Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner. l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar.

1946-05-03 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:6, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner. l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6

1

Nr 6.

Godkänd av första kammaren den 3 maj 1946.

Godkänd av andra kammaren den 3 maj 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande egentliga statsutgifter för budgetåret

1946147 under sjätte huvudtiteln, avseende

anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majis i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning

(punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1946) har riksdagen

dels fastställt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet:
-

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Kommunikationsdepartementet.

Personalförteckning.

Befattning.

Lönegrad.

Tjänstemän ä ordinarie stat.

1 statssekreterare ...................

1 expeditionschef ...................

1 byråchef för tekniska ärenden ...

3 kansliråd ...........................

3 förste kanslisekreterare ...........

C 10

C 8

C 6

A 30

A 26

A 26

A 21

A 15

A 7

A 7

A 5

A 4

1 förste byråingenjör .......

3 andre kanslisekreterare ...

1 registrator .............

1 förste expeditionsvakt.

2 kanslibiträden .........

2 expeditionsvakter .....

3 kontorsbiträdet! .......

Bihang till riksdagens protokoll löda. 14 sami. Nr (i.

886 86

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse nr 6.

Tjänsteman å övergångsstat
1

andre kanslisekreterare ................................................ A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 föredragande i regeringsrätten........................................ Eo 29

1 förste kanslisekreterare................................................ Eo 26

1 andre kanslisekreterare................................................ Eo 21;

dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen.................................... 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 191 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 86 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................................ 37 900

Summa kronor 339 800;

dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 339 800 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 200 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader. Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägforvaltningarna:

Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna

3—6) kommer riksdagen att framdeles meddela sina beslut.

4:o) De lokala vägnämnderna m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 7) har riksdagen till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret

1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 150 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

5:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen

till Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde

för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

6:o) Barmarksunderhållet. Kungl. Maj:t bär (punkt 9) föreslagit riksdagen

att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 73 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse nr 6.

Under senaste år har medelsanvisningen till vägändamål i hög grad begränsats.

Under det att för budgetåret 1939/40 beviljats anslag till vägväsendet till

belopp, som enligt nuvarande prisläge och med nuvarande bidragsbestämmelser

skulle motsvara omkring 216 miljoner kronor, ha exempelvis för innevarande

budgetår för angivna ändamål anvisats allenast 118 miljoner kronor.

Trots denna begränsade medelsanvisning lia utgifterna för vägväsendet under

krigsåren väsentligt överstigit under samma tid inflytande automobilskattemedel.

Bristen å specialbudgettiteln, som vid utgången av budgetåret 1944/45

uppgick till 291 miljoner kronor, har täckts över budgetutjämningsfonden.

Bristen har av chefen för finansdepartementet karakteriserats såsom ett förskott

av allmänna skattemedel till vägväsendets finansiering, vilket måste beaktas

vid den framtida bedömningen av denna.

För nästa budgetår beräknas avkastningen av automobilskattemedlen komma

att väsentligt öka. I den till förslaget till riksstat fogade specifikationen av

inkomsterna å driftbudgeten ha upptagits automobilskattemedel till ett belopp

av 180 miljoner kronor. Av statsfinansiella skäl och på grund av rådande

läge på arbetsmarknaden har förutsatts, att de anslag för budgetåret 1946/47,

vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, skola hållas inom ramen

för angivna belopp. Med hänsyn härtill har chefen för kommunikationsdepartementet

funnit sig böra nedsätta av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställda

medelsäskanden under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader med

omkring 4,5 miljoner kronor, därvid departementschefen utgått från att någon

egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden för nästa budgetår icke

skall äga rum. I förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår

innebär emellertid Kungl. Maj:ts förslag en ökning av medelsanvisningen

med inemot 60 miljoner kronor.

Det är uppenbart, att de senaste årens begränsade medelstillgång menligt

inverkat å vägväsendets standard. Såsom överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet

framhållit kan den standard i väghållningshänseende, som

upprätthållits under senare år, icke anses tillfyllest då vägtrafiken i en snar

framtid erhållit mer normal omfattning. Vidare har vägbyggnadsverksamheten

varit av mycket begränsad omfattning. En återhämtning av vad under krigsåren

måst eftersättas gör det därför ofrånkomligt, att ökade anslag till vägväsendet

anvisas. Riksdagen vill uttala sin tillfredsställelse över de betydande

anslagsökningar som innefattas i de av Kungl. Majit framlagda förslagen och

vilka ökningar innebära att i stort sett hela inkomsten av automobilskattemedlen

tages i anspråk för vägväsendet. Trots dessa ökningar kommer emellertid

enligt riksdagens mening medelstillgången under åtskilliga anslag att vara förhållandevis

knapp, och riksdagen finner därför förklarligt, att motionsvis

yrkanden framställts örn ökad medelsanvisning för olika ändamål. Riksdagen

har emellertid på av departementschefen anförda skäl funnit sig böra stanna

för att de anslag, som skola avräknas mot automobilskattemedlen, hållas inom

ramen för det belopp som för nästa budgetår beräknas inflyta. Härav följer,

att riksdagen vid behandlingen av berörda motioner icke funnit sig böra öka

visst anslag med mindre motsvarande minskning av annat anslag, som skall

avräknas mot automobilskattemedlen, befunnits möjlig och försvarlig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 6.

Vad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till

barmarksunderhållet innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning i förhållande

till det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget med icke

mindre än 19,4 miljoner kronor. Såsom motiv för ökningen har anförts icke

blott motortrafikens ökade omfattning utan även nödvändigheten att nu vidtaga

åtgärder för att återhämta vad som under krigsåren eftersatts med avseende

å vägunderhållet. Mot bakgrunden av överrevisorernas uttalande

rörande standarden å vägarna har riksdagen funnit den föreslagna höjningen

välbetänkt. Kiksdagen har förty bifallit Kungl. Maj:ts förslag. Vad departementschefen

anfört i fråga örn anslagets konstruktion och utnyttjande har

icke givit riksdagen anledning till erinran.

