Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarna jämte en i ämnet väckt motion.
1946-06-27 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1946:368, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarna jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 368.
7
Nr 368.
Godkänd av första kammaren den 27 juni 1946.
Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående anslag för budgetåret 1946/47
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarna
jämte en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 231.)
Till KONUNGEN.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkterna
3—6) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som
kunde bliva riksdagen förelagd, till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar
och Omkostnader samt till Vägförvaltningama: Avlöningar och Omkostnader
beräkna förslagsanslag med angivna belopp, att avräknas mot
automobilskattem edlén.
I propositionen nr 286 har Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 10 maj 1946, framlagt slutliga förslag i ämnet.
I motionen II: 548 har hemställts, att riksdagen vid behandling av propositionen
nr 286 måtte godkänna de ändringar i Kungl. Maj:ts förslag, vilka
föranledas av i motionen upptagna förslag lill personalorganisation för vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå samt inrättande av fyra hamnarbetsdistrikt.
I samband med vägväsendets förstatligande omorganiserades väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen delvis, varvid rätt betydande personalökningar
ko mm o till stånd. Vidare utvidgades den lokala organisationen avsevärt i
och med vägförvaltningarnas tillkomst. Under den korta tid, den nya organisationen
varit i funktion, har verksamheten på grund av krisförhållandena
varit i hög grad begränsad. Riksdagen har därför svårt att på grundval
av hittills vunna erfarenheter örn den statliga vägorganisationens arbete bedöma
behovet av att redan nu genomföra en så genomgripande omorganisation
som den nu föreslagna.
8
Riksdagens skrivelse nr 36S.
En jämförelse mellan den nuvarande och den föreslagna organisationen
av väg- och vattenbyggnadsverket visar följande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
mera permanenta personaluppsättning omfattar för närvarande
ca 330 befattningshavare. De årliga avlöningskostnaderna (inklusive rörligt
tillägg och kristillägg) för denna personal uppgå till ca 2 560 000 kronor,
varav en del hestrides av i avlöningsstaten upptagna belopp, en del genom
överskridande av icke-ordinarieposten och en del av sakanslag. Enligt Kungl.
Maj:ts förslag skulle motsvarande personaluppsättning i den nya organisationen
komma att omfatta ca 380 befattningshavare. Därjämte har beräknats
ett belopp av 30 000 kronor för tillfällig personalförstärkning å den
föreslagna byrån för vattenförsörjning och avlopp. De årliga avlöningskostnaderna
(inklusive rörligt tillägg och kristillägg) för den personal, som efter
omorganisationen skulle avlönas från avlöningsanslaget, uppgå till ca
3 054 000 kronor.
Tjänstemannapersonalen vid vägförvaltningarna jämte hamnarbetsavdelningarna,
distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp samt Falsterbokanalen
uppgår för närvarande till ett antal av ca 975, däri ej inräknat
platsbefäl, kontrollantpersonal samt personal för investeringsutredningen
och för annan extraordinär projekteringsverksamhet. Enligt nu föreliggande
förslag skulle motsvarande personaluppsättning efter omorganisationen
omfatta ca 1 060 befattningshavare, varjämte vissa belopp beräknats för
särskild, till antalet ej närmare preciserad personal, nämligen 265 000 kronor
för ökad vägprojektering i vägförvaltningarnas regi och 60 000 kronor
för utredningar rörande vattenförsörjning och avlopp. De årliga avlöningskostnaderna
(inklusive rörligt tillägg och kristillägg) för den personal, som
efter omorganisationen skulle avlönas från vägförvaltningarnas avlöningsanslag,
uppgå till ca 7 213 000 kronor jämfört med för närvarande ca
6 457 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en ökning av personalavlöningarna
för hela verket med i runt tal 14 procent. Med hänsyn till den förestående
ökningen av verkets arbetsuppgifter på grund av återgången till fredsförhållanden
samt de vidgade uppgifterna på det arbetsmarknadspolitiska
området torde en viss personalökning vara ofrånkomlig. Kostnadsökningar
torde även vara oundvikliga för en reglering av vissa personalgruppers anställningsförhållanden.
Riksdagen anser sig därför icke höra motsätta sig att
medel anvisas för att möjliggöra ett genomförande av Kungl. Maj:s förslag.
Med hänsyn till den tveksamhet, vilken kommit till uttryck i de avgivna utlåtandena
och som i vissa avseenden delas av riksdagen, samt storleken av
den kostnadsökning, som skulle följa med omorganisationen, anser dock
riksdagen att Kungl. Majit innan den nya organisationen träder i tillämpning
bör företaga en översyn av de i propositionen framlagda förslagen i syfte
att genomföra besparingar.
Den av departementschefen förordade organisationsformen för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen grundar sig på den s. k. horisontalprincipen, vilken
innebär att verksamheten fördelas efter arlen av de problem som före
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 36S.
