Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av oljeväxtsamt linoch hampodlingen m. m.

1946-04-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:110, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av oljeväxtsamt linoch hampodlingen m. m.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 109—110.

7

Nr 109.

Godkänd av första kammaren den 30 mars 1946.

Godkänd av andra kammaren den 30 mars 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående åtgärder till stödjande av oljeväxt- samt

lin- och hampodlingen m. m.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande,

nr 10, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 108, angående åtgärder

till stödjande av oljeväxt- samt lin- oell hampodlingen m. m., får riksdagen

anmäla, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med vad utskottet

i nämnda utlåtande hemställt.

Stockholm den 30 mara 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 110.

Godkänd av första kammaren den 2 april 1946.

Godkänd av andra kammaren den 2 april 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition

angående för rådsorganisation för försvarets läkemedel.

(Statsutskottets utlåtande nr 58.)

Till Konungen.

I propositionen nr 11 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1946, föreslagit

riksdagen att godkänna av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

förordade grunder för förrådsorganisation för vård och omsättning av försvarets

läkemedel.

Det föreliggande förslaget åsyftar att åstadkomma en efter normala fredsförhållanden

anpassad organisation för handhavande av de vid försvaret upplagda

läkemedelsförråden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 110.

I fråga om förvaringen av humanläkemedlen har såsom i ärendet erinrats

två system varit i tillämpning. Vid tiden närmast före världskrigets utbrott

voro utrustningsförråd —• avsedda för armén — upplagda å civilapoteken,

medan under beredskapstiden försvarets läkemedel med vissa undantag förvarades

i militära förråd. Det Ilar framhållits, att med hänsyn till den betydande

ökning, läkemedelslagren undergått, civilapoteken endast i begränsad

omfattning kunna mottaga försvarsväsendets läkemedel. En utväg vore att

uppdela läkemedelslagren på militära och civila förråd, men en dylik anordning

skulle såsom i ärendet påvisats medföra förvaltningstekniska svårigheter.

Med hänsyn härtill delar riksdagen departementschefens uppfattning, att läkemedlen

såsom under beredskapsprovisoriet varit fallet böra uppläggas i militära

förråd.

Beträffande förrådens förläggning har en sammandragning av läkemedlen

till ett enda centralförråd ansetts ur beredskapssynpunkt icke böra ifrågakomma.

Häri instämmer riksdagen. I fråga örn en decentraliserad förrådsförläggning

hava två alternativ framlagts, det regionala och det lokala. Enligt förstnämnda

alternativ skulle läkemedlen uppläggas vid — förutom militärapoteket

— nio regionala centraler. Det lokala alternativet innebär en spridning

av förråden, vilken mer eller mindre ansluter sig till förbandens placering. En

jämförelse mellan de båda organisationsförslagen ur kostnadssynpunkt ger vid

handen, att skillnaden mellan dem är tämligen obetydlig. Ur vård- och omsättningssynpunkt

synas däremot övervägande skäl tala för det regionala systemet,

vilket riksdagen finner sig böra godkänna. Antalet förrådsccntralorter

torde böra bestämmas till nio, därvid det må ankomma på Kungl. Majit att

besluta rörande förläggningen av dessa förrådscentraler.

Riksdagen är ense med departementschefen örn att filialapoteken i Boden

och Karlskrona böra bibehållas och att bodenfilialen liksom för närvarande bör

tjänstgöra såsom sjukhusapotek för det till staden förlagda garnisonssjukhuset.

Enligt förslaget skulle personalorganisationen vid läkemedelscentralerna utgöras

av en apotekare såsom föreståndare och en förrådsman. Häremot har

riksdagen icke något att invända. Ej heller synes någon erinran vara att

framställa mot att apotekarna tillerkännas arvode att utgå med 3 000 kronor

för år vid de fyra större centralerna och med 2 400 kronor vid de mindre

centralerna. Riksdagen medgiver, att Kungl. Majit beredes möjlighet att, därest

så skulle befinnas nödvändigt för erhållande av lämplig person såsom föreståndare,

fastställa arvodet till högre belopp. Förrådsmännen torde på sätt

föreslagits böra placeras i 5:e lönegraden.

Vad depaidementsehefen anfört i fråga örn läkemedlens omsättning synes

riksdagen kunna godtagas. Vid jämförelse mellan de två alternativen för omsättning

utanför försvaret och karolinska sjukhuset, nämligen direktförsäljning

till civilsjukhusen och försäljning via civilapoteken synas sålunda övervägande

skäl tala för sistnämnda alternativ. Därest erfarenheterna skulle visa, att tillfredsställande

resultat icke nås på denna väg, må det såsom departementschefen

föreslagit ankomma på Kungl. Majit att taga frågan under förnyad omprövning

och vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas lämpliga. Även i fråga örn

omsättningsverksamhetens organisation godtager riksdagen föreliggande förslag

och anser sålunda, att denna verksamhet bör stå under ledning av militärapoteket.

I fråga örn djurläkemedlen synes förslaget godtagbart med avseende å såväl

förvaring som inköp av dylika läkemedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 110—lil. 9

Riksdagen har icke något att erinra vare sig mot den verkställda beräkningen

av de årliga kostnaderna för den av departementschefen förordade förrådsorganisationen

eller mot det föreslagna sättet för desammas bestridande. De kostnader

för vissa smärre byggnadsarbeten m. m., som ett genomförande av föreliggande

förslag medför, böra i enlighet med departementschefens förslag bestridas

från de anslag till anordnande av förråd vid arméns truppförband, vilka

anvisats inom ramen för 1942 års försvarsbeslut.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen godkänt

de av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 4 januari 1946 förordade grunderna för förrådsorganisation för vård och

omsättning av försvarets läkemedel.

Stockholm den 2 april 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr lil.

Godkänd av första kammaren den 2 april 1946.

Godkänd av andra kammaren den 2 april 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående bestridande av vissa haverikostnader.

(Statsutskottets utlåtande nr 59.)

Till Konungen.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 81, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15 februari

1946, framlagda förslag har riksdagen medgivit, att det i riksstaten uppförda

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter må under budgetåret 1946/47 — med

iakttagande av vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 14 februari

1945 anförts — jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i anspråk för

täckande av uppkommande haverikostnader, avseende marinens fartyg.

Stockholm den 2 april 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.