Enligt vad riksdagen inhämtat pågå för närvarande vissa undersökningar

inom väg- och vattenbyggnadsverket rörande möjligheterna att planera och

bedriva förekommande vägarbeten på ett sådant sätt, att möjligast jämna

sysselsättning av tillgänglig arbetskraft skall kunna ernås. Riksdagen vill uttala

sin tillfredsställelse över att detta spörsmål ägnas vederbörlig uppmärksamhet.

Enligt riksdagens mening synas i och med att underhållsanslagen

uppräknats större förutsättningar föreligga att komma till rätta med detta

problem.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen till

Barmarksunderhållet för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av

73 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Vinterväghållningen. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10)

har riksdagen till Vinterväghållningen för budgetåret 1946/47 anvisat ett

förslagsanslag av 14 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Projektering av vägar och broar. Riksdagen, som icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11), har till Projektering

av vägar och broar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av

800000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 12) föreslagit

riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna I: 86 och II: 154 har, såvitt nu är i fråga,

hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1946/47 dels till nyanläggning

av bygdevägar anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor, dels ock besluta

att av anslaget till nyanläggning av bygdevägar avsätta 600 000 kronor

för vägföretag inom skärgårdsområdena.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 125 och II: 233 hemställts,

att riksdagen måtte till nyanläggningar av bygdevägar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 9 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

5

I ytterligare två likalydande motioner, I: 126 och II: 234, har i i nu förevarande

avseende hemställts, att riksdagen måtte till nyanläggning av bygdevägar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor.

Slutligen har i motionen II: 123, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Såsom departementschefen framhållit förelåg redan vid krigsutbrottet en

eftersläpning i vad avser vägbyggnadsverksamheten. Den under kriget avsevärt

reducerade medelsanvisningen till vägväsendet har icke minst drabbat

ny- och ombyggnadsverksamheten. Det är sålunda uppenbart, att ett mycket

betydande, delvis återhållet behov av nya eller förbättrade vägförbindelser

föreligger.

Riksdagen har under tidigare år i olika sammanhang framhållit den stora

betydelse ett väl utvecklat vägväsende har för det svenska samhället. Vårt

vägnät — särskilt bygdevägarna i södra och mellersta Sveriges skogstrakter —

består emellertid, såsom också väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid anmälan

av medelsbehovet under anslaget till barmarksunderhållet framhållit, ännu

alltjämt till betydande del av vägar, som icke från början blivit byggda med

tanke på nutida krav på en kommunikationsled. Dessa vägar kännetecknas, framhåller

styrelsen, av dålig plansträckning, branta backar, inga eller ofullständiga

diken, förekomst av jordfasta stenar i vägbana och vägkanter, bebyggelser

och gärdesgårdar m. m. tätt inpå vägkanten, inga eller ofullständiga räcken

samt av för knappt dimensionerade och illa utförda vägtrummor. Vägarnas

bredd och bärighet är starkt varierande och oftast otillräcklig. Förekommande

broar äro av äldre typ och befinna sig ofta i dåligt skick.

Man nödgas sålunda konstatera, att en betydande del av det allmänna vägnätet

i riket och i synnerhet då bygdevägarna icke svara mot motortrafikens

krav. I och med en ytterligare utveckling av den tyngre fordonstrafiken

komma nu antydda brister att bliva än mer framträdande. Det

framstår såsom en angelägenhet av största vikt att dessa brister så snart förhållandena

det medgiva avhjälpas. Härtill kommer att landsbygdens befolknings

krav på förbättrade kommunikationer i och för sig måste betecknas

såsom synnerligen berättigade.

Kostnaderna för erforderliga förstärknings- och förbättringsarbeten av befintliga

bygdevägar samt för nyanläggning av dylika vägar komma uppenbarligen

att uppgå till mycket betydande belopp. Enbart för nyanläggning ha

i samband med upprättandet av investeringsplanerna kostnaderna för de mest

aktuella vägföretagen beräknats till omkring 80 miljoner kronor. Med hänsyn

till storleken av de medelsanvisningar varom här är fråga står det sålunda

klart, att utbyggnadsprogrammet för bygdevägarnas del måste omspänna en

relativt stor tidsrymd.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att ett återupptagande av

nybyggnadsverksamheten i förkrigstidens omfattning skulle betinga en medelsanvisning

under anslaget till nyanläggning av bygdevägar av 12 miljoner liro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 6.

lior. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa anslagen till vägväsendet

inom ramen för automobilskattemedlen har emellertid styrelsen funnit sig

böra begränsa sitt medelsäskande för nästa budgetår till 8 miljoner kronor.

Departementschefen åter har funnit en än ytterligare begränsning ofrånkomlig

och har för sin del förordat anvisande av ett anslag av 7,5 miljoner kronor.

Motionsvis ha yrkanden framställts örn höjning av anslaget till 8,o, 8,5, 9,o

respektive 9,5 miljoner kronor. En del motionärer hava därvid förutsatt, att

motsvarande minskning skall beslutas med avseende å andra anslag till vägväsendet,

exempelvis anslaget till byggande av huvudvägar.

