Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrad lönestatistik.

1947-06-10 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:302, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrad lönestatistik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 302.

1

Nr 302.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående förbättrad lönestatistik.

(Statsutskottets utlåtande nr 147.)

Till Konungen.

I propositionen nr 225 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 11 april 1947, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av chefen för finansdepartementet

angivna förberedande åtgärder för förbättring av den officiella

lönestatistiken.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att lönestatistiken bör utformas

på sådant sätt, att den kan tjäna såsom informationsmaterial för den

allmänna ekonomiska och sociala politiken och utnyttjas vid förhandlingar om

löneavtal på arbetsmarknaden. En viss utvidgning och förbättring av den offentliga

lönestatistiken är ur dessa synpunkter önskvärd. Emellertid skulle ett

genomförande av de sakkunnigas förslag medföra ett icke oväsentligt merarbete

för näringslivets företag i avseende på uppgiftslämnandet. Vidare skulle bearbetningen

av uppgifterna medföra en avsevärt vidgad administrativ apparat.

Departementschefen har uttalat, att man på grund härav vid nu rådande brist

på arbetskraft synes böra iakttaga viss försiktighet vid utbyggnad av lönestatistiken.

Avgörandet om dess framtida omfattning och organisation har emellertid

uppskjutits i avbidan på ett närmare klarläggande av vissa problem.

Dessa avse frågan om lönestatistikens samordnande med annan ekonomisk statistik

liksom spörsmålet huruvida uppgiftsinsamlingen för lönestatistiken behöver

omfatta samtliga arbetstagare eller kan begränsas till ett representativt

urval.

Riksdagen vill understryka behovet av en begränsning av de sakkunnigas

förslag. Statistiska centralbyrån har ansett, att en tillfredsställande lönestatistik

är möjlig att åstadkomma med den representativa metoden, och därvid räknat

med att uppgiftsinsamlingen kunde begränsas till högst 20 procent av samtliga

arbetsgivare, eller i fråga om större företag avse högst var femte anställd.

De synpunkter byrån anlagt på frågan förtjäna enligt riksdagens mening allvarligt

övervägande vid ärendets fortsatta beredning. Likaså bör undersökas,

i vad mån arbetsgivare, som bliva skyldiga lämna uppgifter till lönestatistiken,

kunna befrias från viss uppgiftsskyldighet, som nu åligger dem. Riksdagen

åsyftar närmast de för premieberäkningen inom olycksfallsförsäkringen erforderliga

uppgifterna, vilka möjligen skulle kunna hämtas ur primärmaterialet

för lönestatistiken. Slutligen vill riksdagen i detta sammanhang framhålla, att

även beträffande en begränsad utvidgning av den offentliga lönestatistiken försiktighet

bör iakttagas under nu rådande förhållanden.

I propositionen har ställning tagits till frågorna om skyldighet för arbetsgivai’e

att på anmodan lämna uppgifter om anställda personers arbetstids- och

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 sand. Nr 302—318.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 302—303.

löneförhållanden, beredande av möjlighet åt socialstyrelsen att i vissa fall verkställa

lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda företag samt åstadkommande

av en enhetlig yrkesnomenklatur. Vad härutinnan anförts har ej

föranlett erinran från riksdagens sida.

Till den i förevarande proposition jämväl berörda frågan om möjlighet för

socialstyrelsen att i vissa fall utlämna lönestatistik beträffande särskilt företag

kommer riksdagen att taga ställning i samband med behandlingen av den

särskilda propositionen i ämnet (nr 260) med förslag till lag angående ändring

i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga de i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 11 april 1947 angivna förberedande åtgärderna för förbättring

av den officiella lönestatistiken.

Stockholm den 10 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 303.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits

proposition angående vissa ändringar i gällande bestämmelser

angående värn plikt slån.

(Statsutskottets utlåtande nr 153.)

Till Konungen.

I propositionen nr 143 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari 1947,

framlagt förslag angående vissa ändringar i gällande bestämmelser angående

värnpliktslån.

Riksdagen har ansett sig kunna godtaga de av departementschefen förordade

ändringarna i de för beredskapsförhållanden gällande författningarna om värnpliktslån,

innebärande i huvudsak att värnpliktslånenämndernas verksamhet

skulle upphöra och övertagas av försvarets socialbyrå med utgången av innevarande

budgetår samt att amorteringstiden enligt 1940 års värnpliktslåneförordning

skulle utsträckas med högst fem år. 1 likhet med departementschefen

anser riksdagen skäl icke föreligga till ändring i de bestämmelser om tid

för ingivande av ansökan om värnpliktslån, som gälla enligt nämnda förordning

och 1945 års kungörelse angående värnpliktslån till viss långtidsinkallad personal.

Såsom i ärendet föreslagits må det emellertid ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela de bestämmelser i detta hänseende, som kunna finnas erforderliga

i samband med beredskapens avveckling. Riksdagen har vidare beslutat bemyndiga

Kungl. Maj:t att beträffande berörda förordning vidtaga de ytterligare

ändringar i föreskrifter av ekonomisk-administrativ art, som vid tillämpningen

av gällande bestämmelser kunna befinnas erforderliga.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.