Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsrn. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946147 jämte i ämnet väckta motioner.

1946-06-26 · 34 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:365, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsrn. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946147 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 365.

1

Kr 365.

Godkänd av första kammaren den 26 juni 1946.

Godkänd av andra kammaren den 26 juni 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående vissa avlönings- rn. fl.

anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1946147 jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 192.)

Till Konungen.

Vissa särskilda frågor.

l:o) Vissa frågor beträffande omfattningen av försvarsgrenarnas personalstater

för budgetåret 1946/47. Vid anmälan av propositionen nr 120 har

departementschefen (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 1 mars 1946) berört vissa frågor beträffande omfattningen

av försvarsgrenarnas personalstater för budgetåret 1946/47.

Riksdagen vill uttala angelägenheten av att förslag örn inrättande vid försvarsväsendet

av nya tjänster bedömas med stor återhållsamhet. Denna

försiktighet påkallas ej endast av det rådande statsfinansiella läget utan är

även motiverad av att översyn för närvarande pågår rörande försvarsorganisationen

i stort. Det är nämligen av vikt, att åtgärder icke vidtagas,

som kunna föregripa ett slutligt ställningstagande till de olika förslag, vari

de pågående utredningsarbetena kunna komma att resultera.

Till vad departementschefen anfört under förevarande punkt, vilket står

i överensstämmelse med vad riksdagen ovan uttalat, vill riksdagen alltså ansluta

sig.

2:o) Ändrad militärterritoriell indelning Riksdagen får anmäla, att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) bemyndigat Kungl.

Majit att genomföra omorganisation av den lantmilitära indelningen i försvarsområden.

3:o) Försvarets manskapsorganisation. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 4) att

dels besluta, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall inrättas vid flygvapnet,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 14 sami. Nr 365.

1265 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 365.

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 1 mars 1946 anförts utfärda reglerande bestämmelser beträffande stamflygförare

och förutvarande stamflygförares ställning i olika avseenden.

Den år 1942 beslutade ökningen av manskapskadrerna har medfört vissa

olägenheter bland annat därigenom, att svårigheter uppstått att kunna tillgodose

det ökade rekryteringsbehovet. Det har därför befunnits nödvändigt

att vidtaga åtgärder för att nedbringa numerären av det kontraktsanställda

manskapet. Vid 1944 års riksdag beslötos sålunda vissa ändringar i arméns

och kustartilleriets manskapsstater, innefattande, bland annat, att ett antal

beställningar för långtjänstunderbefäl -—■ överfurirer, avsedda för vissa angivna

befattningar — inrättades. Ytterligare åtgärder i samma syfte hava

föreslagits av 1944 års manskapsutredning, innebärande att rekryteringsbehovet

nedbringas från normalt omkring 4 000 till omkring 2 000 man. Departementschefen

har emellertid framhållit, att den föreliggande frågan innefattar

åtskilliga problem, som erfordra ytterligare överväganden, varför departementschefen

ansett sig icke nu kunna taga ställning till manskapsutredningens

förslag i hela dess vidd. Däremot har departementschefen dock

funnit vissa åtgärder nu böra vidtagas i syfte att nedbringa numerären av

det kontraktsanställda manskapet. Sålunda har departementschefen med avseende

å armén förordat, att antalet långtjänstbeställningar ökas med 389 samtidigt

som antalet kontraktsbeställningar minskas med 1 425. I fråga om

marinen föreslås, att 97 långtjänstbeställningar skola tillkomma, medan

2 149 kontraktsbeställningar bortfalla. Med hänsyn till det rådande ogynnsamma

rekryteringsläget och då enligt vad de i ärendet hörda militära

myndigheterna, liksom 1945 års försvarskommitté, framhållit ett genomförande

av förslaget i fråga icke torde föregripa det beslut, som kan komma att fattas

rörande försvarets framtida organisation, har riksdagen ansett sig böra medgiva

att departementschefens förslag i angiven omfattning genomföres från

och med nästa budgetår. För att underlätta rekrytering av långtjänstunderbefälskadern

må Kungl. Majit härvid då så anses påkallat under en övergångstid

göra vissa eftergifter i fråga örn de uppställda kompetensfordringarna.

Med avseende å flygvapnet har förslag framlagts om inrättande av en ny

yrkesgren för stamflygförare, avsedda att ersätta alla i krigsorganisationen

som flygförare för närvarande placerade reservanställda officerare, stamunderofficerare,

reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare. Då en

sådan åtgärd synes på ett ändamålsenligt och tillfredsställande sätt kunna

lösa flygvapnets behov av flygförare, har riksdagen beslutat bifalla Kungl.

Maj :ts förslag i denna del.

Enligt departementschefens förslag skulle denna nya kategori kontraktsanställt

manskap med avlöning i lönegraderna Ma 1—Ma 3 binda sig för en

första anställning örn sex år samt efter avskedet vara skyldig fullgöra två

repetitionsövningar i flygtjänst med möjlighet att fullgöra ytterligare högst

två frivilliga dylika övningar. Riksdagen bifaller förslagen härom och har

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 365.

3

icke något att erinra mot att premier med av departementschefen föreslaget

belopp må utgå till ifrågavarande beställningshavare. Enligt manskapsutredningens

förslag skulle stamflygförama beredas civilanställningsutbildning

under 4:e, 5:e och 6:e vinterhalvåren. Denna fråga synes vara av beskaffenhet

att böra närmare utredas, vilket departementschefen även förutsatt.

Det må ankomma på Kungl. Majit att utfärda reglerande bestämmelser

rörande såväl stamflygförares som förutvarande stamflygförares ställning i

olika hänseenden, ävensom att fatta beslut i frågor i övrigt rörande anställnings-

och utbildningsförhållandena för ifrågavarande personalkategori. Riksdagen

delar departementschefens uppfattning, att det i detta sammanhang

icke är behövligt eller möjligt att avgöra, i vilken omfattning stamflygförare

skola komma i fråga vid rekrytering av flygvapnets officerskader. Under

flygvapnets avlöningsanslag räknar riksdagen för nästa budgetår såsom ett

första led i organisationens uppbyggande med omkring 110 beställningar i

lönegrad Ma 1 för stamflygförare. Mot den sammansättning av flygvapnets

manskapskader i övrigt, som departementschefen förordat, har riksdagen icke

något att erinra.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

beslutat, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall inrättas vid flygvapnet,

dels ock bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 1 mars 1946 anförts utfärda reglerande bestämmelser beträffande stamflygförares

och förutvarande stamflygförares ställning i olika avseenden.

4:o) Ändrad organisation av infanteriregemente. Vid anmälan av förenämnda

proposition nr 120 har departementschefen (punkt 5) berört vissa

frågor beträffande ändrad organisation av infanteriregemente.

Riksdagen förutsätter, att vid genomförandet av föreslagna organisationsförändringar

med avseende å infanteritruppförbanden några sådana åtgärder

icke vidtagas, som kunna föregripa riksdagens framtida ställningstagande till

de delar av organisationsförslagen, vari det ankommer på riksdagen att fatta

beslut.

I övrigt påkallar vad departementschefen anfört under förevarande punkt

icke något särskilt uttalande från riksdagens sida.

5:o) Löneställningen för ingenjörpersonalen vid arméns tygverkstäder. Vid

anmälan av förenämnda proposition nr 120 har departementschefen (punkt 8)

berört vissa frågor beträffande löneställningen för ingenjörpersonalen vid

arméns tygverkstäder.

Riksdagen får erinra, att riksdagen i skrivelse nr 258 numera bifallit Kungl.

Maj :ts i propositionen nr 80 framlagda förslag rörande en fastare organisation

av ingenjörpersonalen vid armén och rörande personalens löneställning. I

nämnda skrivelse framhöll riksdagen, att de rådande ovissa framtidsutsikterna

och lösa anställningsförhållandena för arméns ingenjörpersonal i

icke ringa grad försvårat rekryteringen, varför riksdagen ansåg sig böra med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 365.

giva, att denna personal bereddes fastare anställningsform. Då samma förhållanden

gälla med avseende å nu ifrågavarande verkstadschefer har riksdagen

beslutat medgiva, att extra ordinarie befattningar inrättas jämväl fordessa

befattningshavare. I fråga örn löneställningen synes det riksdagen

lämpligt och ändamålsenligt, att ifrågakommande lönegrader fastställas såsom

högstlönegrader. En differentiering av löneställningen synes med hänsyn till

önskvärdheten av att åstadkomma viss befordringsgång vara befogad, varför

förslaget i denna del godtagits av riksdagen. Mot de tilltänkta inplaceringarna

vill riksdagen icke framställa någon erinran.

6:o) Bibehållen lön vid kompletteringsstudier. Riksdagen får anmäla, att

riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 9) bemyndigat Kungl.

Majit att meddela bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad av

departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars

1946 föreslagits.

Vissa anslagsfrågor.

7:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 1 242 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 120 (punkt 10) föreslagit

riksdagen att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för försvarets

civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

Genom 1943 års riksdagsbeslut rörande organisationen av försvarsväsendets

centrala förvaltning inrättades allenast vissa nyckelposter och vissa nya befattningar,

som funnos böra under alla förhållanden tillkomma. Någon möjlighet

förelåg då knappast att med större grad av säkerhet bedöma personalbehovet

efter återgång till fredsförhållanden. Såsom departementschefen

framhållit har från olika håll understrukits behovet av en omprövning av

försvarets centrala förvaltningsorganisation. Departementschefen har med

anledning härav ställt i utsikt, att en dylik översyn är att förvänta.

I avbidan därpå synes det riksdagen dock icke tillrådligt att undanskjuta

trängande frågor örn ändringar i förvaltningsmyndigheternas personalorganisation.

Ej minst gäller detta försvarets civilförvaltning med hänsyn till dess

betydelsefulla ställning som centralt civilt organ inom försvaret. Å andra

sidan böra givetvis inga åtgärder nu vidtagas, som befaras kunna föregripa

framtida omprövning av förvaltningsorganisationen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse nr 365.

Yad beträffar det nu framlagda personalstatförslaget vill riksdagen med avseende

& krigsrådens löneställning instämma i departementschefens uttalande,

att frågan härom är väl värd övervägande. Riksdagen förutsätter, att det skall

bliva möjligt för Kungl. Majit att utan större tidsutdräkt för riksdagen framlägga

förslag i ämnet.

I förevarande sammanhang har riksdagen ansett sig böra beröra frågan örn

beredande av arvode till generaldirektörens i civilförvaltningen ställföreträdare.

Enligt 28 § civila avlöningsreglementet må dylikt arvode utgå under

vissa förutsättningar. Såsom av förarbetena till nämnda författningsrum framgår

uttalade 1938 års lönekommitté önskvärdheten av att i de största ämbetsverken

särskild ställföreträdare funnes för verkschefen. Tills vidare borde

man enligt kommitténs mening härvidlag ej gå längre än att medtaga de verk,

i vilka chefen tillsattes medelst förordnande tills vidare. Särskild ställföreträdare

borde, framhöll kommittén, vara förordnad i samtliga ämbetsverk med

i allmänhet minst fem byråer. I samtliga de fall, då sålunda särskild person

förordnades såsom ställföreträdare för verkschef, borde enligt kommitténs

mening lämpligen till ställföreträdaren utgå särskilt arvode såsom ersättning

icke blott för vikariat under verkschefens ledigheter utan även för det merarbete

och ansvar, som måste följa med ställföreträdarskapet. Ett fast årsarvode

syntes kommittén vara lämpligare än anordningen med vikariatsersättning vid

vikariat. Kommittén uttalade vidare, att det ur kostnadssynpunkt vore utan

betydelse vilkendera ersättningsvägen som valdes; då verkschefen på grund

av särskilt uppdrag eller av annan anledning åtnjöte ledighet från tjänsten

under längre tid, kunde vikariatsersättningen uppgå till högre sammanlagt

belopp än ett skäligt årsarvode.

Riksdagen vill framhålla, att civilförvaltningen tillhör de till omfattningen

mera betydande generaldirektörsverken. Dess chef tillsättes med förordnande

på viss tid. Särskild ställföreträdare finnes också där förordnad, till vilken

dock icke utgår ställföreträdararvode. Anledningen härtill torde vara att

verket omfattar allenast tre byråer. Framhållas må emellertid, att dessa

byråer hava en tämligen säregen struktur. Sålunda äro de till omfattningen

betydligt större än ämbetsverkens motsvarande enheter i allmänhet, vilket

haft till följd att de måst indelas i ett flertal underavdelningar (sektioner,

kontor) med relativt självständiga chefer.

Det kan såsom jämförelse nämnas, att vid byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen,

där ställföreträdare för generaldirektören åtnjuter fast årsarvode,

personalkostnaderna uppgå till i avrundat tal 910 000 respektive 540 000 kronor,

under det att motsvarande kostnader för civilförvaltningens vidkommande

utgöra 1 500 000 kronor. Med hänsyn till det anförda har riksdagen

beslutat, att anordningen med vikariatsersättning vid vikariat för civilförvaltningens

generaldirektör skall utbytas mot ställföreträdararvode, vilket riksdagen

bestämt till sedvanligt belopp av 1 200 kronor för år.

Riksdagen finner tidpunkten nu vara inne att å ordinarie stat uppföra de

i samband med 1943 års förvaltningsreform inrättade nyckelbefattningarna för

byrådirektör och förste byråsekreterare, samtidigt sektionschefer inom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 365.

ämbetsverkets kanslibyrå. Förslaget härom bifalles alltså. Riksdagen kan

vidare ansluta sig till vad departementschefen anfört i fråga örn tredje sektionen

inom byrån och har alltså icke något att invända mot att vikariatslön

i 26 lönegraden beredes den tjänsteman, åt vilken uppdrages att förestå handläggningen

av ärenden, som nu ankomma på nämnda sektion. Även övriga

föreslagna personalförändringar inom kanslibyrån synas vara tillfyllest motiverade,

varför desamma godtagits av riksdagen.

Förste byråsekreterartjänsten å kameralbyrån synes riksdagen böra i likhet

med motsvarande befattningar inom kanslibyrån uppföras på ordinarie stat.

Någon omändring av befattningen till en byrådirektörstjänst bör alltså icke

ifrågakomma. Riksdagen vill icke framställa någon erinran mot att inom

samma byrå inrättas en ny befattning för handläggning av budgetärenden.

Beträffande löneställningen för densamma torde lägre lönegrad

än 24 icke böra ifrågasättas. Däremot finner riksdagen det tveksamt,

huruvida, innan erfarenhet vunnits rörande tjänstens behövlighet i framtiden,

densamma redan nu bör uppföras på ordinarie stat. Även örn en viss

återhållsamhet härvidlag varit befogad vill riksdagen dock icke motsätta sig

Kungl. Maj:ts förslag, övriga föreslagna förändringar med avseende å personaluppsättningen

inom kameralbyrån hava godtagits av riksdagen.

Avvecklingen av den utav försvarsberedskapen föranledda ökade revisionsverksamheten

kommer givetvis att minska revisionsbyråns behov av personal.

Vissa av departementschefen förordade enligt riksdagens mening ändamålsenliga

organisationsförändringar torde möjliggöra en ytterligare begränsning

av byråns personal. De från angivna utgångspunkter verkställda behovsberäkningarna

har riksdagen ansett sig böra godkänna.

Med avseende å advokatfiskalskontoret medgiver riksdagen, att advokatfiskalsbefattningen,

nu i lönegrad Eo 28, i likhet med övriga år 1943 inrättade

nyckeltjänster inom civilförvaltningen uppföres på ordinarie stat.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad de avse i det föregående icke särskilt behandlade

detaljer i personalstaterna, hava icke givit riksdagen anledning till

särskilt uttalande. Detsamma gäller den av departementschefen verkställda

anslagsberäkningen.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels fastställt följande personalförteckning för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .................................................................. C 12

3 krigsråd .............................................................................. A 30

1 advokatfiskal ........................................................................ A 28

1 byrådirektör ........................................................................ A 28

3 förste byråsekreterare ......................................................... A 26

4 revisionskommissarier ......................................................... A 26

2 förste byråsekreterare ......................................................... A 24

2 kamrerare ........................................................................... A 24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagms skrivelse nr 865.

7

Befattning Lönegrad

1 pensionskamrerare ............................................................... A 24

5 byråsekreterare .................................................................. A 21

15 revisorer.............................................................................. A 21

1 kassör ................................................................................. A 15

2 kansliskrivare ..................................................................... All

6 kontorister ........................................................................... -A- 9

1 förste expeditionsvakt ......................................................... A 7

11 kanslibiträden ..................................................................... A ?

5 expeditionsvakter ............................................................... A 5

20 kontorsbiträden .................................................................. A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator ........................................................................... A 21

1 förrådsförman ..................................................................... A ?

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 biträdande advokatfiskal ...................................................... Eo 24

1 förste byråsekreterare ......................................................... E° ^4

2 förste revisorer .................................................................. ^4

1 biträdande kamrerare ............................................................ ^2

6 byråsekreterare .................................................................. ^o

5 revisorer ........................................................................... ®o 21,

dels godkänt följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

V t gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 545 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ...................................................... * 16 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............... » 750 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 8_200 000

Summa kronor 1 511 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ............................. kronor 11 000

Nettoutgift kronor 1 500 000;

dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

8:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 315 000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 365.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 11) att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

9:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 299 000

kronor.

Sedermera har Kungl Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 12) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 656 000 kronor.

Såsom departementschefen framhållit har i fråga om fortifikationsförvaltningens

personal i lägre tjänsteställning under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen

icke räknats med den ökning av ämbetsverkets fredsorganisation,

som betingats av genomförandet av 1942 års försvarsbeslut. Då ett

oavvisligt behov av ytterligare arbetskraft synes föreligga, har riksdagen icke

någon erinran att framställa mot att detta behov tillgodoses genom överförande

till förevarande anslag av personal i extra anställning eller arvodesanställd

personal, som avlönas av avvecklingsanslag. Riksdagen har heller icke

något att invända mot att överföringen sker i den omfattning, departementschefen

föreslagit.