Såsom riksdagen framhållit vid behandlingen av anslaget till barmarksunderhållet,

har riksdagen funnit sig böra ansluta sig till den principen, att

det sammanlagda beloppet av de anslag som skola avräknas mot automobilskattemedlen

för nästa budgetår hålles inom ramen för dessa medel. En

ökning från riksdagens sida i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

under nu förevarande eller annat anslag av angivna karaktär måste

därför kombineras med en motsvarande minskning på annat håll. Från

denna utgångspunkt har riksdagens behandling av Kungl. Majlis förslag i

fråga örn anslagen till vägväsendet närmast fått karaktären av ett övervägande

i anslutning till väckta motioner örn en ändrad fördelning av automobilskattemedlen

å de olika ändamålen. Riksdagen har därvidlag funnit önskemålen örn

en höjning av anslaget till nyanläggning av bygdevägar vara särskilt framträdande

och förtjäna beaktande. Av vad riksdagen nedan under punkten 20:o)

anför framgår, att riksdagen funnit en höjning jämväl av anslaget till stensättning

av vägar motiverad. Riksdagen har i anslutning till väckta motioner

funnit sig böra öka anslaget till nyanläggning av bygdevägar med

1,0 miljon kronor och anslaget till stensättning av vägar med 0,8 miljon

kronor. Häremot svarande minskning av övriga mot automobilskattemedlen

avräknade anslag har riksdagen funnit lämpligen böra drabba anslagen

till byggande av huvudvägar med 0,8 miljon kronor och till förstärkning

och förbättring av vägar med 1,0 miljon kronor. Riksdagen har därvid

fäst avseende vid att av Kungl. Majit förordad ökning i förhållande till

innevarande budgetår av anslaget till huvudvägar uppgått till jämförelsevis

stort belopp, 5,5 miljoner kronor, att en betydande reservation, omkring 10,o

miljoner kronor, förefanns å anslaget vid utgången av budgetåret 1944/45, ävensom,

beträffande förstärkningsanslaget, att detta nu för första gången uppföres

å riksstaten.

I likhet med departementschefen finner riksdagen skäl tala för att åtgärder

utan allt för långt dröjsmål vidtagas i syfte att åstadkomma förbättringar av

vägkommunikationerna i de skärgårdsområden som äro i särskilt behov därav.

Departementschefen har i sådant hänseende förordat, att av anslaget till nyanläggning

av bygdevägar ett belopp av 400 000 kronor avsättes för dylika

vägföretag. I de likalydande motionerna I: 86 och II: 154 har hemställts, att

av anslaget ett belopp av 600 000 kronor skall avsättas för ändamålet. Under

hänsynstagande till den av riksdagen vidtagna ökningen av nu ifrågavarande

anslag och under framhållande av de stora behoven av förbättringar på ifrågavarande

område har riksdagen ansett sig böra bifalla motionärernas förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6. 7

I förevarande sammanhang har riksdagen funnit anledning framhålla angelägenheten

av att fördelningen av anslag å vägföretag inom olika delar av

landet sker med utgångspunkt från vägföretagens inbördes angelägenhetsgrad.

Det bör således icke, såsom riksdagen tidigare framhållit, ifrågakomma, att

läget å arbetsmarknaden tillmätes avgörande betydelse vid prövningen av

vilka vägföretag, som med anlitande av de under sjätte huvudtiteln uppförda

anslagen skola komma till utförande. För de för arbetsmarknadens reglering

erforderliga vägföretagen böra enligt riksdagens mening å femte huvudtiteln

till bekämpande av arbetslösheten anvisade medel eller å allmän beredskapsstat

uppförda anslag tagas i anspråk.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna I: 86 och II: 154,

1:125 och II: 233, I: 126 och II: 234 samt II: 123, motionerna I: 86 och II: 154,

I: 126 och II: 234 samt II: 123 i vad de avse förevarande anslag, till Nyanläggning

av bygdevägar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av

8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 13) har riksdagen till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 3 300 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

II :o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit

riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 11 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under åberopande av vad riksdagen under punkten 9:o) anfört i fråga

örn medelsan visningen under förevarande anslag för nästa budgetår får riksdagen

anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till Byggande

av huvudvägar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 10 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen till Ombyggnad av bygdevägar

och ödebygdsvägar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av

5 700000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj: t har (punkt

16) föreslagit riksdagen, att till Förstärkning och förbättring av vägar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Under anslaget till Barmarksunderhållet Ira beräknats medel för möjliggörande

av sådana upprustningsåtgärder, som närmast ha karaktären av egentligt

vägunderhåll och vilka äro betingade av den under krigsåren begränsade

medelsanvisningen för underhåll sändamål. I förevarande sammanhang fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 6''.

lagt medelsäskande åter avser att möjliggöra avhjälpande av äldre bristfälligheter

och syfta mera allmänt till att åstadkomma en såsom önskvärd ansedd

höjning av vägarnas standard i de fall då ombyggnadsföretag i egentlig mening

icke kan ifrågakomma. Med hänsyn till att önskvärda ombyggnadsföretag

icke torde kunna inom överskådlig tid bringas till utförande har riksdagen

funnit förslaget örn utförande av här avsedda förbättringsarbeten ändamålsenligt,

varför riksdagen beslutat anvisa medel för ifrågavarande arbeten.

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit äro emellertid arbetena

av den omfattningen, att deras utförande måste fördelas på ett flertal budgetår.

Det årliga medelsbehovet sedan planeringsarbetet kommit igång har

styrelsen uppskattat till omkring 20 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47

har styrelsen äskat 8 miljoner kronor, vilket äskande departementschefen

biträtt.

Riksdagen har väl ansett en medelsanvisning i av Kungl. Majit föreslagen

omfattning i och för sig önskvärd. Av vad riksdagen under punkten 9:o) anfört

framgår emellertid, att riksdagen funnit vissa andra behov inom vägväsendet

vara av den angelägna karaktär, att de böra tillgodoses före här avsedda

förbättringsarbeten. I anslutning till berörda uttalande har riksdagen

ansett, att nu förevarande anslag bör upptagas å riksstaten till ett med 1 miljon

kronor nedsatt belopp, d. v. is. med 7 miljoner kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag,

till Förstärkning och förbättring av vägar för budgetåret 1946/47 anvisat

ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Vägbeläggningar. Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 17)

har riksdagen till Vägbeläggningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 4 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark

m. m. Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 18) har riksdagen till

Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m. för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

16:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Majit har (punkt

19) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1946''''47 anvisa ett förslagsanslag av 7 130 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta beräkning

av medelsbehovet under förevarande anslag har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

I sin berättelse för budgetåret 1944/45 ha överrevisorerna för väg- och

vattenbyggnadsväsendet framhållit, att revisorerna vid sina resor iakttagit,

att städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator på många håll

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse nr 6.

