Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för anordnande av skolmåltider jämte en i ämnet väckt motion.

1946-06-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:215, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för anordnande av skolmåltider jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 215.

1

Nr 215.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1946.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående statsbidrag för anordnande av

skolmåltider jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 180.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten

184 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet för budgetåret 1946/47 till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolbarnsbespisning beräkna ett reservationsanslag av

4 000 000 kronor.

I propositionen nr 174 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars

1946, föreslagit riksdagen att

1. medgiva, att till kostnaderna för anordnande av skolmåltider och anskaffande

av inventarier för samma ändamål må utgå statsbidrag i huvudsaklig

överensstämmelse med vad chefen för ecklesiastikdepartementet i

sistnämnda statsrådsprotokoll förordat;

2. till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor;

3. till Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor;

4. till Kurser för utbildande av personal för skolmåltider för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 51 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 191+6. 11+ sami. Nr 215.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 215.

5. medgiva, att den anslagspost till avlöningar åt övrig icke-ordinarie personal,

som må komma att uppföras i skolöverstyrelsens avlöningsstat för

budgetåret 1946/47, må för av departementschefen angivna ändamål överskridas

med högst 20 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft motionen II: 443,

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 174 måtte taga hänsyn till de i motionen framförda synpunkterna.

Behovet av utvidgad skolbarnsbespisning.

Såsom departementschefen erinrat har skolbarnsbespisningen ursprungligen

tillkommit genom åtgärder från enskilda sammanslutningars sida i

syfte att avhjälpa de svåraste näringsbristerna för de ekonomiskt sämst

ställda folkskolebarnen. Sedermera har på grund av stegringen av det allmänna

välståndet samt ökad upplysning förhållandena i nämnda hänseende

i stor utsträckning förbättrats. Men alltjämt kvarstode dock — framhåller

departementschefen — att skolbarnsbespisningen med hänsyn till skolbarnens

näringsförhållanden icke blott behövde bibehållas utan avsevärt utbyggas.

För detta talade icke minst, att en stor del av skolornas elever i avsaknad

av skolmåltid finge sitt första mål lagad mat först långt fram på

eftermiddagen eller kvällen.

Riksdagen är ense med departementschefen därom, att skolbarnsbespisningen

bör på ett naturligt sätt ansluta sig till skolans övriga socialpedagogiska

åtgärder, och har i likhet med departementschefen funnit en väsentlig

utbyggnad av den nuvarande skolbarnsbespisningen i folkskolan påkallad.

Riksdagen delar jämväl departementschefens uppfattning, att de statsbidragsberättigande

skolmåltiderna böra utsträckas att omfatta även de s. k.

högre skolorna ävensom yrkesskolor med heldagsundervisning.

Principfrågor kring skolmåltiderna.

Departementschefen har i likhet med befolkningsutredningen och de flesta

av de i ärendet hörda remissinstanserna, ansett, att skolmåltiderna i princip

böra vara tillgängliga för alla elever; deltagandet bör dock vara fullt frivilligt.

Riksdagen anser sig beträffande denna fråga böra intaga samma principiella

ståndpunkt som den, varåt departementschefen sålunda givit

uttryck.

Departementschefen har emellertid framhållit, att tekniska förhållanden —

framför allt lokalsvårigheter — lade hinder i vägen för ett omedelbart realiserande

av principen om skolmåltidernas öppethållande för alla, som önskade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse nr 215.

deltaga i dem. Med hänsyn härtill förordar departementschefen, att under

en övergångstid deltagandet i måltiderna begränsas att avse främst de barnkategorier,

som finnas angivna i § 6 av gällande statsbidragskungörelse.

Övergångstiden anser departementschefen i likhet med befolkningsutredningen

böra bestämmas till fem år. Departementschefen har likväl, på grund

av att åtskilliga remissinstanser — däribland ett flertal kommuner — ansett

en längre övergångstid erforderlig, framhållit, att han hade för avsikt att,

sedan erfarenhet vunnits örn kommunernas möjligheter att lösa de med utbyggnaden

förbundna tekniska svårigheterna, upptaga övergångstidens

längd till förnyad prövning. Oavsett till vilket resultat man vid en dylik

prövning kunde komma har departementschefen föreslagit, att övergångstiden

efter dispens av skolöverstyrelsen i särskilda, fall skulle kunna förlängas

ytterligare viss bestämd tid. Riksdagen vill för sin del framhålla, att betydande

svårigheter utan tvivel föreligga för att inom den angivna tidsramen

av fem år genomföra det av departementschefen förordade programmet för

skolmåltidernas anordnande. Detta har också för departementschefen varit

uppenbart och frågan har därför av honom hållits i viss mån öppen, samtidigt

som han velat lägga i skolöverstyrelsens hand att dispensvägen förlänga

övergångstiden.

Enligt riksdagens- mening innebär departementschefens förslag en med

hänsyn till föreliggande förhållanden godtagbar lösning av ifrågavarande

spörsmål. Riksdagen bifaller alltså detsamma.

