Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-05-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:207, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 307.

1

Nr 207.

Godkänd av första kammaren den 18 maj 1946.

Godkänd av andra kammaren den 18 maj 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47

till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 108.)

é

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

162, 203, 243, 244, 265 och 266) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna vissa

anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter

m. m.

I propositionen nr 183 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8

mars 1946, föreslagit riksdagen att

1. medgiva, att stipendier åt lärjungar vid i sistnämnda statsrådsprotokoll

angivna läroanstalter må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av

chefen för ecklesiastikdepartementet förordade grunder;

2. till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor, varav högst

2 500 000 kronor må användas till behovsprövade stipendier;

3. till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor

med kombinerad undervisning för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 175 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 191)6. l/f sami. Nr 207—208.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 207.

4. till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

5. till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor;

6. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor;

7. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 1 650 000 kronor;

8. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

9. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

10. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt efever vid sjömansskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor;

11. till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels motionen I: 279, vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att hos Kungl. Maj:t anhålla om fortsatt utredning angående möjligheten

att erhålla enhetliga stipendiegrunder vid samtliga ungdomsskolor;

dels motionen I: 280, vari hemställts, att riksdagen, med bifall i övrigt till

Kungl. Maj:ts proposition nr 183, måtte besluta i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att de synpunkter, som anförts i motionen, skola beaktas

vid prövningen av stipendiebehovet hos lärjungar vid högre läroanstalter

samt vid prövningen av stipendiebehovet hos elever vid yrkes- och folkhögskolor

samt liknande läroanstalter;

dels ock motionen II: 438, vari bland annat hemställts, att riksdagen

måtte besluta örn en höjning av anslaget till stipendier för studier genom

korrespondens och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning

till 225 000 kronor.

Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter.

Skolutredningen har i syfte att utjämna skillnaden mellan skolort och

icke skolort i vad avser kostnaderna för de ungas skolgång föreslagit, att till

beloppet bestämda grundstipendier skulle utan behovsprövning utgå till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr ‘HOT. 3

studielämplig ungdom, som i sin hemort eller dess närhet saknar tillgång till

högre skola för sin utbildning. Grundstipendierna skulle kunna påbyggas

med stipendier upp till visst högstbelopp med hänsyn till lärjunges studiehjälpbehov.

Stipendiesystemet skulle härjämte fullständigas genom behovsprövade

stipendier åt den studerande ungdomen i städer och tätorter med

högre skolor.

Skolutredningens förslag om grundstipendier liksom i övrigt den principiella

uppläggningen av stipendieverksamheten har riksdagen i likhet med

departementschefen funnit sig böra godtaga. Riksdagen delar departementschefens

uppfattning örn att ifrågavarande förslag i stort sett kan anses

innebära en välgrundad och praktisk lösning av frågorna att bereda främst

landsbygdens ungdom en viss kompensation för avsaknaden av högre skolor

och att underlätta möjligheterna till högre utbildning för ungdom från

ekonomiskt svagare befolkningslager på landsbygden och i städerna.

Riksdagen anser sig böra godkänna, att grundstipendiet fastställes till det

av skolutredningen föreslagna och av departementschefen förordade beloppet

av 500 kronor.

Vad angår grundstipendium för de dagligen resande lärjungarna har departementschefen

föreslagit, att lärjungen själv eller hans målsman skulle

bekosta resor upp till 25 kronor för termin, men att kostnaderna därutöver

för resor efter billigaste färdsätt (månadsbiljetter, skolbiljetter och dylikt)

skulle utgå med hela beloppet. Riksdagen bifaller detta förslag och har icke

funnit något att erinra mot att grundstipendiet för frukostmål på sätt departementschefen

förordat beräknas till halva kostnaden härför.

Behovsprövat stipendium skulle enligt departementschefens förslag utgå

med ett högstbelopp av 540 kronor och även kunna tillkomma dagligen

resande lärjungar. Riksdagen bifaller jämväl detta förslag.

