Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/4? till avlöningar vid de allmänna läroverken m.m.

1946-05-18 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:208, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/4? till avlöningar vid de allmänna läroverken m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

X

Riksdagens skrivelse nr 808.

Nr 208.

Godkänd av första kammaren den 18 maj 1940.

Godkänd av andra kammaren den 18 maj 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag för budgetåret 1946/4?

till avlöningar vid de allmänna läroverken m.m.

(Statsutskottets utlåtande nr Ilo.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

129,137 och 161) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna vissa anslag för budgetåret

1946/47 till allmänna läroverken m. m.

I propositionen nr 142 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för 1 mars

1946, föreslagit riksdagen att

1. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för de

allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

2. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1946/47, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller

ämneslärarinnebefattning;

3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse nr 208.

4. bemyndiga Kungl. Majit att förordna om de avvikelser från personalförteckningen

och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,

som föranledas av den fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor

till samrealskolor;

5. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 34 535 000 kronor;

6. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

7. besluta, att avgifter i samband med student- och realexamina skola

utgå enligt av departementschefen förordade grunder;

8. till Vissa kostnader för student- och realexamina för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 335 500 kronor.

Fråga om upprättande av nya statliga gymnasier.

Departementschefen har framhållit, att — därest icke de inom skolans

område pågående utredningarna, vilka syfta till en vittgående omorganisation

av hela vårt skolväsende, tvingade till skärpt återhållsamhet i fråga örn

mera betydande organisatoriska förändringar av läroverksorganisationen —

departementschefen icke skulle tvekat att förorda bifall till de gjorda framställningarna

om upprättandet av statliga gymnasier i Arvika, Söderhamn

och Varberg. I skolfrågans nuvarande läge anser sig departementschefen

icke i stånd att tillstyrka framställningarna. Samtidigt uttalar departementschefen

emellertid en förhoppning örn att frågan örn en blivande skolreform

snart skall ha kommit i ett sådant läge, att spörsmålet örn fortsatt utbyggande

av läroverksorganisationen med statliga gymnasier på nämnda

orter skall kunna upptagas till förnyat övervägande. Med anledning av vad

departementschefen sålunda anfört vill riksdagen — som anser starka skäl

tala för att Arvika, Söderhamn och Varberg utrustas med statliga gymnasie!-

— framhålla önskvärdheten av att inom de pågående skolutredningarna

riktlinjerna för gymnasieorganisationen snarast möjligt bliva uppdragna, så

att ett mera avsevärt uppskjutande av ett slutligt ställningstagande till

ifrågavarande tre orters gymnasiefråga kan undvikas.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag örn

höjning av statsunderstödet till vartdera av de kommunala gymnasierna i

Arvika och Söderhamn från 6 000 kronor till 15 000 kronor.

Engelska som begynnelsespråk.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 208.

Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar,

a) Besparingsåtgärder m. m.

Från och med budgetåret 1940/41 genomfördes i besparingssyfte en höjning

av lärjungemaximum i realskolans högsta klass och flickskolans två

högsta klasser från 30 till 35, varjämte föreskrevs, att uppdelning av klassavdelning

vid nybörjarundervisning i modersmålet, tyska, engelska och

franska icke finge äga rum, därest särskilda kostnader för statsverket därav

föranleddes. 1945 års riksdag förutsatte, att förslag om upphävande av

ifrågavarande besparingsåtgärder bomme att föreläggas 1946 års riksdag.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden gjort framställning i sådant

syfte och därvid beräknat, att besparingsåtgärdernas upphävande skulle

medföra en kostnadsökning av tillhopa 566 700 kronor. Departementschefen

har framhållit, att han tillfullo insage det berättigade i de klagomål, som

från olika hall framförts rörande de olägenheter för undervisningen, som vållades

av ifrågavarande besparingsåtgärder. Departementschefen har emellertid

huvudsakligen av ekonomiska skäl ansett sig icke nu kunna biträda skolöverstyrelsens

omförmälda förslag.

Riksdagen bär med beklagande funnit, att Kungl. Maj:t icke till innevarande

års riksdag ansett det möjligt att tillmötesgå riksdagens i fjol

uttalade önskemål angående upphävande av berörda besparingsåtgärder.

Frågan örn vidtagandet av olika åtgärder till förbättrande av vårt undervisningsväsendes

beskaffenhet är för närvarande föremål för utredningar,

vilka syfta till en vittgående omorganisation av hela vårt skolväsen. Riksdagen

vill framhålla, att ett slopande av ifrågavarande restriktiva bestämmelser

synes riksdagen nödvändigt för ernående av ett kvalitativt tillfredsställande

pedagogiskt resultat. Riksdagen hyser därför den livliga förhoppningen,

att såsom ett led i de strävanden, som för närvarande göra sig gällande

att försätta vårt skolväsen på en i alla avseenden tillfredsställande

niva, också skall ingå kravet på att omförmälda besparingsåtgärder med

det snaraste avskaffas.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

b) Nya ordinarie tjänstemän.

