Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående byggande av en storflygplats m. m.

1946-12-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:529, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående byggande av en storflygplats m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 5:29.

i

Xr 529.

Godkänd av första kammaren den 19 december 1946.

Godkänd av andra kammaren den 19 december 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående byggande av en storflygplats

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 307.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 379 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 15 november

1946, föreslagit riksdagen att dels besluta, att en storflygplats skall anläggas

vid Halmsjön, dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 såsom kapitalinvestering i luftfartsfonden anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Mark till landningsfält för flygplan 3 000 000 kronor,

till Belysningsanläggningar för luftfartsleder 100 000 kronor, till Radiofyrar

för luftfarten 200000 kronor samt till Byggande och förbättring av

flygplatser 9 500 000 kronor.

Innevarande års riksdag uttalade i sin skrivelse nr 452 i anledning av

väckta motioner angående framläggande för riksdagen av förslag till anläggande

av en storflygplats invid Stockholm m. m. att ett uppskjutande av ett

ställningstagande till frågan om en flygplats av interkontinentala mått syntes

för vårt land komma att innebära vittgående och måhända oreparabla

konsekvenser. Riksdagen ansåg därför, att ifrågavarande spörsmål borde snarast

möjligt bli föremål för statsmakternas prövning.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att principbeslut skall fattas örn byggande

av en storflygplats invid Stockholm och äskat för utbyggnadens påbörjande

erforderliga medel. Riksdagen vill uttala sin tillfredsställelse över att riksdagen

redan innevarande år bereus tillfälle taga ställning i denna betydelsefulla

fråga.

Redan i sin förenäinnda skrivelse gav riksdagen uttryck åt sin uppfattning

att konstaterad eller väntad utveckling i fråga örn användandet av större

flygplan typer syntes medföra att vårt land komme att bliva urståndsatt att

i full utsträckning upprätthålla sina internationella flygföl bindelser. Den av

departementschefen i förevarande proposition lämnade redogörelsen rörande

Bihang till riksdagens protokoll 1946. H sami. Nr 529.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 529.

den internationella utvecklingen i fråga om flygplantyperna har bestyrkt

riktigheten av denna uppfattning. Av redogörelsen framgår sålunda, att Bulltofta

och Torslanda flygplatser för närvarande icke kunna på ett tillfredsställande

sätt mottaga trafik av flygplan med större startvikt än omkring

12 ton och att Bromma flygplats icke utan allvarliga vådor för banorna kan

begagnas för plan med högre startvikt än omkring 33 ton. De svenska lufttrafikbolagen

(ABA och SILA) ha emellertid för att kunna hävda sig i den

internationella konkurrensen ansett sig böra komplettera sin maskinpark

med plan med startvikter upp mot omkring 60 ton. Det torde vara uppenbart

att läget för närvarande är sådant, att mer eller mindre provisoriska

åtgärder icke äro till fyllest för mottagande av den internationella flygtrafiken.

Enligt riksdagens mening är nu i själva verket fråga örn ett ställningstagande

för eller emot tidsenliga förbindelser i luften mellan Sverige och utlandet.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att riksdagen bemyndigat

Kungl. Maj:t ratificera vissa överenskommelser berörande den internationella

lufttrafiken. Enligt dessa förutsättes den internationella civilflygorganisationen

kunna göra erinringar och hänvändelser till vårt lands regering

i syfte att tillförsäkra den internationella flygtrafiken ur bland annat

flygsäkerhetsintresset tillfredsställande flygplatser inom landet.

Såsom departementschefen framhållit intager Sverige för närvarande en

framträdande plats bland de nationer som bedriva lufttrafik. Riksdagen delar

departementschefens uppfattning att en förutsättning för att vårt land i fortsättningen

skall kunna såväl hävda sig i den allt hårdare konkurrensen som

jämväl ytterligare utvidga och befästa sin ställning som luftfartsnation är

att markorganisationen utbygges i erforderlig omfattning och att, örn detta

ej sker, starka skäl tala för att Sveriges nuvarande ställning som luftfartsnation

kommer att helt förändras och helt eller delvis ga förlorad. En utveckling

i denna riktning skulle enligt riksdagens mening vara mycket beklaglig

och bör, därest ett förhindrande ligger inom möjligheternas gräns,

icke tillåtas.