Beträffande frågan örn principerna för urvalet av stipendiater har departementschefen

framhållit, att han helt delade skolutredningens ståndpunkt,

att som första villkor för erhållande av stipendium skulle gälla, att lärjungen

visat god lämplighet för vald utbildningslinje. Enligt departementschefens

mening borde kraven på studielämplighet ställas tämligen höga. Departementschefen

har vidare understrukit, att det borde ankomma på studielånenämnden

att utarbeta och bestämma de grunder, efter vilka studielämpligheten

skulle bedömas. Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen sålunda uttalat, vill med anledning av

vad i motionen I: 280 i förevarande ämne anförts framhålla, att skolöverstyrelsen

ansett, att studielämpligheten borde bestyrkas dels genom senaste

terminsbetyg, dels genom vederbörande lärares särskilda intyg, dels genom

av vederbörande lärare avgivet intyg om lärjunges rangordning i klassen

(jämförelseplats), dels ock — i den män sådant förekomme — genom intyg

örn resultatet av anställd testning. Någon bestämd betygsnivå, uttryckt i

poängsumma eller genomsnitt, ansåge överstyrelsen däremot icke tjänlig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 207.

att fastställa, då skalan enligt erfarenheten visat sig vara alltför varierande

inom olika skolor. Riksdagen har för sin del inhämtat, att studielånenämnden

vid utarbetandet av formulär till intyg om studielämplighet m. m.

tagit hänsyn till de av skolöverstyrelsen angivna synpunkterna. Vidare har

studie!ånenämnden upplyst, att ifrågavarande intyg komma — jämte eventuellt

föreliggande intyg om resultatet av anställd testning — att jämsides

med terminsbetyg ligga till grund för nämndens bedömande av sökande

lärjungars studielämplighet.

I motionen I: 280 har gjorts gällande, att spärren för reglering av elevtillströmningen

till de högre skolorna måhända — i samband med utökningen

av stipendieverksamheten — måste skärpas, varjämte i motionen

framhållits, att denna spärr dock icke finge verka så, att de ekonomiskt

svagt ställda eleverna komme i en sämre ställning än de i ekonomiskt avseende

bättre situerade. Det torde enligt riksdagens mening icke kunna

förnekas, att genom stipendieverksamhet i den av riksdagen beslutade omfattningen

elevtillströmningen till de högre skolorna kommer — måhända

till och med avsevärt — att öka. Huruvida det i huvudsak inom den nuvarande

läroverksorganisationens ram kan visa sig möjligt att tillgodose

en dylik expansion eller om åtgärder avseende organisationens utbyggande

eller införande av strängare gallringsregler måste tillgripas, äro emellertid

frågor, som icke för närvarande torde kunna bedömas. Detta problem synes

därför riksdagen sedan närmare erfarenhet vunnits böra göras till föremål

för övervägande i annat sammanhang.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit riktigt, att den

ändringen vidtages i fråga om dagligen resande lärjunges rätt till grundstipendium,

att avståndet räknas — icke såsom nu efter minst 5 km mellan

hemorten och skolorten utan efter minst 5 km mellan bostadsorten och

vederbörande skola. Riksdagen är även ense med departementschefen om

att bestämmelsen örn ett avstånd örn minst 5 km synes böra givas en sådan

avfattning, att möjligheter föreligga för den stipendieutdelande myndigheten

att med hänsyn till omständigheterna modifiera villkoret.

Riksdagen medgiver jämväl, att högsta stipendiebeloppet i enstaka ömmande

fall skall kunna ökas samt att lärjungar i folkskolans icke obligatoriska

högre avdelningar skola få rätt att söka och erhålla stipendier på

enahanda villkor som lärjunge i andra högre läroanstalter.

För nästa budgetår har departementschefen till stipendier åt lärjungar

vid högre läroanstalter föreslagit anvisande av ett förslagsanslag av

4 500 000 kronor, varav högst 2 500 000 kronor skulle få utgå till behovsprövade

stipendier. En från budgetåret 1945/46 uppkommande reservation

å i runt tal 275 000 kronor har departementschefen förutsatt under nästa

budgetår få jämväl disponeras för behovsprövade stipendier utan begränsning

till »landsbygdsungdomen». Riksdagen har bifallit departementschefens

ifrågavarande förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr “207. 5

Stipendier för studier vid brevskolor (korrespondensinstitut).

Enligt Kungl. Maj:ts förslag har anslaget till stipendier för studier genom

korrespondens och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning

för nästa budgetår upptagits med 175 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 40 000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt någon

ändring beträffande grunderna för utgivande av stipendier vid brevskolor

(korrespondensinstitut). Riksdagen har för sin del med hänsyn till att tillräcklig

erfarenhet ännu icke erhållits beträffande utfallet av här ifrågavarande

stipendieverksamhet, icke funnit anledning till erinran mot nämnda

grunder.

Vad åter angår beräkningen av anslagets storlek för nästa budgetår tala

enligt riksdagens mening goda skäl för att ej alltför knappt utmätta medel

stå till studielånenämndens förfogande. Riksdagen har alltså ansett sig böra

beräkna anslaget på sätt skolutredningen föreslagit ävensom i motionen

II: 438 påyrkats och alltså uppföra anslaget med ett belopp av 225 000 kronor,

vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor.