Då den nya organisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen, som

kan bliva beslutad, förutsättes kunna träda i funktion redan den 1 juli 1947,

finner riksdagen i likhet med departementschefen, att med inrättandet av nya

ordinarie eller högre extra ordinarie tjänster bör anstå. Av departementschefen

föreslagna smärre jämkningar i den nuvarande organisationen har riksdagen

dock ansett sig böra godtaga, då desamma knappast kunna inverka på organisationsfrågan

i dess helhet.

Kostnaderna för avlönande av civil personal å befästningsbyrån och befästningsinspektionen

hava under beredskapstiden avförts å de anslag för befästningsändamål,

som anvisats å förskottsstat. Riksdagen medgiver på av

departementschefen anförda skäl, att dessa kostnader överföras till avlöningsanslaget.

Mot den för byrån föreslagna personaluppsättningen har riksdagen

icke haft något att invända.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 365. 9

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 61 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ......................................................... » 84 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 490 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. »_71 300

Summa kronor 706 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ............................................. kronor 50 800

Nettoutgift kronor 656 000;

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 656 000 kronor.

10:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1

bär Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 85 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 13) att till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Arméns fortifikationsförvaltning:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 185 000

kronor.

ll:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 14) att

dels besluta, att personalförteckningen för arméförvaltningen skall tills

vidare från och med budgetåret 1946/47 under rubriken Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än 20 upptaga av departementschefen angivna befattningar,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 1 060 000 kronor.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär en anslagshöjning av 613 000

kronor, vilken höjning till övervägande del hänför sig till överflyttning av

lönekostnader från sakanslag. Dylik överflyttning föreslås sålunda bland

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 365.

annat med avseende å personal inom tygavdelningens chefsexpedition. Då,

enligt vad i ärendet upplysts, denna personal fullgör göromål av sådan natur,

att de icke kunna sättas i direkt samband med den verksamhet, för vilken

visst eller vissa sakanslag anvisats, bifaller riksdagen förslaget i denna

del. Under punkten 5 har riksdagen medgivit en fastare reglering av anställningsvillkoren

för cheferna för arméns tygverkstäder och i sådant

syfte medgivit, att åt dessa befattningshavare beredes extra ordinarie anställning.

Detta medför en överflyttning av kostnader från sakanslag till

arméförvaltningens avlöningsanslag. Sedan riksdagen numera godkänt Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 80 framställda förslag angående arméns ingenjörpersonal,

komma ytterligare lönekostnader att härigenom överföras till sistnämnda

anslag.

Kostnaderna för biluttagningssektionen hava intill innevarande budgetår

behandlats såsom löpande beredskapskostnader och täckts från förskottsanslag.

Under budgetåret 1945/46 hava dessa kostnader tills vidare balanserats

å förskottstitel. Sektionens fredskostnader för nästa budgetår, uppskattade

till 80 000 kronor, har riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag ansett

sig böra beräkna under förevarande anslag.

Mot departementschefens förslag i fråga örn personaluppsättningen i övrigt

inom arméförvaltningen har riksdagen ej heller något att invända.

Åberopande det anförda -—- och under hänvisning till riksdagens skrivelse

nr 258 i anledning av Kungl. Maj:ts förberörda proposition nr 80 samt till

vad riksdagen ovan under punkt 5 anfört — får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

beslutat, att personalförteckningen för arméförvaltningen skall tills

vidare från och med budgetåret 1946/47 under rubriken Extra ordinarie

tjänstemän i högre lönegrad än 20 upptaga följande befattningar i nedan angivna

lönegrader:

1 verkstadschef .

3 ingenjörer ____

4 verkstadschefer

2 ingenjörer

7 verkstadschefer

5 ingenjörer ____

1 kamrerare

5 verkstadschefer

1 ingenjör .......

1 byråsekreterare

1 ingenjör ........

högst Eo 29

........ Eo 28''

högst Eo 28

........ Eo 26

högst Eo 26

........ Eo 24

........ Eo 24

högst Eo 24

........ Eo 22

........ Eo 21

.......Eo 21;

dels godkänt följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 365. 11

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 142 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ...................................................... » 286 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 650 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ »_175 000

Summa kronor 1 253 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 193 000

Nettoutgift kronor 1 060 000;

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat

ett förslagsanslag av 1 060 000 kronor.

12:o) Arméförvaltningen: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 310 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 15) att till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Arméförvaltningen: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

13:o) Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad till ämbetshusen å

Ladugårdsgärde. Med bifall till Kungl. Majlis i förberörda proposition nr

120 framställda förslag (punkt 16) har riksdagen till Anskaffning av inventarier

m. m. för tillbyggnad till ämbetshusen å Ladugårdsgärde för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

14:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 2 965 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 17) att

dels besluta, att i försvarsstabens personalförteckning ej mindre skall intagas

föreskrift därom, att en av beställningarna såsom regementsofficer i

lönegrad Oa 5 eller Oa 4 vid uppkommande ledighet skall tills vidare vakantsättas,

än även under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

20 skall uppföras en ingenjör vid fotoanstalten i lönegrad MEo 24,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,

med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1946/47,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 365.

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 4 200 000 kronor.

Vidare har riksdagen i förevarande sammanhang till behandling förehaft

de likalydande motionerna I: 272 och II: 425, vari hemställts, att ett tillfälligt

anslag till en stabsredaktörsbefattning i lönegrad MEx 23 beviljas att utgå

tills försvarskommitténs utredning angående formerna för försvarets ujjplysningsverksamhet

föranleder en slutgiltig prövning av detta ärende.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebära huvudsakligen provisoriska

förändringar i organisationen av försvarsstaben. Då desamma i stort sett

synas vara ägnade att medföra viss rationalisering inom staben, har riksdagen

med nedan nämnda undantag icke något att erinra mot förslagen i fråga.

Enligt 1942 års försvarsbeslut må marin- och flygavdelningama vid försvarsstaben

ingå i sektion allenast vid krigsorganisation. Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag innebär den avvikelsen från den i försvarsbeslutet angivna

organisationen av staben, att marin- och flygavdelningarna, den senare sammanslagen

med luftförsvarsavdelningen, skulle ingå i den för handläggning av

främst operativa frågor organiserade sektion I. I ärendet har framhållits att

vissa olägenheter kunna bliva en följd av att marin- och flygavdelningarna förlora

sin fristående ställning direkt under försvarsstabschefen, främst att den

omedelbara kontakten mellan denne och berörda avdelningschefer skulle kunna

gå förlorad ävensom att dessa avdelningschefers ställning såsom kontaktmän

mellan å ena sidan överbefälhavaren (försvarsstabschefen) och å den andra

respektive försvarsgrenschef (försvarsgrensstabschef) kunde tänkas bliva

rubbad. Riksdagen hyser farhågor för att olägenheter av denna art skola visa

sig så betydande, att en omorganisation av försvarsstaben i enlighet med förslaget

icke bör slutligt genomföras. Då emellertid Kungl. Maj:ts förslag allenast

innebär, att omorganisationen skulle försöksvis tillämpas under budgetåret

1946/47, har riksdagen, ehuru med tvekan, ansett sig kunna godtaga detsamma,

Riksdagen förutsätter, att frågan upptages till förnyat övervägande

i samband med prövningen av försvarsstabens medelsbehov för budgetåret

1947/48.

Då det såsom i ärendet framhållits i vissa fall kan befinnas lämpligt att

låta personal, som sysselsättes i underrättelsetjänst, tvärstanna i tjänst efter

uppnådd pensionsålder, må Kungl. Maj:t vid sådan beställningshavares pensionsavgång

medgiva en tillfällig utökning av antalet för pensionerad personal

avsedda befattningar med arvode enligt löneklass Oa 10, under förutsättning

dock att den genom pensionsavgången ledigblivande beställningen hålles

vakant.

Beträffande inrikesavdelningen och försvarsstabens fotoanstalt hava

organisationsförslagen icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.

