Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1947148 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet väckta motioner.
1947-06-28 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1947:327, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1947148 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 327.
1
Nr 327.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj ds proposition angående vissa avlönings- m. fl.
anslag för budgetåret 1947148 under fjärde huvudtiteln
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 187.)
Till Konungen.
l:o) Ändrad organisation av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst
i fred. I propositionen nr 130 har Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 2—33 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari
1947) föreslagit riksdagen godkänna av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
angivna grunder för den utformning av personalstaterna, som
föranledes av rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid truppförband
m. m. i fred.
Såsom departementschefen erinrat hava under de senaste åren utredningar
pågått i syfte att rationalisera stabs- och förvaltningstjänsten vid de lägre
truppförbanden inom försvaret. Utredningarna hava närmast avsett armén
och i första hand infanteriregemente. Organisationsförsök hava utförts vid
Älvsborgs regemente av försvarets centrala organisationskommitté på uppdrag
av statens organisationsnämnd och resulterat i ett av nämnden framlagt förslag
till ändrad organisation av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst.
Detta förslag har i huvudsak fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut
den 24 januari 1947 att omedelbart genomföras vid Älvsborgs regemente
och successivt vid övriga infanteriregementen. I beslutet hava dock de viktigaste
personalfrågorna lämnats öppna. Dessa frågor, avseende närmast antalet
ordinarie tjänster, löneställningen för vissa ordinarie befattningar samt
personalorganisationens omfattning i stort, hava under förevarande punkt
underställts riksdagens prövning.
Riksdagen vill som allmänt omdöme framhålla, att den av Kungl. Maj:t
fastställda organisationen, som beträffande huvudlinjerna vunnit de ansvariga
myndigheternas gillande, i stort sett synes innebära en lämplig och rationell
lösning av problemet. Sålunda har åstadkommits samordning och centralisering
av arbetsuppgifterna. Åtgärder hava därjämte vidtagits för genomförande
av tidsbesparande arbetsmetoder, varigenom arbetskraften kan mera
effektivt utnyttjas.
Bihanq till riksdagens protokoll 1947. 14 sand. Nr 327.
un 47
2
Riksdagens skrivelse nr 327.
Såsom en följd av den nya organisationen kommer ett ej obetydligt antal
beställningar vid truppförbanden att kunna frigöras från stabs- och förvaltningstjänst.
De förslag till utformande av den personella organisationen,
som departementschefen nu framlagt och vilka grundats på ingående undersökningar
och prövats i praktiken, synas riksdagen i stort sett godtagbara.
Beträffande vissa ifrågasatta begränsningar av den aktiva militära perso
nalen, mot vilka särskild kritik riktats, må följande framhållas.
Enligt organisationsnämndens förslag, vilket avstyrkts av samtliga militära
myndigheter, skulle befattningen såsom regementsstabschef indragas.
I Kungl. Maj ds förenämnda beslut rörande ny regementsorganisation har
dock frågan om denne befattningshavares bibehållande i organisationen
ställts på framtiden. Enligt departementschefens mening bör nämligen vid
ett antal regementen försöksvis ytterligare prövas vilka arbetsuppgifter, som
kunna ankomma på stabschefsbefattningen. Riksdagen har ansett sig icke böra
motsätta sig dessa försök. Problemet synes riksdagen vara av den vikt och betydelse,
att riksdagen förutsätter, att riksdagen med ledning av de rön och
erfarenheter, som sålunda kunna förvärvas, beredes tillfälle att fatta slutlig
ställning till denna fråga.
Vidkommande kompaniadjutanterna innebär organisationsnämndens förslag
att härför skulle avses överfurir i stället för fanjunkare. Departementschefen
har emellertid ansett sig i brist på uttömmande utredning icke nu
kunna taga definitiv ståndpunkt till detta förslag. Detsamma torde såsom departementschefen
framhållit böra ingående belysas genom ytterligare överväganden,
lämpligen i anknytning till pågående utredning rörande försvarsorganisationen.
En annan huvudfråga vid behandlingen av förevarande ärende har varit
avvägningen mellan civil och militär expeditions- och förvaltningspersonal.
För departementschefen synes det avgörande härvidlag hava varit, att militär
personal borde placeras i sådana stabs- och förvaltningsbefattningar, som
krävde viss militär erfarenhet och samtidigt vore väl avpassade efter deras
kvalifikationer. I övriga fall borde specialutbildad civil personal användas.
Riksdagen kan för sin del godtaga den på grundval av denna principiella
inställning till förevarande spörsmål förordade avvägningen mellan militär
och civil personal.
