Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för anordnande av skolmåltider jämte en i ämnet väckt motion.
1946-06-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1946:215, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för anordnande av skolmåltider jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 215.
1
Nr 215.
Godkänd av första kammaren den 19 juni 1946.
Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående statsbidrag för anordnande av
skolmåltider jämte en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 180.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten
184 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition
i ämnet för budgetåret 1946/47 till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolbarnsbespisning beräkna ett reservationsanslag av
4 000 000 kronor.
I propositionen nr 174 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars
1946, föreslagit riksdagen att
1. medgiva, att till kostnaderna för anordnande av skolmåltider och anskaffande
av inventarier för samma ändamål må utgå statsbidrag i huvudsaklig
överensstämmelse med vad chefen för ecklesiastikdepartementet i
sistnämnda statsrådsprotokoll förordat;
2. till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor;
3. till Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor;
4. till Kurser för utbildande av personal för skolmåltider för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 51 000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 191+6. 11+ sami. Nr 215.
1
2
Riksdagens skrivelse nr 215.
5. medgiva, att den anslagspost till avlöningar åt övrig icke-ordinarie personal,
som må komma att uppföras i skolöverstyrelsens avlöningsstat för
budgetåret 1946/47, må för av departementschefen angivna ändamål överskridas
med högst 20 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft motionen II: 443,
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
nr 174 måtte taga hänsyn till de i motionen framförda synpunkterna.
Behovet av utvidgad skolbarnsbespisning.
Såsom departementschefen erinrat har skolbarnsbespisningen ursprungligen
tillkommit genom åtgärder från enskilda sammanslutningars sida i
syfte att avhjälpa de svåraste näringsbristerna för de ekonomiskt sämst
ställda folkskolebarnen. Sedermera har på grund av stegringen av det allmänna
välståndet samt ökad upplysning förhållandena i nämnda hänseende
i stor utsträckning förbättrats. Men alltjämt kvarstode dock — framhåller
departementschefen — att skolbarnsbespisningen med hänsyn till skolbarnens
näringsförhållanden icke blott behövde bibehållas utan avsevärt utbyggas.
För detta talade icke minst, att en stor del av skolornas elever i avsaknad
av skolmåltid finge sitt första mål lagad mat först långt fram på
eftermiddagen eller kvällen.
Riksdagen är ense med departementschefen därom, att skolbarnsbespisningen
bör på ett naturligt sätt ansluta sig till skolans övriga socialpedagogiska
åtgärder, och har i likhet med departementschefen funnit en väsentlig
utbyggnad av den nuvarande skolbarnsbespisningen i folkskolan påkallad.
Riksdagen delar jämväl departementschefens uppfattning, att de statsbidragsberättigande
skolmåltiderna böra utsträckas att omfatta även de s. k.
högre skolorna ävensom yrkesskolor med heldagsundervisning.
Principfrågor kring skolmåltiderna.
Departementschefen har i likhet med befolkningsutredningen och de flesta
av de i ärendet hörda remissinstanserna, ansett, att skolmåltiderna i princip
böra vara tillgängliga för alla elever; deltagandet bör dock vara fullt frivilligt.
Riksdagen anser sig beträffande denna fråga böra intaga samma principiella
ståndpunkt som den, varåt departementschefen sålunda givit
uttryck.
Departementschefen har emellertid framhållit, att tekniska förhållanden —
framför allt lokalsvårigheter — lade hinder i vägen för ett omedelbart realiserande
av principen om skolmåltidernas öppethållande för alla, som önskade
3
Riksdagens skrivelse nr 215.
deltaga i dem. Med hänsyn härtill förordar departementschefen, att under
en övergångstid deltagandet i måltiderna begränsas att avse främst de barnkategorier,
som finnas angivna i § 6 av gällande statsbidragskungörelse.
Övergångstiden anser departementschefen i likhet med befolkningsutredningen
böra bestämmas till fem år. Departementschefen har likväl, på grund
av att åtskilliga remissinstanser — däribland ett flertal kommuner — ansett
en längre övergångstid erforderlig, framhållit, att han hade för avsikt att,
sedan erfarenhet vunnits örn kommunernas möjligheter att lösa de med utbyggnaden
förbundna tekniska svårigheterna, upptaga övergångstidens
längd till förnyad prövning. Oavsett till vilket resultat man vid en dylik
prövning kunde komma har departementschefen föreslagit, att övergångstiden
efter dispens av skolöverstyrelsen i särskilda, fall skulle kunna förlängas
ytterligare viss bestämd tid. Riksdagen vill för sin del framhålla, att betydande
svårigheter utan tvivel föreligga för att inom den angivna tidsramen
av fem år genomföra det av departementschefen förordade programmet för
skolmåltidernas anordnande. Detta har också för departementschefen varit
uppenbart och frågan har därför av honom hållits i viss mån öppen, samtidigt
som han velat lägga i skolöverstyrelsens hand att dispensvägen förlänga
övergångstiden.
Enligt riksdagens- mening innebär departementschefens förslag en med
hänsyn till föreliggande förhållanden godtagbar lösning av ifrågavarande
spörsmål. Riksdagen bifaller alltså detsamma.