9
komma. I enlighet härmed lia de nuvarande tekniska byråerna inom styrelsen,
efter förebild från den enskilda entreprenörsverksamheten, föreslagits
ersatta av tre utredningsbyråer, en konstruktionsbyrå och en byggnadsbyrå.
Betydande fördelar torde stå att vinna genom att likartade arbetsuppgifter på
detta sätt kunna inordnas under ett och samma organ inom styrelsen. En
förutsättning för att dessa fördelar skola kunna tillvaratagas torde emellertid
vara, att ett intimt samarbete äger rum mellan de byråer, som ha att ur
olika synpunkter behandla ett och samma ärende. Riksdagen vill i detta sammanhang
framhålla vikten av att arbetet icke försenas genom onödiga uppehåll
i ärendenas handläggning eller genom annan administrativ omgång.
Själva den administrativa indelningen får uppenbarligen icke heller utgöra
hinder för ett smidigt utnyttjande av personalen allt efter växlingarna i de
olika byråernas arbetsbörda. Såsom departementschefen framhållit torde
den horisontala organisationsformen ge en mera framskjuten plats i organisationen
åt utrednings- och planeringsuppgifterna. Detta innebär enligt riksdagens
mening en fördel, enär ett starkt behov föreligger av en mera ingående
behovsutredning rörande de kommunikationsanläggningar, som ankomma
på väg- och vattenbyggnadsverkets handläggning, samt ett klarläggande
av de olika företagens betydelse för de berörda bygderna och för näringslivet.
För att den nya organisationen skall bliva skickad att lösa dessa
uppgifter torde emellertid framför allt utredningsbyråerna böra utrustas
med — förutom tekniskt utbildad personal — tjänstemän med administrativ
eller ekonomisk utbildning och med erfarenhet i näringspolitiska frågor.
Även om det kan vara föremål för tvekan, huruvida icke arbetet även
vid en vertikal organisation skulle kunna anordnas lika effektivt som vid en
horisontell, har riksdagen funnit övervägande skäl tala för att den nya organisationen
uppbygges i huvudsak enligt de grunder som av departementschefen
förordats och har sålunda i princip bifallit Kungl. Maj:ts förslag
i förevarande del. Riksdagen förutsätter därvid, att de av riksdagen i det
föregående berörda spörsmålen vid organisationsarbetet ägnas särskild uppmärksamhet.
I motionen 11:548 har framlagts förslag till särskild personalorganisation
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå samt inrättande av fyra
hamnarbetsdistrikt. Förslaget utgår från en i huvudsak vertikal organisation
för behandlingen av hithörande ärenden. Riksdagen får i anslutning härtill
erinra om att enligt Kungl. Maj:ts förslag de för andra utredningsbyrån avsedda
arbetsuppgifterna helt skulle hänföra sig till den nuvarande hamnbyråns
verksamhetsområde. Härigenom ha hamnarbetsfrågorna på utrednings-
och planläggningsstadict erhållit en tämligen självständig ställning.
Hamnbyråns konstruktiva och byggande uppgifter skulle däremot helt inordnas
i konstruktionsbyrån och byggnadsbyrån. Riksdagen är icke beredd
alt i enlighet med motionärernas förslag besluta en särskild organisation för
hamnarbetena men anser alt dessa äro av en så speciell art att den härför
avsedda personalorganisationen kan och bör erhålla en så fristående .ställning
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Riksdagens skrivelse nr 368.
som möjligt tills vidare inom den nya organisationens ram. Enligt riksdagens
mening bör slutlig ställning till hamnarbetsorganisationens framtida gestaltning
icke nu tagas, utan denna fråga bör av Kungl. Majit upptagas till förnyad
prövning senast vid den tidpunkt då resultaten av pågående utredningar
på hamnbyggnadsväsendets område föreligga.
Vad angår frågan om en decentralisering av verksamheten inom väg- och
vattenbyggnadsverket ha de sakkunniga framlagt vissa förslag i sådan riktning.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat sig ämna i ökad omfattning
överlåta det slutliga avgörandet av ärendena till vägförvaltningarna
och departementschefen har för sin del ansett det vara möjligt att redan nu
i betydande omfattning överflytta ärendens avgörande till vägförvaltningarna.
