Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till arbetsmarknadens reglering m. m.
1946-06-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1946:451, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till arbetsmarknadens reglering m. m.
Dokumentets text
12
Riksdagens skrivelse nr 450—451.
nied hänsyn härtill ej beredd att anvisa medel till ändamålet med högre belopp
än 1 500 000 kronor och förutsätter att Kungl. Maj:t vidtager en mot nedsättningen
av anslagsbeloppet svarande begränsning av organisationen.
Vad angår behandlingen av hos allmänna säkerhetstjänsten kvarliggande
brev m. m., synes denna fråga böra bliva föremål för ytterligare överväganden,
varvid i främsta rummet de rättsliga synpunkterna böra närmare klarläggas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Kostnader till särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret
1946/47 under femte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1500 000
kronor.
Stockholm den 29 juni 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 451.
Godkänd av första kammaren den 29 juni 1946.
Godkänd av andra kammaren den 29 juni 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till
arbetsmarknadens reglering m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 239.)
Till Konungen.
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under femte huvudtiteln (punkterna
19—23) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1946/47 beräkna vissa anslag till arbetsmarknadens reglering
m. m., har Kungl. Majit i propositionen nr 293, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 17 maj 1946,
framlagt slutliga förslag i ämnet.
När arbetsmarknadssituationen kännetecknats av överskott på arbetskraft
ha de arbetsmarknadspolitiska strävandena syftat till att bereda de arbetslösa
sysselsättning eller i varje fall försörjning. Även i nuvarande läge kvarstår
detta problem, ehuru i begränsad omfattning. I en situation med allmän
knapphet på arbetskraft förekommer nämligen alltjämt att överskott uppstår
inom lokalt begränsade områden. Att överflytta den friställda arbetskraften
till underskottsområden är ibland förenat med svårigheter av olika slag. Den
kvardröjande arbetslösheten förklaras med att de arbetssökande alltid till en
mindre del utgöras av personer, vilka av olika anledningar äro svårplacerade
även vid högkonjunktur. Vidare är det ofta icke möjligt eller lämpligt att
Riksdagens skrivelse nr 451.
13
efter inträffad arbetslöshet omedelbart överflytta den arbetslöse till annat yrkesområde
eller anvisa honom arbete på annan ort än hemorten.
Uppmärksamheten Ilar emellertid i nuvarande situation särskilt måst inriktas
på uppgiften att tillgodose näringslivets behov av arbetskraft. Såsom
exempel på åtgärder i detta syfte har departementschefen i ovanberörda statsrådsprotokoll
den 17 maj 1946 omnämnt underlättande av arbetskraftens rörlighet,
fortsatt utjämning av sysselsättningen inom de säsongbetonade yrkena,
utnyttjande av de partiellt arbetsföra och vissa grupper av icke arbetande
kvinnor samt rationalisering av jordbruket. Det är enligt riksdagens mening
angeläget att de sålunda angivna utvägarna prövas för tillgodoseende av rådande
behov av arbetskraft.
Departementschefen har framhållit att genom snabbare rationalisering av
jordbruket den tidvis framträdande arbetskraftsbristen inom denna näringsgren
skulle minskas och industriens möjligheter att få tillskott av arbetskraft
skulle ökas. Enligt riksdagens mening har man att räkna med att den rådande
knappheten kommer att bestå under nästkommande budgetår. Jordbruket,
vars rationalisering på många håll hunnit mycket långt och som har att vidkännas
brist på arbetskraft även vid andra tider än sådd och skörd, lärer för
närvarande icke kunna förväntas lämna tillskott av arbetskraft till andra näringsgrenar.
På grund härav vill riksdagen understryka departementschefens
uttalande, att tillgodoseendet av arbetskraftsbehovet för jordbruket, liksom
även för skogsbruket, påkallar särskilda ansträngningar från arbetsmarknadsorganens
sida.
Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag örn jämkningar i gällande bestämmelser
örn statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader. Riksdagen
förutsätter därvid att den föreslagna differentieringen av den maximala årskostnaden
med hänsyn till kommunernas ekonomiska bärkraft icke kommer att
medföra nämnvärd ökning av det administrativa arbetet vid bidragens bestämmande.
Riksdagen bifaller jämväl förslaget om särskilt ortstillägg för arbetare, som
hänvisas till beredskapsarbete utom hemorten. Framhållas må att en tillämpning
av ett dylikt bidragssystem icke kommer att helt undanröja den olägenhet
för den enskilde, som är förenad med hänvisning till beredskapsarbete på
annan ort.
För närvarande pågår en utredning angående organisationen och utformningen
av de s. k. arkivarbetena. Departementschefen har meddelat, att i avbidan
på utredningens slutförande viss provisorisk löneförbättring övervägts
för arkivarbetare med försörjningsplikt. Till sådana arkivarbetare skulle utgå
familjetillägg, graderade efter försörjningsbördans storlek. Riksdagen har bereus
tillfälle att yttra sig i frågan innan beslut i ärendet fattas.
Riksdagen vill erinra, att frågan örn införande av särskilda familjetillägg
för arkivarbetare varit föremål för behandling av 1941 års riksdag. Riksdagen
uttalade därvid (skrivelse nr 436), att riksdagen icke kunnat undgå att
hysa betänkligheter mot att åstadkomma höjning av arkivarbetarnas löner genom
införande av familjelön, särskilt med hänsyn till de konsekvenser beträffande
lönesättningen vid andra med statsmedel understödda ärtsten, som därav
kunde befaras uppstå. Enligt riksdagens mening borde såvitt möjligt
samma lönesystem tillämpas vid arkivarbeten som vid andra arbeten, vilka anordnats
i arbetslöshetsbekämpande syfte.
Riksdagen vill icke motsätta sig att arkivarbetarna erhålla viss höjning av
gällande löneförmåner, men kan för sin del icke ansluta sig till förslaget, att
14
Riksdagens skrivelse nr 451—452.
de ifrågasatta lönetilläggen graderas såsom familjelön. I den mån lönetillägg
medgivas, böra dessa enligt riksdagens mening utgå med lika belopp utan avseende
å försörjningsbörda samt med högst det belopp, som föreslagits av de
inom arbetsmarknadskommissionen tillsatta särskilda sakkunniga.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn vattenavledningsföretaget Lyckebyån samt
företagarföreningar inom vissa län bifallas av riksdagen.
Ej heller ha Kungl. Maj:ts beräkningar av medelsbehovet givit riksdagen
anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1946/47 under femte
huvudtiteln anvisat dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlö
ningar
ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor, dels till Statens arbetsmarknadskommission
m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 850 000 kronor, dels
till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema: Avlöningar ett
förslagsanslag av 9 500 000 kronor, dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Omkostnader ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor,
dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag
av 22 000 000 kronor, dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.
Stockholm den 29 juni 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 452.
Godkänd av första kammaren den 29 jim! 1946.
Godkänd av andra kammaren den 29 juni 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioneri
angående framläggande för riksdagen av förslag till anläggande
av en storflygplats invid Stockholm m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 205.)
Till Konungen.
I de likalydande motionerna 1:123 och 11:232 har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag till anläggande
av en storflygplats invid Stockholm snarast måtte föreläggas årets riksdag.
Vidare här i de likalydande motionerna 1:124 och 11:231 hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit snarast
ville för riksdagen framlägga förslag örn anläggande av en storflygplats.
I årets statsverksproposition har chefen för kommunikationsdepartementet
vid anmälan av ärendena angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret
1946/47 under luftfartsfonden framhållit, att han icke vore beredd att utan
ytterligare utredning taga ställning till det av 1944 års flygplatsutredning
framlagda förslaget örn anläggande av en storflygplats. Då frågan om en yt
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.