Departementschefen har tillstyrkt befolkningsutredningens förslag om fria
skolmåltider för alla deltagande elever, såväl inom folkskolor som under en
anordnad försöksverksamhet i de högre skolorna. Riksdagen har för sin del
liksom departementschefen funnit starka pedagogiska, sociala och befolkningspolitiska
skäl tala för att skolmåltiderna göras fria för alla i desamma
deltagande och ansluter sig i övrigt till den uppfattning, varåt departementschefen
vid sitt bedömande av förevarande spörsmål givit uttryck.
Riksdagen godkänner vad departementschefen förordat med avseende å
anordnandet av en försöksverksamhet med skolmåltider även i de högre
skolorna. Det må ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma försöksverksamhetens
längd.
Under denna försöksverksamhet borde enligt departementschefens förslag
skolmåltiderna företrädesvis reserveras för de elevkategorier, som måste
anses ha ett särskilt starkt behov av ordnade skolmåltider, men i mån av
utrymme borde självfallet även övriga elever, som önskade deltaga, beredas
tillfälle härtill. Departementschefen har i detta sammanhang framhållit,
att det syntes riktigast att i första hand de obemedlade och mindre bemedlade
dagligen resande lärjungarna bereddes möjlighet att deltaga i skolbarnsbespisningen.
Riksdagen har icke funnit annat att erinra mot vad
departementschefen i nu berörda avseenden anfört och föreslagit än att
riksdagen, med anledning av vad i motionen II: 443 uttalats, ansett sig böra
4
Riksdagens skrivelse nr 215.
framhålla, att enligt riksdagens mening vid prövning av frågan vilka dagligen
resande lärjungar, som skola beredas plats, hänsyn torde böra tagas
jämväl till lärjungar som cykla eller gå långa vägar.
Lokal- och personalfrågorna samt skolmåltidernas
sammansättning.
Vad lokalfrågan beträffar vill riksdagen i likhet med departementschefen
framhålla, att det på sina håll utan tvivel kommer att möta stora svårigheter
att anskaffa tillräckliga och ändamålsenliga lokaler för tillagning och
servering av skolmåltiderna. Departementschefen har likväl räknat med
att lokalfrågan successivt komme att lösas och utgått ifrån, att i avvaktan
härpå bespisningen tills vidare finge äga rum i lokaler av mera provisorisk
karaktär, varvid dock måste tillses att vissa hygieniska minimifordringar
komme att bliva uppfyllda. Riksdagen delar den uppfattning, varåt departementschefen
sålunda givit uttryck.
Departementschefen har vidare ansett, att skolmåltiderna med statsbidrag
borde kunna anordnas i form av ett entreprenadsystem, i städerna
på mjölkbarer och dylikt, på landsbygden t. ex. i närliggande gårdar, under
förutsättning att verksamheten anordnades i samförstånd med skolans ledning
och i enlighet med givna bestämmelser. De lokala skolmyndigheterna
borde enligt departementschefens mening över huvud taget söka att på ett
smidigt sätt lämpa bespisningsanordningarna efter de möjligheter av olika
slag, som i de särskilda fallen kunde stå till buds. Riksdagen, som vill understryka
detta departementschefens uttalande, utgår ifrån att de i motionen
II: 443 angivna synpunkterna på skolbarnsbespisningens anordnande på
landsbygden härvid även vinna beaktande.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört föranleder
icke någon erinran eller något yttrande från riksdagens sida.
Vidkommande ''personalfrågan vill riksdagen till en början framhålla, att
enligt riksdagens mening biträde vid skolmåltiderna bör i viss utsträckning
kunna påräknas från de i måltiderna deltagande äldre barnen.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att vissa minimikrav
böra uppställas på personalen, i synnerhet att nyanställd personal vid anställningstillfället
skall förete friskintyg samt av skolläkaren underkastas
kostnadsfri årlig läkarkontroll. Beträffande redan anställd personal får riksdagen,
i anslutning till vad departementschefen därom anfört, framhålla,
att riksdagen anser att dylik personal icke skall undergå några prov utan
få kvarstå i tjänst för fullgörande av dem tidigare åvilande arbetsuppgifter
oberoende av nya kompetensvillkor.
Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit övervägande skäl
tala för att tjänstgörande lärare och lärarinnor icke böra få åtaga sig att
5
Riksdagens skrivelse nr 215.
ombesörja skolbarnsbespisningen utom i undantagsfall vid mycket små
skolor med ringa barnantal och efter därtill inhämtat tillstånd av vederbörande
folkskolinspektör.
Vad departementschefen föreslagit i fråga örn anordnande av speciella
utbildningskurser för personalen har icke föranlett någon erinran från riksdagens
sida.
Beträffande slutligen skolmåltidernas sammansättning godkänner riksdagen
vad departementschefen därom anfört och föreslagit.
Statsbidrag till driftkostnader, inventarier
och lokaler.
Det förslag till statsbidragssystem i fråga om driftkostnaderna för anordnande
av skolmåltider, som departementschefen förordat, har riksdagen
funnit sig böra godtaga.