Såsom tänkbara lösningar för avhjälpande av nuvarande brister med avseende

å flygplatsorganisationen kan ifrågasättas antingen en komplettering

av någon eller några av våra nuvarande större flygplatser eller anläggande av

ett nytt större fält. Verkställda utredningar beträffande Bromma flygplats

__ vilken är den flygplats som närmast varit ifrågasatt för utvidgning för

det åsyftade målet — ha givit vid handen att de erforderliga och möjliga

kompletteringsarbetena måste bliva av sådan storleksordning kostnaderna

ha beräknats till inemot 60 miljoner kronor — att de icke äro ekonomiskt

försvarbara och för övrigt icke tillräckliga för att åstadkomma en flygplats,

som fyller anspråken för den interkontinentala trafiken. Varken 1944 års

flygplatsutredning eller luftfartsstyrelsen har ansett sig kunna förorda en lösning

efter denna linje. Återstår då det andra alternativet, nämligen anläggandet

av en ny flygplats av tillräckliga dimensioner.

En lösning enligt nybyggnadsalternativet förutsätter betydande investeringar

från statens sida, enligt det nu föreliggande förslaget uppgående till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 529.

3

inemot 90 miljoner kronor. Det är uppenbart att vid frågans behandling de

rent statsekonomiska skälen måste tillmätas avgörande betydelse. Då riksdagen

under årets vårsession hade att fatta ståndpunkt till de inledningsvis berörda

motionerna förelåg icke material, ägnat att belysa den föreliggande

frågan från denna utgångspunkt. Den granskning av driftskalkylema för

landets flygplatser, som därefter företagits inom kommunikationsdepartementet

av de s. k. flygplatsekonomisakkunniga, möjliggör en viss överblick i

detta hänseende. De sakkunniga ha med utgångspunkt från vissa beräkningar

rörande trafikintensiteten år 1951 ansett en belastning av trafikinkomsterna

så småningom bliva möjlig med belopp motsvarande markorganisationens

nettokostnad efter anläggande av en storflygplats och komplettering av flygplatsnätet

i övrigt. Därvid har räknats med amortering och förräntning av

anläggningskapital med undantag för äldre, helt avskrivna anläggningar. Såsom

departementschefen understrukit bygger emellertid beräkningen på en

betydande höjning av trafikavgifterna, vilken måhända med hänsyn till internationella

förhållanden kan genomföras först successivt. Även om sålunda

de gjorda beräkningarna måste betraktas såsom i viss mån hypotetiska, torde

det vara uppenbart, att flyget redan nu och framgent kan i betydligt

större omfattning än hittills bidraga till markorganisationens kostnader. Riksdagen,

som delar departementschefens uppfattning att flyget i princip bör

betala alla med markorganisationen förenade kostnader, inberäknat kapitalkostnaderna,

har funnit att den förebragta utredningen väsentligen minskat

de betänkligheter som ur statsfinansiell synpunkt tidigare kunnat hysas mot

en investering av ifrågavarande storlek.

Ett anläggningsarbete av den storleksordning varom här är fråga kommer

uppenbarligen att ställa stora krav på arbets- och materielmarknaden.

I rådande situation måste därför även andra än rent statsfinansiella skäl

tillmätas betydelse. Behovet av förevarande arbeten måste ses mot bakgrunden

av andra investeringsobjekt. Icke minst torde under den närmaste framtiden

stora anspråk komma att ställas på en utbyggnad och förbättring av

det inre kommunikationsnätet. Riksdagens vederbörande utskott har funnit

det vara angeläget att från representanter för statens arbetsmarknadskommission

erhålla ett uttalande rörande möjligheterna att utan eftersättande

av arbeten av denna art genomföra storflygplatsens utbyggnad inom avsedd

tid. Därvid har erfarits, att någon svårighet att uppbringa den för innevarande

budgetår erforderliga arbetsstyrkan — högst 150 man _ icke

föreligger. Vad angår tiden efter den 1 juli 1947 är läget av naturliga skäl

mera svårbedömt. Av representanternas uttalanden har emellertid synts

framgå, att möjligheter komma att föreligga att även efter nämnda tid bemästra

situationen. På grundval av sålunda erhållna uppgifter bär riksdagen

funnit sig kunna räkna med att situationen på arbetsmarknaden, åtminstone

för den närmaste tiden, icke behöver lägga hinder i vägen för flygfältsprojcktets

realiserande. Departementschefen har emellertid ansett frågan

huruvida arbetskraft i förutsedd omfattning kan ställas till förfogande

icke nu kunna slutligt besvaras och funnit spörsmålet härom böra senare i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 529.

