Riksdagens skrivelse nr 95—96
1946-03-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1946:96, Riksdagens skrivelse nr 95—96
Dokumentets text
10
Riksdagens skrivelse nr 95—96.
ber 1942 den 15 september 1944, än även livränta med vederbörliga till äg"
från och med den 16 september 1944 tills vidare,
dels att till Elof Albin Zetterlund må på grund av i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 25 januari 1946 angiven skada från fjärde huvudtite^s.
.an.siag Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, utgå ersättning enligt grunderna i militärersättningsförordningen,
dels ock att till Karl Gustav Wilhelm Lange må på grund av i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 25 januari 1946 angiven sjukdom från fjärde
huvudtitelns anslag Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, utgå ersättning enligt grunderna i militärersättmngsförordningen.
Stockholm den 26 mars 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 96.
Godkänd av första kammaren den 26 mars 1946.
Godkänd av andra kammaren den 26 mars 1946.
Riksdagens skrivelse Ull Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverks^
onder gjorda framställning angående anslag för
budgetåret 1946/47 till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk.
(Statsutskottets utlåtande nr 54.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder
(bilaga 5, punkt 103 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att
till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringanslag av
37 500 000 kronor.
Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk ha för innevarande budgetår anvisats 18 000 000 kronor.
"Vattenfallsstyrelsens medelsäskanden för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1946/47 ha framlagts i två etapper. Sålunda har styrelsen till en början,
under förutsättning att nuvarande organisation för utbyggnad av 200 kV stamiinjer
skulle bestå, angivit medelsbehovet för budgetåret 1946/47 till 27 500 000
kronor, däri inginge medelsbehovet för de linjer av angivet slag som erfordrades
för vattenfallsverkets del. Senare har styrelsen — under hänvisning till
att Kungl. Majit funnit av styrelsen framlagt förslag örn bildandet av ett
stamlinjebolag för byggande och drift av stamlinjer icke föranleda till någon
Riksdagens skrivelse nr 96.
11
Kungl. Maj ris åtgärd — förklarat sig böra räkna nied att för framtiden få utföra
alla ytterligare stamlinjer för 200 kV med undantag av vissa av Stockholms
stad och Sydsvenska kraftaktiebolaget påbörjade linjer, och att med
hänsyn härtill medelsbehovet för budgetåret 1946/47 kunde uppskattas till
37 500 000 kronor. Härjämte har styrelsen hemställt om anvisande å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår av ett anslag å 2 500 000 kronor.
Av beloppen avses för byggande av nya 200 kV stamlinjer dels 11400 000 kronor
för en till 14 890 000 kronor kostnadsberäknad, delvis redan påbörjad ny
stamlinje från Indalsälven till Mellansverige, dels 7 500 000 kronor — därav
2 500 000 kronor å tilläggsstat — för en ny linjesträcka Hallsberg—Nässjö, dels
ock 5 000 000 kronor för påbörjande av en ny linje i två sektioner Hjälta—
Hölleforsen och Ånge—Hallsberg.
Hittills ha fyra 200 kV stamlinjer utbyggts från mellersta Norrland till
Mellansverige. Två av dessa ägas av staten. De övriga två linjerna tillhöra
olika kommunala och enskilda företag, vilkas huvudintressenter äro Stockholms
stad, Krångede aktiebolag och Sydsvenska kraftaktiebolaget. Enligt särskilda
av 1941 och 1942 års riksdagar godkända avtal lia överenskommelser träffats
örn parallelldrift av de olika linjerna under krigsåren under enhetlig ledning.
Behov föreligger av nya stamlinjer för överföring av kraft från mellersta
Norrland till Mellansverige. Under 1940-talet beräknas sålunda ytterligare tre
200 kV stamlinjer behöva utbyggas.
Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 27 april 1945 underställt Kungl.
Maj:ts prövning frågan om formerna för det fortsatta iitbyggandet och den
framtida driften av stamlinjenätet beträffande 200 kV stamlinjer. Styrelsen
bär därvid framhållit, att den hittillsvarande ordningen för utbyggandet — innebärande
att staten respektive de kommunala och privata intressenterna var
för sig utbygger och äger de stamlinjer som erfordrades för överföring av respektive
intressenters krafttillgång — icke bör bibehållas. 1 stället böra enligt
.styrelsen antingen samtliga nya stamlinjer byggas och ägas av staten eller ock
utbyggas och ägas av ett aktiebolag med staten och de kommunala och privata
intressenterna som ägare. Bolaget förutsättes därvid skola arrendera de nuvarande
stamlinjerna samt omhändertaga parallelldriften av samtliga linjer.