Departementschefen har för sin del ansett, att en möjlighet borde beredas
för kommuner att i särskilda fall, då synnerliga skäl visats vara för
handen, dispensvägen erhålla statsbidrag med högre procentsats än som
skulle följa av de allmänna reglerna. Departementschefen har härvid i
främsta rummet syftat på ekonomiskt svagt ställda kommuner med ett
barnantal, som procentuellt sett väsentligt överstiger medeltalet för riket.
Riksdagen utgår ifrån, att även andra faktorer än högt barnantal, såsom
exempelvis högt skattetryck, må kunna komma i betraktande vid bedömandet
av framställningar rörande dispens från gällande statsbidragsgrunder.
Riksdagen godkänner departementschefens förslag, att bidragsunderlaget
för hela landet fastställes till 60 öre för lagad måltid, och har icke funnit
något att erinra mot att man även här håller dispensvägen öppen för medgivande
i vissa speciella fall av ett något högre bidrag. I likhet med departementschefen
vill riksdagen emellertid understryka angelägenheten av en
restriktiv tillämpning av ett dylikt dispensförfarande.
Såsom departementschefen föreslagit torde statsbidrag åtminstone för
närvarande icke böra tillerkännas andra kommuner än primärkommuner.
Departementschefen har förordat, att hela kostnaden för bespisning av
barn från annan kommun än skolkommunen bekostas av statsmedel och
att ersättningen från statens sida härvid bestämmes till samma belopp som
bidragsunderlaget eller 60 öre för måltid. Riksdagen har icke funnit anledning
till erinran mot ifrågavarande förslag. I detta sammanhang vill riksdagen
framhålla, att departementschefen synes hava förutsatt, att skolkommunen
skall bestrida de merkostnader, som kunna uppstå för det
fall att skolmåltiden skulle betinga en utgift, överstigande 60 öre. Detta
6
Riksdagens skrivelse nr 215.
kan måhända komma att medföra vissa svårigheter. Riksdagen förutsätter
emellertid att departementschefen har sin uppmärksamhet riktad på detta
spörsmål.
I övrigt har vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga örn
statsbidrag till driftkostnaderna icke föranlett någon invändning eller något
uttalande från riksdagens sida.
Riksdagen bifaller vad departementschefen förordat med avseende å statsbidrag
till inventarier och har icke funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört rörande statsbidrag till skolmåltidslokaler.
Administrativa frågor. Kontroll och
organisation.
Departementschefens förslag med avseende å kontroll och organisation
av skolmåltidsverksamheten föranleder ingen erinran från riksdagens sida.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att skolöverstyrelsen
bör i högre grad än tidigare vara riktgivande vid skolmåltidsverksamhetens
utbyggande. För detta ändamål synes en förstärkning av ämbetsverkets
personal erforderlig. Riksdagen godkänner departementschefens förslag
att bland de arbetsuppgifter, som skola ankomma å konsulenten för
husligt arbete, även ingår bespisningsverksamheten. Det torde emellertid
■— såsom departementschefen framhållit — bliva nödvändigt att hos skolöverstyrelsen
anställa ytterligare en konsulent för husligt arbete och skolmåltider.
Riksdagen har icke något att invända mot att, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, erforderliga medel för detta ändamål — av departementschefen
beräknade till högst 10 000 kronor — få utgå från överstyrelsens anslagspost
till arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer och sakkunniga
biträden m. m. Riksdagen bifaller jämväl förslaget att från samma
anslagspost må, likaledes efter Kungl. Maj:ts bestämmande, utgå erforderligt
belopp — beräknat till högst 8 000 kronor — till förstärkning
av den personal inom överstyrelsen, som byggnadstekniskt granskar skolbyggnadsärenden.
I enlighet med departementschefens förslag medgiver
riksdagen vidare, att den i överstyrelsens avlöningsstat för budgetåret
1946/47 uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må överskridas med högst 20 000 kronor för att medgiva nödvändig
förstärkning av amanuens- och biträdespersonalen inom överstyrelsen.
Slutligen har riksdagen icke något att erinra mot att erforderliga medel
efter Kungl. Maj:ts bestämmande må utgå från skolöverstyrelsens omkostnadsanslag
för upplysningsverksamhet angående skolmåltiderna och deras
lämpliga utformning och anordnande m. m.
Riksdagens skrivelse nr 215.
7
Kostnadskalkyler.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
verkställda kostnadsberäkningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
dels medgivit, att till kostnaderna för anordnande av skolmåltider och
anskaffande av inventarier för samma ändamål må utgå statsbidrag i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat;
dels till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret 1946/47
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor;
dels till Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 200 000
kronor;
dels till Kurser för utbildande av ''personal för skolmåltider för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 51 000
kronor;
dels ock medgivit, att anslagsposten till avlöningar åt övrig icke-ordinarie
personal i skolöverstyrelsens avlöningsstat för budgetåret 1946/47 må för
av departementschefen angivna ändamål överskridas med högst 20 000
kronor.
Stockholm den 18 juni 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.