befunne sig i ett sämre skick än de vägar som omhänderliades av den statliga

vägorganisationen. Hevi sorenia lia med hänsyn till storleken av till underhållet

av städernas ifrågavarande trafikleder utgående statsbidrag ansett från

statens sida en förbättring av standarden med fog kunna krävas. Riksdagen

vill understryka detta revisorernas uttalande. Riksdagen finner i likhet med

överrevisorerna angeläget, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägnar frågan

vederbörlig uppmärksamhet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till Bidrag till underhåll av vägar och gator för budgetåret 1946/47 anvisat ett

förslagsanslag av 7 130 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl Majit har,

(punkt 21) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av enskilda

vägar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 215 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande

motionerna 1:54 och II: 100, vari hemställts, bland annat, att riksdagen

måtte besluta höja den allmänna bidragsprocenten rid byggande, iståndsättning

samt underhåll av enskild väg till 75 % samt den särskilda bidragsprocenten

vid betungande kostnader till 85 %, dels ock de likalydande motionerna

I: 128 och II: 321, vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla

att Kungl. Majit ville giva väg- och vattenbygnadsstyrelsen i egenskap av

central vägförvaltningsmyndighet sådana direktiv, att enskilda eller kommunala

väghållningsskyldiga i respektive län till självkostnadspris på begäran i

möjligaste mån måtte tillhandahållas dels erforderligt vägunderhållnings- och

nybyggnadsmaterial, dels ock såsom lån behövliga vägmaskiner och redskap

jämte skötare därtill.

I sin skrivelse nr 479 hemställde 1944 års riksdag hos Kungl. Majit om utredning

rörande bibehållande av rätten till statsbidrag även inom områden,

som läggas under stadsplan. Utredningen, vilken numera avslutats, synes enligt

vad departementschefen framhållit giva vid handen, att det icke kunde

anses befogat, att en väghållare, som beviljats statsbidrag för enskild väg,

skulle gå miste örn statsbidraget enbart av den anledningen att det område,

inom vilket vägen vore belägen, lades under stadsplan. Icke heller kunde det

anses tillfredsställande, att annan väghållare inom stadsplanelagt område

skulle vara utesluten från möjligheten att erhålla statsbidrag. Riksdagen vill

i anledning av vad sålunda framkommit medgiva att i enlighet med vad

departementschefen förordat erforderliga ändringar vidtagas i kungörelsen angående

statsbidrag till enskild väghållning för att bringa rättelse i angivna

otillfredsställande förhållanden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 6.

Departementschefen har vidare uttalat sig för en sådan ändring av 2 §

2 mom. sista stycket av bidragskungörelsen att i stycket angivet särskilt bidrag

må kunna utgå även då fråga är örn uppsättning eller iståndsättning av räcken.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Enligt

riksdagens mening bör emellertid statsbidrag enligt enahanda grunder

kunna utgå jämväl till kostnader för anskaffning och uppsättning av erforderliga

varningsmärken såsom vid järnvägskorsning eller vid enskild vägs anslutning

till huvudled. Riksdagen finner önskvärt att detta kommer till uttryck i

författningen.

I motionerna I: 54 och II: 100 har framförts förslag om höjning av den allmänna

bidragsprocenten vid byggande, iståndsättning och underhåll av enskild

väg till 75 % samt den särskilda bidragsprocenten vid betungande kostnader

till 85 %. Riksdagen vill i anledning härav erinra örn att den allmänna

bidragsprocenten till underhåll av enskilda vägar år 1944 höjts från 50 till

60 %, att bidragsprocenten till iståndsättning år 1945 höjts från 50 till 60 %

samt att den särskilda bidragsprocenten vid betungande väghållning höjts år

1944 från 60 till 70 % och år 1945 från 70 till 75 %. Även i fråga örn byggnadsbidragen

har en höjning ägt rum så sent som år 1945, nämligen från 50 till

60%, varjämte Kungl. Majit erhållit möjlighet att för särskilda fall bevilja

statsbidrag med högst 75 % av den beräknade kostnaden för företaget. Av

årets statsverksproposition framgår dessutom, att Kungl. Majit uppdragit åt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen gemensamt att verkställa

och till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande möjligheten att under

ekonomiskt rimliga former förbättra vägförbindelserna genom landets mera

avlägsna skogsområden ävensom andra i samfärdselhänseende missgynnade

bygder samt med förslag till de bestämmelser rörande bidrag till byggande av

enskilda vägar och i övrigt som på grundval av utredningen funnes erforderliga.

Under sådana förhållanden har riksdagen funnit sig icke för närvarande

böra vidtaga en ändring i av motionärerna angiven riktning. Riksdagen, som inhämtat,

att stadgandena om 75 % statsbidrag hittills endast i ringa omfattning

tillämpats, finner emellertid angeläget att frågan örn behovet av och formerna

för en ändring av statsbidragsgrunderna blir prövad i samband med nu pågående

utredning.

I motionerna 1: 128 och lii 321 har hemställts, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

måtte erhålla sådana direktiv, att enskilda eller kommunala

väghållningsskyldiga till självkostnadspris i möjligaste mån måtte tillhandahållas

dels erforderligt vägunderhållnings- och nybyggnadsmateriel, dels

ock såsom lån behövliga vägmaskiner och redskap jämte skötare därtill. Av

vad motionärerna anfört till stöd för sin hemställan framgår, att motionärerna

åsyfta dels att vägförvaltningarna skola åläggas att lämna biträde till enskild

eller kommunal väghållning, dels ock att taxorna för vägförvaltningarnas

tjänster skola fastställas så låga som möjligt. Riksdagen har inhämtat, att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppmärksamhet är fästad vid vad 1945

års riksdag anfört beträffande möjlighet för enskilda väghållare att erhålla

biträde i fråga om förhyrning av vägmaskiner och inköp av väglagnings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse nr 6.