samband med sökande av arbetstillstånd göras till föremål för ingående utredning

och överväganden. Även riksdagen har funnit dylika överväganden,

särskilt i fall av en eventuell förändring av situationen å arbetsmarknaden,

vara på sin plats.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett ett ställningstagande

till frågan örn utbyggandet av civilflygets markorganisation icke utan olägenheter

kunna uppskjutas. Riksdagen delar sålunda helt departementschefens

uppfattning att man redan nu måste bestämma sig för att antingen med

i huvudsak de resurser, som vårt land äger, inrätta sig tor en förhållandevis

begränsad flygtrafik inom riket och till närbelägna länder, eller ock med

utnyttjande av vårt lands olika möjligheter söka befästa och ytterligare utvidga

vårt deltagande i världsluftfarten. Riksdagen har för sin del, därvid

hänsyn också tagits till resultatet av den nu verkställda ekonomiska utredningen,

funnit sig böra i princip godkänna förslaget örn markorganisationens

utbyggnad i en för jämväl interkontinental trafik erforderlig omfattning.

Kungl. Maj:t har i förevarande proposition framlagt förslag endast i fråga

om sådana åtgärder som avse att möjliggöra trafik med de tunga och lång''

väga planen. I sådant hänseende har föreslagits anläggande av en storflygplats

ävensom vissa kompletteringsarbeten å Bromma flygplats. Enligt riksdagens

mening skulle det hava varit av värde om mot bakgrunden av flygplatsekonomisakkunnigas

beräkningar redan i detta sammanhang en översikt

kunnat lämnas rörande de ekonomiska betingelserna för en fullständig

utbyggnad av markorganisationen enligt flygplatsutredningens ^byggnadsplan.

Riksdagen har redan (förenämnda skrivelse nr 452) uttalat som sin uppfattning

att en eventuell storflygplats bör förläggas till Stockholms närhet.

Det nu framlagda förslaget avser anläggande av en storflygplats vid Halmsjön

omkring 47 km norr örn Stockholm, räknat från Gustav Adolfs torg.

Riksdagen har funnit storflygplatsens förläggande till annan ort än Stockholm

eller dess närhet icke kunna komma i fråga.

Spörsmålet om platsval i Stockholms närhet har såsom departementschefen

framhållit varit föremål för långvariga och ingående överväganden. Sedan

åtskilliga platser undersökts men såsom olämpliga måst förkastas, synes

nu råda så gott som allmän enighet om att Halmsjön är den mest lämpliga

platsen. Riksdagens vederbörande utskott har vid besök å platsen informerats

om de i och för sig relativt goda tekniska förutsättningarna därstädes för

ett flygplatsbygge och att för flygverksamhetens bedrivande hinderlig bebyggelse

ej finnes, vilket även talar för platsens lämplighet. Riksdagen vill i

detta sammanhang framhålla angelägenheten av att frågan örn byggnadsverksamheten

omkring storflygplatsen redan från början ägnas vederbörlig

uppmärksamhet i syfte att på lång sikt tillvarataga flygets intressen av fri

inflygning till fältet. Vidare har erfarits att av hittills gjorda iakttagelser

framgått, att trakten vid Halmsjön är relativt fri från dimbildning. Mot

platsvalet talar givetvis det långa avståndet till Stockholm och nödvändigheten

att nedlägga betydande belopp på ordnandet av kommunikationerna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 529.

5

med huvudstaden. Emellertid ha såväl luftfartsstyrelsen som ledningen för

ABA och SILA funnit kommunikationerna, därest ifrågasatt omläggning av

Uppsalavägen kommer till stånd, bliva fullt godtagbara. Såsom departementschefen

framhållit lärer för övrigt något godtagbart alternativ till Halmsjöförslaget

icke kunna åstadkommas. Riksdagen har .sålunda funnit, att

storflygplatsen bör förläggas till Halmsjön.

Anläggningskostnaderna för Halmsjöförslaget beräknas uppgå till

78 700 000 kronor för en förslå och 8 000 000 kronor för en andra etapp.