Enligt departementschefens förslag skulle utöver nu vid infanteriregemente
förefintliga två beställningar för förvaltare inrättas fyra nya dylika
beställningar, nämligen för föreståndaren för regementsexpeditionen, personalregistratorn,
chefen för kasernvårdsavdelningen samt tygförrådsförvaltaren,
vilken sistnämnde skulle uppföras på fälttygkårens stat. Med hänsyn
till de arbetsuppgifter och det ansvar, som komma att åvila innehavarna av
dessa befattningar, anser riksdagen, att för uppgifterna böra avses förvaltare.
I och med inrättandet av dessa befattningar bör en motsvarande
minskning ske av underofficerskåren, vilken minskning synes böra lika fördelas
på fanjunkar- och sergeantsgraderna. Beträffande löneställningen för
Riksdagens skrivelse nr 327. 3
förvaltarna anser riksdagen att med prövningen av denna fråga bör anstå i avvaktan
på ytterligare erfarenheter.
Vad departementschefen föreslagit i fråga om antalet överfurirer för inre
tjänst och pensionerad personal i arvodesbefattningar har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Den föreslagna överföringen av en extra ordinarie förrådsvaktmästare till
ordinarie tjänst vill riksdagen likaledes godkänna.
Med hänsyn till att den personal, som genom rationaliseringen blir övertalig,
kan bliva behövlig för utbildningsändamål eller för annan tjänst delar
riksdagen departementschefens mening, att de övertaliga beställningarna,
med undantag av två fanjunkarbeställningar, icke nu böra indragas. Såsom
departementschefen nämligen framhållit kommer frågan rörande det framtida
utnyttjandet av den sålunda övertaliga personalen att bliva föremål för överväganden
inom 1945 års försvarskommitté.
Departementschefen har vid beräkningen av arméns avlöningsanslag för
nästa budgetår utgått från att den nya personaluppsättningen lägges till
grund såvitt rör Älvsborgs regemente. För övriga infanteriregementen hava
beräknats fyra nya förvaltarbeställningar och en ny ordinarie befattning för
förrådsvaktmästare vid varje regemente men i övrigt i huvudsak oförändrade
personalstater. Såvitt rör kassaförvaltningarna förutsättes den nya organisationen
kunna genomföras redan från och med den 1 juli 1947 och i stort sett
vid hela armén samt vid kustartilleriet och flygvapnet. Därest emellertid rationaliseringar
kunna under nästa budgetår genomföras även i övrigt av specialtruppförband
inom armén eller av lokalförband inom marinen och flygvapnet,
må Kungl. Maj:t äga att, dock utan förändring av personalstaterna
för ordinarie personal, vidtaga jämkning i vederbörande personalorganisation
i enlighet med de grunder, som angivits för infanteriet, även om därigenom för
en övergångsperiod högre kostnader skulle uppstå än som förutsatts vid anslagsberäkningarna.
Vad departementschefen i övrigt under nu omhandlade punkt anfört och
föreslagit har icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen godkänt
av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 28 februari 1947 angivna grunder för den utformning av personalstaterna,
som föranledes av rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid
truppförband m. m. i fred, med iakttagande dock av vad riksdagen ovan anfört.
2:o) Förrådstjänsten m. m. vid försvarsområdena. Kungl. Maj:t har i förenämnda
proposition nr 130 (punkt 2) föreslagit riksdagen godkänna
de grunder för utformningen av personalorganisationen för försvarsområdesstaberna,
som av departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll angivits.
Såsom departementschefen erinrat kommo försvarsområdena såsom en i
fred bestående organisation till stånd genom 1942 års försvarsbeslut och hava
organiserats under eu tid, då särskilt maktpåliggande arbetsuppgifter till följd
av beredskapen ankommit på denna organisation. Det ligger i sakens natur,
4
Riksdagens skrivelse nr 327.
att vid en återgång till fredsförhållanden en beskärning av personalorganisationen
bör kunna ske. Av organisationskommittén verkställd utredning synes
riksdagen utvisa att möjligheter härtill föreligga. Den av departementschefen
på grundval av organisationskommitténs beräkningar föreslagna utformningen
av personalorganisationen vid försvarsområdesstaberna synes riksdagen innebära
påtagliga fördelar ur besparings- och rationaliseringssynpunkt.