Riksdagen bifaller vad departementschefen under detta avsnitt anfört och

föreslagit.

c) Anslagsbehovet.

Riksdagen har icke funnit annat att erinra mot vad Kungl. Majit i ovannämnda

avseenden föreslagit än att riksdagen ansett sig böra framhålla, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse nr 808.

det med hänsyn till önskvärdheten av att vid provårsläroverken knyta

högt stående lärarkrafter synes angeläget, att de särskilda arvodena vid

provårsläroverken snarast möjligt återföras till den storlek dessa arvoden

hade före den av krisförhållandena betingade år 1941 vidtagna sänkningen

av desamma.

2. Anslaget till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa

kommunala gymnasier.

Under hänvisning till den ståndpunkt riksdagen i det föregående intagit

till en höjning av statsunderstödet till de kommunala gymnasierna i Arvika

och Söderhamn har riksdagen uppfört förevarande anslag med av Kungl.

Majit föreslaget belopp.

3. Förslagsanslaget till Vissa kostnader för

student- och realexamina.

Riksdagen bifaller vad i här förevarande avseenden föreslagits.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

dels godkänt följande personalförteckning för de allmänna läroverken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. ^ _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp I .... E 13

19 » » » » » » II .... E 12

24 » » » » » » lil • ■ • • Eli

3 » » realskolor, avlöningsgrupp I ................ E9

25 » » » » II ................ E 8

32 » » » » lil ................ E 7

56 » » » » IV ................ E 6

476 lektorer ............................................. A 27

Anni. Av dessa lektorstjallster må endast 473 uppehållas.

1 476 adjunkter ............................................ A 23

Arna. Av dessa adjunktstjallster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1 437.

283 ämneslärarinnor.......................................

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att an

talet uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej

överstiger sammanlagt 283.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse nr 808.

Befattning. Lönegrad.

119 lärare i teckning ...................................... A 20

88 » »musik ........................................ A 20

105 » » gymnastik med lek och idrott.................... A 20

4 övningsskollärare...................................... A 20

33 lärarinnor i kvinnlig slöjd.............................. A16

84 vaktmästare.......................................... A 7

64 » .......................................... A 6

16 » .......................................... A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

41 adjunkter ............................................ A 22

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1 437.

9 ämneslärarinnor....................................... A 22

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att antalet

ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

283.

1 lärare i teckning...................................... A21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

350 adjunkter ........................................... Eo21;

dels bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalför
-

teckning — tills vidare under budgetåret 1946/47, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

dels godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 22 790 000

Arvoden och särskilda ersättningar,

Kungl. Majit:

bestämda av

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga

kronor

450

b) Arvoden åt tillsynslärare.......

c) Personliga tilläggsarvoden åt för-

»

10 700

sta lärarinnor ................

d) Arvoden åt skolläkare m. m., för-

»

1 200

slagsvis ....................

»

264 000

e) Arvoden åt bibliotekarier.......

f) Arvoden åt biträden på rektors-

»

102 800

expeditionerna................

»

146 550

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse nr 208.

g) Särskilda arvoden vid provårs
läroverk

..................... kronor 178 800

h) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola ................... » 6100

i) Arvode åt biträdande föreståndarinna

........................ » 1 200

j) Personlig lönefyllnad åt vissa

rektorer ..................... » 10 500 kronor 722 300

3.

4.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...........................................

Rörligt tillägg, förslagsvis.......................

7 415 000

4 534 300

Summa kronor 35 461 600

Särskilda uppbördsmedel.

1. Bidrag från Stockholms stad......

2. Av kommuner och lärare erlagda hy
resersättningar

och hyror .........

3. Avkastning av donationer från kronan

m. m.......................

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse.....

5. Bidrag ur läroverks ljus- och ved
kassor

till vaktmästarpersonalens avlöning

..........................

kronor 15 000

» 274 000

» 37 600

» 120 000

» 480 000 kronor

926 600

Nettoutgift kronor 34 535 000;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från personalförteckningen

och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,

som föranledas av den fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor

till samrealskolor;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 34 535 000 kronor;

dels beslutat, att avgifter i samband med student- och realexamina skola

utgå enligt av departementschefen förordade grunder;

dels till Vissa kostnader för student- och realexamina för budgetåret 1946/

47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 335 500 kronor;

dels ock till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag

av 30 000 kronor.

Stockholm den 18 maj 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.