Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning ar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1946-02-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:16, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning ar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 15—16.

5

iordningställandet för ändamålet av vissa oinredda vindsutrymmen. Medel

stå till förfogande för genomförandet av det förstnämnda, mindre kostnadskrävande

alternativet. Departementschefen har till följd av mellankommande omständigheter

ansett sig böra frångå planerna på att nämnda bostadslägenhet

skulle tagas i anspråk för ändamålet och i stället förordat anvisande av ett tillläggsanslag

å (85 000 — 9 000 =) 76 000 kronor för att bereda medel för genomförande

av det andra av ifrågavarande alternativ. Riksdagen, vars vederbörande

utskott genom besök på platsen skaffat sig närmare kännedom om ifrågavarande

lokaler, har i likhet med byggnadsstyrelsen icke ansett sig med säkerhet

kunna bedöma i vad mån de olika alternativen medföra nackdelar eller fördelar

av betydelse att inverka på ett slutligt avgörande av förevarande fråga.

Riksdagen har dock icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter emot det

av departementschefen förordade förslaget, vilket ställer sig avsevärt dyrare

än den andra av de diskuterade utvägarna. Att märka är även, att den bostadslägenhet,

som skulle tagas i anspråk för tandläkarinstitutets räkning enligt det

mindre kostnadskrävande alternativet, enligt byggnadsstyrelsens uppgift av

hälsovårdsnämnden blivit utdömd såsom bostad. Med hänsyn till vad i ärendet

förekommit har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag

om anvisande av ett anslag av 76 000 kronor. Riksdagen förutsätter härvid,

att Kungl. Maj :t, innan ifrågavarande anslag tages i anspråk, tager frågan om

vilket av nämnda två alternativ, som bör förverkligas, under förnyad omprövning.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen till

Om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisat ett investeringsanslag av 76 000 kronor.

Stockholm den 6 februari 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 16.

Godkänd av första kammaren den 12 februari 1946.

Godkänd av andra kammaren den 12 februari 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning ar under Utgifter å

driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

(Statsutskottets utlåtande nr 12.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 ha under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, till behandling upptagits vissa under punkterna 1—8 angivna

spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari

1946).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 16.

I anledning härav får riksdagen anföra följande.

Beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen föranleda de i statsverkspropositionen

uppdragna riktlinjerna för budgetarbetet ej erinran från riksdagens

sida. Till den närmare beräkningen av medelsbehovet lör de olika utgiftsändamålen

kommer riksdagen att taga ställning vid sin detaljbehandling av de särskilda

anslagen.

Sedan 1941 bar riksdagen för ett budgetår i sänder lämnat Kungl. Maj :t bemyndigande

att under närmare angivna förutsättningar överskrida vissa i avlöningsstaterna

genom riksdagens beslut maximerade poster. Till den del detta

varit påkallat av de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats

till militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell

mobilisering, torde sådant bemyndigande numera kunna undvaras. En förlängning

av bemyndigandet att gälla jämväl nästa budgetår har likväl ansetts påkallad

med hänsyn till den från och med budgetåret 1941/42 genomförda omläggningen

av avlöningsstaterna. Riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag, men

vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att frågan rörande fortsatta

förlängningar av ifrågavarande bemyndigande omprövas. Vid det övervägande

av avlöningsstaternas uppställning, som av andra skäl torde framstå

såsom erforderligt under det nu pågående utredningsarbetet i skilda lönefrågor,

torde detta spörsmål komma att ägnas uppmärksamhet.

Vid sin genomgång av frågorna örn löneställningen för innehavare av byråchefs

och rådstjänster m. fl., vissa evalveringsfrågor samt löneställningen för

justitieråd och regeringsråd har riksdagen ej funnit anledning att i detta sammanhang

framställa erinran mot vad departementschefen anfört. Sitt slutliga

ställningstagande i berörda ämnen uppskjuter riksdagen dock till prövningen av

de särskilda anslagsfrågor, vilka påverkas av Kungl. Maj :ts förslag.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga örn tillsättande av tjänst i succession efter innehavare

av förordnande tills vidare avser att inom vissa gränser undanröja de

betydande olägenheterna av att sådana tjänster icke kunna återbesättas i vanlig

ordning. Det synes riksdagen, att förelaget innebär en godtagbar lösning av

detta spörsmål.

