Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrivelse nr 95—96

1946-03-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1946:96, Riksdagens skrivelse nr 95—96

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 95—96.

ber 1942 den 15 september 1944, än även livränta med vederbörliga till äg"

från och med den 16 september 1944 tills vidare,

dels att till Elof Albin Zetterlund må på grund av i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 25 januari 1946 angiven skada från fjärde huvudtite^s.

.an.siag Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, utgå ersättning enligt grunderna i militärersättningsförordningen,

dels ock att till Karl Gustav Wilhelm Lange må på grund av i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 25 januari 1946 angiven sjukdom från fjärde

huvudtitelns anslag Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, utgå ersättning enligt grunderna i militärersättmngsförordningen.

Stockholm den 26 mars 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 96.

Godkänd av första kammaren den 26 mars 1946.

Godkänd av andra kammaren den 26 mars 1946.

Riksdagens skrivelse Ull Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverks^

onder gjorda framställning angående anslag för

budgetåret 1946/47 till Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk.

(Statsutskottets utlåtande nr 54.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder

(bilaga 5, punkt 103 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att

till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringanslag av

37 500 000 kronor.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ha för innevarande budgetår anvisats 18 000 000 kronor.

"Vattenfallsstyrelsens medelsäskanden för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1946/47 ha framlagts i två etapper. Sålunda har styrelsen till en början,

under förutsättning att nuvarande organisation för utbyggnad av 200 kV stamiinjer

skulle bestå, angivit medelsbehovet för budgetåret 1946/47 till 27 500 000

kronor, däri inginge medelsbehovet för de linjer av angivet slag som erfordrades

för vattenfallsverkets del. Senare har styrelsen — under hänvisning till

att Kungl. Majit funnit av styrelsen framlagt förslag örn bildandet av ett

stamlinjebolag för byggande och drift av stamlinjer icke föranleda till någon

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 96.

11

Kungl. Maj ris åtgärd — förklarat sig böra räkna nied att för framtiden få utföra

alla ytterligare stamlinjer för 200 kV med undantag av vissa av Stockholms

stad och Sydsvenska kraftaktiebolaget påbörjade linjer, och att med

hänsyn härtill medelsbehovet för budgetåret 1946/47 kunde uppskattas till

37 500 000 kronor. Härjämte har styrelsen hemställt om anvisande å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår av ett anslag å 2 500 000 kronor.

Av beloppen avses för byggande av nya 200 kV stamlinjer dels 11400 000 kronor

för en till 14 890 000 kronor kostnadsberäknad, delvis redan påbörjad ny

stamlinje från Indalsälven till Mellansverige, dels 7 500 000 kronor — därav

2 500 000 kronor å tilläggsstat — för en ny linjesträcka Hallsberg—Nässjö, dels

ock 5 000 000 kronor för påbörjande av en ny linje i två sektioner Hjälta—

Hölleforsen och Ånge—Hallsberg.

Hittills ha fyra 200 kV stamlinjer utbyggts från mellersta Norrland till

Mellansverige. Två av dessa ägas av staten. De övriga två linjerna tillhöra

olika kommunala och enskilda företag, vilkas huvudintressenter äro Stockholms

stad, Krångede aktiebolag och Sydsvenska kraftaktiebolaget. Enligt särskilda

av 1941 och 1942 års riksdagar godkända avtal lia överenskommelser träffats

örn parallelldrift av de olika linjerna under krigsåren under enhetlig ledning.

Behov föreligger av nya stamlinjer för överföring av kraft från mellersta

Norrland till Mellansverige. Under 1940-talet beräknas sålunda ytterligare tre

200 kV stamlinjer behöva utbyggas.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 27 april 1945 underställt Kungl.

Maj:ts prövning frågan om formerna för det fortsatta iitbyggandet och den

framtida driften av stamlinjenätet beträffande 200 kV stamlinjer. Styrelsen

bär därvid framhållit, att den hittillsvarande ordningen för utbyggandet — innebärande

att staten respektive de kommunala och privata intressenterna var

för sig utbygger och äger de stamlinjer som erfordrades för överföring av respektive

intressenters krafttillgång — icke bör bibehållas. 1 stället böra enligt

.styrelsen antingen samtliga nya stamlinjer byggas och ägas av staten eller ock

utbyggas och ägas av ett aktiebolag med staten och de kommunala och privata

intressenterna som ägare. Bolaget förutsättes därvid skola arrendera de nuvarande

stamlinjerna samt omhändertaga parallelldriften av samtliga linjer.

