Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning ar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
1946-02-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1946:16, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning ar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 15—16.
5
iordningställandet för ändamålet av vissa oinredda vindsutrymmen. Medel
stå till förfogande för genomförandet av det förstnämnda, mindre kostnadskrävande
alternativet. Departementschefen har till följd av mellankommande omständigheter
ansett sig böra frångå planerna på att nämnda bostadslägenhet
skulle tagas i anspråk för ändamålet och i stället förordat anvisande av ett tillläggsanslag
å (85 000 — 9 000 =) 76 000 kronor för att bereda medel för genomförande
av det andra av ifrågavarande alternativ. Riksdagen, vars vederbörande
utskott genom besök på platsen skaffat sig närmare kännedom om ifrågavarande
lokaler, har i likhet med byggnadsstyrelsen icke ansett sig med säkerhet
kunna bedöma i vad mån de olika alternativen medföra nackdelar eller fördelar
av betydelse att inverka på ett slutligt avgörande av förevarande fråga.
Riksdagen har dock icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter emot det
av departementschefen förordade förslaget, vilket ställer sig avsevärt dyrare
än den andra av de diskuterade utvägarna. Att märka är även, att den bostadslägenhet,
som skulle tagas i anspråk för tandläkarinstitutets räkning enligt det
mindre kostnadskrävande alternativet, enligt byggnadsstyrelsens uppgift av
hälsovårdsnämnden blivit utdömd såsom bostad. Med hänsyn till vad i ärendet
förekommit har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag
om anvisande av ett anslag av 76 000 kronor. Riksdagen förutsätter härvid,
att Kungl. Maj :t, innan ifrågavarande anslag tages i anspråk, tager frågan om
vilket av nämnda två alternativ, som bör förverkligas, under förnyad omprövning.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen till
Om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisat ett investeringsanslag av 76 000 kronor.
Stockholm den 6 februari 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 16.
Godkänd av första kammaren den 12 februari 1946.
Godkänd av andra kammaren den 12 februari 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning ar under Utgifter å
driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
(Statsutskottets utlåtande nr 12.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 ha under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar
gemensamma frågor, till behandling upptagits vissa under punkterna 1—8 angivna
spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari
1946).
6
Riksdagens skrivelse nr 16.
I anledning härav får riksdagen anföra följande.
Beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen föranleda de i statsverkspropositionen
uppdragna riktlinjerna för budgetarbetet ej erinran från riksdagens
sida. Till den närmare beräkningen av medelsbehovet lör de olika utgiftsändamålen
kommer riksdagen att taga ställning vid sin detaljbehandling av de särskilda
anslagen.
Sedan 1941 bar riksdagen för ett budgetår i sänder lämnat Kungl. Maj :t bemyndigande
att under närmare angivna förutsättningar överskrida vissa i avlöningsstaterna
genom riksdagens beslut maximerade poster. Till den del detta
varit påkallat av de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats
till militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell
mobilisering, torde sådant bemyndigande numera kunna undvaras. En förlängning
av bemyndigandet att gälla jämväl nästa budgetår har likväl ansetts påkallad
med hänsyn till den från och med budgetåret 1941/42 genomförda omläggningen
av avlöningsstaterna. Riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag, men
vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att frågan rörande fortsatta
förlängningar av ifrågavarande bemyndigande omprövas. Vid det övervägande
av avlöningsstaternas uppställning, som av andra skäl torde framstå
såsom erforderligt under det nu pågående utredningsarbetet i skilda lönefrågor,
torde detta spörsmål komma att ägnas uppmärksamhet.
Vid sin genomgång av frågorna örn löneställningen för innehavare av byråchefs
och rådstjänster m. fl., vissa evalveringsfrågor samt löneställningen för
justitieråd och regeringsråd har riksdagen ej funnit anledning att i detta sammanhang
framställa erinran mot vad departementschefen anfört. Sitt slutliga
ställningstagande i berörda ämnen uppskjuter riksdagen dock till prövningen av
de särskilda anslagsfrågor, vilka påverkas av Kungl. Maj :ts förslag.
Kungl. Maj :ts förslag i fråga örn tillsättande av tjänst i succession efter innehavare
av förordnande tills vidare avser att inom vissa gränser undanröja de
betydande olägenheterna av att sådana tjänster icke kunna återbesättas i vanlig
ordning. Det synes riksdagen, att förelaget innebär en godtagbar lösning av
detta spörsmål.