Yad beträffar förvaltningspersonalen vid försvarsområdena utom KirunaJokkmokks
skulle enligt organisationskommitténs förslag de för pensionerade
officerare avsedda befattningarna som tygofficer och intendent vid försvarsområdesstab
sammanslås till en befattning för förvaltningsofficer, vilken skulle
vara kapten på aktiv stat. Ett genomförande av förslaget, som i princip tillstyrkts
av överbefälhavaren, skulle medföra en betydande minskning av antalet
arvodesbefattningar för pensionerade officerare vid försvarsområdena. Riksdagen
har i huvudsak icke något att erinra mot detsamma. Förslaget förutsätter
emellertid att vederbörande skall kunna behärska båda de förvaltningsområden,
varom här är fråga. Riksdagen delar därför departementschefens uppfattning,
att innan slutlig ställning tages till förslaget utredning bör verkställas
rörande dels arten och omfattningen av den utbildning, som bör krävas
av en förvaltningsofficer, avsedd för både tyg- och intendenturtjänst, dels ock
möjligheterna att rekrytera dylika befattningar. Det må därefter ankomma
på Kungl. Maj it att med hänsyn till utredningens resultat
meddela bestämmelser i ämnet. Beträffande däremot Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab
och arméns jägarskola i Kiruna, vilka enligt beslut av 1945
års riksdag sammanförts till en gemensam förvaltningsorganisation, skulle särskilda
målsmän finnas för tygtjänsten och för intendenturtjänsten. I enlighet
härmed har föreslagits att för tygförvaltningen nyinrättas en kaptensbeställning
på aktiv stat. Riksdagen finner sig med hänsyn till arten och omfattningen
av arbetsuppgifterna vid denna förvaltningsorganisation böra godtaga detta
förslag.
Riksdagen kan vidare godtaga vad departementschefen anfört i fråga
om behovet av personal för arbetsledning och vård vid förråden.
Förslaget förutsätter, att någon kassaförvaltning icke skall finnas vid försvarsområdesstab,
utan att densamma liksom mobiliseringsredovisningen m. m.
av hästar och motorfordon skall överföras till vederbörligt truppförband. Då
förslagen, som grunda sig på gjorda undersökningar, ansetts lämpliga, har
riksdagen icke något att erinra mot desamma.
I fråga om den av 1945 års riksdag beslutade gemensamma förvaltningsorganisationen
för Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab och arméns jägarskola
i Kiruna ha föreslagits vissa personalökningar utöver inrättandet av ovannämnda
kaptensbeställning. Förslaget, som är uppgjort med ledning av den
nya organisationen av infanteriregementsstab och därjämte föregåtts av särskilda
undersökningar rörande försvarsområdena, har icke givit riksdagen anledning
till erinran. Beträffande kompaniadjutantsfrågan torde emellertid såsom
under punkten 1 framgår ytterligare överväganden erfordras innan
slutlig ställning därtill kan tagas.
Riksdagens skrivelse nr 327.
5
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen godkänt
de grunder för utformningen av personalorganisationen för försvarsområdesstaberna,
som av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 28 februari 1947 angivits.
3:o) Försvarets manskapsorganisation. Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition
nr 130 (punkt 3, s. 45—101) föreslagit riksdagen besluta, att försvarets
personalorganisation, såvitt avser i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 28 februari 1947 berörda personalkategorier, skall utformas
efter i huvudsak de riktlinjer, som av departementschefen däri angivits.
Den år 1942 beslutade ökningen av manskapskadrerna har medfört vissa
olägenheter bland annat därigenom, att svårigheter uppstått att kunna tillgodose
det ökade rekryteringsbehovet. Det har därför befunnits nödvändigt
att vidtaga åtgärder för att nedbringa numerären av det kontraktsanställda
manskapet. Vid 1944 års riksdag fattades sålunda beslut om vissa ändringar
i arméns och kustartilleriets manskapsstater, innebärande bland annat att ett
antal beställningar för långtjänstunderbefäl — överfurirer avsedda företrädesvis
för s. k. inre tjänst — inrättades, varigenom kadern av kontraktsanställt
manskap minskades. Ytterligare åtgärder i samma syfte vidtogos
genom beslut av 1946 års riksdag, varigenom för försvaret i dess helhet antalet
beställningar för långtjänstunderbefäl ökades med 686 till 1 700, medan
kontraktsbeställningarna minskades med 3 885 till 17 588 (musikmanskapet vid
armén och flygvapnet icke medräknat).
Det har emellertid befunnits nödvändigt att vidtaga betydligt mera långtgående
åtgärder i ifrågavarande avseende än som genom 1944 års beslut förutsattes.
Det av Kungl. Maj:t på grundval av 1944 års manskapsutredning
nu framlagda förslaget innebär således ett ytterligare nedbringande av rekryteringsbehovet
genom en kompensationslös reducering av manskapskadern i
viss omfattning samt genom utbyte av kontraktsanställt manskap mot långtidstjänstgörande
personal med pensionsrätt och mot värnpliktiga.
