Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till uppförande av nybyggnad för barnsjukhuset vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.

1946-04-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:135, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till uppförande av nybyggnad för barnsjukhuset vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 134—135.

Nr 134.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1946.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående bidrag till uppförande av nybyggnad för

barnsjukhuset vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 64.)

Till Konungen.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 60, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 8 februari 1946, framlagda förslag, får anmäla, att

riksdagen till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för

barnsjukhuset vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Stockholm den 9 april 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 135.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1946.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk

av manskapsgrad m. m.. jämte i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 65.)

Till Konungen.

I propositionen nr 8 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1946, föresiagit

riksdagen att medgiva, att statsbidrag må utgå till inrättande och drift av sjömansskolor

i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för ecklesiastikdepartementet

i nämnda statsrådsprotokoll förordat.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t vidare under åttonde huvudtiteln

(punkt 258) föreslagit riksdagen att dels till Anskaffande av fasta fartygs
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 135.

13

bibliotek för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor,

dels ock såsom Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän för budgetår^

1946/47 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft motionen II: 162,

vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att för nästa budgetår 10 000

kronor anvisas såsom särskilt anslag att ställas till förfogande åt svenska, kyrkans

sjömansvårdsstyrelses utskott för sjömansvård i hemlandet, att användas

i första hand till studiecirkel- och instruktörsverksamhet bland sjömän.

I. Sjöfolkets yrkesutbildning.

Riksdagen är ense med departementschefen därom, att åtgärder äro påkallade

för att få till stånd en organiserad yrkesutbildning för sjömän av manskapsgrad

samt att denna yrkesutbildning bör anknytas till det befintliga yrkesskolväsendet

och ställas under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Beträffande de särskilda yrkeskursernas organisation lia delade meningar framkommit,

särskilt avseende frågan örn deras uppdelning i lägre och högre, kurser

och rörande spörsmålet, huruvida viss tids förpraktik skall krävas för inträde

i kurserna. Riksdagen har för sin del funnit, att vad departementschefen i

nämnda hänseenden förordat innebär en tillfredsställande lösning av dessa

spörsmål.

De för utredning av sjöfolkets bildningsfråga tillkallade sakkunniga lia föreslagit

att utbildningen för såväl däcks- och maskinpersonal som skeppskockar

skall sammanföras till särskilda sjömansskolor med en kapacitet, som medger

anordnande samtidigt av tre grundläggande kurser för däckspersonal, var och

en med 15 deltagare, tre dylika kurser för maskinpersonal, likaledes med 15

deltagare i varje kurs, en påbyggnadskurs med 15 deltagare för däcks- och en

för maskinpersonal ävensom tre kurser, vardera med 12 deltagare, för kökspersonal,

därav en nybörjarkurs, en kortare kurs för icke-nybörjare samt en påbyggnadskurs.

De sakkunniga anse sig dock böra räkna med att sjömansskolornas

fulla kapacitet kommer att utnyttjas endast under en del av året, nämligen

perioden januari—april, då sjöfarten i viss mån ligger nere, medan under

återstoden av året kursverksamheten skulle komma att vara väsentligt inskränkt.

Departementschefen har för egen del yttrat, att den av de sakkunniga

skisserade organisationen av en sjömansskola endast borde betraktas som

en lämplig normaltyp, men att hinder icke borde möta att en skola organiserades

även på annat sätt. Med anledning härav vill riksdagen framhålla, att

det av olika skäl, icke minst angelägenheten av en tillfredsställande rekrytering

av lärarpersonalen, måste anses önskvärt, att de blivande sjömansskolorna erhålla

en sådan organisation, att deras kapacitet såvitt möjligt till fullo tages i

anspråk hela året, varigenom ett effektivare utnyttjande av lokaler och materiel

skulle möjliggöras och personalen kunna beredas förmånligare anställnings-

och avlöningsförhållanden.

De planerade sjömansskolorna lia avsetts skola stå öppna för ungdom från

hela landet. Då skolorna sålunda skulle få viss karaktär av riksskolor lia de

sakkunniga övervägt, huruvida icke med hänsyn härtill stats!)idragsgruliderna

borde utformas så, att de för huvudmännen bleve förmånligare än de för centrala

verkstadsskolor gällande, men likväl, i betraktande av att skolorna kunna

påräknas bli förlagda till sjöfartsstäder med betydande skatteintäkter från

sjöfartsnäringen, stannat vid att föreslå tillämpande i huvudsak av nyssnämnda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 135.

grunder. Departementschefen Ilar godtagit detta de sakkunnigas förslag med

\issa

ifrågavarande spörsmål har riksdagen funnit sig böra bifalla vad departementschefen

sålunda förordat.

