Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen jämte i ämnet väckta motioner.

1945-12-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:605, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 605.

1

Nr 605.

Godkänd av första kammaren den 19 december 1945.

Godkänd av andra kammaren den 19 december 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till utbyggnad och omläggning

av uppbördsorganisationen jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 297.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 382 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 15 november 1945,

framlagt förslag till utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

dels de två likalydande motionerna I: 446 och II: 692, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att Mölndals fögderi skall bestå av Mölndals stad och

socknarna Askim, Kållered, Råda, Landvetter samt Härryda, att Mölndal

skall vara stationeringsort för häradsskrivaren, att Göteborgs fögderi skall

bestå av Partille socken och de i förslaget upptagna isocknarna utom de fem

som överflyttats till Mölndals fögderi, att socknarna Grinneröd, Ljung, Resteröd

och Forshälla överföras till Orust och Tjörns fögderi och att Kungälv

skall utgöra stationeringsort för Inlands fögderi,

dels de likalydande motionerna 1:447 och 11:695, vari hemställts, att

riksdagen måtte föreslå den ändringen i förslaget till fögderiindelning, att

häradsskrivare^ stationeringsort i Svenljunga fögderi skall vara Svenljunga,

dels motionen I: 450, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att fögderiindelningen

i Västmanlands län underkastas en förnyad omprövning

innan den slutgiltigt fastställes av Kungl. Maj:!, att utöver de i proposition

nr 382 föreslagna fögderierna ytterligare ett fögderi upprättas i Västmanlands

län och att detta fögderi benämnes Arboga fögderi med stationeringsort för

häradsskrivaren i Arboga stad,

dels motionen II: 687, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av den föreslagna fögderiindelningen, att Sandvikens stad och Valbo

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 14 sami. Nr 605—606. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 605.

socken skola utgöra ett fögderi, benämnt Sandvikens fögderi, med häradsskrivaren

stationerad i Sandviken,

dels motionen II: 694, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i de

större magistratsstäderna skola inrättas statliga uppbördsverk,

dels motionen (II: 696), vari hemställts, att den för häradsskrivaren i Edsbergs

fögderi av Örebro län föreslagna stationeringsorten måtte ändras från

Örebro till Degerfors eller Laxå,

dels ock motionen II: 697, vari hemställts, att stationeringsorten för häradsskrivaren

i Jämtlands norra fögderi skall bli Strömsund och för häradsskrivaren

i Jämtlands södra fögderi Svenstavik.

Det i Kungl. Maj:ts proposition nr 370 föreslagna uppbördsförf arandet

kräver en betydande förstärkning av uppbördsorganisationen. Sedan riksdagen

i det väsentliga bifallit de i nämnda proposition framlagda förslagen,

upplager riksdagen de föreliggande organisationsfrågorna till prövning.

Riksdagen har godtagit huvudprincipen i Kungl. Maj:ts förslag, enligt

vilken den förvaltning, som erfordras för det nya uppbördsförfarandet, skall

tillskapas genom utbyggnad av den förefintliga organisationen. Debitering

och uppbörd, var för sig, av såväl krono- som kommunalutskylder böra, såsom

Kungl. Maj:t föreslagit, verkställas av samma myndighet och uppbörden

av skatt även i magistratsstäderna ombesörjas av postverket. På landet

och i fögderistäderna liksom i de mindre magistratsstäderna bör det ankomma

på häradsskrivare att i egenskap av lokal skattemyndighet ombesörja

mantalsskrivning, debitering av skatt samt de övriga åtgärder, vilka erfordras

för bestämmande av preliminär skatt, under det att länsstyrelsen bör fungera

såsom uppbördsmyndighet. I de större magistratsstäderna bör ett särskilt

uppbördsverk fullgöra de uppgifter, som på landet skola tillkomma häradsskrivare

samt därjämte vara uppbördsmyndighet.