Vad departementschefen anfört i vissa andra lönefrågor föranleder ej särskilt

uttalande från riksdagens sida.

Vissa förstärkningar av de för innevarande budgetår anvisade anslagen tilI

kommittéer och utredningar genom sakkunniga lia redan beviljats. Därutöver ha

betydande förstärkningar äskats å tilläggsstat. Inalles uppgå dessa belopp till

mer än 1,5 miljoner kronor.

De för nästa budgetår äskade anslagen till ifrågavarande ändamål överstiga

de belopp, som anvisats å riksstaten för innevarande budgetår, med i runt tal 1,4

miljoner kronor. Stegringen av utredningskostnaderna, vilken i jämförelse med

budgetåret 1939/40 innebär en fördubbling, får givetvis, såsom departementschefen

framhållit, främst tillskrivas det förhållandet, att den allmänna politiska

och ekonomiska utvecklingen aktualiserat ett flertal utredningsfrågor av stor

räckvidd. Med hänsyn till de höga kostnaderna är den av Kungl. Maj :t igångsatta

utredningen för översyn av det statliga kommittéväsendet att hälsa med

tillfredsställelse. Enligt direktiven för denna utredning skall bland annat undersökas,

i vad mån förutsättningarna för olika utredningar kunna ha bortfallit

eller förskjutits genom det ändrade tidsläget och i vad mån samordnande av

olika kommittéutredningar äro påkallade och möjliga. Vidare skola förefintliga

möjligheter till förenkling av kommittéarbetet tillvaratagas. Detta gäller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 16.

7

icke blott hopsamlandet och bearbetningen av utredningsmaterialet utan även

framläggandet av arbetsresultaten. I statsverkspropositionen har chefen för

finansdepartementet uttalat, att huvudsyftet med den tillämnade översynen

vore att främja utredningsväsendets effektivitet, men att det knappast kunde

förutsättas, att översynen skulle väsentligt påverka det för nästa budgetår beräknade

medelsbehovet. Riksdagen förutsätter likväl, att alla vid översynen

från nämnda utgångspunkter framkomna möjligheter till besparingar snarast

tillvaratagas.

Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har i

statsrådsprotokollet till en början behandlats frågor avseende beräkningen av

ersättning till statens allmänna fastighetsfond och av ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark. Vad härutinnan anförts föranleder icke någon

erinran från riksdagens sida. Vidare ha behandlats frågor örn rörligt tillägg,

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl., kristillägg och provisoriskt

lönetillägg. Riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag med avseende

å dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. Vad departementschefen

i nu förevarande sammanhang anfört i fråga örn beräkningen i riksstatsförslaget

för nästa budgetår av utgifterna för rörligt tillägg giver icke

riksdagen anledning till erinran. Riksdagen — som kommer att framdeles meddela

beslut i fråga örn de riksdagen genom särskilda propositioner underställda

förslagen med avseende å kristillägg och provisoriskt lönetillägg — finner vad

departementschefen i förevarande avsnitt av statsverkspropositionen anfört beträffande

dessa tillägg icke föranleda särskilt uttalande från riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att det Kungl. Maj :t senast för budgetåret 1945/46 lämnade

bemyndigandet att medgiva överskridande av genom riksdagens beslut maximerade

anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall efter utgången av

budgetåret 1945/46 äga fortsatt giltighet för budgetåret 1946/47, dels bemyndigat

Kungl. Maj :t att i fall, där innehavare av pensionsberättigande befattning

i statens tjänst, uppförd på vederbörligen fastställd personalförteckning, förordnas

att innehava ordinarie befattning i statsdepartement, tillsatt medelst

förordnande tills vidare, eller under tiden för dylikt förordnande befordras till

annan pensionsberättigande statlig tjänst, föra den pensionsberättigande tjänsten

över stat och återbesätta den på stat befintliga tjänsten, dels medgivit, att

dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, m. fl. under budgetåret

1946/47 må i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 4 januari 1946 förordade grunder utgå enligt de närmare

föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t, dels och beslutat, att utgifterna

för dyrtidstillägg skola beträffande befattningshavare och pensionärer

vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar

utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas.

Stockholm den 12 februari 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.