Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrad lönestatistik.
1947-06-10 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1947:302, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrad lönestatistik.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 302.
1
Nr 302.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående förbättrad lönestatistik.
(Statsutskottets utlåtande nr 147.)
Till Konungen.
I propositionen nr 225 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 11 april 1947, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av chefen för finansdepartementet
angivna förberedande åtgärder för förbättring av den officiella
lönestatistiken.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att lönestatistiken bör utformas
på sådant sätt, att den kan tjäna såsom informationsmaterial för den
allmänna ekonomiska och sociala politiken och utnyttjas vid förhandlingar om
löneavtal på arbetsmarknaden. En viss utvidgning och förbättring av den offentliga
lönestatistiken är ur dessa synpunkter önskvärd. Emellertid skulle ett
genomförande av de sakkunnigas förslag medföra ett icke oväsentligt merarbete
för näringslivets företag i avseende på uppgiftslämnandet. Vidare skulle bearbetningen
av uppgifterna medföra en avsevärt vidgad administrativ apparat.
Departementschefen har uttalat, att man på grund härav vid nu rådande brist
på arbetskraft synes böra iakttaga viss försiktighet vid utbyggnad av lönestatistiken.
Avgörandet om dess framtida omfattning och organisation har emellertid
uppskjutits i avbidan på ett närmare klarläggande av vissa problem.
Dessa avse frågan om lönestatistikens samordnande med annan ekonomisk statistik
liksom spörsmålet huruvida uppgiftsinsamlingen för lönestatistiken behöver
omfatta samtliga arbetstagare eller kan begränsas till ett representativt
urval.
Riksdagen vill understryka behovet av en begränsning av de sakkunnigas
förslag. Statistiska centralbyrån har ansett, att en tillfredsställande lönestatistik
är möjlig att åstadkomma med den representativa metoden, och därvid räknat
med att uppgiftsinsamlingen kunde begränsas till högst 20 procent av samtliga
arbetsgivare, eller i fråga om större företag avse högst var femte anställd.
De synpunkter byrån anlagt på frågan förtjäna enligt riksdagens mening allvarligt
övervägande vid ärendets fortsatta beredning. Likaså bör undersökas,
i vad mån arbetsgivare, som bliva skyldiga lämna uppgifter till lönestatistiken,
kunna befrias från viss uppgiftsskyldighet, som nu åligger dem. Riksdagen
åsyftar närmast de för premieberäkningen inom olycksfallsförsäkringen erforderliga
uppgifterna, vilka möjligen skulle kunna hämtas ur primärmaterialet
för lönestatistiken. Slutligen vill riksdagen i detta sammanhang framhålla, att
även beträffande en begränsad utvidgning av den offentliga lönestatistiken försiktighet
bör iakttagas under nu rådande förhållanden.
I propositionen har ställning tagits till frågorna om skyldighet för arbetsgivai’e
att på anmodan lämna uppgifter om anställda personers arbetstids- och
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 sand. Nr 302—318.
2
Riksdagens skrivelse nr 302—303.
löneförhållanden, beredande av möjlighet åt socialstyrelsen att i vissa fall verkställa
lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda företag samt åstadkommande
av en enhetlig yrkesnomenklatur. Vad härutinnan anförts har ej
föranlett erinran från riksdagens sida.
Till den i förevarande proposition jämväl berörda frågan om möjlighet för
socialstyrelsen att i vissa fall utlämna lönestatistik beträffande särskilt företag
kommer riksdagen att taga ställning i samband med behandlingen av den
särskilda propositionen i ämnet (nr 260) med förslag till lag angående ändring
i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
m. m.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga de i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 11 april 1947 angivna förberedande åtgärderna för förbättring
av den officiella lönestatistiken.
Stockholm den 10 juni 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 303.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits
proposition angående vissa ändringar i gällande bestämmelser
angående värn plikt slån.
(Statsutskottets utlåtande nr 153.)
Till Konungen.
I propositionen nr 143 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari 1947,
framlagt förslag angående vissa ändringar i gällande bestämmelser angående
värnpliktslån.
Riksdagen har ansett sig kunna godtaga de av departementschefen förordade
ändringarna i de för beredskapsförhållanden gällande författningarna om värnpliktslån,
innebärande i huvudsak att värnpliktslånenämndernas verksamhet
skulle upphöra och övertagas av försvarets socialbyrå med utgången av innevarande
budgetår samt att amorteringstiden enligt 1940 års värnpliktslåneförordning
skulle utsträckas med högst fem år. 1 likhet med departementschefen
anser riksdagen skäl icke föreligga till ändring i de bestämmelser om tid
för ingivande av ansökan om värnpliktslån, som gälla enligt nämnda förordning
och 1945 års kungörelse angående värnpliktslån till viss långtidsinkallad personal.
Såsom i ärendet föreslagits må det emellertid ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela de bestämmelser i detta hänseende, som kunna finnas erforderliga
i samband med beredskapens avveckling. Riksdagen har vidare beslutat bemyndiga
Kungl. Maj:t att beträffande berörda förordning vidtaga de ytterligare
ändringar i föreskrifter av ekonomisk-administrativ art, som vid tillämpningen
av gällande bestämmelser kunna befinnas erforderliga.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.