Nämnda utgångspunkter kräva i första rummet en väsentlig utbyggnad av

häradsskri var organisationen. Antalet distrikt har sålunda beräknats höjt från

119 till 156. I samband härmed har ansetts ändamålsenligt att häradsskrivarna

bliva underkastade civila avlöningsreglementets bestämmelser. Utöver

vad som följer av bestämmelserna i nämnda reglemente förutsättas häradsskrivare

dock skola vara skyldiga tjänstgöra å landskontor. Riksdagen godtager

härutinnan Kungl. Maj:ts förslag. Vad departementschefen anfört i övrigt

rörande häradsskrivares åligganden och rätt att inneha bisysslor föranleder

ej annat uttalande från riksdagens sida än att vid meddelande av

uppdrag åt häradsskrivare att vara ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd

eller taxeringskonsulent bör iakttagas försiktighet så att de egentliga

tjänsteuppgifterna icke därigenom bliva lidande.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola häradsskrivarna vid löneregleringen

hänföras till lönegraden A 24. Riksdagen vill framhålla, att ett bedömande

av lönegradsplaceringen utan erfarenhet av hur organisationen kommer att

fungera i viss mån måste bygga på osäkra utgångspunkter. Riksdagen har

funnit sig böra godtaga den av Kungl. Majit förordade löneställningen, vilken

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 605.

3

med hänsyn till de föreslagna kraven på teoretiska och praktiska kvalifikationer

för tjänsten och lönegradsplaceringen av närmast jämförbara befattningshavargrupper

synes lämpligt avvägd och vilken även torde med beaktande

av den avsedda befordringsgången möjliggöra en tillfredsställande rekrytering

av tjänsterna.

Vad angår fögderiindelningen och häradsskrivarnas stationeringsorter ha

i åtskilliga motioner framförts önskemål om jämkning i det förslag, som intagits

i slutet av propositionen. Sålunda ha i de likalydande motionerna I: 446

och II: 692 föreslagits vissa ändringar av fögderiindelningen i Göteborgs och

Bohus län, i samband varmed föreslagits, att häradsskrivarens stationeringsort

i Inlands fögderi flyttas från Göteborg till Kungälv och i Mölndals fögderi

från Göteborg till Mölndal. Jämväl i Västmanlands län har en viss jämkning

i fögderiindelningen ifrågasatts (motionen 1:450). Den genomsnittliga

folkmängden i de fyra föreslagna fögderierna i detta län är förhållandevis

hög, 33 850, och med hänsyn härtill ävensom till den väntade folkökningen

i det största av de fyra fögderierna — motionären räknar med att folkmängden

i detta fögderi redan den 1 januari 1947 skall överstiga 40 000 invånare

— föreslås inrättande av ett femte fögderi i länet med stationeringsort i

Arboga.

I de motioner vilka endast beröra frågan örn häradsskrivares stationeringsort

föreslås, att densamma flyttas, beträffande Svenljunga fögderi (Älvsborgs

län) från Borås till Svenljunga (motionerna 1:447 och 11:695), beträffande

Edsbergs fögderi från örebro till Degerfors eller Laxå (motionen 11:696),

beträffande Gävle fögderi från Gävle till Sandviken, i samband varmed fögderiets

benämning skulle ändras till Sandvikens fögderi (motionen 11:687),

samt beträffande Jämtlands norra och södra fögderier från Östersund till

Strömsund, respektive Svenstavik (motionen 11:697).

Riksdagen betraktar det i propositionen intagna förslaget till rikets indelning

i fögderier såsom ett departementsförslag, till vilket Kungl. Maj:t icke

tagit slutlig ställning. Riksdagen är ej beredd att giva bindande direktiv i de

särskilda spörsmål, vilka beröras i motionerna. Emellertid vill riksdagen uttala,

att starka skäl synas vara anförda i respektive motioner för en omprövning

av fögderiindelningen i Göteborgs och Bohus län ävensom i Västmanlands

län. Riksdagen förutsätter, att vad i motionerna anförts blir föremål

för noggrant övervägande vid frågans vidare behandling av Kungl. Maj:t.