Vattenfallsstyrelsen, som för sin del förordat det senare alternativet, har framlagt

förslag till bolagsordning för ett dylikt stamlinjebolag samt ett konsortialavtal

i ämnet mellan styrelsen, å ena, samt Stockholms elektricitetsverk, Krångede

aktiebolag och Sydsvenska kraftaktiebolaget å andra sidan.

Kungl. Majit har emellertid, såsom ovan framhållits, funnit vattenfallsstyrelsens

berörda förslag icke föranleda till någon Kungl. Majlis åtgärd.

Det samarbete som på grundval av 1941 och 1942 års avtal etablerats mellan

vattenfallsstyrelsen, Krångede aktiebolag och Stockholms elektricitetsverk bland

annat genom organiserandet av en särskild teknisk organisation — den s. k.

stamlinjeorganisationen — har såvitt riksdagen kunnat utröna i allt väsentligt

fungerat väl. Jämväl den särskilda organisation för samköming mellan praktiskt

taget samtliga kraftproducenter i landet, vilken trädde i verksamhet vid

krigsutbrottet — den s. k. centrala driftledningen — och som avses skola fungera

även i fortsättningen, har verksamt bidragit till att säkerställa ett ändamålsenligt

utnyttjande av landets krafttillgångar. Den uppbyggda organisationen

har enligt vunna erfarenheter fungerat väl och detta under en tid då

särskilt stora krav ställts på distributionsapparaten. Riksdagen får härvidlag

åberopa Sveriges industriförbunds och Svenska vattenkraftföreningens uttalanden

i yttrande till kommerskollegium, att de hittillsvarande stamlinjeavtalen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 96—97.

fungerat tillfredsställande, att några bärande skäl för systemets upphörande

icke framlagts ävensom att sträckningen av norrlandslinjerna i stort sett kunnat

fastställas på överenskommelsens väg. Vid sådant förhållande synes det

riksdagen icke vara påkallat att tillskapa en ny organisation på förevarande

område.

Icke heller kan riksdagen finna, att den föreslagna organisationen är nödvändig

för att säkerställa ändamålsenligt fortsatt utbyggande av standinjenätet.

Departementschefen har härvidlag funnit lämpligt, att samtliga nya stamlinjer

för 200 kV och högre spänning komma att ägas av staten. Erforderligt

samarbete bör enligt riksdagens mening liksom hittills kunna etableras mellan

därav berörda parter. Härtill kommer att kraven på planmässighet kunna

tillgodoses i samband med Kungl. Maj:ts prövning av ansökning av koncession

för nytt kraftledningsföretag.

Riksdagen har sålunda funnit förklarligt, att Kungl. Maj:t icke funnit vattenfallsstyrelsens

förslag örn bildande av ett särskilt stamlinjebolag föranleda

till någon åtgärd.

Mot vattenfallsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta förslag till medelsanvisning

under förevarande anslag — 2 500 000 kronor å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår samt 37 500 000 kronor å riksstaten för budgetåret

1946/47 — har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, som i skrivelse nr

98 anmäler sitt beslut beträffande anslag för ifrågavarande ändamål på tilläggsstat,

anmäla, att riksdagen till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1946/47 under statens

affärsverksfonder, statens vattenfallsverk, anvisat ett investeringsanslag av

37 500 000 kronor.

Stockholm den 26 mars 1946.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 97.

Godkänd av första kammaren den 26 mars 1946.

Godkänd av andra kammaren den 26 mars 1946.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen under diverse kapitalfonder gjorda

framställningar angående anslag för budgetåret 1946/47,

i vad propositionen avser väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond.

(Statsutskottets utlåtande nr 55.)

Till Konungen.

l:o) Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader m. m. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majit under diverse kapitalfonder, väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond, (bilaga 5, punkt 122 av bilagt utdrag av statsrådsproto
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.