Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rundradion i Sverige jämte i ämnet väckta motioner.

1947-04-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:117, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rundradion i Sverige jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 116—117.

det. Kund. Maj:t av 1946 års riksdag lämnade bemyndigandet att utfärda bestämmelser

angående dyrtidstillägg å vissa livräntor m. in. i anledning av

olycksfall eller yrkessjukdom, vilket gäller till utgången av år 1947, må erhålla

fortsatt giltighet tills vidare till utgången av år 1948.

Stockholm den 22 april 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 117.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående rundradion i Sverige jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 51.)

Till Konungen.

I propositionen nr 41 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

a,y statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 31 januari 1947,

lämnat riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning av 1943 års rundradioutrednings

betänkande angående rundradion i Sverige, dess aktuella behov

och riktlinjerna för dess framtida verksamhet.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels de likalvdande

motionerna I: 224 och II: 334, dels ock motionerna II: 333 och II: 335.

Den svenska rundradions verksamhet sträcker sig över något mer än två decennier.

I nder denna tid har verksamheten genomgått en utveckling av betydande

mått. Bäst belyses detta av att antalet radiolicenser sedan den 1 januari

1925 ökat från i runda tal 40 000 till 1 900 000. Det är mot bakgrunden av

denna expansion av intresse att i likhet med 1943 års rundradioutredning konstatera,

att rundradion alltjämt befinner sig i ett intensivt utvecklingsskede.

Det problem, som i dagens situation tilldrar sig den största uppmärksamheten,

är flerprogramfrågan. Liksom utredningen och departementschefen anser riksdagen,

att den fortsatta planeringen för rundradion i vårt land bör inriktas på

en övergång till flera samtidiga program. Riksdagen har funnit övervägande

skäl tala för att den tekniska lösningen av detta problem för vårt vidkommande

sker genom att ett högfrekvent trådradionät utbygges i enlighet med utredningens

förslag. Denna riksdagens ståndpunkt utesluter dock icke möjligheten

av att, i avvaktan på att utbyggnaden av trådradionätet för att möjliggöra flera

samtidiga program skall kunna påbörjas, till prövning upptaga även andra metoder

för lösning av flerprogramsfrågan, därest den fortsatta tekniska utvecklingen

skulle komma att påvisa sådana. Skulle så icke bli fallet, bör utbyggnaden

av trådradionätet för flera program påbörjas så snart tillgången på material

och arbetskraft medger detta. Under tiden bör utbyggnaden av trådradion

för dem som icke kunna tillfredsställande avlyssna trådlös sändning fullföljas

i den utsträckning, som omständigheterna medge.

Rundradions programverksamhet handhaves av aktiebolaget Radiotjänst.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 117.

9

Dess styrelse består av sju ordinarie ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser ordföranden

och ytterligare tre, medan bolagsstämman utser återstående tre ledamöter.

Riksdagen delar utredningens och departementschefens uppfattning om

att bolagets styrelse bör givas en mera nyanserad sammansättning än som för

närvarande är fallet. Däremot är riksdagen icke övertygad om lämpligheten

av att utöka antalet ordinarie ledamöter i styrelsen till nio. Framför allt praktiska

skäl tala enligt riksdagens mening för att det nuvarande antalet bibehålies.

Möjlighet bör dock hållas öppen för Kungl. Maj:t och bolagsstämman att

utöka antalet ordinarie ledamöter till sammanlagt högst nio, därest omständigheterna

skulle påkalla eu sådan åtgärd. I detta sammanhang har riksdagen

icke velat underlåta att framhålla den möjlighet till impulsgivande förnyelse,

som ligger i att sammansättningen av styrelsen varieras, så att samma ledamöter

icke rutinmässigt omväljas period efter period.