Vad särskilt stationeringsortema angår synes det riksdagen, att det i propositionen

intagna förslaget bör bliva föremål för ytterligare genomgång i

syfte alt i den mån kommunikationsförhållandena icke lägga hinder i vägen

förlägga stationeringsorten inom fögderiets gränser eller till magistratsstad,

som gränsar lill fögderiet. De särskilda önskemål, vilka i detta hänseende

framförts i motionerna, böra beaktas vid ärendets fortsatta handläggning.

Därvid synes beträffande Jämtlands södra fögderi alternativt böra övervägas

att förlägga stationeringsorten till Sveg. I vissa fall torde den av departementschefen

anvisade utvägen, att häradsskrivaren ordnar mottagning för

allmänheten vissa dagar å annan ort än stationeringsorten, utgöra en lämp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 605.

lig lösning. Detta torde exempelvis vara fallet med det fögderi, som i departementsförslaget

benämnts Gävle fögderi, vare sig stationeringsorten blir

Gävle eller Sandviken.

Såsom tidigare framhållits skola de uppgifter, som på landet ankomma på

häradsskrivare, i större magistratsstäder ombesörjas av ett särskilt uppbördsverk,

vilket föreslås skola jämväl handhava uppbörd och redovisning av

både krono- och kommunalutskylder liksom de arbetsuppgifter i övrigt

som ankomma på de nuvarande kronouppbördskontoren. I propositionen

föreslås, att uppbördsverken skola vara kommunala myndigheter men i motionen

II: 694 att de skola förstatligas.

Uppbördsberedningen har i denna fråga erinrat, att det av ålder ålåge magistratsstäderna

att själva ombesörja mantalsskrivning och uppbörd samt att

svara för kostnaderna härför, vilket sammanhängde med städernas särskilda

rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. Att förstatliga uppbördsverken

eller låta staten bestrida kostnaderna för desamma torde därför enligt

beredningens mening icke kunna genomföras annat än i samband med

att frågan om dessa särskilda rättigheter och skyldigheter vunne sin lösning.

Såsom framgår av departementschefens anförande grundas jämväl Kungl.

Maj:ts ställningstagande på den uppfattningen, att frågan örn uppbördsverkens

förstatligande äger sådant samband med den större frågan om städernas

särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten, att dessa

frågor samtidigt böra komma under bedömande. Då härför erfordras särskild

utredning har departementschefen ansett, att de berörda frågorna

böra upptagas i annat sammanhang.

Riksdagen vill för sin del framhålla, att ett förstatligande av de större magistratsstädernas

uppbördsverk säkerligen skulle innnebära en önskvärd rationalisering

av organisationen. Ehuru riksdagen måste lägga avgörande vikt

vid de skäl, som anförts mot ett förstatligande vid nuvarande tidpunkt, vill

riksdagen likväl i anledning av motionen framhålla angelägenheten av att

frågan örn den slutliga organisationen av de större magistratsstädernas uppbördsverk

icke ställes på framtiden, varför den av departementschefen omnämnda

utredningen snarast bör komma till stånd.

Kungl. Maj:ts förslag och departementschefens anföranden i övriga frågor

föranleda ej erinran från riksdagens sida. Beträffande den centrala uppbördsnämnd,

örn vars inrättande riksdagen beslutat, och som ansetts böra

träda i verksamhet redan tidigt under våren 1946, förutsätter riksdagen, att

Kungl. Maj:t tager frågan örn medelsbehovet för nämndens verksamhet under

omprövning. Då det står Kungl. Maj:t öppet att för bestridande av ifrågakommande

utgifter anlita vederbörande huvudtitels anslag till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, synes särskild medelsanvisning av riksdagen

i nuvarande läge ej erforderlig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
ej

mindre med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänt de i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 15 november 1945 framlagda grunderna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 605.