Under beredskapstiden hava press- och filmavdelningen samt personalvårdsavdelningen

sammanförts till en sektion III med den förras avdelningschef såsom

sektionschef. Riksdagen har icke något att erinra mot att denna sektion

organiseras tills vidare i avvaktan på slutligt ställningstagande till försvars
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse nr 365.

stabens sammansättning, därest så kan ske inom den nuvarande personalorganisationens

ram. Ej heller har riksdagen något att invända mot att i

denna sektion försöksvis inrättas ett organ för ledningen av upplysningsverksamheten,

under förutsättning att några nya tjänster icke inrättas. I avvaktan

på slutligt ställningstagande till upplysningsorganets organisation

bör sålunda en av stabsredaktörerna vid press- och filmavdelningen få tills

vidare utnyttjas för upplysningsverksamheten. Departementschefen har förutsatt,

att den härigenom uppkomna tillfälliga vakansen inom nämnda avdelning

skulle fyllas genom kommendering dit av ytterligare en officer, riksdagen

vill emellertid framhålla, att den stabsredaktörsbefattning, varom här

är fråga, sedan år 1940 upprätthålles av en tillfälligt anställd stabsredaktör,

vilken såsom krigsplacerad uppbär från avvecklingsanslag utgående lön med

9 951 kronor, inberäknat rörligt tillägg och kristillägg. Med hänsyn ej minst

till rådande svårigheter att kunna fylla officerskadrerna synes riksdagen en

lämpligare anordning vara att i avvaktan på upplysningsorganets definitiva

utformning ifrågavarande extra stabsredaktör får upprätthålla förenämnda

befattning. Då vid den slutliga regleringen av upplysningsorganets personalorganisation

det icke torde böra ifrågasättas, att denna skall genomföras

genom eftersättande av den nuvarande presstjänsten, och sålunda även framdeles

två stabsredaktörsbefattningar böra ingå i press- och filmavdelningen,

synes det enligt riksdagens mening icke rationellt att för ett provisorium,

som icke bör sträcka sig över längre tid, avbryta anställningen för en befattningshavare,

vilken under sex år handhaft pressklipptjänsten. Riksdagen

finner sig därför böra i anledning av motionerna I: 272 och II: 425 medgiva,

att försvarsstabschefen bemyndigas att fortsättningsvis under nästa budgetår

anställa ifrågavarande extra stabsredaktör mot ett arvode av i ett för allt

10 551 kronor, inberäknat provisoriskt lönetillägg. Då dessa kostnader böra

belasta förevarande anslag har riksdagen beslutat höja anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal med, i avrundat tal, 10 000 kronor

till 225 000 kronor och anslagets slutsumma till 4 210 000 kronor.

Då behov synes föreligga av sakkunnigt biträde för bland annat översyn

och organisering av biblioteken har riksdagen medgivit, att en bibliotekariebefattning

inrättas. Riksdagen har icke något att invända mot att denna befattning

förenas med arvode motsvarande avlöning i lönegrad MEx 23.

Riksdagen delar departementschefens mening, att ytterligare befattningar

icke böra under nästa budgetår inrättas för militärassistenter vid länsstyrelserna,

och ansluter sig till vad departementschefen jämväl i övrigt föreslagit

under hithörande avsnitt.

Förslaget i fråga om försvarsstabens kontorspersonal innebär icke någon

personalutökning utan allenast smärre jämkningar, vilka riksdagen ansett sig

kunna godtaga. Riksdagen har emellertid under hand erfarit, att fyra enligt

Kungl. Maj:ts förslag till nyinrättande föreslagna kanslibiträdesbefattningar i

lönegrad MEo 7 avses att tillsättas med fyra vid staben anställda kontorsbiträden

i lönegrad A 4, vilka anmält sig såsom sökande till förstnämnda tjänster.

Dessa kontorsbiträden äro emellertid författningsenligt berättigade att under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 365.

tiden för förordnandet erhålla tjänstledighet å sina ordinarie befattningar,

varigenom envar av dem skulle komma att blockera två tjänster. Då samtidigt

föreslagits indragande av två befattningar i lönegrad MEo 4 och två

befattningar i lönegrad MEo 2, skulle följden bliva att antalet befattningar

för kontorspersonal vid staben i praktiken komme att minskas med fyra.

I anledning härav har riksdagen velat bereda Kungl. Majit möjlighet att

i angivna situation medgiva överskridande av den eljest maximerade

icke-ordinarieposten för avlöning till fyra extra ordinarie biträden, därav

två i MEo 4 och två i MEo 2. Härvid har nämnda anslagspost betecknats

förslagsvis samt försetts med anmärkning att densamma icke må utan Kungl.

Majits medgivande överskridas.

Såsom departementschefen erinrat kunna å försvarsväsendets radioanstalt

tjänstgörande befattningshavare försättas i disponibilitet, vilken anordning

dock hittills icke tillämpats. Denna undantagsställning har synts departementschefen

icke erforderlig, i varje fall icke såvitt avser lägre tjänstemän.

På sätt departementschefen förutsatt må Kungl. Majit meddela de begränsningar

med avseende å disponibilitetsinstitutets tillämpning, som kunna befinnas

påkallade.

Den verkställda beräkningen av radioanstaltens medelsbehov för nästa

budgetår har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i

anledning av Kungl. Majits förslag samt motionerna I: 272 och lii 425,

dels beslutat, att i försvarsstabens personalförteckning ej mindre skall intagas

föreskrift därom, att en av beställningarna såsom regementsofficer i

lönegrad Oa 5 eller Oa 4 vid uppkommande ledighet skall tills vidare vakantsättas

än även under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20 skall uppföras en ingenjör vid fotoanstalten i lönegrad MEo 24;

dels godkänt följande avlöryngsstat för försvarsstaben, med undantag av

försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 665 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis .................................. » 260 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis.............................................. » 27 000

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande

försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis .................. kronor 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis.................. » 33 000

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis____ » 25 000

d) Bidrag till automobilresor,/örs/a^m''.. » 17 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse nr 365.

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ........ kronor 30 000

f) Prisutjämningstillägg.................... » 19 000 kronor 414 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 225 000

Anm. Anslagsposten må icke utan Kungl. Majrts medgivande

överskridas.

6. Eörligt tillägg, förslagsvis ........................ »_174 000

Summa kronor 1 765 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................................... kronor 180 000

Nettoutgift kronor 1 585000;

dels och till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett

förslagsanslag av 4 210 000 kronor.

15:o) Försvarsstaben: Omkostnader. I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 645 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 18), att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Försvarsstaben: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

16:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 22) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av

72 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 19) att

dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,

vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som

genom Kungl. Majits beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943, den 2 juni

1944 och den 15 juni 1945 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43—-1945/46, samt

de särskilda föreskrifter, som kunde visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad

och organisation av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47,

ävensom bestämmelser örn fortsatt giltighet av den för budgetåret 1945/46

fastställda personalförteckningen för ordinarie tjänstemän, såvitt avser manskapsbeställningarna;
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse nr 365.

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret

1946/47;

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 200 000 kronor.

Under punkten 3 har riksdagen medgivit, att av departementschefen föreslagna

åtgärder i syfte att minska rekryteringsbehovet av kontraktsanställt

manskap vid armén må genomföras. Då emellertid såsom departementschefen

framhållit med hänsyn till det aktuella personalläget jämkningar inom ramen

för det totala antalet beställningar vid armén kunna visa sig erforderliga, medgiver

riksdagen, att gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid

armén må, såvitt avser manskapsbeställningarna, övergångsvis tillämpas jämväl

under nästa budgetår.

Med hänsyn till försvarsorganisationens år 1942 beslutade utbyggnad och

då värnpliktig personal icke i samma utsträckning som tidigare kan tagas i

anspråk för expeditionstjänst har ett ökat behov av kontors- och skrivbiträdespersonal

gjort sig gällande. Departementschefen har därför för nästa budgetår

föreslagit en avsevärd ökning av ifrågavarande personal. Mot de därvid

verkställda behovsberäkningarna har riksdagen icke haft något att erinra.

Innevarande års riksdags beslut örn anordnande av ett betydande antal nya

förrådslokaler för armén påverkar givetvis i hög grad behovet av förrådspersonal.

Departementschefens föreliggande förslag örn utökning av den för förrådsverksamheten

erforderliga personalen har riksdagen ansett sig kunna godtaga.

Departementschefen har förutsatt, att särskilda förrådsredogörare skulle

anställas å vissa förrådsorter i stället för förrådsmän. Förslaget, vilket beräknats

medföra betydande besparingar, har godtagits av riksdagen. Arvodet

tili förrådsredogörarna har ansetts böra fastställas till 660 kronor. Vidare har

för ersättningar till civil personal för biträde åt dessa redogörare räknats

med 600 kronor för varje ifrågakommande förrådsort. Utförda undersökningar

hava emellertid visat, att berörda arvoden möjligen på vissa orter

äro för låga för att få kvalificerad personal. Däremot är det icke osannolikt,

att arvodena kunna i vissa fall beräknas till lägre belopp. Riksdagen anser

därför, att arvodena icke böra fast bindas till angivna belopp, utan möjlighet

bör föreligga att jämka dem efter omständigheterna inom det sammanlagda

arvodesbeloppets ram. Det må ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser

härom.

Då den under beredskapstiden tillämpade anordningen med särskilda

assistenter såsom vederbörande förbandschefs egentliga organ för personalvårdsverksamheten

visat sig vara i stort sett lämplig, och då det, såsom

departementschefen framhållit, får anses vara av vikt att innan den framtida

personalvårdsorganisationen fastställes tillräckliga erfarenheter beträffande

assistenternas arbete under fredsförhållanden erhållas, har riksdagen funnit

sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag att den nuvarande provisoriska assistentorganisationen

får bestå även under nästa budgetår. Mot den verkställda

beräkningen av kostnaden härför har riksdagen icke funnit anledning till

erinran.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 865.