ämnen. Vid sådant förhållande har riksdagen — som förutsätter att lämpliga

maskiner i erforderlig omfattning kunna tillhandahållas i nu angivet syfte och

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet

— funnit att ett åläggande i enlighet med motionärernas förslag icke synes

påkallat. Ett dylikt åläggande kan jämväl befaras få icke önskvärda verkningar

på de statliga vägarbetenas rationella bedrivande. Vad angår de av vägförvaltningarna

tillämpade taxorna synas emellertid skäl tala för att självkostnadsberäkningarna

göras till föremål för en översyn i syfte att nedbringa pålägget

för administration i vad detta hänför sig till de fasta administrationskostnaderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till Bidrag till underhåll av enskilda

vägar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av

3 215 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt

22) föreslagit riksdagen att till Byggande av enskilda vägar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 200 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling föreliaft dels motionen

II: 115, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära,

att det utredningsuppdrag, som genom Kungl. Majits beslut av den 11 maj

1945 givits åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt skogsstyrelsen, även

måtte omfatta utredning av de vägfrågor, som berörts i motionen, dels ock

motionen lii 140, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

måtte begära en snabb och allsidig utredning i frågan beträffande brobyggnader

å enskilda vägar.

Riksdagen anser att på sätt i motionen lii 115 hemställts frågan rörande ombyggnad

av vissa enskilda utfartsvägar i Övre Norrland m. m. bör utredas i

samband med den under föregående punkt omnämnda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och skogsstyrelsen gemensamt bedrivna utredningen. Vid

detta utredningsarbete synas även de i motionen lii 140 framförda synpunkterna

böra göras till föremål för övervägande.

Riksdagen, som i förevarande sammanhang velat framhålla angelägenheten

av att, sedan det visat sig huru automobilskattemedelsinkomsterna utveckla

sig, frågan örn en ytterligare höjning av förevarande anslag av Kungl. Majit

tages under övervägande, får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl.

Majits förslag, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 3 200 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

20:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit bär (punkt 23) föreslagit

riksdagen att till Stensättning av vägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

1 dc likalydande motionerna T: 87 och lii 152 har hemställts, att för ända
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse nr 6.

målet måtte för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 3 000 000

kronor.

Gatstenstillverkning för statens räkning har under senaste tioårsperiod

bedrivits i betydande omfattning. Medel för stensättning av vägar ha emellertid

icke anvisats i samma takt. De statliga stenlagren äro därför tämligen

stora; lagerbehållningen den 1 juli 1946 har beräknats till omkring 1 700 000

m2 smågatsten.

Såsom motionärerna framhållit äro för närvarande vägar å landsbygden till

en sammanlagd längd av över 200 km utbyggda och färdigställda för stensättning.

Kostnaden för stensättning av denna väglängd har beräknats till 14,o

miljoner kronor.

Riksdagen delar motionärernas uppfattning örn angelägenheten att utnyttja

de statliga stenlagren för tillgodoseende av de mest trängande behoven av

bättre vägbanor. Ur denna synpunkt har riksdagen funnit önskvärt, att medelsanvisningen

under förevarande anslag höjes utöver det av Kungl. Majit föreslagna

beloppet. Riksdagen har för sin del funnit, att anslaget för nästa budgetår

bör i riksstaten uppföras med ett belopp av 1 800 000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förslag

samt motionerna I: 87 och lii 152, till Stensättning av vägar för budgetåret

1946/41 anvisat ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

21:o) Byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen

att till Byggande av broar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att mycket betydande

behov av förstärknings- eller ombyggnadsarbeten i fråga örn landsvägsbroarna

föreligger. Dylika arbeten ha betecknats såsom nödvändiga för att i gällande

kungörelser angivna största hjultryck skall kunna bibehållas. Med hänsyn härtill

har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot att medel i av departementschefen

förordad omfattning — innebärande en tredubbling av innevarande

budgetårs anslag — anvisas för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Byggande av broar för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

22:o) Byggande av bro vid Bergnäset. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25) har riksdagen till Byggande av bro vid Bergnäset för

budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Byggande av bro vid Hjulsta. I enlighet med Kungl. Majis förslag

(punkt 26) har riksdagen till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 1500 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

13

24:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar, lliksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) till Byggande och förbättring av vissa

för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1946/47 anvisat

ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen till Bidrag till vissa

forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 144 400 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande

ifrågavarande förslag (punkt 30) kommer riksdagen att framdeles meddela

sitt beslut.

28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen till Bidrag till hamn- och

farledsundersökningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32) har riksdagen till Bidrag till handelshamnar och

farleder för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

30:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till Utvidgning och förbättring

av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 88 och II: 318 har hemställts, att riksdagen

må för budgetåret 1946/47 till förevarande ändamål anvisa ett reservationsanslag

av 1 300 000 kronor.

Under hänvisning till pågående utredning genom 1944 års fiskehamnsutredning

har departementschefen förordat, att anslagen till utvidgning och

förbättring av statens fiskehamnar och farleder samt till bidrag till byggande

och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för nästa budgetår upptagas

med oförändrade belopp.

Under krigsåren har medelsanvisningen till fiskehamnsbyggnader m. m.

endast medgivit utförande i begränsad omfattning av underhålls- och förbättringsarbeten

vid redan befintliga hamnar samt av sådana smärre nybyggnadsföretag,

vilka inom kort tid kunnat komma till avsedd nytta. Ett åter
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 6.

hållet behov av byggnadsåtgärder torde med hänsyn härtill föreligga. Riksdagen

delar emellertid departementschefens uppfattning, att statsverket i avvaktan

å resultatet av 1944 års fiskehamnsutredning icke bör binda sig för

mera betydande investeringar till nya ändamål på ifrågavarande område.

