Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrivelse nr 337

1946-06-14 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:337, Riksdagens skrivelse nr 337

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 337.

5

Nr 337.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1946.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1946.

Riksdagens skrivelse lill Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

''proposition angående anvisande av vissa inve st ering samlag

för budgetåret 1946/47 för uppförande av centrala tvättoch

reparationsanstalter för försvaret.

(Statsutskottets utlåtande nr 177.)

Till Konungen.

I propositionen nr 132 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars 1946, föreslagit riksdagen

att för budgetåret 1946/47 under Försvarets fabriksfolk anvisa dels till

Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag

av 410 000 kronor, dels ock till Anskaffning av maskiner och annan utrustning

för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag av 610 000

kronor.

Av ärendet framgår att vissa meningsskiljaktigheter uppkommit i fråga om

den fortsatta centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten. Detta gäller

särskilt de föreslagna centralanstalterna i Långsele, Herrljunga och Mjölby.

Sålunda har hävdats den uppfattningen, att ett sammanförande garnisonsvis av

driften vid de nuvarande förbandsverkstäderna vore att föredraga framför den

av riksdagen beslutade centraliseringen. Det synes emellertid riksdagen genom

den på föredragande statsrådets föranstaltande verkställda utredningen i ärendet

klart framgå, att en centralisering i enlighet med riksdagens tidigare fattade

beslut skulle vid jämförelse med garnisonsvis ordnad centralisering medföra

icke oväsentliga besparingar. Ej heller med avseende å kvalitetsfrågan och omloppstiden

för reparationer synes något hava framkommit, som utgör skäl för

ett frångående av centralanstaltsplanen. Med hänsyn härtill finner riksdagen

i likhet med statsrådet anledning icke föreligga att ifrågasätta ändring i det

centraliseringsprogram, som av statsmakterna redan beslutats. En annan fråga

är huruvida rådande brist på arbetskraft och olika slags byggnadsmaterial kan

anses utgöra hinder för att byggnadsföretagen nu genomföras. Riksdagen vill

framhålla, att riksdagen förutsätter, att vid valet mellan att fullfölja nu ifrågavarande

byggnadsprogram eller igångsätta andra i och för sig nödvändiga

byggnadsföretag ställningstagande härtill får ske efter vanligt angelägenhetsoch

produktivitetsbedömande. Därest det skulle anses lämpligt att utnyttja

redan befintliga anläggningar för centralanstaltsplanens genomförande eller

andra åtgärder skulle befinnas påkallade i syfte att ändamålsenligt ordna underhållstjänsten,

må såsom statsrådet förutsatt Kungl. Majit besluta härom, i

den mån kostnaderna härigenom kunna nedbringas eller rymmas inom ramen

för tillgängliga medel.

Mot de verkställda kostnadsberäkningarna har riksdagen icke något att erinra.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 337—338.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen för

budgetåret 1946/47 under försvarets fabriksfond anvisat dels till Uppförande

av centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag av 410 000

kronor, dels ock till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala

tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag av 610 000 kronor.

Stockholm den 14 juni 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 338.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1946.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om

anslag för budgetåret 1946/47 till befrämjande av fartygs

förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.

(Statsutskottets utlåtande nr 179.)

Till Konungen.

I de likalydande motionerna I: 140 och II: 201 har hemställts, att riksdagen

för befrämjande av fartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation

för budgetåret 1946/47 måtte anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

kommerskollegium avgivit yttrande, vilket fogats såsom bilaga till statsutskottets

utlåtande nr 179.

Såsom av ärendet framgår hava anslag till befrämjande av fartygs förseende

med radiotelegraf- eller radiotelefonstation beviljats av 1939 och 1940 års riksdagar,

vardera gången med 24 000 kronor.

I propositionen nr 118 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit hemställt

örn bemyndigande att jämväl för nästa budgetår få disponera det år 1940

för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget. Återstoden av anslaget lärer, såsom

kommerskollegium i ärendet framhållit, komma att förbrukas för handelsflottans

räkning.

Vid beviljandet första gången av anslag för ifrågavarande ändamål framhölls,

såsom i motionerna även berörts, att det för sjöfartssäkerheten vore av

betydelse att radioinstallation anordnades på så stort antal fartyg som möjligt.

Ett fartyg, som vore försett med radioinstallation, hade ju i händelse av haveri

sådan möjlighet att tillkalla hjälp, som icke stöde ett fartyg till buds, vilket

saknade dylik installation. Möjlighet att erhålla hjälp vid haveri ökades givetvis

även ju flera fartyg, som vore försedda med radioinstallation och alltså

kunde uppfånga det nödställda fartygets anrop. Det vore för den skull mycket

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.