Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av anställningsoch avlöningsförhållandena för folkskolans Överlärare m. m.
1946-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1946:288, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av anställningsoch avlöningsförhållandena för folkskolans Överlärare m. m.
Dokumentets text
8
Riksdagens skrivelse nr 288.
Nr 288.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1946.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena
för folkskolans Överlärare m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 150.)
Till Konungen.
I propositionen nr 194 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 1 mars 1946, föreslagit riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
chefen för finansdepartementet förordat meddela föreskrifter örn utvidgning av
den kommunala skolledarorganisationen m. m.
Utvidgning av den kommunala skolledarorganisationen.
I likhet med departementschefen har riksdagen funnit, att vägande skäl blivit
anförda för att en effektivare kommunal skolledarorganisation bör åstadkommas.
Det av departementschefen i sådant syfte nu framlagda förslaget är avsett att
genomföras från och med den 1 juli 1946.
Riksdagen är ense med departementschefen därom, att överlärarnas kommunala
anställning bör bibehållas och att deras befattningar liksom hittills böra begränsas
till att avse ett skoldistrikt. Riksdagen godkänner även förslaget att
överlärarinstitutionen göres obligatorisk i varje skoldistrikt med minst tio läraravdelningar
samt att Överlärare icke skola få anställas i skoldistrikt med
mindre antal läraravdelningar än tio.
Vad departementschefen i övrigt under förevarande avsnitt anfört och föreslagit
med avseende å den kommunala skolledarinstitutionens utformning föranleder
icke någon erinran eller något uttalande från riksdagens sida.
Överlärarnas avlöningsförmåner och statsbidrag därtill.
Skolöverstyrelsen har anfört, att det allmänna ekonomiska läget icke gjort
det lämpligt att nu genomföra en definitiv reglering av överläramas löner,
vartill komme att överlärarinstitutionen icke ännu nått erforderlig stabilitet.
Överstyrelsen betonar emellertid samtidigt, att den av de sakkunniga föreslagna
och av överstyrelsen förordade lösningen av frågan örn statsbidrag till överläramas
avlöning vore att betrakta som ett provisorium. Riksdagen vill framhålla,
att, då riksdagen funnit sig böra godtaga de sakkunnigas, av departementschefen
tillstyrkta förslag att överlärarna liksom hittills skola åtnjuta ersättning
genom särskilt amode utöver lärarlönen, detta skett med understrykande
av den av skolöverstyrelsen sålunda uttalade uppfattningen.
Riksdagens skrivelse nr 288.
9
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att bärande skäl blivit anförda
för att överlärararvodena fastställas såsom minimiarvoden, och riksdagen
har funnit de av departementschefen förordade arvodesbeloppen väl avvägda.
Riksdagen har även ansett sig böra bifalla de sakkunnigas av departementschefen
biträdda förslag att å minimiarvodena icke böra utgå några i förhållande
till dyrtiden beräknade tillägg. Enligt vad riksdagen under hand inhämtat
har nämligen vid utmätandet av de av departementschefen föreslagna
minimiarvodenas belopp hänsyn tagits till den av kristiden föranledda höjningen
av prisnivån.
Enligt departementschefens förslag skola vid minimiarvodenas fastställande
hänsyn tagas till medeltalet läraravdelningar vid höstterminens början de tre
sista åren före den nya löneregleringens ikraftträdande och därefter omprövas
vart sjätte år. Riksdagen har vid sin prövning av förevarande fråga kommit
till den uppfattningen, att man med hänsyn till uppkommande variationer i
antalet läraravdelningar torde uppnå ett mera rättvist resultat örn arvodena
omprövades efter en kortare period än den av departementschefen angivna.
Riksdagen har därför för sin del funnit lämpligt, att en dylik omprövning verkställes
vart tredje år.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen
föreslagit med avseende å överlärares rätt till semester och oavkortad lön under
sjukdom samt bifaller Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse av 19 § i folkskolans
avlöningsreglemente.
Riksdagen bifaller jämväl departementschefens förslag beträffande statsbidrag
till överlärararvode och ansluter sig även i övrigt till vad departementschefen
under förevarande avsnitt anfört och föreslagit.
Överlärarnas åligganden.
Vad departementschefen i nämnda avseenden föreslagit har icke givit riksdagen
anledning till annat uttalande än att riksdagen velat framhålla, att det
synes riksdagen lämpligt att sekreterarskapet i skolstyrelsen omhänderhaves av
överläraren. Riksdagen är ense med de sakkunniga om att det vore mindre
lämpligt örn statsbidrag skulle utgå för ett dylikt rent kommunalt uppdrag.
Ersättningsfrågan torde därför få bliva föremål för överenskommelse från fall
till fall mellan överläraren och vederbörande kommunala myndigheter.
Tillsättning av kommunal folkskolinspektör och Överlärare.
Riksdagen godkänner den ståndpunkt, departementschefen intagit till förevarande
spörsmål.
Skolsekreterare.
Riksdagen bifaller de sakkunnigas ifrågavarande av departementschefen förordade
förslag.
Kostnadsberäkningar.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot de verkställda kostnadsberäkningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
10
Riksdagens skrivelse nr 288—289.
dels bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
riksdagen i det föregående angivit
a) meddela föreskrifter örn utvidgning av den kommunala skolledarorganisationen,
b) meddela föreskrifter örn avlöningsförmåner till distriktsöverlärare, vikarier
för sådana Överlärare och skolsekreterare,
c) meddela föreskrifter örn överlärarnas undervisningsskyldighet,
d) meddela föreskrifter örn statsbidrag till arvoden åt distriktsöverlärare,
vikarier för sådana Överlärare och skolsekreterare, samt
e) meddela i anslutning till under a)—d) avsedda föreskrifter erforderliga
övergångsbestämmelser;
dels ock godkänt vid propositionen nr 194 fogat förslag till kungörelse om
ändrad lydelse av 19 § folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 (nr
619).
Stockholm den 4 juni 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 289.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1946.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående lån med statlig kreditgaranti åt den, som
avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, m. m.
jämte i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 151.)
Till Konungen.
I propositionen nr 190 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars 1946, föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll tillstyrkta
grunder utfärda erforderliga bestämmelser angående statlig kreditgaranti för
lån åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, dels ock till
Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln
(punkt 97) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 310 000 kronor. I sistnämnda
proposition har Kungl. Majit härjämte (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 16)
föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 650 000 kronor.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.