Även riksdagen är av den meningen att de lokala myndigheterna böra
tilltros att i större utsträckning än hittills under eget ansvar driva verksamheten
inom sitt område. En överflyttning av ansvaret från styrelsen till dess
lokala organ torde bland annat kunna ifrågasättas i följande fall, vilka
icke i detalj berörts i propositionen. För närvarande är gränsen för vägförvaltningarnas
rätt att träffa omedelbart bindande avtal örn marklösen begränsad
till 200 kronor för varje särskilt fall. En höjning av denna gräns
torde kunna medföra arbetsbesparing och minskad tidsutdräkt i många fall
samt, genom att avtal omedelbart kan träffas, möjligen även öka markägarnas
villighet att träffa uppgörelser. Vad angår byggnadsverksamheten torde
förenklingar och tidsbesparing kunna uppnås genom en begränsning av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens granskning av de inom vägförvaltningama
upprättade byggnadsplanerna. Vissa inskränkningar torde även kunna
göras i fråga om avsyning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida
av vägarbeten, vilka utförts på entreprenad och enligt tillämpad praxis
under byggnadstiden stått under vägförvaltningens kontroll. Riksdagen har
med det anförda velat belysa möjligheterna för en ytterligare decentralisering
på nu ifrågavarande område, givetvis under den kontroll, som kan befinnas
erforderlig. Riksdagen förutsätter att dessa frågor av Kungl. Majit
ägnas fortsatt uppmärksamhet och att i samband därmed möjligheterna att
göra besparingar inom den centrala organisationen tillvaratagas.
I fråga om fördelningen av vissa anläggningsarbeten mellan egen regi och
entreprenad torde någon mera genomgripande ändring icke böra företagas
i förhållande till vad som av statsmakterna förutsattes i samband med
principbeslutet om vägförstatligandet. Riksdagen finner dock lämpligt, att
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i viss utsträckning upptar brobyggnadsverksamhet
i egen regi och har icke heller något att invända mot att vatten-
och avloppsledningsföretag utlämnas på entreprenad, där så kan anses
lämpligt. Någon inbördes begränsning av arbetena i egen regi och på
entreprenad till viss på förhand fixerad omfattning bör ej ske. Vid valet
mellan de olika arbetsformerna böra praktiska skäl vara avgörande. Vederbörlig
hänsyn bör givetvis tagas till att möjligast jämna sysselsättning
beredes arbetarna såväl inom den statliga vägorganisationen som inom entreprenörsväsendet.
Riksdagens skrivelse nr 368.
11
Förslaget till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsverket innefattar
jämväl förslag till ändrad anställningsform eller höjd löneställning för ett
stort antal befattningshavare. Även örn det i nuvarande läge måste anses
vanskligt att företaga en mera ingående lönereglering inom ett visst verk,
finner sig riksdagen i princip icke böra motsätta isig att så sker i detta fall,
med hänsyn till bl. a. behovet av en reglering av den mycket betydande arvodesavlönade
personalens anställningsförhållanden samt de ändrade och
nya uppgifter, som efter omorganisationen komma att åvila många befattningshavare.
På grund av den utveckling, som redan börjat och kan väntas
fortsätta under de närmaste åren på vägväsendets område, är det mycket
svårt att bedöma behovet av nya tjänster för vägorganisationen. Kungl.
Majit har därför också föreslagit att avlöningsstaternas delposter för avlöningar
till icke-ordinarie personal skola upptagas med beteckningen förslagsvis.
Häremot har riksdagen ej funnit anledning till erinran.
Inom verksledningen har Kungl. Majit föreslagit bland annat uppfattning
av generaldirektören och chefen från C 13 till C 15 samt inrättande av en
befattning såsom överdirektör och souschef i C 11. Den sistnämnde skulle
ägna sig åt att i huvudsak sammanhålla det tekniska arbetet inom styrelsen.
Mot den föreslagna löneställningen för nämnda båda tjänstemän har
riksdagen ej funnit anledning lill erinran. Under hänvisning till vad riksdagen
i det föregående anfört rörande utrednings- och planläggningsverksamheten
inom styrelsen, vill riksdagen i detta sammanhang framhålla vikten av att
ekonomisk sakkunskap jämte den administrativa och tekniska blir representerad
i verksledningen. Mot vad departementschefen i övrigt anfört rörande
styrelsens personal har riksdagen intet att erinra.
Vad Kungl. Majit föreslagit rörande anställningsform och löneställning
för vägförvaltningarnas personal har ej givit riksdagen anledning till erinran.
Det är uppenbart att vissa svårigheter måste uppstå vid genomförandet av
en så omfattande omorganisation som denna. Detta gäller icke minst i fråga
örn placeringen av sådana tjänstemän, vilkas befattningar indragits. Riksdagen
vill emellertid uttala den förhoppningen att dessa svårigheter skola
kunna bemästras.
Departementschefen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till
väg- och vattenbyggnadsverkets avlöningar och omkostnader till sammanlagt
10 997 300 kronor, vilket innebär en ökning i jämförelse med innevarande
budgetår med 3 905 400 kronor. Såsom inledningsvis antytts hänför sig
denna ökning lill stor del till en överföring av kostnader från sakanslag.
