Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av avgångsstat för befattningshavare vid polisoch åklagarväsendet.

1946-12-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:564, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av avgångsstat för befattningshavare vid polisoch åklagarväsendet.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 563—564.

å vissa lantarbetarbostadslån och lant arbetarbostadsbidrag, oaktat i kungörelsen

den 22 juni 1939 (nr 465) om dylika lån och bidrag föreskrivna förbindelser och

säkerhetshandlingar icke innehavas av styrelsen.

Stockholm den 18 december 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 564.

Godkänd av första kammaren den 19 december 1946.

Godkänd av andra kammaren den 19 december 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående inrättande av avgångsstat för befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet.

(Statsutskottets utlåtande nr 304.)

Till Konungen.

I propositionen nr 353 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 18 oktober 1946, framlagt

förslag angående inrättande av avgångsstat för befattningshavare vid polisoch

åklagarväsendet.

Såsom i propositionen framhållits är det av utomordentlig vikt med hänsyn

till den ställning ordningsmakten intager i samhället, att dess lojalitet och

pålitlighet icke behöver sättas i fråga. Det är ett framträdande önskemål, att

opålitliga element inom samhällets skyddsorgan skola kumla skiljas från tjänsteutövning.

Detsamma gäller fall då allvarliga anmärkningar kunna riktas

mot befattningshavares vid ordningsmakten enskilda vandel. I utredningen

ha exempel icke saknats på sådana brister i levernet hos polistjänstens utövare,

att vederbörandes fortsatta verksamhet som ordningens och säkerhetens

upprätthållare måste väcka anstöt, ehuru de icke ansetts kunna föranleda

avsked från tjänsten. Då gällande bestämmelser icke erbjuda tillräckliga

möjligheter att i fall av utomordentlig vikt skilja befattningshavare vid polisväsendet

från utövning av tjänsten, anser riksdagen i likhet med Kungl. Majit

att sådana möjligheter böra skapas.

Befattningshavare, som ehuru han icke enligt därom gällande bestämmelser

funnits böra dömas till avsked från tjänsten likväl bör av nu antydda

skäl skiljas från tjänstens utövning, skall enligt Kungl. Marits förslag överföras

på avgångsstat, varefter hans befattning skall i vanlig ordning kunna återbesättas

med ordinarie innehavare. Beslut örn förande på avgångsstat skall

meddelas av Kungl. Maj :t Givetvis bör ett sådant beslut föregås av en omsorgsfull

utredning och befattningshavaren i fråga beredas tillfälle yttra sig

över vad som anförts till stöd för den ifrågasatta åtgärden. Beträffande de

förutsättningar som skola utgöra grund för överförande på avgångsstat god

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 564.

11

tager riksdagen Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen utgår i likhet med föredragande

statsrådet från, att ett sådant överförande endast skall förekomma, när

ett verkligt behov därav föreligger och såsom en sista utväg, då önskat resultat

icke kan nås genom att befattningshavaren flyttas till annan lämplig befattning

eller i vanlig ordning skiljes från tjänsten.

Den nya bestämmelsen i civila avlöningsreglementet örn skyldighet att övergå

på avgångsstat mot åtnjutande av avlöning enligt grunder, som bestämmas

av Kungl. Majit och riksdagen, avser statliga befattningshavare vid polisväsendet

(landsfogdarna, landsfiskalerna och dem som tillhöra poliskåren i Boden),

vilka utnämnas efter avgångsstat ens inrättande. De skola enligt förslaget

uppbära avlöning i form av ett avgångsarvode till så stort belopp att vad som

återstår efter vederbörliga pensionsavdrag närmast motsvarar tjänstepensionsunderlaget

för befattningen i fråga. De sålunda föreslagna arvodena, på vilka

skola utgå rörligt tillägg och kristillägg, måste riksdagen finna mycket förmånliga,

särskilt vid jämförelse med de snäva bestämmelser som i allmänhet

gälla för tjänstemäns rätt att avgå med förtidspension, vilken rätt är förenad

med viss minskning av pensionsbeloppet under tiden till pensionsålderns inträde.