17

För att i görligaste mån avhjälpa den föreliggande avsevärdabristen på läkare

inom armén har departementschefen föreslagit ett återupplivande av den tidigare

tillämpade anordningen med fältläkarstipendiater. Enligt förslaget skulle

denna erhålla provisorisk karaktär samt avvecklas allteftersom facktjänstgöringsskyldiga

värnpliktiga läkare kunna ställas till förfogande. Riksdagen

finner det uppenbart, att extra ordinära åtgärder måste vidtagas för att icke

sjukvården inom armén skall äventyras. Det av departementschefen framlagda

förslaget härutinnan har riksdagen ansett sig kunna godtaga. Riksdagen

har heller icke haft något att erinra mot vad departementschefen föreslagit i

fråga örn tjänstgöringsskyldighet, anställningsform och ekonomiska förmåner

för fältläkarstipendiat liksom ej heller mot förslaget att denne efter viss

tjänstetid beredes möjlighet till inträde i fältläkarkårens reserv.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår må det ankomma

på Kungl. Majit att i samband med personalförteckningens fastställande eller

i annat sammanhang meddela beslut örn tidpunkten för nya beställningars

eller befattningars tillsättande.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört

i fråga örn fortsatt medgivande att, därest ledig kaptensbeställning icke

kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande

vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.

Yad Kungl. Majit i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag

har icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels för budgetåret 1946/47 fastställt de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,

vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen;

dels bemyndigat Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom

Kungl. Majits beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943, den 2 juni 1944 och

den 15 juni 1945 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43—1945/46, samt de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet

av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation

av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47, ävensom bestämmelser

örn fortsatt giltighet av den för budgetåret 1945/46 fastställda personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän, såvitt avser manskapsbeställningarna;

dels godkänt följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor 48 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis.................................................... » 5 900 000

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 14 sami. Nr 365.

1265 46 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrivelse nr 365.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ............................................ kronor 1 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 13 500 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis.................................. » 9 950 000

Summa kronor 78 600 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... kronor 4 400 000

Nettoutgift kronor 74200000;

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 74 200 000 kronor.

l7:o) Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majt under fjärde huvudtiteln (punkt 28) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 3 070 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 20) att till Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 3 070 000 kronor till civil

handräckningspersonal vid armén är beräknat för avlönande av 790 handräckningsmän,

därav 50 avsetts för remontskötare och återstoden huvudsakligen

för förrådstjänst. Kungl. Majit föreslår för nästa budgetår en medelsanvisning

under anslaget, som med 3 930 000 kronor överstiger anslaget för innevarande

budgetår. Antalet handräckningsmän av nyssnämnda kategorier har

därvid beräknats till 1 146, därav 57 remontskötare, varjämte räknats med visst

ytterligare övergångsvis föreliggande behov av handräckningsmän, sammanhängande

med det förhållandet att den avsedda rationaliseringen av truppförbanden

icke kan beräknas vara genomförd under budgetåret. Pörslaget i nu berörda

del, som innebär en anslagsökning med omkring 1 930 000 kronor, är till stor

del föranledd därav, att den militära personal, som står till förfogande för

handräckningstjänst, väsentligt minskat i antal till följd av de ändrade bestämmelserna

rörande uttagning av värnpliktiga i vapentjänst. Till det ökade

medelsbehovet bidrager, såsom av departementschefen framhållits, jämväl ett

under år 1945 slutet nytt specialavtal, enligt vilket till den civila handräckningspersonalen

numera utgå högre löneförmåner än som förutsatts vid kostnadsberäkningarna

för innevarande budgetår. Härtill kommer att det på här

förevarande — liksom på vissa andra områden inom försvaret — icke varit

möjligt att under beredskapstiden exakt beräkna behovet av personal för den

under beredskapen uppbyggda fredsorganisationen. Sedan Kungl. Majit

i propositionen 1945: 334 delgivit riksdagen vissa preliminära beräkningar

rörande det ytterligare behov av handräckningspersonal, som främst hade

sin grund i nyssnämnda förhållande, har riksdagen enligt i proposi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 365.

19

lionell framställt förslag förklarat sig icke vilja framställa någon erinran

mot att för tillgodoseende av detta personalbehov de förslagsanslag, som

härav kunde beröras, finge överskridas. Det av departementschefen för nästa

budgetår beräknade personalbehovet har riksdagen ansett sig böra godtaga,

därvid riksdagen emellertid i likhet med departementschefen förutsätter, att

det skall bliva möjligt att efter ytterligare prövning av behovet begränsa det

sålunda beräknade antalet handräckningsmän.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär vidare, att ett antal civila handräckningsmän

skulle anställas för utförande av eldargöromål vid försvarets

värmeanläggningar. Under beredskapstiden har detta personalbehov tillgodosetts

genom anställande av extra eldare med avlöning från förskottsanslag.

Anledningen härtill har, som departementschefen frai ihållit, närmast

varit att man velat undvika att hålla värnpliktiga inkallade i tjänst i större

utsträckning än som varit strängt nödvändigt. Anlitande av civil personal

i större omfattning för skötseln av värmeanläggningarna har emellertid på

grund av den förenämnda minskningen av antalet värnpliktiga i handräckningstjänst

beräknats erforderligt även efter återgång till fredsförhållanden.

I överensstämmelse med ett av statens organisationsnämnd framställt förslag

har departementschefen beräknat det erforderliga antalet civila handräckningsmän

för eldargöromål vid normalt bränsleläge till 376 för armén, 71 för

marinen och 107 för flygvapnet. Vidare har departementschefen med hänsyn

till att vedeldning ansetts bliva nödvändig även under nästa budgetår för

budgetåret räknat med anställande allenast för eldningssäsongen av civila

handräckningsmän till ett antal av 72, 17 och 51 för respektive armén, marinen

och flygvapnet. Härutöver har räknats med en ytterligare reserv av 26

man för hela försvaret, föranledd av att alla på grund av försvarsbeslutet

tillkommande anläggningar ännu icke färdigställts. Mot de av departementschefen

sålunda verkställda beräkningarna har riksdagen icke funnit anledning

till erinran. Årskostnaderna för den för armén beräknade civila eldarpersonalen

hava av departementschefen uppskattats till 1 950 000 kronor. De övergångsvis

för nästa budgetår erforderliga medlen för reservpersonal hava för

arméns del beräknats till 125 000 kronor, därvid tagits i beräkning den

för försvaret gemensamma reserven av 26 man. Jämväl dessa beräkningar har

riksdagen ansett sig kunna godtaga.

Åberopande det anförda får riksdagen, som i det följande under punkterna

21 och 24 anvisar erforderliga medel för marinen och flygvapnet, såvitt avser

nu förevarande punkt anmäla, att riksdagen till Armén: Avlöningar till civil

handräckningspersonat för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av

7 000 000 kronor.

18:o) Armén: Familjebidrag. I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Majit under

fjärde huvudtiteln (punkt 30) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 beräkna

ett förslagsanslag av 690 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse nr död.

riksdagen (punkt 21) att till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft motionen

II: 437, vari hemställts, att riksdagen i samband med anvisande av anslag för

budgetåret 1946/47 till familjebidrag måtte anvisa ett belopp av 50 000 kronor

för samma budgetår till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga

och deras familjer.

I den av riksdagen numera godkända propositionen nr 73 med förslag till

familjebidragsförordning förutsättes, att familjebidragen till de värnpliktigas

familjer skola utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder. Med anledning

härav har fråga nu uppkommit örn sättet för redovisningen av dessa

bidrag. Önskvärt vore givetvis, därest utgivna bidrag kunde redovisas med

hänsyn till vid vilken försvarsgren de värnpliktiga fullgöra sin tjänstgöring.

Detta skulle emellertid komma att medföra en betydligt ökad arbetsbörda för

nämnderna. Riksdagen finner därför i likhet med departementschefen en

lämplig anordning vara, att samtliga familjebidragskostnader i första hand

få belasta ett anslag — arméns — men att sedermera genom tillsynsmyndighetens

försorg avräkning äger rum i syfte att åvägabringa en fördelning av

kostnaderna på de olika försvarsgrenarna.

Familjebidragen för samtliga försvarsgrenar hava för nästa budgetår beräknats

till 6 450 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår

innebär en ökning med, i runt tal, 5 550 000 kronor. Denna ökning är, såsom

departementschefen framhållit, till en mindre del beroende på de nya familjebidragsbestämmelserna

men i huvudsak att hänföra till den omständigheten

att kostnadsberäkningarna tidigare med hänsyn till de under beredskapstiden

rådande förhållandena varit bristfälliga. Riksdagen har icke funnit något

vara att erinra mot de nu verkställda beräkningarna. I enlighet härmed

skulle anslaget till familjebidrag vid armén uppgå till 4 900 000 kronor.

Emellertid har i motionen 11:437 yrkats att ett belopp av 50 000 kronor

måtte anvisas till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga

och deras familjer. Riksdagen har funnit motionärernas förslag behjärtansvärt.