I detta sammanhang får riksdagen erinra därom, att 1945 års riksdag

med anledning av motionsvis väckta förslag örn upprättandet av ett statligt

korrespondensinstitut i skrivelse den 7 juni 1945, nr 351, framhöll, att

detta vore ett mycket omfattande spörsmål, vilket stöde i nära samband

med frågan huruvida och i så fall på vad sätt en statlig kontroll över korrespondensinstituten

borde införas. Riksdagen ansåg sig icke för det dåvarande

kunna taga ställning till detta spörsmål, men fann det önskvärt, att

verksamheten vid enskilda korrespondensinstitut följdes med största uppmärksamhet.

Riksdagen anser sig böra understryka detta av fjolårets riksdag

gjorda uttalande.

Anslag till studielånenämndens verksamhet.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

Stipendier vid folkhögskolorna, folkliga musikskolan

i Arvika och yrkesundervisningen.

Departementschefen har på anförda skäl ansett sig icke för närvarande

böra förorda införandet för folkhögskolornas och yrkesskolornas del av

samma stipendiesystem, som föreslagits beträffande studier vid högre läroanstalter.

I motionen I: 279 har yrkats, att riksdagen skulle hos Kungl.

Maj:t anhålla örn fortsatt utredning angående möjligheten att erhålla

enhetliga stipendiegrunder vid samtliga ungdomsskolor. Med hänsyn till att

departementschefen meddelat, att han ämnade ägna spörsmålet örn sti
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 207.

pendiesystemet vid folkhögskolor och yrkesskolor fortsatt uppmärksamhet

saknas enligt riksdagens mening anledning att i skrivelse till Kungl. Majit

göra särskild framställning i ämnet. I detta sammanhang vill riksdagen —

under betonande av önskvärdheten av att teoretiska och praktiska studier

så vitt möjligt jämställas i stipendieavseende — framhålla, att i sådana

fall, där internatsystem icke finnes infört vid folkhögskola eller yrkesskola,

utan vederbörande elev är hänvisad till enskild inackordering, skäl torde

föreligga för stipendieförmåner av samma storleksordning, som föreslagits

beträffande elev vid det högre skolväsendet. Riksdagen utgår ifrån att

departementschefen även täger denna fråga under närmare övervägande.

Riksdagen bifaller departementschefens förslag, att maximibeloppet i

högsta behovsgraden fastställes till 90 kronor för månad och att stipendierna

i näst högsta och lägsta behovsgraderna höjas till respektive 60 och

30 kronor.

Departementschefen har ansett det jämväl i fortsättningen böra ankomma

på skolöverstyrelsen respektive överstyrelsen för yrkesutbildning att

fastställa de närmare grunderna för stipendieutdelningen ävensom förutsatt,

att någon skärpning av de nu tillämpade fördelningsgrunderna icke

komme till stånd, utan att en effektiv förbättring av stipendieförmånerna

i olika behovsgrader komme de behövande eleverna till godo. Riksdagen, som

ansluter sig till detta departementschefens uttalande, vill med anledning

av vad i motionen I: 280 — såvitt nu är i fråga — föreslagits med avseende

å prövningen av elevernas stipendiebehov framhålla, att riksdagen utgår

från att vid ämbetsverkens utmätande av vederbörliga stipendiebelopp

största möjliga hänsyn tages till de särskilda individuella förhållanden, som

i de olika fallen föreligga.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till annan erinran eller annat uttalande

än att riksdagen förutsätter, att den föreslagna anordningen beträffande

yrkesskolstipendier för elever från övriga nordiska länder icke skall

utesluta ett fortsatt anvisande av medel till yrkesutbildning av flyktingar

m. fl. från därför avsedda anslag under andra huvudtitlar.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II: 438,

dels medgivit, att stipendier åt lärjungar vid förutnämnda läroanstalter

må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars 1946 förordade

grunder;

dels till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 4 500 000

kronor, varav högst 2 500 000 kronor må användas till behovsprövade stipendier;
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse nr 207.

dels till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor

med kombinerad undervisning för budgetåret 1946/47 under åttonde

huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 225 000 kronor;

dels till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

dels till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 1 800 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1 650 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 100 000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid flygmekaniker skolan i Mölndal för budgetåret 1946/47

under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid sjömansskolor för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

dels ock till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag av 3 600 kronor.

Stockholm den 18 maj 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.