Vad nu sagts örn de statliga avgångsarvodena gäller även de föreslagna bestämmelserna

örn statsbidrag till avlöning åt kommunal tjänsteman på avgångsstat,

vilken utnämnts till tjänsten senast tre månader efter avgångsstatens

införande. Även dessa bestämmelser avse nämligen att tillförsäkra befattningshavaren

ett belopp, motsvarande vad han skolat uppbära, därest han avgått

med ålderspension i stället för att överföras på avgångsstat.

'' Det skulle enligt riksdagens mening vara mera tilltalande, örn avgångsarvodet

kunde avvägas under hänsynstagande till anledningen i varje särskilt fall till

överförandet på avgångsstat. På grund av svårigheten att finna objektiva bedömningsgrunder

för en sådan avvägning har riksdagen ansett Kungl. Majits

förslag böra för närvarande godtagas i vad detsamma avser såväl statliga som

kommunala befattningshavare. Riksdagen förutsätter dock, att bestämmelserna

örn avgångsarvodets belopp göras till föremål för ytterligare överväganden,

vid vilka det av riksdagen uttalade önskemålet bör tagas under beaktande.

Spörsmålet om avlöningsförmåner till statliga och kommunala befattningshavare

på avgångsstat, vilka utnämnts före ovannämnda tider, är huvudsakligen

en rättslig bedömningsfråga. Vad i propositionen anförts i detta ämne föranleder

ej erinran från riksdagens sida.

I de delar riksdagen ej särskilt berört här ovan har Kungl. Majlis förslag ej

givit riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag dels beslutat, att för befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet skall inrättas en avgångsstat enligt de grunder,

som angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 18 oktober 1946,

dels godkänt vid propositionen nr 353 fogat förslag till kungörelse om ändrad

lydelse av 52 § civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8), dels

bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i förenämnda

statsrådsprotokoll förordats utfärda erforderliga bestämmelser angående

avlöningsförmåner och tjänstgöringsskyldighet m. m. för statliga befattningshavare

som överföras å avgångsstaten, dels bemyndigat Kungl. Majit att förordna

örn sådan tillfällig ökning av antalet ordinarie statliga tjänster vid polisoch

åklagarväsendet, som kan föranledas av befattningshavares överföring på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 564—565.

avgångsstat, dels ock till Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid

polis- och åklagarväsendet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

under femte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

Stockholm den 19 december 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 565.

Godkänd av första kammaren den 19 december 1946.

Godkänd av andra kammaren den 19 december 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts yro*

position angående befrielse i vissa fall från skyldighet att

återbetala för mycket utbetalta löne- och pensionsbelopp.

(Statsutskottets utlåtande nr 305.)

Till Konungen.

I propositionen nr 375 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 25 oktober 1946, berett riksdagen

tillfälle att avgiva yttrande beträffande riktlinjerna för Kungl. Majits

prövning av frågor örn befrielse från skyldighet att återbetala löne- och pensionsbelopp,

som felaktigt utbetalats i strid mot under riksdagens medverkan

tillkomna bestämmelser.

Det stora antalet ärenden angående befrielse från återbetalningsskyldighet i

anledning av för mycket utbetalta löner och pensioner på försvarsdepartementets

föredragning torde sammanhänga med beredskapsförhållandena. Ehuru en

nedgång i antalet ärenden därför kan emotses, synes det likväl vara av praktiska

skäl erforderligt, att Kungl. Majit har en viss befogenhet att efter prövning

av omständigheterna i varje särskilt fall utan riksdagens hörande fatta beslut

om befrielse från sådan återbetalningsskyldighet. I anslutning till riksdagens

tidigare beslut angående bemyndigande för Kungl. Majit att avgöra frågor örn

avstående av fordringsrätt m. m. (rd. skr. 1945:155 och 1946: 310, punkt 1)

torde ärenden, vilka avse ett belopp överstigande 5 000 kronor böra underställas

riksdagen. Vad till statsrådsprotokollet anförts angående riktlinjerna i övrigt

för Kungl. Majits prövning synes kunna godtagas. Riksdagen vill dock

understryka vikten av att omständigheterna i varje särskilt fall bli föremål för

en omsorgsfull utredning och att återhållsamhet iakttages vid frågornas avgörande.

En redogörelse för meddelade beslut i ärenden, varom här är fråga, bör lämnas

riksdagen i likhet med vad som gäller för Kungl. Majits beslut i förenämnda

ärenden örn avstående av fordringsrätt.

Stockholm den 19 december 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.