har riksdagen till Bidrag till svenska

brandskyddsföreningen för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag av 2 000

kronor.

66:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 244 och 245) har riksdagen till Bidrag till

svenska brandkårernas riksförbund för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag

av 5 000 kronor.

67 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. I enlighet nied

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 245—247) har riksdagen till Bidrag till

förebyggande och släckning av brand för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 287 600 kronor.

68:o) Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor. Med bifall

till Kungl. Majits förslag (punkt 68, s. 247—249) har riksdagen till Bidrag

till kommuner för inköp av motorbrandsprutor för budgetåret 1945/46 anvisat

ett reservationsanslag av 180 000 kronor.

69:o) Bidrag till kommuner för inköp av brandslang. Kungl. Majit har

(punkt 69, s. 249—251) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner

för inköp av brandslang för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 440 000 kronor.

Enligt vad av civilförsvarsstyrelsen påvisats tarvas anordningar för ett

bättre tillvaratagande av kommunernas förråd av brandslang och särskilt sådan

slang, som använts vid eldsvådor. Med hänsyn bland annat till den

knapphet, som råder på denna för vår beredskap viktiga materiel, förutsätter

riksdagen, att detta spörsmål beaktas.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag,

till Bidrag till kommuner för inköp av brandslang för budgetåret 1945/46 anvisat

ett reservationsanslag av 440 000 kronor.

70:o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Med bifall

till Kungl. Majits förslag (punkt 70, s. 251 och 252) har riksdagen till Bidrag

till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1945/46

anvisat ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

7 l:o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 71, s. 252) har riksdagen till Bidrag till

kommuner för uppförande av brandstationer för budgetåret 1945/46 anvisat

eli reservationsanslag av 100 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse nr 6.

Diverse.

72 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 253) har riksdagen

till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 166 000 kronor.

73:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 73, s. 253) har riksdagen

till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

74:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar

i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 74, s. 253) har riksdagen till Ersättning till statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa

resor för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

75:o) Ersättning till statens och enskilda järnvägar för vissa flyktingtransporter

m. m. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 75, s. 253—

255) har riksdagen till Ersättning till statens och enskilda järnvägar för vissa

flyktingtransporter m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat ett anslag av 366 500

kronor.

76: o) Ersättning till postverket för befordran av tjänstcförsändclser.

Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 76, s. 255 och 256) har riksdagen

till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 18 400 000 kronor.

77:o) Ersättning till postverket för befordran av militärbrev. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 77, s. 256) har riksdagen till Ersättning till

postverket för befordran av militärbrev för budgetåret 1945/46 anvisat ett

förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

78:o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.

Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 78, s. 256 och 257) har riksdagen

till Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden för

budgetåret 1945/46 anvisat elt förslagsanslag av 2 050 000 kronor.

79:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser 1

ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 79, s. 257)

har riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 3 500 000 kronor.

80:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 80, s. 257 och 258) har riksdagen till Försvarsbered
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6. 31

skap vid statens järnvägar för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

81 :o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 81, s. 258 och 259) har riksdagen till Extra besiktningar

av luftfartyg m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av

2 000 kronor.

82 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 259—261) har riksdagen till Bidrag

till vissa internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat

ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

83:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 261) har riksdagen till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 175 000 kronor.

84:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s.

261) har riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

85 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 261) har riksdagen till Dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 2 200 kronor.

86 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 261) har riksdagen till Barntillägg åt

vissa befattningshavare i statens tjänst för budgeåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 11 800 kronor.

87 :o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande ifrågavarande förslag

(punkterna 87 och 88) kommer riksdagen att framdeles meddela sina

beslut.

Stockholm den 18 april 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.