Såsom i motionen framhållits kunna nämligen hjälpbehov uppkomma,

vilka icke kunna tillgodoses inom ramen för familjebidragsförfattningarna,

och det synes riksdagen i likhet med motionärerna icke lämpligt,

att de värnpliktiga i dylika fall skola tvingas söka bidrag från fattigvården.

Ej heller kan det anses riktigt, att kommunerna skola belastas med kostnaderna

för den erforderliga hjälpen i dylika fall. Riksdagen har därför beslutat

bifalla det motionsvis väckta förslaget. Det för verksamheten såsom lämpligt

ansedda beloppet, 50 000 kronor, har synts riksdagen böra uppföras såsom en

särskilt anslagspost under arméns anslag till familjebidrag. Riksdagen förutsätter

emellertid, att vid budgetårets utgång uppkomna kostnader för utgivna

dylika bidrag då skola fördelas på de skilda försvarsgrenarnas anslag till

familjebidrag genom att på värnpliktiga vid marinen och flygvapnet belöpande

kostnader överföras till dessa anslag efter uppgift, som lämnas av tillsynsmyndigheten

i samma ordning som den vilken förutsatts skola gälla i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 865.

21

fråga om familjebidragskostnaderna. Det må ankomma på Kungl. Majit

att meddela de erforderliga föreskrifterna härför liksom också att besluta,

huruvida den särskilda hjälpverksamheten skall omhänderhavas av tillsynsmyndigheten

för familj ebidragsverksamheten i samråd med familj ebidragsnämnderna

eller liksom under beredskapstiden ankomma på rikets landshövdingar.

Med hänsyn till vad riksdagen sålunda anfört har riksdagen funnit sig böra

för nästa budgetår under arméns anslag till familjebidrag anvisa ett, i förhållande

till Kungl. Majits förslag, med 50 000 kronor förhöjt belopp.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i

anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionen 11:437, till

Armén: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av

4 950 000 kronor.

19:o) Armén: Intagning av motorfordon och motorredskap. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 55) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Uttagning av

motorfordon och motorredskap för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 22) att till Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Armén: Uttagning av motorfordon

och motorr edskog för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 15 000

kronor.

20:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 75) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till

aktiv jjersonal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av

33 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 23) att

dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid

marinen, vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunde

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret

1946/47;

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 200 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse nr 365.

Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager — med undantag för

det fast anställda manskapet — i huvudsak de nya beställningar, som erfordras

för den planenliga utökningen av organisationen av flottan och kustartilleriet.

Riksdagen har icke funnit något att invända mot de tillämpade grunderna för

beräkning av ifrågavarande personalbehov och har därför beslutat fastställa

nämnda förteckning. Personalförteckningen för pensionerad personal i

arvodesbefattning, beträffande vilken förteckning allenast en mindre

jämkning förordats, har riksdagen likaledes godtagit. Den verkställda beräkningen

av medelsbehovet under anslagsposterna har icke givit riksdagen anledning

till särskilt uttalande.

Riksdagen lår slutligen hänvisa till vad riksdagen ovan anfört i vissa

frågor, som beröra flera försvarsgrenar.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels för budgetåret 1946/47 fastställt de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid

marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänt följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 22 800 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis .................................................. » 925 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis............................................ » 800 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 2 575 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................. » 3 700 000

Summa kronor 30 800 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 600 000

Nettoutgift kronor 30200000;

dels och till Marmén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 30 200 000 kronor.

21 :o) Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 24) att till Marinen: Avlöningar till civil

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 365. 23

handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

375 000 kronor.

Riksdagen, som hänvisar till vad riksdagen anfört vid behandlingen i det

föregående av arméns motsvarande anslag, får anmäla, att riksdagen till

Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47

anvisat ett förslagsanslag av 375 000 kronor.

22:o) Marinen: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 82) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Marinen: Familjebidrag för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 155 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 25) att till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen i det föregående under punkt 18 anfört,

får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag

till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag

av 800 000 kronor.

23:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr

1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 112) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av

26 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 26) att

dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet,

vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunde

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1946/47;

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 25 650 000 kronor.

De av departementschefen föreslagna ändringarna i flygvapnets personaluppsättning

äro —- med undantag av det fast anställda manskapet i huvudsak

föranledda av det planenliga genomförandet under budgetåret 1946/47 av

den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av flygvapnets organisation

under femårsperioden 1942/47, dock med de avvikelser, som betingas av 1943

och 1944 års riksdagars beslut rörande omorganisation av flygförvaltningen

respektive uppsättandet av Södertörns flygflottilj. I fråga örn inrättandet vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse nr 365.

flygvapnet av en särskild yrkesgren för stamflygförare av manskaps grad får

riksdagen hänvisa till sitt under punkten 3 gjorda uttalande i ämnet.

I enlighet nied de av 1945 års riksdag antagna grunderna för lönereglering

föi militär meteorologpersonal skola bland andra militärmeteorolog placeras

i lönegrad Ca 22, militärmeteorolog av 1. respektive 2. och 3. graden i lönegiaderna

MEo 20, respektive MEo 15 och MEo 13. I propositionen nr 240

till innevarande års riksdag angående vissa löneställnings- och ersättningsspörsmål

vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut lii. m. har

föreslagits bland annat, att med avseende å de civila meteorologerna statsmeteorolog

skulle uppflyttas till lönegrad A 23 och att begynnelselönen för

meteorolog skulle utgå enligt 15 lönegraden. Efter viss tids tjänstgöring

i sistnämnda lönegrad borde uppflyttning till högre lönegrad äga rum. Ställningstagandet

till frågan örn vilken eller vilka lönegrader, som därvid skulle

ifrågakomma, liksom till fragan örn tidsintervallerna mellan förekommande

uppflyttningar borde emellertid tills vidare anstå. Ifrågavarande proposition

har numera bifallits av riksdagen. Då det måste anses rättvist, att löneställningen

för den militära meteorologpersonalen överensstämmer med vad som

beslutats för motsvarande civila befattningshavare^, har riksdagen beslutat

vidtaga den ändringen i personalförteckningen, att militärmeteorolog uppflyttas

till lönegrad Ca 23. Beträffande övrig lägre meteorologpersonal torde

böra gälla vad i förenämnda proposition anförts i fråga örn motsvarande civila

personal. Det må ankomma på Kungl. Maj :t att härutinnan träffa avgörande.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och

befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten

ingående anslagsposterna.

Riksdagen får slutligen hänvisa till vad riksdagen ovan anfört i vissa

frågor, som beröra flera försvarsgrenar.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels med den ändringen att beställning för militärmeteorolog skall hänföras

till lönegraden Ca 23, för budgetåret 1946/47 fastställt de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen;

dels bemyndigat Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänt följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 17 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis .................................................. » 900 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 365.

25

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis............................................ kronor 425 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 4 600 000

5. Kör ligt tillägg, förslagsvis.................................. »_2 725 000

Summa kronor 26 350 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... kronor 700 000

Nettoutgift kronor 25650000;

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 25 650 000 kronor.

24:o) Flygvapnet: Avlöningar tili civil handräckningspersonal. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till Flygvapnet: Avlöningar till civil

handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

825 000 kronor.

Riksdagen, som hänvisar till vad riksdagen anfört vid behandlingen i det

föregående av arméns motsvarande anslag, får anmäla, att riksdagen till Flygvapnet:

Avlöningar till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47

anvisat ett förslagsanslag av 825 000 kronor.

25:o) Flygvapnet: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 118) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 28) att till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen i det föregående under punkt 18 anfört

får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag till

Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag

av 750 000 kronor.

26:o) Sjökarteverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 511 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 29) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

sjökarteverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 530 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse nr 365.

Vidare har riksdagen till behandling i förevarande sammanhang förehaft

dels de likalydande motionerna I: 271 och II: 423, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, dels att föreståndarna vid sjökarteverkets kontrollstationer

i Stockholm, Göteborg och Malmö må erhålla ordinarie anställning,

dels ock att dessa föreståndare må placeras i 23:e lönegraden;

dels motionen II: 421, vari hemställts, att riksdagen ville dels besluta lönegradsplaceringarna

vid sjökarteverket i enlighet med vissa av motionären

framställda förslag samt dels besluta öka sjökarteverkets avlöningsanslag för

budgetåret 1946/47 till 542 000 kronor;

dels ock motionen II: 422, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t ville hemställa örn utredning rörande sjökarteverkets organisation

i vissa i motionen berörda delar.

Den i motionen II: 421 gjorda framställningen innebär, såvitt nu är i fråga,

att befattningen som militärhydrograf skulle placeras i lönegrad A 24, att en

befattning som materialförvaltare i lönegrad A 15 skulle uppföras å sjökarteverkets

personalförteckning samt att förste ritarbefattningen å rättelse- och

reproduktionsdetaljen skulle placeras i lönegrad A 19 med tjänstebenämningen

kartograf.

Den i motionen II: 422 åsyftade utredningen skulle enligt motionären omfatta

följande frågor, nämligen dels huruvida icke sjökarteverkets kontrollstationer

borde sortera under kommerskollegium, dels huruvida icke den

kontrollstationsföreståndarna åliggande kompass- och lanternekontrollen

borde överföras till fartygsinspektionen, dels örn icke den jordmagnetiska avdelningen

vid sjökarteverket borde överföras till motsvarande organ vid

rikets allmänna kartverk, dels ock huruvida icke statsisbrytarverksamheten

borde överföras till sjökarteverket.