5

för en omläggning av uppbördsorganisationen, avsedda att träda i kraft den

1 juli 1946, sedan riksdagen på framställning anvisat medel för de av omorganisationen

föranledda kostnaderna;

än även med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att från och med den 1 juli 1946 i den utsträckning

Kungl. Maj:t prövar erforderligt överföra ordinarie häradsskrivare

å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

med rätt för sådan häradsskrivare att så länge han kvarstår å nämnda stat

åtnjuta dels å allmänna indragningsstaten nu utgående lön jämte ålderstilllägg,

tjänstgöringspenningar och tillfällig löneförbättring, dels ock i förekommande

fall dyrtids- och kristillägg enligt därom gällande bestämmelser;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att från och med den 1 juli 1946 i den utsträckning

Kungl. Majit prövar erforderligt överföra ordinarie häradsskrivare

å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet samt

med rätt för sådan häradsskrivare att uppbära nu utgående lön jämte ålderstillägg,

tjänstgöringspenningar, tillfällig löneförbättring, i förekommande fall

ortstillägg, ävensom dyrtidstillägg och kristillägg enligt därom gällande bestämmelser;
dels

medgivit, att de före år 1943 utnämnda ordinarie häradsskrivare, vilka

ej före tidpunkten för omorganisationens ikraftträdande den 1 juli 1946

enligt nu gällande pensionsbestämmmelser för dessa häradsskrivare uppnått

pensionsåldern men före sistnämnda dag fyllt 65 år, må under förutsättning,

att de förklarat sig villiga att i samband med omorganisationens genomförande

avgå med ålderspension, från och med den 1 juli 1946 pensioneras, såsom

örn de varit innehavare av häradsskrivartjänst i lönegrad A 24;

dels medgivit, att ordinarie häradsskrivare, som är född före den 1 juli

1886 men vid tidpunkten för omorganisationens ikraftträdande den 1 juli

1946 icke uppnått 65 års ålder, må enligt Kungl. Majits bestämmande från

sistnämnda tidpunkt kunna efter därom gjord ansökning beviljas pension,

såsom om han blivit innehavare av häradsskrivartjänst i lönegrad A 24 och

vid avgången uppnått nämnda ålder;

dels medgivit, att till ordinarie häradsskrivare, som kommer att vid omorganisationens

genomförande erhålla nyorganiserad häradsskrivartjänst, må

vid ingången av juli månad år 1946 utbetalas ett belopp motsvarande vad

han skulle hava erhållit i förskott för samma månad, därest de tidigare lönebestämmelserna

skolat fortfarande gälla för honom;

dels medgivit, att ersättning i vissa fall må i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 15 november 1945 förordats, utan hinder

av bestämmelserna i 16 g tredje stycket allmänna resereglementet, utgå

till häradsskrivare och å häradsskrivarkontor anställd personal för färd mellan

befattningshavares bostad och gränsen för hans tjänstgöringsområde;

dels medgivit, att Kungl. Majit må utfärda de bestämmelser, som i övrigt

bliva erforderliga för genomförandet av den föreslagna organisationen;

dels ock godkänt följande tillägg till personalförteckningen för länsstyrelserna

att tillämpas från och med den 1 april 1946:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 605.

Personalförteckning.

L ä n

Tjänstemän

å ordinarie

stat

Extra

ordinarie

tjänstemän i

högre lönegrad

än 20

Lönegrad A 27

Lönegrad Eo 27

Länsassessor

Stockholms ................

1

Uppsala....................

1

Södermanlands..............

1

Östergötlands ..............

1

Jönköpings ................

l

Kronobergs ................

1

Kalmar ....................

1

Gotlands....................

1

Blekinge....................

1

Kristianstads................

1

Malmöhus..................

1

Hallands ..................

1

Göteborgs och Bohus........

1

Älvsborgs ..................

1

Skaraborgs..................

1

Värmlands..................

1

Örebro ....................

1

Västmanlands ..............

1

Kopparbergs................

1

Gävleborgs..................

1

Västernorrlands ............

1

Jämtlands..................

1

Västerbottens ..............

1

Norrbottens ................

1

Stockholm den 19 december 1945.

Med undersåtlig vördnad

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.