Departementschefen har också förutsatt att vid bifall till Kungl. Majits förslag
vissa delar av anslagen lill Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder samt lill Bidrag lill anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
icke skulle tågås i anspråk. Någon ändring i grunderna för anslagens
avräkning mot automobilskattemedlen har departementschefen ansett sig
icke böra förorda. Mot de sålunda gjorda beräkningarna och departementschefens
uttalanden i övrigt har riksdagen intet ali erinra.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 368.
1 :o) godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 generaldirektör .............................................C 15
1 överdirektör och souschef ...................................G 11
1 överingenjör................................................ C 9
1 överingenjör ...............................................C 8
3 byråchefer .................................................C 6
1 förrådsdirektör .............................................C 6
3 överinspektörer ............................................ C 6
2 byrådirektörer .............................................. C 5
2 byråchefer ................................................ A 30
1 gatuinspektör .............................................. A 29
1 väginspektör ............................................... A 29
1 vägtrafikinspektör .......................................... A 29
4 byrådirektörer .............................................A 28
1 järnvägsinspektor .......................................... A 28
12 förste byråingenjörer .......................................A 26
1 förste byråingenjör (förste byråsekreterare) .................. A 26
3 förste byråsekreterare ...................................... A 26
1 förste byråsekreterare och ombudsman ........................ A 26
1 kamrerare .................................................A 26
1 revisionskommissarie ........................................ A 26
7 byråingenjörer .............................................A 24
3 förste byråsekreterare........................................ A 24
8 byråingenjörer .............................................A 21
3 byråsekreterare .............................................A 21
4 revisorer .................................................. A 21
1 förrådskontrollör ...........................................A 20
1 bokhållare .................................................A 17
4 -ingenjörer .................................................A 17
6 ritare ..................................................... A 15
2 förrådsmästare .............................................A 12
2 kansliskrivare .............................................. A 11
1 förste expeditionsvakt ...................................... A 7
9 kanslibiträden .............................................. A 7
3 expeditionsvakter ...........................................A 5
17 kontorsbiträden ............................................ A 4
Tjänsteman å övergångsstat:
1 byråchef
A 30
Riksdagens skrivelse nr 368.
13
Befattning
Extra ordinarie tjänstemän i högre 1 önegrad än
7 förste byråingenjörer ......................................
1 förste byråingenjör (förste byråsekreterare) ..................
15 byråingenjörer ............................................
1 förste aktuarie ......................... ..................
1 aktuarie ..................................................
35 byråingenjörer ............................................
4 byråsekreterare ...........................................
1 revisor ...................................................
Lönegrad
20:
Eo 26
Eo 26
Eo 24
Eo 24
Eo 21
Eo 21
Eo 21
Eo 21;
2:o) beslutat, att befattningarna såsom överdirektör och souschef i C 11,
överingenjör i C 9 och C 8, byråchef i C 6 samt överinspektör i C 6 skola tillsättas
medelst förordnande på viss tid;
3:o) godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med hudgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit........................
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis......
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................
Summa kronor
844 200
13 300
1 455 100
298 500
2 611 100;
4:o) godkänt följande personalförteckning för vägförvaltningarna:
Befattning
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat:
22 vägdirektörer
2 vägdirektörer
5 arbetschefer .
54 vägingenjörer . .
3 ingenjörer
24 vägkamrerare .
26 ingenjörer
14 ingenjörer . . .
26 bokhållare . ..
54 övervägmästare
225 vägmästare . ..
24 ritare .......
22 vägkassörer .
2 kontorister . ..
22 kanslibiträden
Lönegrad
C 6
C 5
C 5
A 26
A 24
A 22
A 21
A 19
A 17
A 16
A 13
A 12
A 11
A 9
A 7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 368.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å övergångsstat:
2 vägingenjörer.............................................. A 28
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:
12 distriktsingenjörer ........................................ Eo 26
8 vägingenjörer ............................................ Eo 26
6 ingenjörer................................................ Eo 24
13 ingenjörer .............................................. Eo 21;
5:o) beslutat att befattningarna såsom arbetschef i C 5 skola tillsättas medelst
förordnande på viss tid;
6:o) godkänt följande avlöningsstat för vägförvaltningarna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 2 962 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .......... 2 536 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 742 400
Summa kronor 6 241 200;
7 :o) bemyndigat Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser, som
må erfordras i anledning av omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och vägförvaltningarna;
8:o) för budgetåret 1946/47 under sjätte huvudtiteln anvisat följande förslagsanslag,
nämligen
till Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen: Avlöningar____kronor 2 611 100,
därav 1 305 600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen;
till
Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen: Omkostnader . . » 740 000,
därav 370 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen;
till
Vägförvaltningarna: Avlöningar ................ » 6 241 200,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
samt
till Vägförvaltningarna: Omkostnader .............. > 1 405 000,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Stockholm den 27 juni 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
462621
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.