Vattenfallsstyrelsen, som för sin del förordat det senare alternativet, har framlagt
förslag till bolagsordning för ett dylikt stamlinjebolag samt ett konsortialavtal
i ämnet mellan styrelsen, å ena, samt Stockholms elektricitetsverk, Krångede
aktiebolag och Sydsvenska kraftaktiebolaget å andra sidan.
Kungl. Majit har emellertid, såsom ovan framhållits, funnit vattenfallsstyrelsens
berörda förslag icke föranleda till någon Kungl. Majlis åtgärd.
Det samarbete som på grundval av 1941 och 1942 års avtal etablerats mellan
vattenfallsstyrelsen, Krångede aktiebolag och Stockholms elektricitetsverk bland
annat genom organiserandet av en särskild teknisk organisation — den s. k.
stamlinjeorganisationen — har såvitt riksdagen kunnat utröna i allt väsentligt
fungerat väl. Jämväl den särskilda organisation för samköming mellan praktiskt
taget samtliga kraftproducenter i landet, vilken trädde i verksamhet vid
krigsutbrottet — den s. k. centrala driftledningen — och som avses skola fungera
även i fortsättningen, har verksamt bidragit till att säkerställa ett ändamålsenligt
utnyttjande av landets krafttillgångar. Den uppbyggda organisationen
har enligt vunna erfarenheter fungerat väl och detta under en tid då
särskilt stora krav ställts på distributionsapparaten. Riksdagen får härvidlag
åberopa Sveriges industriförbunds och Svenska vattenkraftföreningens uttalanden
i yttrande till kommerskollegium, att de hittillsvarande stamlinjeavtalen
12
Riksdagens skrivelse nr 96—97.
fungerat tillfredsställande, att några bärande skäl för systemets upphörande
icke framlagts ävensom att sträckningen av norrlandslinjerna i stort sett kunnat
fastställas på överenskommelsens väg. Vid sådant förhållande synes det
riksdagen icke vara påkallat att tillskapa en ny organisation på förevarande
område.
Icke heller kan riksdagen finna, att den föreslagna organisationen är nödvändig
för att säkerställa ändamålsenligt fortsatt utbyggande av standinjenätet.
Departementschefen har härvidlag funnit lämpligt, att samtliga nya stamlinjer
för 200 kV och högre spänning komma att ägas av staten. Erforderligt
samarbete bör enligt riksdagens mening liksom hittills kunna etableras mellan
därav berörda parter. Härtill kommer att kraven på planmässighet kunna
tillgodoses i samband med Kungl. Maj:ts prövning av ansökning av koncession
för nytt kraftledningsföretag.
Riksdagen har sålunda funnit förklarligt, att Kungl. Maj:t icke funnit vattenfallsstyrelsens
förslag örn bildande av ett särskilt stamlinjebolag föranleda
till någon åtgärd.
Mot vattenfallsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta förslag till medelsanvisning
under förevarande anslag — 2 500 000 kronor å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår samt 37 500 000 kronor å riksstaten för budgetåret
1946/47 — har riksdagen icke funnit anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, som i skrivelse nr
98 anmäler sitt beslut beträffande anslag för ifrågavarande ändamål på tilläggsstat,
anmäla, att riksdagen till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1946/47 under statens
affärsverksfonder, statens vattenfallsverk, anvisat ett investeringsanslag av
37 500 000 kronor.
Stockholm den 26 mars 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 97.
Godkänd av första kammaren den 26 mars 1946.
Godkänd av andra kammaren den 26 mars 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen under diverse kapitalfonder gjorda
framställningar angående anslag för budgetåret 1946/47,
i vad propositionen avser väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond.
(Statsutskottets utlåtande nr 55.)
Till Konungen.
l:o) Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader m. m. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majit under diverse kapitalfonder, väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond, (bilaga 5, punkt 122 av bilagt utdrag av statsrådsproto
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.