Vad departementschefen anfört rörande antalet erforderliga sjömansskolor

Ilar icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen vill i likhet med

departementschef en understryka önskvärdheten av att överenskommelser träffas,

varigenom fullgjord yrkesutbildning av ifrågavarande slag förbindes med

vissa förmåner vid anställning inom sjöfarten. Såsom departementschefen

framhållit, må ankomma på Kungl. Majit att framdeles bestämma, på vilka

orter sjömansskolor böra upprättas.

Departementschefen har redogjort för ett av vederbörande landsting framlagt

föi-slag rörande omorganisation av den nuvarande verkstadsskolan i Lysekil

till en utbildningsanstalt för den mindre sjöfarten och fisket m. m. men

icke ansett sig böra för närvarande ifrågasätta förslagets realiserande. Departementschefen

har emellertid icke ansett uteslutet, att nämnda verkstadsskola

framdeles skulle kunna i någon form inlemmas i den kursorganisation, som

kunde komma att bli resultatet av en nyligen inom jordbruksdepartementet

igångsatt utredning rörande yrkesutbildning för fiskare. Riksdagen vill för

sm del uttala den förhoppningen, att så skall kunna bli fallet.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfort rörande storleken av de för nästa budgetår erforderliga anslagen till

bidrag till inrättande och drift av sjömansskolor samt angående stipendier och

resekostnadsbidrag till elever vid sådana skolor. I annat sammanhang anvisar

riksdagen nämnda anslag.

II. Sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildning.

Under erinran örn att utredning genom särskilda sakkunniga pågår rörande

grunderna för statens understödjande av den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten

har departementschefen icke ansett sig böra för närvarande taga

slutlig ställning till nu föreliggande förslag, i vad detsamma avser frågan örn

grunderna för statsunderstöd till den egentliga studieverksamheten bland sjömän.

Däremot har departementschefen ansett sig kunna taga ståndpunkt till

förslaget i vad detsamma avser åtgärder för en förbättring av biblioteksverksamheten

bland sjömän. Vad departementschefen i sistnämnda hänseende

anfört och föreslagit har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen

finnér sålunda påkallat, att under förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

anvisas medel för möjliggörande av en ökning av statsunderstödet

till svenska sjömansbiblioteket i Göteborg med 15 000 kronor till högst

2o 000 kronor för år och att under samma anslag uppföres en förslagsvis betecknad

delpost a 13 000 kronor till understöd åt biblioteksverksamhet för svenskar

i utlandet, att disponeras enligt av departementschefen förordade grunder.

I annat sammanhang anvisar riksdagen för nämnda ändamål erforderliga

medel.

Riksdagen anser sig böra bevilja ett reservationsanslag av 10 000 kronor till

anskaffande av fasta fartygsbibliotek. Riksdagen finner även påkallat, att i

avvaktan på resultatet av ovannämnda utredning ett belopp av 20 000 kronor

ställes till Arbetarnas bildningsförbunds förfogande, att användas i första

hand till studiecirkel- och instruktörsverksamhet. Med anledning av vad i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 135—136.

15

motionen II: 162 anförts anvisar riksdagen därjämte ett belopp av 5 000 kronor

att tilldelas svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse såsom bidrag till den

instruktörs- och studiecirkelverksamhet bland sjömän, som bedrives av sjömansvårdsstyrelsens

utskott för sjömansvård i hemlandet. Riksdagen har sålunda

ansett sig böra höja det av Kungl. Maj :t såsom bidrag till bildningsverksamhet

bland sjömän äskade anslaget å 20 000 kronor till 25 000 kronor.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört har icke givit

riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad riksdagen ovan anfört får riksdagen anmäla, att

riksdagen, i anledning av Kungl. Maj: ts förslag och motionen II: 162, dels

medgivit, att statsbidrag må utgå till inrättande och drift av sjömansskolor i

huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen förordat, dels till

Anskaffande av fasta fartygsbibliotek för budgetåret 1946/47 under åttonde

huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 10 000 kronor, dels ock såsom

Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag av 25 000 kronor.

Stockholm den 9 april 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 136.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1946.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående lån till Aktiebolaget Stadsholmen.

(Statsutskottets utlåtande nr 72.)

Till Konungen.

I propositionen nr 202 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 8 mare 1946, föreslagit

riksdagen att till Lån åt Aktiebolaget Stadsholmen å kapitalbudgeten

under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

En sanering i enlighet med av departementschefen angivna grunder av det

i propositionen avsedda fastighetsbeståndet inom staden mellan broarna får anses

önskvärd såväl för att i möjligaste mån bibehålla stadsdelens särkaraktär som

för att åstadkomma förbättrade sociala och hygieniska förhållanden. I likhet

med departementschefen anser riksdagen, att en dylik sanering i första hand

måste betraktas såsom en Stockholms stads angelägenhet. På av departementschefen

åberopade skäl finner sig emellertid riksdagen böra bifalla Kungl. Maj:ts

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.