Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående arméns ingenjörpersonal.

1946-05-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:258, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående arméns ingenjörpersonal.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 257—258.

7

dels för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln anvisat till Poliskåren

i Boden: Avlöningar ett förslagsanslag av 172 600 kronor och till Poliskåren i

Boden: Omkostnader ett förslagsanslag av 29 500 kronor,

dels ock medgivit, att befattningshavare vid poliskåren i Boden må befrias

från ersättningsskyldighet enligt bestämmelserna i civila avlönings reglementet

för tjänstedräkt (uniform), vilken befattningshavaren utbekommit eller som

för befattningshavarens räkning beställts före den 1 juli 1943.

Stockholm den 21 maj 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 258.

Godkänd av första kammaren den 21 maj 1946.

Godkänd av andra kammaren den 21 maj 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående arméns ingenjörpersonal.

(Statsutskottets utlåtande nr 120.)

Till Konungen.

I propositionen nr 80 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 25 januari 1946, föreslagit

riksdagen godkänna vissa av departementschefen förordade grunder för arméns

ingenjörorganisation.

Det har synts riksdagen kunna ifrågasättas, om icke med vidtagandet av de

föreslagna åtgärderna lämpligen borde anstå i väntan på att frågan örn ingenjörorganisationen

inom försvaret kunde allsidigt bedömas i samband med den

pågående försvarsutredningen. Då emellertid enligt vad i ärendet upplysts de

rådande ovissa framtidsutsikterna och lösa anställningsförhållandena för arméns

ingenjörpersonal i icke ringa grad försvårat rekryteringen, vill riksdagen,

då det här närmast är fråga örn en provisorisk organisation, icke ställa sig avvisande

mot förslaget. Härtill kommer att enligt vad riksdagen kunnat finna

de föreslagna åtgärderna knappast torde vara ägnade att föregripa cn allsidig

prövning av hithörande spörsmål.

I fråga örn detaljerna i det föreliggande förslaget får riksdagen anföra följande:
Enligt

förslaget skulle arméns och armeförvaltningens ingenjörpersonal uppdelas

på två kategorier, nämligen arméingenjörer — med civilmilitär ställning

— samt civila ingenjörer. Arméingenjörerna skulle i huvudsak tjänstgöra vid

arméns staber och truppförband, medan de civila ingenjörerna huvudsakligast

skulle tjänstgöra inom arméförvaltningen samt vid de under dennas ledning

stående tygverkstäderna. Mot denna uppdelning har riksdagen icke något att

erinra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 258.

För att tillgodose arméns och arméförvaltningens behov av ingenjörtekniskt

utbildad personal bär genom beslut av riksdagen inrättats 78 beställningar,

varav för närvarande To utnyttjas eller avses skola utnyttjas för sådana befattningar,

som i föreliggande förslag åsyftas. Enligt Kungl. Majlis förslag

skulle fastare anställningsform beredas sammanlagt 78 beställningar, därvid

icke medräknats verkstadscheferna. Då såvitt riksdagen kunnat finna endast

sådana ingenjörbefattningar nu upptagits, som med någorlunda säkerhet kunna

beräknas bliva för framtiden erforderliga, vill riksdagen icke framställa någon

erinran mot förslaget i denna del. Härvid är jämväl att märka, att bland de

nu föreslagna befattningarna medräknats vissa tjänster, som nu bestridas av

extra tjänstemän eller kontraktsanställd personal. Det må ankomma på Kungl.

Maj:t att under en övergångstid medgiva anställande av extra ordinarie ingenjörer

i lägre lönegrad än den 24: e samt extra och kontraktsanställd personal

med avlöning från sakanslag.

