Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1946-05-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1946:207, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 307.
1
Nr 207.
Godkänd av första kammaren den 18 maj 1946.
Godkänd av andra kammaren den 18 maj 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47
till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 108.)
é
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
162, 203, 243, 244, 265 och 266) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna vissa
anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter
m. m.
I propositionen nr 183 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8
mars 1946, föreslagit riksdagen att
1. medgiva, att stipendier åt lärjungar vid i sistnämnda statsrådsprotokoll
angivna läroanstalter må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av
chefen för ecklesiastikdepartementet förordade grunder;
2. till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor, varav högst
2 500 000 kronor må användas till behovsprövade stipendier;
3. till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor
med kombinerad undervisning för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 175 000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 191)6. l/f sami. Nr 207—208.
1
2
Riksdagens skrivelse nr 207.
4. till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 kronor;
5. till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor;
6. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor;
7. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 1 650 000 kronor;
8. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;
9. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor;
10. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt efever vid sjömansskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor;
11. till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 3 600 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels motionen I: 279, vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att hos Kungl. Maj:t anhålla om fortsatt utredning angående möjligheten
att erhålla enhetliga stipendiegrunder vid samtliga ungdomsskolor;
dels motionen I: 280, vari hemställts, att riksdagen, med bifall i övrigt till
Kungl. Maj:ts proposition nr 183, måtte besluta i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att de synpunkter, som anförts i motionen, skola beaktas
vid prövningen av stipendiebehovet hos lärjungar vid högre läroanstalter
samt vid prövningen av stipendiebehovet hos elever vid yrkes- och folkhögskolor
samt liknande läroanstalter;
dels ock motionen II: 438, vari bland annat hemställts, att riksdagen
måtte besluta örn en höjning av anslaget till stipendier för studier genom
korrespondens och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning
till 225 000 kronor.
Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter.
Skolutredningen har i syfte att utjämna skillnaden mellan skolort och
icke skolort i vad avser kostnaderna för de ungas skolgång föreslagit, att till
beloppet bestämda grundstipendier skulle utan behovsprövning utgå till
Riksdagens skrivelse nr ‘HOT. 3
studielämplig ungdom, som i sin hemort eller dess närhet saknar tillgång till
högre skola för sin utbildning. Grundstipendierna skulle kunna påbyggas
med stipendier upp till visst högstbelopp med hänsyn till lärjunges studiehjälpbehov.
Stipendiesystemet skulle härjämte fullständigas genom behovsprövade
stipendier åt den studerande ungdomen i städer och tätorter med
högre skolor.
Skolutredningens förslag om grundstipendier liksom i övrigt den principiella
uppläggningen av stipendieverksamheten har riksdagen i likhet med
departementschefen funnit sig böra godtaga. Riksdagen delar departementschefens
uppfattning örn att ifrågavarande förslag i stort sett kan anses
innebära en välgrundad och praktisk lösning av frågorna att bereda främst
landsbygdens ungdom en viss kompensation för avsaknaden av högre skolor
och att underlätta möjligheterna till högre utbildning för ungdom från
ekonomiskt svagare befolkningslager på landsbygden och i städerna.
Riksdagen anser sig böra godkänna, att grundstipendiet fastställes till det
av skolutredningen föreslagna och av departementschefen förordade beloppet
av 500 kronor.
Vad angår grundstipendium för de dagligen resande lärjungarna har departementschefen
föreslagit, att lärjungen själv eller hans målsman skulle
bekosta resor upp till 25 kronor för termin, men att kostnaderna därutöver
för resor efter billigaste färdsätt (månadsbiljetter, skolbiljetter och dylikt)
skulle utgå med hela beloppet. Riksdagen bifaller detta förslag och har icke
funnit något att erinra mot att grundstipendiet för frukostmål på sätt departementschefen
förordat beräknas till halva kostnaden härför.
Behovsprövat stipendium skulle enligt departementschefens förslag utgå
med ett högstbelopp av 540 kronor och även kunna tillkomma dagligen
resande lärjungar. Riksdagen bifaller jämväl detta förslag.