Det är enligt riksdagens mening av vitalt intresse, att rundradion framgent

liksom hittills hålles politiskt neutral. Riksdagen har följaktligen icke kunnat

bifalla det i motionen II: 335 framförda förslaget om att i Radiotjänsts styrelse

skulle ingå en representant från ett vart av de i riksdagen representerade politiska

partierna. Ej heller har riksdagen ansett sig böra ifrågasätta någon förändring

av rundradiorörelsens departementala hemvist. Några olägenheter

av bestående förhållanden eller några fördelar av eu överflyttning till ecklesiastikdepartementet

ha icke påvisats. Det bör tilläggas, att något önskemål om

överflyttning icke framförts från Radiotjänsts sida.

Rundradiorörelsen bör även enligt riksdagens mening vara självförsörjande.

Härav följer att kostnaderna för frilicenser, radiomottagare för skolor samt skolradion

i övrigt, väderleksrapporter och kortvågssändningar till utlandet böra

bestridas från anslag å riksstaten och icke av licensmedlen. Riksdagen delar

den uppfattning, som i detta hänseende framförts i motionerna I: 224 och II: 334.

Däremot anser riksdagen, att någon erinran i och för sig icke kan riktas mot

departementschefens uttalande om att med överflyttningen av dessa utgifter till

riksstatsanslag kan anstå, så länge licensmedlen lämna överskott. Yad särskilt

skolradion angår har riksdagen emellertid härvid förutsatt, att det förhållandet

att licensmedlen belastas med utgifterna för denna undervisningsform icke

kommer att menligt inverka på medelstilldelningen för ändamålet. Liksom departementschefen

anser riksdagen vidare, att kostnaderna för kombinerad radiooeh

korrespondensundervisning böra bestridas av deltagarna i undervisningen.

Riksdagen är ense med departementschefen om att försäljning av programtid

för kommersiell reklam icke bör ifrågakomma. Ehuru spörsmålet saknar aktuellt

intresse, har riksdagen likväl med hänsyn till vad i motionen 11:335 anförts

velat giva till känna denna sin uppfattning.

Såsom i propositionen framhållits, måste man utgå från att den nuvarande

licensavgiften förr eller senare icke kommer att täcka de med rundradiorörelsen

förenade utgifterna. Detta beror framför allt på do ökade utgifter, som föranledas

av rundradions tekniska utbyggnad. Dessa utgifter beslutas av riksdagen.

Till utgiftssidan höra emellertid även kostnaderna för programverksamheten.

Dessa utgifter beslutas av Kungl. Maj:t. Någon ändring av det sätt,

på vilket utgifterna beslutas, ifrågasätter riksdagen visserligen icke, men riksdagen

anser dock i anslutning till de yrkanden, som framförts i motionerna

II: 333 och II: 335, att frågan om licensavgiftens storlek bör underställas riksdagens

prövning, när den tidpunkt närmar sig, då den nuvarande licensavgiften

måste höjas.

Vad 1943 års rundradioutredning i övrigt anfört liksom departementschefens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse nr 117—119.

i anslutning därtill gjorda uttalanden har icke föranlett någon erinran från

riksdagens sida.

Stockholm den 22 april 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 118.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående bestridande av vissa haverikostnader.

(Statsutskottets utlåtande nr 45.)

Till Konungen.

I propositionen nr 24 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 17 januari 1947, föreslagit

riksdagen medgiva, att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter må -— på sätt skett under budgetåren 1944/47 — jämlikt Kungl.

Maj:ts bestämmande tills vidare tagas i anspråk för täckande av uppkommande

haverikostnader, avseende marinens fartyg.

Riksdagen har funnit sig böra förlänga ifrågavarande bemyndigande. Det har

emellertid synts riksdagen lämpligt, att det förlängda bemyndigandet begränsas

att gälla budgetåret 1947/48.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. ålaj ds föi’slag

medgivit, att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

må — på sätt skett under budgetåren 1944/47 — jämlikt Kungl. Maj ds bestämmande

under budgetåret 1947/48 tagas i anspråk för täckande av uppkommande

haverikostnader, avseende marinens fartyg.

Stockholm den 22 april 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 119.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31aj:ts

proposition angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet.

(Statsutskottets utlåtande nr 46.)

Till Konungen.

1 :o) Avgörandet av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet. I

propositionen nr 56 har Kungl. Maj d (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 7 februari 1947) föreslagit riksdagen be
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.