På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1945 års riksdag vissa organisationsändringar

inom sjökarteverket, bland annat innebärande ändrad avdelningsindelning.

Med anledning av 1944 års riksdags uttalande örn lämpligheten

av att vissa personalfrågor inom verket, som icke vore tillfredsställande ordnade,

gjordes till föremål för särskild översyn, har Kungl. Maj:t efter av särskilt

tillkallad utredningsman verkställd utredning i ämnet nu framlagt förslag

örn en mera allmän lönereglering för verkets personal. Riksdagen har

vid sin prövning av de framlagda förslagen ansett sig med vissa avvikelser

kunna godtaga desamma.

I motionen II: 422 hava framställts vissa förslag örn ändring av bestämmelserna

örn sjökarteverkets arbetsuppgifter. Sålunda har ifrågasatts huruvida

icke sjökarteverkets kontrollstationer borde sortera under kommerskollegium

och den föreståndarna för nämnda stationer åliggande kompass- och

lanternekontrollen under fartygsinspektionen samt örn icke den jordmagnetiska

avdelningen vid verket borde överföras till motsvarande organ vid rikets

allmänna kartverk. Däremot skulle enligt motionen statsisbrytarverksamheten

överföras till sjökarteverket. Utan att i sak taga ställning till lämpligheten

av de ifrågasatta anordningarna anser riksdagen emellertid de framställda

förslagen innehålla spörsmål, som torde vara förtjänta av att bliva

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 365. - *

föremål för närmare utredning. Därvid torde även böra undersökas, huruvida

icke lämpligen till lotsstyrelsen böra överflyttas arbetsuppgifter, som avses

i motionen. Riksdagen vill förorda, att utredning kommer till stånd rörande

nu berörda frågor.

Med anledning av vad i motionerna I: 271 och II: 423 anförts och riksdagen

i övrigt inhämtat rörande löneställningen för kontrollstationsförestandarna i

Stockholm, Göteborg och Malmö vill riksdagen ifrågasätta, huruvida icke behovet

av nämnda kontrollstationer får anses numera vara så konstant och

arbetet vid nämnda stationer innebära med hänsyn till sjöfartens säkerhet

ett sådant ansvar, att en fastare anställning och måhända en något förbättrad

löneställning än vad för närvarande är fallet borde beredas dem. Riksdagen

har dock icke nu velat besluta någon avvikelse från Kungl. Majis förslag

beträffande dessa befattningshavare men anser att även berörda spörsmål bör

bliva föremål för ytterligare övervägande. Riksdagen förutsätter, att resultatet

av denna förnyade översyn skall kunna föreläggas nästa års riksdag.

Beträffande den å nautiska avdelningen tjänstgörande assistent, som

handhar redigeringen av Underrättelser för sjöfarande, föreslås att denne befattningshavare

uppflyttas från lönegrad A 21 till lönegrad A 22 och erhåller

benämningen redaktör. Riksdagen anser förslaget välgrundat och godtager

detsamma.

I fråga örn den å sjökarteverkets stat nu uppförda befattningen såsom militärkartograf

i lönegrad A 21 föreslår departementschefen en till lönegrad

A 22 förhöjd löneställning, därvid tjänstebenämningen skulle ändras till militärhydrograf.

Riksdagen vill med anledning härav framhålla, att sjömätningsavdelningen

inom sjökarteverket är uppdelad på tre detaljer, nämligen allmänna

sjömätningsdetaljen och militära sjömätningsdetaljen, en var under

chefsskap av en från flottan kommenderad officer i lönegrad Oa 3 samt

militärkartografiska detaljen under chefsskap av militärkartografen. Enligt

de för sistnämnde befattningshavare fastställda kompetensfordringarna skall

han hava avlagt sjöofficersexamen eller examen såsom officer i flottans

reserv. Därest officer tjänstgör vid förvaltningsmyndighet äger han uppbära

särskilt förvaltningsarvode. Då lön för kapten tillika med nämnda arvode

överstiger befattningshavare i lönegrad A 22 tillkommande löneförmåner, har

riksdagen beslutat inplacera befattningen i närmast högre lönegrad eller

alltså A 23.

Å sjökarteverkets tekniska avdelning tjänstgör en fran flottan kommendeiad

flaggunderofficer å tvångsvis övergångsstat. Denne befattningshavare, som

alltsedan år 1929 varit inkallad till ständig tjänstgöring vid sjökarteverket,

tjänstgör under sommarmånaderna såsom mätningsförrättare och i övrigt såsom

materialförvaltare och arbetsledare för de till avdelningen hörande arbetarna.

Departementschefen har ansett sig icke för närvarande böra föreslå någon

ändring beträffande denna befattning. Riksdagen kan emellertid icke dela

denna departementschefens uppfattning. Framhållas må att materialförvaltaren

är avdelningsföreståndarens närmaste man och ansvarar i dennes frånvaro

för avdelningen. Med hänsyn härtill och till arten och omfattningen i övrigt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse nr 365.

av de arbetsuppgifter, som åligga materialförvaltare!!, anser riksdagen det till

fullo motiverat, att befattningen i fråga överföres till sjökarteverkets stat.

Härvid ansluter riksdagen sig alltså till vad såväl den särskilde utredningsmannen

som statskontoret och statens organisationsnämnd förordat i denna

fråga. Vidkommande löneställningen har riksdagen ansett sig böra inplacera

befattningen i lönegrad A 15, vilken löneställning jämväl förordats av utredningsmannen.

Riksdagen finner sig alltså kunna bifalla motionen II: 421

i här berörd del. Härvid bör givetvis tillses, att ifrågavarande befattningshavare

icke kommer att vid sidan av den nya lönen uppbära någon del av

övergångsstatslönen. I samband med tjänstens omreglering bör vidare det

särskilda arvode av 300 kronor, som nu utgår till nämnde flaggunderofficer

för handhavande av däcksuppbörden å sjökarteverkets fartyg under den tid

dessa icke äro på expedition, indragas.

Å vardera av sjökarteverkets rättelse- och reproduktionsdetalj och dess

originalritningsdetalj finnes för närvarande anställd bland andra en förste

ritare i lönegrad A 17. Enligt departementschefens förslag skulle förste ritaren

å originalritningsdetaljen uppflyttas till lönegrad Ä 19 med tjänstebenämningen

kartograf. Beträffande motsvarande befattning å rättelse- och reproduktionsdetaljen

föreslås icke annan ändring än att även denne — liksom

övriga ritare i 17:e och löre lönegraderna — skulle benämnas kartograf.

Riksdagen kan för sin del icke finna, att några nya omständigheter tillkommit,

som motivera att ur ansvarighetssynpunkt åtskillnad göres dessa ritare emellan.

Någon differentiering av befattningarna i fråga synes riksdagen följaktligen

icke böra ifrågakomma, utan bör åt deni beredas samma löneställning.

Härvid anser riksdagen sig kunna på goda grunder godtaga verksstyrelsens förslag,

att dessa båda ritare placeras i lönegrad A 18. I fråga örn den övriga

ntarpersonalens sammansättning och löneställning finner riksdagen sig böra

följa departementschefens förslag.

På grund av det anförda har riksdagen beslutat följande ändringar i den av

departementschefen förordade personalförteckningen för sjökarteverket. Militärhydrografen

uppflyttas från lönegraden A 22 till lönegraden A 23. En

kartograf i A 19 och en i A 17 utbytas mot två kartografbefattningar i lönegrad

A 18. Vidare har å personalförteckningen uppförts en befattning såsom materialförvaltare

i lönegrad A 15. Till följd härav har anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän ökats nied 6 000 kronor, anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, minskats med

300 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg ökats med 300 kronor. Anslagets

slutsumma kommer härigenom att ökas med 6 000 kronor till 536 000

kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen

I. anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen

II: 421

dels fastställt följande personalförteckning för sjökarteverket, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse nr 365.

Personalförteckning

Befattning

Lönegrad

Tjänstemän a ordinarie stat.

1 Överdirektör........................................................

...... C 8

1 byrådirektör.........................................................

...... A 28

2 byrådirektörer.......................................................

...... A 26

1 militärhydrograf ...................................................

...... A 23

1 statsgeodet ........................................................

...... A 23

2 statshydrografer....................................................

...... A 23

1 ingenjör .............................................................

...... A 22

1 redaktör .............................................................

...... A 22

1 kamrerare ..........................................................

...... A 20

2 kartografer..........................................................

...... A 18

1 förste gravör ......................................................

...... A 17

3 kartografer..........................................................

...... A 17

5 gravörer ............................................................

...... A 15

4 kartografer..........................................................

...... A 15

1 laborant ............................................................

...... A 15

1 materialförvaltare..................................................

...... A 15

1 tryckeriförman ....................................................

...... A 15

1 koppartryckare .....................................................