Departementschefen har emellertid — under framhållande av osäkerheten

i kostnadsberäkningen och svårigheten att nu bedöma behovet av banlängder

— ansett att kostnadsramen varken kan eller bör nu slutligt fixeras.

Riksdagen delar denna uppfattning.

Bland kostnaderna för flygplatsen ha inräknats medel, inemot 2 700 000

kronor, för vägarbeten inom flygfältet, omläggning av vissa lokala vägar

och anläggande av väg från flygfältet till järnvägen Stockholm—Uppsala.

Kostnaderna för den omläggning av huvudvägen Stockholm—Uppsala, som

lärer bliva ofrånkomlig, ha däremot icke medtagits i kostnadsberäkningen

utan ha ansetts böra — då en omläggning förutsatts skola ske oavsett flygplatsens

tillkomst — i vanlig ordning bestridas av vägmedel. Riksdagen vill i

detta sammanhang erinra om de utomordentligt stora krav som inom överskådlig

tid torde komma att från olika landsändar resas på allmänna vägarbeten.

Tillkomsten av en storflygplats vid Halmsjön lärer komma att

aktualisera ett beslut örn Uppsalavägens ombyggnad och medföra att vägarbetena

komma att bedrivas i forcerad takt. Enligt riksdagens mening kan

det icke anses tillfredsställande alt till följd härav vägarbeten inom andra

delar av landet skola behöva med hänsyn till väganslagens begränsade storlek

skjutas åt sidan. Skäl synas därför tala för att i sinom tid å riksstaten

uppföra ett särskilt anslag för Uppsalavägens omläggning.

För innevarande budgetår har för markförvärv och flygfältsarbetenas påbörjande

äskats anslag om tillhopa 9 000 000 kronor. Riksdagen har inte

något att erinra mot anvisande av detta belopp.

I förevarande proposition har Kungl. Maj:t jämväl föreslagit anvisande av

medel för fortsatt utbyggnad av Bromma flygplats. Departementschefen har

i anslutning härtill givit uttryck åt sin principiella uppfattning att, därest

storflygplalsen beslutas, vid Bromma endast bör ifrågakomma sådana arbeten

som erfordras för att den inrikes och den europeiska trafiken skall

tillfredsställande kunna tillgodoses. Från denna utgångspunkt har departementschefen

ansett ifrågakommande arbeten böra hållas inom den ram

som angivits av flygplatsutredningen, omkring 10 400 000 kronor. Till följd

härav har ett av luftfartsstyrelsen framlagt medelsäskande å 3 000 000 kronor

icke nu upptagits. Kostnaderna för erforderliga kompletteringsarbeten

å Bromma flygplats komma enligt departementschefen alt uppgå till sammanlagt

11 640 000 kronor, därav 10 440 000 kronor för arbeten enligt flygplatsutrédningens

förslag, 600 000 kronor för vissa förbättringsarbeten samt

likaledes 600 000 kronor för vissa belysnings- och radioanläggningar. Av des
Bihang

till riksdagens protokoll IDAG. t A sami. Nr 52.9. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 529.

sa belopp böra enligt departementschefen tillhopa (3 300 000 + 100 000 +

200 000 —) 3 600 000 kronor anvisas å tilläggsstat. Häremot har riksdagen

icke något att erinra.

Riksdagen har i annat sammanhang (skrivelse nr 569) anmält, att riksdagen

godkänt det i förevarande proposition omnämnda avtalet mellan kronan

och Stockholms stad. I förevarande sammanhang bör anvisas 200 000 kronor

för gäldande av i avtalet stipulerad ersättning till staden.

Departementschefen har förordat, att ställning nu icke bör tagas till frågan

örn avskrivning av ifrågavarande investeringar i luftfartsfonden, utan

att därmed bör anstå i avbidan på närmare erfarenheter rörande flygtrafikens

utveckling och dess möjligheter att betala kapitalkostnaderna. Vad departementschefen

sålunda förordar har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att en storflygplats skall anläggas vid Halmsjön, dels

ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 såsom kapitalinvestering

i luftfartsfonden anvisat följande investeringsanslag, nämligen till

Mark till landningsfält för flygplan 3 000 000 kronor, till Belysningsanlåggningar

för luftfartsleder 100 000 kronor, till Radiofyrar för luftfarten 200 000

kronor samt till Byggande och förbättring av flygplatser 9 500 000 kronor.

Stockholm den 19 december 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

4G4S42

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.