Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av anställningsoch avlöningsförhållandena för folkskolans Överlärare m. m.

1946-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:288, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av anställningsoch avlöningsförhållandena för folkskolans Överlärare m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 288.

Nr 288.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1946.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena

för folkskolans Överlärare m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 150.)

Till Konungen.

I propositionen nr 194 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 1 mars 1946, föreslagit riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

chefen för finansdepartementet förordat meddela föreskrifter örn utvidgning av

den kommunala skolledarorganisationen m. m.

Utvidgning av den kommunala skolledarorganisationen.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit, att vägande skäl blivit

anförda för att en effektivare kommunal skolledarorganisation bör åstadkommas.

Det av departementschefen i sådant syfte nu framlagda förslaget är avsett att

genomföras från och med den 1 juli 1946.

Riksdagen är ense med departementschefen därom, att överlärarnas kommunala

anställning bör bibehållas och att deras befattningar liksom hittills böra begränsas

till att avse ett skoldistrikt. Riksdagen godkänner även förslaget att

överlärarinstitutionen göres obligatorisk i varje skoldistrikt med minst tio läraravdelningar

samt att Överlärare icke skola få anställas i skoldistrikt med

mindre antal läraravdelningar än tio.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande avsnitt anfört och föreslagit

med avseende å den kommunala skolledarinstitutionens utformning föranleder

icke någon erinran eller något uttalande från riksdagens sida.

Överlärarnas avlöningsförmåner och statsbidrag därtill.

Skolöverstyrelsen har anfört, att det allmänna ekonomiska läget icke gjort

det lämpligt att nu genomföra en definitiv reglering av överläramas löner,

vartill komme att överlärarinstitutionen icke ännu nått erforderlig stabilitet.

Överstyrelsen betonar emellertid samtidigt, att den av de sakkunniga föreslagna

och av överstyrelsen förordade lösningen av frågan örn statsbidrag till överläramas

avlöning vore att betrakta som ett provisorium. Riksdagen vill framhålla,

att, då riksdagen funnit sig böra godtaga de sakkunnigas, av departementschefen

tillstyrkta förslag att överlärarna liksom hittills skola åtnjuta ersättning

genom särskilt amode utöver lärarlönen, detta skett med understrykande

av den av skolöverstyrelsen sålunda uttalade uppfattningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 288.

9

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att bärande skäl blivit anförda

för att överlärararvodena fastställas såsom minimiarvoden, och riksdagen

har funnit de av departementschefen förordade arvodesbeloppen väl avvägda.

Riksdagen har även ansett sig böra bifalla de sakkunnigas av departementschefen

biträdda förslag att å minimiarvodena icke böra utgå några i förhållande

till dyrtiden beräknade tillägg. Enligt vad riksdagen under hand inhämtat

har nämligen vid utmätandet av de av departementschefen föreslagna

minimiarvodenas belopp hänsyn tagits till den av kristiden föranledda höjningen

av prisnivån.

Enligt departementschefens förslag skola vid minimiarvodenas fastställande

hänsyn tagas till medeltalet läraravdelningar vid höstterminens början de tre

sista åren före den nya löneregleringens ikraftträdande och därefter omprövas

vart sjätte år. Riksdagen har vid sin prövning av förevarande fråga kommit

till den uppfattningen, att man med hänsyn till uppkommande variationer i

antalet läraravdelningar torde uppnå ett mera rättvist resultat örn arvodena

omprövades efter en kortare period än den av departementschefen angivna.

Riksdagen har därför för sin del funnit lämpligt, att en dylik omprövning verkställes

vart tredje år.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

föreslagit med avseende å överlärares rätt till semester och oavkortad lön under

sjukdom samt bifaller Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse av 19 § i folkskolans

avlöningsreglemente.

Riksdagen bifaller jämväl departementschefens förslag beträffande statsbidrag

till överlärararvode och ansluter sig även i övrigt till vad departementschefen

under förevarande avsnitt anfört och föreslagit.

Överlärarnas åligganden.

Vad departementschefen i nämnda avseenden föreslagit har icke givit riksdagen

anledning till annat uttalande än att riksdagen velat framhålla, att det

synes riksdagen lämpligt att sekreterarskapet i skolstyrelsen omhänderhaves av

överläraren. Riksdagen är ense med de sakkunniga om att det vore mindre

lämpligt örn statsbidrag skulle utgå för ett dylikt rent kommunalt uppdrag.

Ersättningsfrågan torde därför få bliva föremål för överenskommelse från fall

till fall mellan överläraren och vederbörande kommunala myndigheter.

Tillsättning av kommunal folkskolinspektör och Överlärare.

Riksdagen godkänner den ståndpunkt, departementschefen intagit till förevarande

spörsmål.

Skolsekreterare.

Riksdagen bifaller de sakkunnigas ifrågavarande av departementschefen förordade

förslag.

Kostnadsberäkningar.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot de verkställda kostnadsberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 288—289.

dels bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

riksdagen i det föregående angivit

a) meddela föreskrifter örn utvidgning av den kommunala skolledarorganisationen,

b) meddela föreskrifter örn avlöningsförmåner till distriktsöverlärare, vikarier

för sådana Överlärare och skolsekreterare,

c) meddela föreskrifter örn överlärarnas undervisningsskyldighet,

d) meddela föreskrifter örn statsbidrag till arvoden åt distriktsöverlärare,

vikarier för sådana Överlärare och skolsekreterare, samt

e) meddela i anslutning till under a)—d) avsedda föreskrifter erforderliga

övergångsbestämmelser;

dels ock godkänt vid propositionen nr 194 fogat förslag till kungörelse om

ändrad lydelse av 19 § folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 (nr

619).

Stockholm den 4 juni 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 289.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1946.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående lån med statlig kreditgaranti åt den, som

avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, m. m.

jämte i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 151.)

Till Konungen.

I propositionen nr 190 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars 1946, föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll tillstyrkta

grunder utfärda erforderliga bestämmelser angående statlig kreditgaranti för

lån åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, dels ock till

Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln

(punkt 97) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 310 000 kronor. I sistnämnda

proposition har Kungl. Majit härjämte (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 16)

föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 650 000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.