...... A 10

1 kontorist............................................................

...... A 9

1 förste expeditionsvakt ............................................

...... A 7

2 kanslibiträden.......................................................

...... A 7

3 ritbiträden..........................................................

...... A 7

1 expeditionsvakt ....................................................

...... A 5

1 kontorsbiträde......................................................

...... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 statshydrograf......................................................

...... Eo 23

1 assistent.............................................................

...... Eo 21

3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg och Malmö).. Eo 21;

dels godkänt följande avlöningsstat för sj ökarte verket, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit.......................................................... »

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. »

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ...................................... »

Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ »

Summa kronor

271 000

18 190

146 000

37 800

63 010

536 000;

dels oclc till Sjohar teverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett

förslagsanslag av 536 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse nr 365.

II. med bifall till motionen II: 422 samt i anledning av motionerna I: 271

och 11:423 anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredningar i

fråga örn ej mindre den framtida ställningen i organisatoriskt hänseende

rörande dels sjökarteverkets kontrollstationer och den föreståndarna för

nämnda stationer åliggande kompass- och lanternekontrollen, dels sjökarteverkets

jordmagnetiska avdelning, dels ock statsisbrytarverksamheten, än

även anställningsformen och löneställningen för föreståndarna för sjökarteverkets

kontrollstationer i Stockholm, Göteborg och Malmö.

27:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl. Majt

under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majt i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 30) att till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 239 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Sjökarteverket: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 239 000 kronor.

28:o) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majt under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket:

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret 1946/47 beräkna ett

reservationsanslag av 465 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majt i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 31) att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 kronor.

Beräkningen av medelsbehovet för fältarbeten till sjöss för nästa budgetår

har grundats på ett pris å motorbrännolja av 125 kronor per ton samt

ett kolpris av 65 kronor per ton. Denna beräkningsgrund har riksdagen ansett

sig böra godtaga. Därest emellertid drivmedelspriserna under budgetåret

skulle understiga denna nivå, bör, såsom departementschefen förutsatt,

anslagsposten ställas till förfogande allenast i den omfattning, som svarar

mot de under budgetåret gällande priserna. Då riksdagen jämväl i övrigt godtagit

den verkställda anslagsberäkningen samt icke funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen anfört i fråga örn anskaffning av och försök

med viss ekoradiomateriel, får riksdagen anmäla, att riksdagen till Sjökarteverket:

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret 1946/47

anvisat ett reservationsanslag av 430 000 kronor.

29:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 156) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt:

Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1946/47 beräkna ett

reservationsanslag av 470 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse nr 365.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 32) att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000

kronor.

Riksdagen får erinra, att riksdagen vid anvisande å tilläggsstat för innevarande

budgetår av medel för ifrågavarande ändamål framhöll angelägenheten

av att forskningsverksamheten på det militära området påskyndades så att

resultatet så långt möjligt vore kunde utnyttjas vid ställningstagande till

frågan örn försvarsorganisationens utformning för tiden efter den löpande

femårsperiodens utgång. Då den ifrågavarande forskningsverksamheten nu

kommit i gång och, såsom departementschefen framhållit, får anses vara av

den största betydelse vid planläggandet av försvarets organisation och utrustning

under de närmaste åren, har riksdagen funnit sig böra anvisa medel för

fortsatt forskningsverksamhet under nästa budgetår. Riksdagen, som intet

har att erinra mot storleken av det äskade anslaget, får anmäla, att riksdagen

till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor.

30:o) Försvarets socialbyrå: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 158) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 67 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 33) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

Försvarets socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för Försvarets

socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 104 000 kronor.

Riksdagen, som intet har att erinra mot att ifrågavarande byrå med hänsyn

till de ändrade arbetsuppgifterna för framtiden benämnes Försvarets

socialbyrå, har funnit sig kunna godtaga den av departementschefen föreslagna

personaluppsättningen för byrån. Jämväl förslaget örn inrättande inom

byrån av en särskild delegation för behandling av viktigare familjebidragsoch

värnpliktslåneärenden m. m. har godtagits av riksdagen. Det må därvid

såsom föreslagits ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser

rörande delegationens sammansättning och arbetsuppgifter. Mot de föreslagna

grunderna för arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning

åt ledamöterna i delegationen har riksdagen icke funnit något vara att invända.

Riksdagen anser det rimligt, att byråns chef så länge nu rådande onormala

arbetsbelastning föreligger får uppbära skäligt tilläggsarvode.

Då den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen icke givit

riksdagen anledning till erinran, får riksdagen under åberopande av det anförda

anmäla, att riksdagen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse nr 365.

dels fastställt följande personalförteckning för försvarets socialbyrå, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 chef ...................................................................... C 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste byråsekreterare.................................................. Eo 24

2 byråsekreterare.......................................................... Eo 21;

dels godkänt följande avlöningsstat för försvarets socialbyrå, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 14 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis.............................................. » 13 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 68 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 12 800

Summa kronor 108 300

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................................... kronor 4 300

Nettoutgift kronor 104 000;

dels ock till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat

ett förslagsanslag av 104 000 kronor.

31 :o) Försvarets socialbyrå: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 158) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 64 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 34) att till Försvarets socialbyrå: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

Riksdagen, som under närmast föregående punkt förklarat sig intet hava

att erinra mot att byrån från och med nästa budgetår benämnes försvarets

socialbyrå, har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen

av medelsbehovet under förevarande anslag. Riksdagen får anmäla, att

riksdagen till Försvarets socialbyrå: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisat

ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

32:o) Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 202) föreslagit riksdagen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 365.

33

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Skärmbildsundersökningar

av värnpliktiga m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett anslag av 61 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 35) att till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kronor.

Riksdagen är ense med departementschefen därom, att kostnaderna för den

skärmbildsundersökning av värnpliktiga, som avses äga rum under tiden för

inskrivningsförrättningarna och under tiden för de värnpliktigas inryckning

till första tjänstgöring, böra belasta försvarets anslag och att särskilt anslag

för ändamålet följaktligen bör anvisas under fjärde huvudtiteln. Mot departementschefens

beräkning av anslaget har riksdagen icke haft anledning till erinran

liksom ej heller mot förslaget att anslaget betecknas såsom förslagsanslag.

Härvid förutsätter riksdagen emellertid, i likhet med departementschefen,

att anslaget icke överskrides utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen till Skärmbildsundersökningar

av värnpliktiga m. fl. för budgetåret 1946/47 anvisat ett

förslagsanslag av 180 000 kronor.

33:o) Kristillägg. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under fjärde

huvudtiteln (punkt 207) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Kristillägg för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 20 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 36) att till Kristillägg för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Kristillägg för budgetåret 1946/47

anvisat ett förslagsanslag av 20 000 000 kronor.

34:o) Provisoriskt lönetillägg. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 24 000 000.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 (punkt 37)

föreslagit riksdagen att

dels till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 24 000 000 kronor,

dels besluta, att under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslag till

anskaffning eller underhåll av materiel m. m., från vilka avlöningskostnader

utgå till befattningshavare, som äro berättigade till provisoriskt lönetillägg,

skola vara avsedda jämväl för dylikt tillägg,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 1 mars 1946 förordats medgiva överskridande

under budgetåret 1946/47 av genom riksdagens beslut maximerade anslag,

som nyss sagts.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sami. Nr 365.

1265 46 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse nr 365.

Såsom departementschefen framhållit avlönas ett stort antal icke-ordinarie

civila befattningshavare inom försvaret från sakanslag, vilka i flertalet fall

äro av reservationsanslags natur. Provisoriskt lönetillägg till denna personal

synes i ''enlighet med vad som förutsatts vid antagandet av grunderna för

dylikt tillägg under budgetåret 1946/47 böra utgå från de anslag, varifrån

avlöningen i övrigt bestrides. Riksdagen har därför i enlighet med departementschefens

förslag beslutat, att ifrågavarande anslag skola vara avsedda

jämväl för provisoriskt lönetillägg ävensom beslutat bemyndiga Kungl. Maj:t

att för ändamålet överskrida respektive anslag med högst belopp, motsvarande

sådant tillägg.

För provisoriskt lönetillägg till befattningshavare med avlöning från avlöningsanslag

har för nästa budgetår beräknats ett förslagsanslag av 24 000 000

kronor, därvid förutsatts, att kostnaderna för provisorisk löneförbättring till

personal med avlöning från avvecklingsanslag skulle bestridas från sistnämnda

anslag. Häremot har riksdagen icke funnit något vara att erinra.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen dels till

Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag

av 24 000 000 kronor, dels beslutat, att under riksstatens fjärde huvudtitel

uppförda anslag till anskaffning eller underhåll av materiel m. m.,

från vilka avlöningskostnader utgå till befattningshavare, som äro berättigade

till provisoriskt lönetillägg, skola vara avsedda jämväl för dylikt tillägg,

dels ock bemyndigat Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 1 mars 1946 förordats medgiva överskridande

under budgetåret 1946/47 av genom riksdagens beslut maximerade anslag,

sorn nyss sagts.

Stockholm den 26 juni 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.