Däremot synes det riksdagen icke möta betänkligheter att så utmäta medelsanvisningen

för nästa budgetår, att redan påbörjade arbeten skola kunna under

budgetåret fortsättas. Av de i ämnet väckta motionerna framgår, att för slutförande

av dylika arbeten inemot l,o miljon kronor erfordras beträffande de

statliga fiskehamnarna. Riksdagen har i anslutning till de motionsvis framställda

yrkandena beslutat, att för möjliggörande av fortsatta arbeten på de

statliga fiskehamnarna höja nu förevarande anslag med 0,5 miljon kronor till

1,0 miljon kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1:88 och 11:318, till Utvidgning

och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 1000 000 kronor.

31 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen till Underhåll och drift

av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag

av 110 000 kronor.

32:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har riksdagen till

Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

33:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen till Bidrag till

byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1946/47

anvisat ett reservationsanslag av 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

34:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande

motionerna I: 129 och II: 151, dels de likalydande motionerna I: 203

och II: 320, dels ock motionen II: 94, i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1946/47 till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.

Såsom departementschefen framhållit föreligger ett mycket stort behov

av att genomföra företag avseende vatten- och avloppsanläggningar. För den

bebyggelse, för vilken statsbidrag till anläggningsarbeten av angivet slag en
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse nr 6.

ligt gällande kungörelse i ämnet kan utgå av under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förvaltning stående medel, ha anläggningskostnaderna uppskattats

till minst l,o miljard kronor. Mot bakgrunden härav ter sig den av departementschefen

förordade medelsanvisningen under förevarande anslag onekligen

mycket blygsam. Av styrelsens uttalanden framgår, att de anläggningskostnader,

vartill statsbidrag under ett och samma budgetår kan med ledning av

hittillsvarande verksamhet på området förväntas komma att sökas, beräknas

uppgå till belopp ej understigande 20,o miljoner kronor. Departementschefen

har framhållit som önskvärt, att anläggningsverksamheten i vad avser vattenförsörjning

och avlopp ökas och att, i den mån statens ekonomiska medverkan

härtill är erforderlig, statsbidragsmedel i större omfattning än hittills ställas

till förfogande. Riksdagen delar denna uppfattning. Enligt riksdagens mening

föreligger skäl att, såsom i de i ämnet väckta motionerna hemställts, höja nu

ifrågavarande anslag, för innevarande budgetår uppfört med l,o miljon kronor,

i större utsträckning än Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen har för sin del

funnit, att anslaget för nästa budgetår bör upptagas med ett till 4,o miljoner

ökat belopp.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i

anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna I: 129 och II: 151, I: 203

och II: 320 samt II: 94, motionerna I: 129 och II: 151 i vad de avse anslagsberäkningen,

till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för

budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.

Vägtrafikväsendet.

35:o) Besiktning av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 38) har riksdagen till Besiktning av motorfordon för budgetåret 1946/47

anvisat ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

36:o) Registrering av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 39) har riksdagen till Registrering av motorfordon för budgetåret

1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Majit har (punkt

40) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av ifrågavarande

anslag för nästa budgetår eller mot vad departementschefen förordat

i fråga om anslagets användning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 150 000

kronor.

38:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 41)

framlagt förslag till avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse nr 6.

tills vidare från och med budgetåret 1946/47, samt hemställt om anvisande

under nämndens avlöningsanslag av 74 700 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad departementschefen anfört rörande vidtagande av ändringar i nämndens

instruktion och i förordningen angående yrkesmässig biltrafik har icke

givit riksdagen anledning till erinran. Icke heller har riksdagen något att

erinra mot departementschefens förslag nied avseende å biltrafiknämndens

personalfrågor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag

dels godkänt följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj t

förslagsvis .................................... 29 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............... 39 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 5 300

Summa kronor 74 700;

dels och till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisat ett förslagsanslag av 74 700 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

39:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 42) har riksdagen till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 19 500 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

40:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43) har riksdagen till Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1946/47

anvisat ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar, Undervisning, Undersökningar inom hydrologiska

byrån, Observatörer, Telegramkostnader m. m., Underhåll av stationer

m. m. samt Övriga omkostnader. Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar, Geofysiska undersökningar i

Riksgränsen, Väderlekstjänst för luftfarten samt Aerologiska stationer.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska

och magnetiska iakttagelser i Abisko. Beträffande ifrågavarande

anslag (punkterna 44—54) kommer riksdagen att framdeles meddela sina

beslut.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

17

Byggnads väsendet.

42:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 55)

föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning

och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, avlöningsstaten

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Byggnadsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

912 800 kronor.

Med hänsyn till byggnadsstyrelsens alltjämt ökade arbetsuppgifter har

riksdagen icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

förordade personalförstärkningen, önskvärdheten att för styrelsens del erhålla

väl kvalificerad personal motiverar vidare enligt riksdagens mening

föreslagen förbättrad löneställning i vissa befattningar. Kungl. Maj:ts förslag

i övrigt har icke heller givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj.ts

förslag,

dels fastställt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:

Personalförteckning.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

Befattning

Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .................................................

........ C 12

1 byggnadschef ...................................................

........ C 8

4 byggnadsråd....................................................

........ A 30

1 byråchef ........................................................

........ A 30

4 byrådirektörer..................................................

........ A 28

5 intendenter.......................................................

........ A 26

1 byråingenjör.....................................................

........ A 24

3 förste byråsekreterare .........................................

........ A 24

1 kamrerare ......................................................

........ A 24

1 assistent ........................................................

........ A 22

4 assistenter ......................................................

........ A 21

5 byggnadskontrollör..........................................

........ A 21

1 byråsekreterare ................................................

........ A 21

1 bokhållare ......................................................

........ A 17

1 kansliskrivare ..................................................

........ A 11

1 kontorist........................................................

........ A 9

1 förste expeditionsvakt..........................................

........ A 7

4 kanslibiträden ..................................................

........ A 7

3 expeditionsvakter ..............................................

........ A 5

10 kontorsbiträden................................................

........ A 4

2 skrivbiträden....................................................

........ A 2

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 14 sami. Nr 6.