Departementschefen har tillstyrkt befolkningsutredningens förslag om fria

skolmåltider för alla deltagande elever, såväl inom folkskolor som under en

anordnad försöksverksamhet i de högre skolorna. Riksdagen har för sin del

liksom departementschefen funnit starka pedagogiska, sociala och befolkningspolitiska

skäl tala för att skolmåltiderna göras fria för alla i desamma

deltagande och ansluter sig i övrigt till den uppfattning, varåt departementschefen

vid sitt bedömande av förevarande spörsmål givit uttryck.

Riksdagen godkänner vad departementschefen förordat med avseende å

anordnandet av en försöksverksamhet med skolmåltider även i de högre

skolorna. Det må ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma försöksverksamhetens

längd.

Under denna försöksverksamhet borde enligt departementschefens förslag

skolmåltiderna företrädesvis reserveras för de elevkategorier, som måste

anses ha ett särskilt starkt behov av ordnade skolmåltider, men i mån av

utrymme borde självfallet även övriga elever, som önskade deltaga, beredas

tillfälle härtill. Departementschefen har i detta sammanhang framhållit,

att det syntes riktigast att i första hand de obemedlade och mindre bemedlade

dagligen resande lärjungarna bereddes möjlighet att deltaga i skolbarnsbespisningen.

Riksdagen har icke funnit annat att erinra mot vad

departementschefen i nu berörda avseenden anfört och föreslagit än att

riksdagen, med anledning av vad i motionen II: 443 uttalats, ansett sig böra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 215.

framhålla, att enligt riksdagens mening vid prövning av frågan vilka dagligen

resande lärjungar, som skola beredas plats, hänsyn torde böra tagas

jämväl till lärjungar som cykla eller gå långa vägar.

Lokal- och personalfrågorna samt skolmåltidernas

sammansättning.

Vad lokalfrågan beträffar vill riksdagen i likhet med departementschefen

framhålla, att det på sina håll utan tvivel kommer att möta stora svårigheter

att anskaffa tillräckliga och ändamålsenliga lokaler för tillagning och

servering av skolmåltiderna. Departementschefen har likväl räknat med

att lokalfrågan successivt komme att lösas och utgått ifrån, att i avvaktan

härpå bespisningen tills vidare finge äga rum i lokaler av mera provisorisk

karaktär, varvid dock måste tillses att vissa hygieniska minimifordringar

komme att bliva uppfyllda. Riksdagen delar den uppfattning, varåt departementschefen

sålunda givit uttryck.

Departementschefen har vidare ansett, att skolmåltiderna med statsbidrag

borde kunna anordnas i form av ett entreprenadsystem, i städerna

på mjölkbarer och dylikt, på landsbygden t. ex. i närliggande gårdar, under

förutsättning att verksamheten anordnades i samförstånd med skolans ledning

och i enlighet med givna bestämmelser. De lokala skolmyndigheterna

borde enligt departementschefens mening över huvud taget söka att på ett

smidigt sätt lämpa bespisningsanordningarna efter de möjligheter av olika

slag, som i de särskilda fallen kunde stå till buds. Riksdagen, som vill understryka

detta departementschefens uttalande, utgår ifrån att de i motionen

II: 443 angivna synpunkterna på skolbarnsbespisningens anordnande på

landsbygden härvid även vinna beaktande.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört föranleder

icke någon erinran eller något yttrande från riksdagens sida.

Vidkommande ''personalfrågan vill riksdagen till en början framhålla, att

enligt riksdagens mening biträde vid skolmåltiderna bör i viss utsträckning

kunna påräknas från de i måltiderna deltagande äldre barnen.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att vissa minimikrav

böra uppställas på personalen, i synnerhet att nyanställd personal vid anställningstillfället

skall förete friskintyg samt av skolläkaren underkastas

kostnadsfri årlig läkarkontroll. Beträffande redan anställd personal får riksdagen,

i anslutning till vad departementschefen därom anfört, framhålla,

att riksdagen anser att dylik personal icke skall undergå några prov utan

få kvarstå i tjänst för fullgörande av dem tidigare åvilande arbetsuppgifter

oberoende av nya kompetensvillkor.

Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit övervägande skäl

tala för att tjänstgörande lärare och lärarinnor icke böra få åtaga sig att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse nr 215.

ombesörja skolbarnsbespisningen utom i undantagsfall vid mycket små

skolor med ringa barnantal och efter därtill inhämtat tillstånd av vederbörande

folkskolinspektör.

Vad departementschefen föreslagit i fråga örn anordnande av speciella

utbildningskurser för personalen har icke föranlett någon erinran från riksdagens

sida.

Beträffande slutligen skolmåltidernas sammansättning godkänner riksdagen

vad departementschefen därom anfört och föreslagit.

Statsbidrag till driftkostnader, inventarier

och lokaler.

Det förslag till statsbidragssystem i fråga om driftkostnaderna för anordnande

av skolmåltider, som departementschefen förordat, har riksdagen

funnit sig böra godtaga.