Beträffande frågan örn principerna för urvalet av stipendiater har departementschefen
framhållit, att han helt delade skolutredningens ståndpunkt,
att som första villkor för erhållande av stipendium skulle gälla, att lärjungen
visat god lämplighet för vald utbildningslinje. Enligt departementschefens
mening borde kraven på studielämplighet ställas tämligen höga. Departementschefen
har vidare understrukit, att det borde ankomma på studielånenämnden
att utarbeta och bestämma de grunder, efter vilka studielämpligheten
skulle bedömas. Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen sålunda uttalat, vill med anledning av
vad i motionen I: 280 i förevarande ämne anförts framhålla, att skolöverstyrelsen
ansett, att studielämpligheten borde bestyrkas dels genom senaste
terminsbetyg, dels genom vederbörande lärares särskilda intyg, dels genom
av vederbörande lärare avgivet intyg om lärjunges rangordning i klassen
(jämförelseplats), dels ock — i den män sådant förekomme — genom intyg
örn resultatet av anställd testning. Någon bestämd betygsnivå, uttryckt i
poängsumma eller genomsnitt, ansåge överstyrelsen däremot icke tjänlig
4
Riksdagens skrivelse nr 207.
att fastställa, då skalan enligt erfarenheten visat sig vara alltför varierande
inom olika skolor. Riksdagen har för sin del inhämtat, att studielånenämnden
vid utarbetandet av formulär till intyg om studielämplighet m. m.
tagit hänsyn till de av skolöverstyrelsen angivna synpunkterna. Vidare har
studie!ånenämnden upplyst, att ifrågavarande intyg komma — jämte eventuellt
föreliggande intyg om resultatet av anställd testning — att jämsides
med terminsbetyg ligga till grund för nämndens bedömande av sökande
lärjungars studielämplighet.
I motionen I: 280 har gjorts gällande, att spärren för reglering av elevtillströmningen
till de högre skolorna måhända — i samband med utökningen
av stipendieverksamheten — måste skärpas, varjämte i motionen
framhållits, att denna spärr dock icke finge verka så, att de ekonomiskt
svagt ställda eleverna komme i en sämre ställning än de i ekonomiskt avseende
bättre situerade. Det torde enligt riksdagens mening icke kunna
förnekas, att genom stipendieverksamhet i den av riksdagen beslutade omfattningen
elevtillströmningen till de högre skolorna kommer — måhända
till och med avsevärt — att öka. Huruvida det i huvudsak inom den nuvarande
läroverksorganisationens ram kan visa sig möjligt att tillgodose
en dylik expansion eller om åtgärder avseende organisationens utbyggande
eller införande av strängare gallringsregler måste tillgripas, äro emellertid
frågor, som icke för närvarande torde kunna bedömas. Detta problem synes
därför riksdagen sedan närmare erfarenhet vunnits böra göras till föremål
för övervägande i annat sammanhang.
I likhet med departementschefen har riksdagen funnit riktigt, att den
ändringen vidtages i fråga om dagligen resande lärjunges rätt till grundstipendium,
att avståndet räknas — icke såsom nu efter minst 5 km mellan
hemorten och skolorten utan efter minst 5 km mellan bostadsorten och
vederbörande skola. Riksdagen är även ense med departementschefen om
att bestämmelsen örn ett avstånd örn minst 5 km synes böra givas en sådan
avfattning, att möjligheter föreligga för den stipendieutdelande myndigheten
att med hänsyn till omständigheterna modifiera villkoret.
Riksdagen medgiver jämväl, att högsta stipendiebeloppet i enstaka ömmande
fall skall kunna ökas samt att lärjungar i folkskolans icke obligatoriska
högre avdelningar skola få rätt att söka och erhålla stipendier på
enahanda villkor som lärjunge i andra högre läroanstalter.
För nästa budgetår har departementschefen till stipendier åt lärjungar
vid högre läroanstalter föreslagit anvisande av ett förslagsanslag av
4 500 000 kronor, varav högst 2 500 000 kronor skulle få utgå till behovsprövade
stipendier. En från budgetåret 1945/46 uppkommande reservation
å i runt tal 275 000 kronor har departementschefen förutsatt under nästa
budgetår få jämväl disponeras för behovsprövade stipendier utan begränsning
till »landsbygdsungdomen». Riksdagen har bifallit departementschefens
ifrågavarande förslag.
Riksdagens skrivelse nr “207. 5
Stipendier för studier vid brevskolor (korrespondensinstitut).
Enligt Kungl. Maj:ts förslag har anslaget till stipendier för studier genom
korrespondens och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning
för nästa budgetår upptagits med 175 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 40 000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt någon
ändring beträffande grunderna för utgivande av stipendier vid brevskolor
(korrespondensinstitut). Riksdagen har för sin del med hänsyn till att tillräcklig
erfarenhet ännu icke erhållits beträffande utfallet av här ifrågavarande
stipendieverksamhet, icke funnit anledning till erinran mot nämnda
grunder.
Vad åter angår beräkningen av anslagets storlek för nästa budgetår tala
enligt riksdagens mening goda skäl för att ej alltför knappt utmätta medel
stå till studielånenämndens förfogande. Riksdagen har alltså ansett sig böra
beräkna anslaget på sätt skolutredningen föreslagit ävensom i motionen
II: 438 påyrkats och alltså uppföra anslaget med ett belopp av 225 000 kronor,
vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor.