886 46 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrivelse nr 6.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare .......................................................... Ali

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 intendent................................................................ Eo 26

3 byråarkitekter .......................................................... Eo 24

1 byråingenjör............................................................ Eo 24

6 biträdande arkitekter.................................................. Eo 21

1 byggnadskontrollant.................................................... Eo 21

1 byråsekreterare ........................................................ Eo 21

Anm. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjansten skall hållas obesatt, så länge

den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 byråchef ................................................................ Eo 30

1 inspektör................................................................ Eo 26

1 byråingenjör............................................................ Eo 21

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 maskinister av lia klass .............................................. A 10

4 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av baklass.............. A 8

Av byggnadsmedel avlönad personal å byggnadsstyrelsens byggnadsbyråExtra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

5 förste byråingenjörer .................................................. Eo 27

8 byråingenjörer (byråarkitekter) ..................................... Eo 24

1 kostnadsberäknare .................................................... Eo 24

1 ledningskontrollant .................................................... Eo 24

7 byråingenjörer.......................................................... Eo 21

1 kostnadsberäknare .................................................... Eo 21

1 revisor och bokhållare ................................................ Eo 21;

dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 412 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................................... 1200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 254 500

4. Börligt tillägg, förslagsvis ............................................ 98 000

Säger kronor 766 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

19

Statens bränslekontrollerande verksamhet
1.

Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 72 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................

Säger kronor

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..................

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal..............................

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................

Säger kronor 64 000

Summa kronor 912 800;

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat

ett förslagsanslag av 912 800 kronor.

82 800

25 200

30 500

8 300

43:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 56) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 119 900 kronor.

44:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

57) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

personalförteckning och avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, avlöningsstaten

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels

ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 1 138 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär utökning av länsarkitektsorganisationen med

tio nya biträdande länsarkitektstjänster i lönegrad Eo 24. Då behovet av de

nya tjänsterna får anses styrkt har riksdagen icke funnit något vara att erinra

mot att tjänsterna uppföras å personalförteckningen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag,

dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

24 länsarkitekter.......................................................... C 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

20 biträdande länsarkitekter ............................................ Eo 24

26 assistenter ............................................................ Eo21;

dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse nr 6.

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 291600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 446 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis.................... 300 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................... 100 700

Summa kronor 1 138 500;

dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisat ett förslagsanslag av 1 138 500 kronor.

45:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 136 000 kronor.

46:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) har riksdagen till Utredningar rörande

tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

Tekniska institut.

47:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 60) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

och stat för statens väginstitut, staten att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens väginstitut för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 300 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Personalorganisationen vid statens väginstitut var föremål för prövning vid

1945 års riksdag. Det då framlagda förslaget syftade till att giva institutet en

fastare inre organisation. Förslaget kunde emellertid av olika skäl icke avse

en mera slutgiltig lösning av organisationsfrågorna. Departementschefen har

nu funnit förutsättningar föreligga för en mera definitiv prövning av personalfrågorna.

Vad departementschefen därutinnan förordat — uppfattning av

institutets överingenjör och chef från lönegraden C 6 till lönegraden C 8,

överförande på ordinarie stat i lönegraden A 29 av de tre avdelningscheferna

samt uppfattning av laboratorsbefattningen på geologiska avdelningen från

lönegrad A 24 till lönegrad A 26 — har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Kungl. Majits förslag i övrigt har icke heller givit riksdagen anledning till

erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits

förslag,

dels godkänt följande personalförteckning för statens väginstitut:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

21

Personalförteckning.

Befattning

Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överingenjör och chef.................................

.................. O 8

3 avdelningschefer ......................................

.................. A 29

1 laboratoriechef ........................................

.................. A 26

1 väggeolog..............................................

.................. A 26

1 förste avdelningsingenjör ............................

.................. A 24

1 förste verkmästare....................................

.................. A15

1 kontorsbiträde ........................................

.................. A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20-

1 förste avdelningsingenjör ............................

.................. Eo 24

2 avdelningsingenjörer ................................

.................. Eo 21

1 biträdande geolog .....................................

.................. Eo 21;

dels godkänt följande stat för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1946/47:

Stat.

Avlöningar.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .

................. 89 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...........

................. 71900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .........................

................. 22 900

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis.....

................. 42 600

Säger kronor 226 600

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .........................

................. 500

2. Reseersättningar, förslagsvis.........................

................. 8 500

3. Expenser, förslagsvis ..............................

................. 34 800

4. Publikationstryck ...................................

................. 6 000

5. Övriga utgifter, förslagsvis ........................

................. 40 500

Säger kronor 90 300

Summa kronor 316 900

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............................. 10100

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m......................... 6 000

Säger kronor 16 100

Nettoutgift kronor 300 800;

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag

av 300 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse nr 6.

48:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

61) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 211 400 kronor.

Riksdagen får erinra, att förslag örn överförande av järnvägsstyrelsens geotekniska

avdelning till statens geotekniska institut berördes i 1943 års proposition

örn institutets inrättande men att riksdagen vid behandlingen av propositionen

uttalade sin tvekan örn lämpligheten av detta förslag. Riksdagen delar

departementschefens uppfattning att med hänsyn till föreliggande stridiga

uppfattningar rörande ändamålsenligheten av en överflyttning en dylik i nuvarande

läge icke bör komma till stånd.

Vad departementschefen förordat i fråga örn institutets personalorganisasition

har bifallits av riksdagen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för statens geotekniska institut, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .................... 13 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 100 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 17 200

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ...................... 81 000

Summa kronor 211400;

dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisat ett förslagsanslag av 211400 kronor.

49:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 91 200 kronor.

50:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. Med bifall till Kungl.

Majlis förslag (punkt 63) har riksdagen till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

Brandväsendet.

5l:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Med bifall till Kungl. Majis

förslag (punkt 64) har riksdagen till Statens brandinspektion: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 103 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse nr 6.

52:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 65) har riksdagen till Statens brandinspelction: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 57 500 kronor.