I fråga örn den närmare uppdelningen av ingenjörpersonalen på arméingenjörer

och civila ingenjörer anser riksdagen sig kunna i huvudsak godtaga departementschefens

föi-slag.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att i detta sammanhang

några mera genomgripande förändringar i gällande stabs- och förvaltningsorganisation

icke böra genomföras. I syfte emellertid att underlätta ett rationellt

infogande av arméingenjörerna i organisationen föreslår departementschefen,

att en särskild arméingenjöravdelning tillkommer inom arméinspektionen

samt att inom arméförvaltningens tygavdelning materiel vårdssektionen utbrytes

ur kontrollbyrån och bildar en särskild byrå, materielvårdsbvrån. Då

såsom i ärendet framhållits de ifrågasatta ändringarna endast obetydligt rubba

den nuvarande ordningen och icke äro av den art, att de kunna föregripa en

allmännare prövning av denna fråga, har riksdagen ansett sig kunna medgiva

de föreslagna organisationsjämkningama. Departementschefen har även varit

inne pa frågan att förena lörenämnda byrå och arméingenjöravdelning under

en gemensam chef, vilken från början skulle företräda ingenjörpersonalen i frå

gor rörande rekrytering och befordran. Denna anordning har godtagits av riksdagen.

Huruvida den gemensamme chefen bitr vara övergångsvis officer eller

ingenjör — vilket närmast torde bliva beroende på personvalet — är en fråga,

varutinnan det, såsom departementschefen föreslagit, må ankomma på Kungl!

Majit att träffa slutligt avgörande.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, alt ställning nu icke bör

lägås till frågan örn utbildning och rekrytering av arméingenjörpersonalen

utan bör härmed anstå i avvaktan på ytterligare erfarenheter.

Riksdagen är ense med departementschefen örn att den föreslagna ingenjörpersonalen

med nedan nämnt undantag tills vidare bör beredas extra ordinarie

anställning. Beträffande lönesättningen för de olika befattningarna är ett

ställningstagande förenat med vissa svårigiheter, då ståndpunkt ännu icke tagits

till frågan örn de kvalifikationskrav, som allt efter ingenjöruppgifternas

olika art och omfattning böra ställas på innehavarna av befattningarna. Då

det med hänsyn till det betydande värde, som arméns materielstock representerar,

är av vikt att löneställningen så bestämmes, att kompetent och förstklassig

kraft kan erhållas, har riksdagen ansett sig kunna godtaga de föreslagna

lönegradsplaceringarna. Härvid har riksdagen även, såsom departementschefen

förutsatt, velat bereda Kungl. Majit möjlighet att tillämpa en lägre löneställning

än den för viss befattning normalt avsedda, därest ifrågakommande

befattningshavare skulle visa sig icke från början besitta den kompetens, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 258—259. 9

hör åtfölja befattningen i fråga. Med avseende å förcnämnda befattning såsom

gemensam chef för materielvårdsbyrån inom arméförvaltningens tygavdelning

och arméingenjöravdelningen inom arméinspektionen medgiver riksdagen,

att denna befattning förenas med arvode, som bestämmes av Kungl.

Majit. Därest befattningen kommer att upprätthållas av officer, må skäligt

tilläggsarvode utgå.

Mot kostnadsberäkningarna har riksdagen icke något att invända.

Det må ankomma på Kungl. Majit att utfärda de föreskrifter, som erfordras

för övergången till de nya grunderna.

Vad departementschefen anfört i de delar, varom riksdagen icke särskilt uttalat

sig, har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen godkänt

de grunder för arméns ingenjörorganisation, som av departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärendell för den 25 januari 1946 förordats.

Stockholm den 21 maj 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 259.

Godkänd av första kammaren den 22 maj 1946.

Godkänd av andra kammaren den 22 maj 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition, nr 213, angående reglering av sockernäringen

i riket in. in., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet,

jämte i umnet väckta motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 31.)

Till Konungen.

Under åberopande av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande

nr 31, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majits den 26 april

1946 dagtecknade proposition nr 243, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

1) beslutat, alt för tiden från och med den 1 februari 1947 till och med dag,

som Eders Kungl. Majit bestämmer, dock senast den 31 januari 1948, rätt att

till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Eders Kungl.

Majit stadgade undantag, icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt

vilken Eders Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndigat Eders Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som

må erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt; och

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.