Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-12-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:528, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 528.

1

Nr 528.

Godkänd av första kammaren den 10 december 1946.

Godkänd av andra kammaren den 10 december 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts

proposition angående allmän lönereglering för befattningshavare

i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 288.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 333 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 oktober 1946,

föreslagit riksdagen godkänna i nämnda statsrådsprotokoll framlagda grunder

för en allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst m. fl.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till behandling förehaft

de likalydande motionerna I: 373 och II: 565, i vilka hemställts, att

riksdagen måtte framhålla önskvärdheten av att översyn av det statliga lönesystemet

företages med kortare tidsmellanrum än hittills varit brukligt för att

möjliggöra en smidigare anpassning av statstjänstemännens löner till rådande

förhållanden.

Riksdagen vill inledningsvis erinra, att 1945 års lönekommitté, vars förslag

ligger till grund för Kungl. Maj:ts proposition, enligt direktiven ej endast

utgjort ett utredningsorgan utan även haft ställning såsom förhandlingsdelegation.

Dess uppgift i sistnämnda hänseende har varit att söka vid förhandlingar

med tjänstemännens huvudorganisationer komma fram till ett förslag,

som kunde anses godtagbart ur statens synpunkt och till vilket organisationerna

kunde ansluta sig. Beträffande förhandlingsresultatet i de frågor, som

nu underställts riksdagens prövning, har framhållits, att ehuru detsamma icke

överensstämmer med de krav, som från organisationernas sida framställts,

detsamma dock godtagits av organisationerna såsom 1''örhandlingsprodukt. Lönekommitténs

ledamöter, å andra sidan, ha vid förhandlingarna ansett sig

böra framgå på gemensam linje. I den mån de beträffande lönesystemets uppbyggnad

i princip hyst mot förslaget avvikande åsikter, exempelvis i fråga

om lönenivån, lönernas dyrortsgradering och dennas avveckling eller lönernas

rörlighet, lia de ansett delta icke böra hindra deras anslutning till det resultat

som kunnat uppnås vid förhandlingarna.

Bihang till riksdagens protokoll inia. U sami. Nr 628.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 528.

Det sagda innebär icke, att kommittén haft befogenhet träffa ett för statsmakterna

bindande avtal. Det bör understrykas, att statsmakterna äro obundna

av de överenskommelser med personalorganisationerna, som kommittén hai

ingått. Riksdagen vill emellertid framhålla, att ett resultat som uppnåtts vid

partsförhandlingar i och för sig är av väsenligt värde, som i möjligaste mån

anseus böra tillvaratagas vid statsmakternas slutliga ställningstagande i löneregleringsf

rågan. Skulle statsmakterna ha funnit sig nödsakade alt i något

mera väsentligt avseende fatta från förhandlingsresultatet avvikande beslut,

skulle detta även skapa en ogynnsam utgångspunkt för kommande förhandlingar

med organisationerna. Såsom propositionen visar, har Kungl. Maj.t vid

prövningen av kommittéförslaget följt detta utom i ett pär detaljfrågor av i

detta sammanhang underordnad betydelse. Riksdagen har vid prövningen av

frågan, om förslaget kan anses godtagbart, ansett sig böra utgå från den uppfattningen,

att en mera väsentlig avvikelse från detsamma skulle innebära en

vittgående åtgärd.

Principfrågan örn lönerna böra göras dyrortsgraderade även vid den blivande

löneregleringen, har varit föremål för ställningstagande från statsmakternas

sida vid förra årets riksdag i samband med frågan om förlängning av

hittillsvarande skattegruppering. Därvid har förordats, att en ortsdifferentiering

av lönerna skulle bibehållas, medan ställning däremot icke tagits till frågorna

örn antalet ortsgrupper och blivande lönespännvidd. I sistnämnda hänseenden

innebär det nu föreliggande förslaget, att antalet grupper minskas

från 9 till 5 och att även spännvidden mellan högsta och lägsta dyrort väsentligt

inknappas.

Då dyrortsgradering av lönerna har sin grund i levnadskostnadernas olika

höjd på skilda orter i landet, vore det önskligt att löneskillnaderna kunde

smidigt anpassas efter levnadskostnadsskillnaderna. Emellertid är en sadan

anpassning icke möjlig att genomföra. Olägenheterna med den stelhet som

måste känneteckna dyrortsgraderingen har i motionerna 1:373 och 11:565

ansetts böra minskas på det sätt, att översyn av det statliga lönesystemet

företages med kortare tidsmellanrum än hittills varit brukligt.

Riksdagen kan helt ansluta sig till syftet med detta förslag. Den relativa

prisutvecklingen på orter inom olika grupper på dyrortsskalan bör sålunda

enligt riksdagens mening uppmärksammas och en ny omprövning av lönegrupperingen

vidtagas, när förhållandena därtill föranleda. De tidsintervallei,

som böra tillämpas för dylika omprövningar, anser riksdagen böra få bero

bland annat av den ekonomiska utvecklingen. Örn tidpunkten lör nästa omprövning

anser sig riksdagen icke kunna göra något uttalande.