53:o) Statens brandskola: Avlöningar. Då riksdagen icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66), har riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för statens brandskola, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ...................... 12 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.................. 59 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................................. 3 000

Summa kronor 75 000;

dels ock till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat

ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

54:o) Statens brandskola: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 67) har riksdagen till Statens brandskola: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 47 400 kronor.

55:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1946/47 anvisat ett anslag av 2 000 kronor.

56:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69), har riksdagen till Bidrag till svenska brandkårernas

riksförbund för budgetåret 1946/47 anvisat ett anslag av 5 000

kronor.

57:o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen till Bidrag till förebyggande

och släckning av brand för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av

295 000 kronor.

58:o) Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor. Kungl.

Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner för

inköp av motorbrandsprutor för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 270 000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft de likalydande

motionerna I: 131 och II: 230, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta på

sätt som civilförsvarsstyrelsen föreslagit och för nästa budgetår anvisa medel

för anskaffande av 152 brandbilar för en beräknad kostnad av omkring 21 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse nr 6.

kronor per bil med tillsammans 3 192 000 kronor, varav sedermera 2 128 000

kronor komme att återgå till statsverket.

Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår

av ett anslag av 270 000 kronor till bidrag till kommuner för inköp av

motorbrandsprutor.

1 motionerna I: 131 oell II: 230 har i anslutning till ett av civilförsvarsstvrelsen

framlagt förslag hemställts örn anvisande av medel för anskaffande av

brandbilar till kommuner. Riksdagen har icke ansett sig böra i nuvarande

läge bifalla förslaget, vilket avstyrkts av statskontoret och icke heller upp

tagits av departementschefen. Riksdagen har emellertid funnit skäl föreligga,

att frågan örn användande av brandbilar för ordnande av kommunernas brandförsvar

göres till föremål för närmare övervägande. Därvid bör enligt riksdagens

mening i första hand undersökas, i vad mån den hittills anskaffade

brandmaterielen kunnat nyttiggöras samt vilka behov av ytterligare materiel

anskaffning som kunna föreligga. Örn undersökningen skulle föranleda därtill

bör enligt riksdagens mening även tagas under förnyad prövning örn och

i vilken utsträckning staten bör lämna sin medverkan till en sådan anskaffning.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen till

Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor för budgetåret 1946/47

anvisat ett reservationsanslag av 270 000 kronor.

^ 59:o) Bidrag till kommuner för inköp av brandslang. Med bifall till

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72) har riksdagen till Bidrag till kommuner för

inköp av brandslang för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av

380 000 kronor.

60:o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Kungl.

Majit har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner för

anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft de likalydande

motionerna I: 130 och II: 229, vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag

till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Riksdagen finner anläggandet av branddammar vara en angelägenhet av stor

betydelse för brandförsvaret. Såsom civilförsvarsstyrelsen framhållit föree^t

mycket stort behov av dylika dammar; kostnaderna för skapande av

de vattenreserver som erfordras för att vattenbehovet för eldsläckningsändamål

skulle kunna anses tillgodosett på ett tillfredsställande sätt kunna enligt

styrelsen uppskattas till 20 miljoner kronor. Mot bakgrunden härav och under

hänsynstagande jämväl till det förhållandet, att de för ändamålet för budgetåret

1944/45 anvisade anslagsmedlen, 400 000 kronor, till största delen överförts

till budgetutjämningsfonden, har riksdagen funnit önskvärt, att medel i större

omfattning än Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår stå till förfogande

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse nr 6.

för ifrågavarande ändamål. Riksdagen har därvid icke förbisett, att anläggande

av branddammar förutsatts kunna komma till stånd såsom beredskapsarbeten.

Enligt riksdagens mening bör emellertid medel å den ordinarie

budgeten anvisas i sådan omfattning, att angelägna byggnadsföretag kunna

komma till utförande utan att därvid hänsyn behöver tagas till de för anlitande

av beredskapsmedel gällande förutsättningarna. Riksdagen har därför

ansett sig böra bifalla i motionerna I: 130 och II: 229 föreslagen ökning av

förevarande anslag till ett belopp av 400 000 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna 1:130 och 11:229,

till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

61:o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. Kungl.

Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner för

uppförande av brandstationer för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

På av departementschefen anförda skäl har riksdagen funnit sig böra bifalla

Kungl. Maj:ts förslag örn en ökad medelsanvisning under förevarande

anslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Bidrag till kommuner för

uppförande av brandstationer för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

Diverse.

62:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 75 och 76) har

riksdagen såsom förslagsanslag för budgetåret 1946/47 anvisat dels till Ersättning

till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond

196 000 kronor, dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 722 000 kronor.

63:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen till Ersättning till statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa

resor för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

64:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Majit har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till Ersättning till postverket

för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 18 000 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 14 sami. Nr 6.

88G 40 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse nr 6.

Beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag, som skett under

hänsynstagande till en väntad successiv minskning av kristidsorganens och

kristidsnämndernas verksamhet, har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för

budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor.

65:o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen till Ersättning

till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden för budgetåret 1946/47

anvisat ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.

66:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) har

riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor.

67:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 81) har riksdagen till Försvarsberedskap vid statens

järnvägar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

68:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen till Extra besiktningar av luftfartyg

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 3 500 kronor.

69:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen till Bidrag till vissa

internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

70:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 84) har riksdagen till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

71:o) Planering av allmänna arbeten. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 85) har riksdagen till Planering av allmänna arbeten för budgetåret

1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

72:o) Extra utgifter. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 86 och 87) har riksdagen för

budgetåret 1946/47 anvisat dels till Extra utgifter ett reservationsanslag av

40 000 kronor, dels ock till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

ett förslagsanslag av 2 200 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse nr 6.

73:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Kristillägg.

Provisoriskt lönetillägg. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

88—90) har riksdagen för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag anvisat

dels till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst 10 600 kronor,

dels till Kristillägg 1 700 000 kronor, dels ock till Provisoriskt lönetillägg

1 000 000 kronor.

Stockholm den 3 maj 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.