I detta sammanhang får riksdagen erinra därom, att 1945 års riksdag
med anledning av motionsvis väckta förslag örn upprättandet av ett statligt
korrespondensinstitut i skrivelse den 7 juni 1945, nr 351, framhöll, att
detta vore ett mycket omfattande spörsmål, vilket stöde i nära samband
med frågan huruvida och i så fall på vad sätt en statlig kontroll över korrespondensinstituten
borde införas. Riksdagen ansåg sig icke för det dåvarande
kunna taga ställning till detta spörsmål, men fann det önskvärt, att
verksamheten vid enskilda korrespondensinstitut följdes med största uppmärksamhet.
Riksdagen anser sig böra understryka detta av fjolårets riksdag
gjorda uttalande.
Anslag till studielånenämndens verksamhet.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.
Stipendier vid folkhögskolorna, folkliga musikskolan
i Arvika och yrkesundervisningen.
Departementschefen har på anförda skäl ansett sig icke för närvarande
böra förorda införandet för folkhögskolornas och yrkesskolornas del av
samma stipendiesystem, som föreslagits beträffande studier vid högre läroanstalter.
I motionen I: 279 har yrkats, att riksdagen skulle hos Kungl.
Maj:t anhålla örn fortsatt utredning angående möjligheten att erhålla
enhetliga stipendiegrunder vid samtliga ungdomsskolor. Med hänsyn till att
departementschefen meddelat, att han ämnade ägna spörsmålet örn sti
-
6
Riksdagens skrivelse nr 207.
pendiesystemet vid folkhögskolor och yrkesskolor fortsatt uppmärksamhet
saknas enligt riksdagens mening anledning att i skrivelse till Kungl. Majit
göra särskild framställning i ämnet. I detta sammanhang vill riksdagen —
under betonande av önskvärdheten av att teoretiska och praktiska studier
så vitt möjligt jämställas i stipendieavseende — framhålla, att i sådana
fall, där internatsystem icke finnes infört vid folkhögskola eller yrkesskola,
utan vederbörande elev är hänvisad till enskild inackordering, skäl torde
föreligga för stipendieförmåner av samma storleksordning, som föreslagits
beträffande elev vid det högre skolväsendet. Riksdagen utgår ifrån att
departementschefen även täger denna fråga under närmare övervägande.
Riksdagen bifaller departementschefens förslag, att maximibeloppet i
högsta behovsgraden fastställes till 90 kronor för månad och att stipendierna
i näst högsta och lägsta behovsgraderna höjas till respektive 60 och
30 kronor.
Departementschefen har ansett det jämväl i fortsättningen böra ankomma
på skolöverstyrelsen respektive överstyrelsen för yrkesutbildning att
fastställa de närmare grunderna för stipendieutdelningen ävensom förutsatt,
att någon skärpning av de nu tillämpade fördelningsgrunderna icke
komme till stånd, utan att en effektiv förbättring av stipendieförmånerna
i olika behovsgrader komme de behövande eleverna till godo. Riksdagen, som
ansluter sig till detta departementschefens uttalande, vill med anledning
av vad i motionen I: 280 — såvitt nu är i fråga — föreslagits med avseende
å prövningen av elevernas stipendiebehov framhålla, att riksdagen utgår
från att vid ämbetsverkens utmätande av vederbörliga stipendiebelopp
största möjliga hänsyn tages till de särskilda individuella förhållanden, som
i de olika fallen föreligga.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till annan erinran eller annat uttalande
än att riksdagen förutsätter, att den föreslagna anordningen beträffande
yrkesskolstipendier för elever från övriga nordiska länder icke skall
utesluta ett fortsatt anvisande av medel till yrkesutbildning av flyktingar
m. fl. från därför avsedda anslag under andra huvudtitlar.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II: 438,
dels medgivit, att stipendier åt lärjungar vid förutnämnda läroanstalter
må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars 1946 förordade
grunder;
dels till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 4 500 000
kronor, varav högst 2 500 000 kronor må användas till behovsprövade stipendier;
-
7
Riksdagens skrivelse nr 207.
dels till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor
med kombinerad undervisning för budgetåret 1946/47 under åttonde
huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 225 000 kronor;
dels till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1946/47 under
åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor;
dels till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för budgetåret 1946/47 under
åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 1 800 000 kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor för budgetåret 1946/47 under
åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1 650 000 kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 100 000
kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid flygmekaniker skolan i Mölndal för budgetåret 1946/47
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 150 000 kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid sjömansskolor för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln
anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor;
dels ock till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag av 3 600 kronor.
Stockholm den 18 maj 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.