Övergång från bruttolön till nettolön innebär, att pa lönerna icke kommer

att göras avdrag såsom bidrag till kostnaderna för pensioneringen. Redan vid

lönesättningen bestämmes avlöningen alltså till det lägre belopp, som skall

uppbäras av tjänstemannen under hans tjänstetid och till vilket utan särskilt

kontantbidrag från tjänstemannens sida kommer en pensionsrätt. En nackdel

med nettolönesystemet är, att värdet av denna pensionsrätt icke framträder

i själva avlöningsbeloppen. Då nämnda system dock innebär avse
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 528.

3

värda förenklingar i tillämpningen, bifaller riksdagen förslaget om dess genomförande.

För att likväl värdet av pensionsrätten skall tydligt framstå

bör, såsom departementschefen framhållit, publicering ske av de belopp, som

framkomma då till nettolönerna läggas belopp, motsvarande befattningshavarnas

tänkta avgifter för viss del av pensionerna, bestämd under hänsynstagande

till vad på den allmänna arbetsmarknaden är brukligt i fråga örn

arbetsgivarnas och de anställdas avgifter.

Beloppen i de nya löneplanerna lia givetvis varit en huvudfråga under

förhandlingarna med personalorganisationerna. Riksdagen bar icke ansett sig

böra framställa erinran mot förhandlingsresultatet i denna del. Utöver lön

enligt löneplan böra tjänstemännen tillförsäkras rätt till viss kompensation

för stegring i de allmänna levnadskostnaderna genom bibehållande av ett

rörligt tillägg i det nya systemet. Förslaget örn rörligt tillägg innebär, bland

annat, att det högsta månatliga lönebelopp, å vilket sådant tillägg må beräknas,

höjes från 900 kronor till 1 200 kronor. Genom denna höjning kommer

ifrågavarande krontalsgräns (vilken nu infaller något över mittläget mellan

A-löneplanens belopp i 27 och 28 löneklasserna på I-ort) att ligga på ungefär

oförändrad plats i löneskalan. Riksdagen bifaller jämväl i detta hänseende

Kungl. Maj:ts förslag, vilket sammanfaller med den överenskommelse,

sorn träffats med personalorganisationerna.

I samband med ställningstagandet till frågan örn den nya lönenivån har

riksdagen övervägt vissa spörsmål örn de prestationer, för vilka lönerna skola

anses utgöra vederlag. Det har därvid närmast varit fråga örn socialpedagogiska

åtgärder, som komma att åvila exempelvis lärarpersonal i samband

med bambespisning. Riksdagen förutsätter, att dylika arbetsuppgifter icke

skola förenas med särskild gottgörelse eller särskilt lönetillägg.

Beträffande sjuklön innebär Kungl. Maj:ts förslag att sådan skall utgå

även sedan en allmän sjukförsäkring genomförts. Det belopp, som på grund

av försäkringen tillkommer tjänstemannen i form av sjukpenning (inklusive

eventuella tillägg), förutsättes skola avdragas å avlöningen eller inlevereras

till statsverket, varvid sjukavlöningen dock ansetts icke böra understiga summan

av sjukpenning och eventuella tillägg. Beträffande sjukvårdsförmånerna

innebär förhandlingsresultatet, att de förmåner av ifrågavarande slag, till

vilka tjänstemännen nu äro berättigade, skola utgå tills vidare. De förhandlande

parterna lia dock varit överens om att göra det uttalandet, att särskild

utredning i ämnet bör verkställas, sedan statsmakterna meddelat beslut örn

allmän sjukförsäkring och i god tid, innan bestämmelser därom träda i kraft,

samt att förhandlingar med tjänstemännens representanter härvid böra äga

rum. Vid utredningen har ansetts böra förutsättningslöst undersökas, huruvida

bestämmelserna örn den allmänna sjukförsäkringen skola inverka på

ifrågavarande tjänstemäns sjukvårdsförmåner samt, om så befinnes vara

fallet, vilka ändrade avlöningsbestämmelser som böra meddelas. Slutligen

innefattar överenskommelsen ett förslag om att bestämmelserna örn tjänstemännens

sjukvårdsförmåner liksom hittills skola tillhöra dem, beträffande

vilka tjänstemännen äro skyldiga underkasta sig ändring.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 528.

Den blivande sjukförsäkringsreformen kommer att medföra en allmän förbättring

av sjukvårdsförmåner för andra medborgargrupper. Detta kan emellertid

enligt riksdagens mening icke i och för sig utgöra anledning till att genom

avlöningsbestämmelser medgiva förbättring av de förmåner statstjänstemännen

redan nu åtnjuta. Det är en nackdel att icke spörsmålet örn statstjänstemännens

sjukvårdsförmåner efter reformens genomförande inbegripits

i den allmänna uppgörelsen med personalrepresentanterna. I frågans

nuvarande läge vill riksdagen icke göra erinran mot att utredning kummer

till stånd och att särskilda förhandlingar därvid förås med tjänstemännens

representanter på det sätt, varom de förhandlande parterna kommit överens.

I de hänseenden, riksdagen ej berört här ovan, har Kungl. Maj:ts förslag

ej givit anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag godkänt de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 oktober

1946 framlagda grunderna för en allmän lönereglering för befattningshavare

i statens tjänst m. fl.

Stockholm den 10 december 1946.

Med undersåtlig vördnad.

4U8949. Slockholm. Isaac Malcus ISoklryckeri-Aktiebolag, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.