Vad departementschefen anfört i vissa andra lönefrågor föranleder ej särskilt
uttalande från riksdagens sida.
Vissa förstärkningar av de för innevarande budgetår anvisade anslagen tilI
kommittéer och utredningar genom sakkunniga lia redan beviljats. Därutöver ha
betydande förstärkningar äskats å tilläggsstat. Inalles uppgå dessa belopp till
mer än 1,5 miljoner kronor.
De för nästa budgetår äskade anslagen till ifrågavarande ändamål överstiga
de belopp, som anvisats å riksstaten för innevarande budgetår, med i runt tal 1,4
miljoner kronor. Stegringen av utredningskostnaderna, vilken i jämförelse med
budgetåret 1939/40 innebär en fördubbling, får givetvis, såsom departementschefen
framhållit, främst tillskrivas det förhållandet, att den allmänna politiska
och ekonomiska utvecklingen aktualiserat ett flertal utredningsfrågor av stor
räckvidd. Med hänsyn till de höga kostnaderna är den av Kungl. Maj :t igångsatta
utredningen för översyn av det statliga kommittéväsendet att hälsa med
tillfredsställelse. Enligt direktiven för denna utredning skall bland annat undersökas,
i vad mån förutsättningarna för olika utredningar kunna ha bortfallit
eller förskjutits genom det ändrade tidsläget och i vad mån samordnande av
olika kommittéutredningar äro påkallade och möjliga. Vidare skola förefintliga
möjligheter till förenkling av kommittéarbetet tillvaratagas. Detta gäller
Riksdagens skrivelse nr 16.
7
icke blott hopsamlandet och bearbetningen av utredningsmaterialet utan även
framläggandet av arbetsresultaten. I statsverkspropositionen har chefen för
finansdepartementet uttalat, att huvudsyftet med den tillämnade översynen
vore att främja utredningsväsendets effektivitet, men att det knappast kunde
förutsättas, att översynen skulle väsentligt påverka det för nästa budgetår beräknade
medelsbehovet. Riksdagen förutsätter likväl, att alla vid översynen
från nämnda utgångspunkter framkomna möjligheter till besparingar snarast
tillvaratagas.
Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har i
statsrådsprotokollet till en början behandlats frågor avseende beräkningen av
ersättning till statens allmänna fastighetsfond och av ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark. Vad härutinnan anförts föranleder icke någon
erinran från riksdagens sida. Vidare ha behandlats frågor örn rörligt tillägg,
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl., kristillägg och provisoriskt
lönetillägg. Riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag med avseende
å dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. Vad departementschefen
i nu förevarande sammanhang anfört i fråga örn beräkningen i riksstatsförslaget
för nästa budgetår av utgifterna för rörligt tillägg giver icke
riksdagen anledning till erinran. Riksdagen — som kommer att framdeles meddela
beslut i fråga örn de riksdagen genom särskilda propositioner underställda
förslagen med avseende å kristillägg och provisoriskt lönetillägg — finner vad
departementschefen i förevarande avsnitt av statsverkspropositionen anfört beträffande
dessa tillägg icke föranleda särskilt uttalande från riksdagens sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att det Kungl. Maj :t senast för budgetåret 1945/46 lämnade
bemyndigandet att medgiva överskridande av genom riksdagens beslut maximerade
anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall efter utgången av
budgetåret 1945/46 äga fortsatt giltighet för budgetåret 1946/47, dels bemyndigat
Kungl. Maj :t att i fall, där innehavare av pensionsberättigande befattning
i statens tjänst, uppförd på vederbörligen fastställd personalförteckning, förordnas
att innehava ordinarie befattning i statsdepartement, tillsatt medelst
förordnande tills vidare, eller under tiden för dylikt förordnande befordras till
annan pensionsberättigande statlig tjänst, föra den pensionsberättigande tjänsten
över stat och återbesätta den på stat befintliga tjänsten, dels medgivit, att
dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, m. fl. under budgetåret
1946/47 må i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 4 januari 1946 förordade grunder utgå enligt de närmare
föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t, dels och beslutat, att utgifterna
för dyrtidstillägg skola beträffande befattningshavare och pensionärer
vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar
utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas.
Stockholm den 12 februari 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.