Departementschefen har för sin del ansett, att en möjlighet borde beredas

för kommuner att i särskilda fall, då synnerliga skäl visats vara för

handen, dispensvägen erhålla statsbidrag med högre procentsats än som

skulle följa av de allmänna reglerna. Departementschefen har härvid i

främsta rummet syftat på ekonomiskt svagt ställda kommuner med ett

barnantal, som procentuellt sett väsentligt överstiger medeltalet för riket.

Riksdagen utgår ifrån, att även andra faktorer än högt barnantal, såsom

exempelvis högt skattetryck, må kunna komma i betraktande vid bedömandet

av framställningar rörande dispens från gällande statsbidragsgrunder.

Riksdagen godkänner departementschefens förslag, att bidragsunderlaget

för hela landet fastställes till 60 öre för lagad måltid, och har icke funnit

något att erinra mot att man även här håller dispensvägen öppen för medgivande

i vissa speciella fall av ett något högre bidrag. I likhet med departementschefen

vill riksdagen emellertid understryka angelägenheten av en

restriktiv tillämpning av ett dylikt dispensförfarande.

Såsom departementschefen föreslagit torde statsbidrag åtminstone för

närvarande icke böra tillerkännas andra kommuner än primärkommuner.

Departementschefen har förordat, att hela kostnaden för bespisning av

barn från annan kommun än skolkommunen bekostas av statsmedel och

att ersättningen från statens sida härvid bestämmes till samma belopp som

bidragsunderlaget eller 60 öre för måltid. Riksdagen har icke funnit anledning

till erinran mot ifrågavarande förslag. I detta sammanhang vill riksdagen

framhålla, att departementschefen synes hava förutsatt, att skolkommunen

skall bestrida de merkostnader, som kunna uppstå för det

fall att skolmåltiden skulle betinga en utgift, överstigande 60 öre. Detta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 215.

kan måhända komma att medföra vissa svårigheter. Riksdagen förutsätter

emellertid att departementschefen har sin uppmärksamhet riktad på detta

spörsmål.

I övrigt har vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga örn

statsbidrag till driftkostnaderna icke föranlett någon invändning eller något

uttalande från riksdagens sida.

Riksdagen bifaller vad departementschefen förordat med avseende å statsbidrag

till inventarier och har icke funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen anfört rörande statsbidrag till skolmåltidslokaler.

Administrativa frågor. Kontroll och

organisation.

Departementschefens förslag med avseende å kontroll och organisation

av skolmåltidsverksamheten föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att skolöverstyrelsen

bör i högre grad än tidigare vara riktgivande vid skolmåltidsverksamhetens

utbyggande. För detta ändamål synes en förstärkning av ämbetsverkets

personal erforderlig. Riksdagen godkänner departementschefens förslag

att bland de arbetsuppgifter, som skola ankomma å konsulenten för

husligt arbete, även ingår bespisningsverksamheten. Det torde emellertid

■— såsom departementschefen framhållit — bliva nödvändigt att hos skolöverstyrelsen

anställa ytterligare en konsulent för husligt arbete och skolmåltider.

Riksdagen har icke något att invända mot att, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande, erforderliga medel för detta ändamål — av departementschefen

beräknade till högst 10 000 kronor — få utgå från överstyrelsens anslagspost

till arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer och sakkunniga

biträden m. m. Riksdagen bifaller jämväl förslaget att från samma

anslagspost må, likaledes efter Kungl. Maj:ts bestämmande, utgå erforderligt

belopp — beräknat till högst 8 000 kronor — till förstärkning

av den personal inom överstyrelsen, som byggnadstekniskt granskar skolbyggnadsärenden.

I enlighet med departementschefens förslag medgiver

riksdagen vidare, att den i överstyrelsens avlöningsstat för budgetåret

1946/47 uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må överskridas med högst 20 000 kronor för att medgiva nödvändig

förstärkning av amanuens- och biträdespersonalen inom överstyrelsen.

Slutligen har riksdagen icke något att erinra mot att erforderliga medel

efter Kungl. Maj:ts bestämmande må utgå från skolöverstyrelsens omkostnadsanslag

för upplysningsverksamhet angående skolmåltiderna och deras

lämpliga utformning och anordnande m. m.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 215.

7

Kostnadskalkyler.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

verkställda kostnadsberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

dels medgivit, att till kostnaderna för anordnande av skolmåltider och

anskaffande av inventarier för samma ändamål må utgå statsbidrag i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen förordat;

dels till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret 1946/47

under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor;

dels till Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 200 000

kronor;

dels till Kurser för utbildande av ''personal för skolmåltider för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 51 000

kronor;

dels ock medgivit, att anslagsposten till avlöningar åt övrig icke-ordinarie

personal i skolöverstyrelsens avlöningsstat för budgetåret 1946/47 må för

av departementschefen angivna ändamål överskridas med högst 20 000

kronor.

Stockholm den 18 juni 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.