Kiksdagen vill erinra, att en avsevärd del av manskapskadern utgöres av
mekaniker av skilda slag ävensom hovslagare. Det nuvarande utbildningsoch
rekryteringssystemet för dessa beställningsmän är emellertid behäftat
med väsentliga brister. Sålunda finnes för dem, som genomgått beställningsmannautbildning,
endast ett fåtal framtidsplatser inom den militära tjänsten.
Bristen på dylika platser har medfört att huvuddelen av beställningsmännen
tagit avsked efter tilländalupen kontraktstid. För att avhjälpa sålunda rådande
olägenheter föreslås förutom omläggning av rekryteringen och utbildningen
på beställningsmannalinjerna införandet för manskapets vidkommande
av en renodlat teknisk yrkeskår.
Sålunda skulle beställningsmännen vid armén och flygvapnet utan annan
utbildning efter furirskolan än fortsatt yrkespraktik kunna bliva civilmilitära
beställningshavare inom tygstaten i en nyinrättad beställning, som närmast
skulle motsvara överfurir på trupplinjen. För dessa har föreslagits inrättandet
av nya befattningar för tekniker. Riksdagen anser det sålunda framlagda
6
Riksdagens skrivelse nr 327.
förslaget innebära en god lösning beträffande såväl försvarets behov av beställningsmän
som personalens berättigade anspråk på tryggare framtidsmöjligheter.
Enligt manskapsutredningens förslag skulle på beställningsmannalinjerna
skapas möjligheter för därtill kvalificerade att vinna befordran
till högre beställningar — tygverkmästare och tyghantverkare. Riksdagen anser
i likhet med departementschefen detta förslag vara i princip riktigt. Frågan
bör emellertid såsom framhållits bliva föremål för ny utredning med
hänsyn till den särskilda utbildning, som en dylik befordran måste förutsätta.
Goda skäl synas riksdagen jämväl tala för att sjukvårdsbefäl och hovslagare
beredas framtidsplatser av militär karaktär — underofficerare och överfurirer
— redovisade å trängens respektive kavalleriets stat.
Yad beträffar marinen innebär förslaget i stort sett en fortsatt utbyggnad
av den nuvarande långtjänstunderbefälskadern, varjämte förutsatts att värnpliktiga
skola i ökad omfattning utnyttjas i befattningar, som tidigare uppehållits
av fast anställt manskap. Riksdagen finner de föreslagna åtgärderna
för ett ytterligare nedbringande av numerären av det kontraktsanställda manskapet
lämpliga.
För flygvapnets vidkommande har departementschefen räknat med planenlig
utbyggnad av den redan beslutade organisationen beträffande införandet
av stamflygförare. I fråga om teknikerna, vilka inom flygvapnet skulle benämnas
flygtekniker, förutsättes att de åtminstone tills vidare i huvudsak
skola rekryteras — förutom bland de för närvarande kontraktsanställda mekanikerna
— från det fast anställda manskapet. Riksdagen, som finner förslaget
godtagbart, anser i likhet med departementschefen att vid vissa flygflottiljer
pågående försök med rekrytering av hjälptekniker på den civila arbetsmarknaden
dock böra fullföljas.
Yad departementschefen i övrigt under förevarande punkt anfört och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.
För samtliga tre försvarsgrenar innebär sammanfattningsvis det nu framlagda
förslaget att antalet beställningar för kontraktsanställt manskap skulle
minskas med 2 779, medan antalet pensionsberättigande framtidsplatser skulle
ökas med 693.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen beslutat,
att försvarets personalorganisation, såvitt avser i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 28 februari 1947 berörda personalkategorier,
skall utformas efter i huvudsak de riktlinjer, som i samma statsrådsprotokoll
angivits.
4:o) Reglering av vissa läkararvoden m. m. Kungl. Maj:t har i förenämnda
proposition nr 130 (punkt 4, s. 101-—103) föreslagit riksdagen bemyndiga
Kungl. Maj:t att utfärda reglerande bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet
och ekonomiska förmåner för i förberörda statsrådsprotokoll angivna
befattningshavare samt att fastställa det antal dylika befattningshavare som
under nästa budgetår må finnas anställda.
Såsom departementschefen erinrat hava nu utgående arvoden och övriga
Riksdagens skrivelse nr 327. 7
ekonomiska förmåner till här berörda läkarkategorier i huvudsak fastställts
år 1921 och därefter icke ''varit föremål för reglering. Bestämmelserna rörande
ifrågavarande förmåner ävensom beträffande denna personals tjänstgöringsskyldighet
hava utformats efter i viss mån olikartade grunder. Riksdagen finner
goda skäl tala för att gällande bestämmelser på området regleras och ersättas
av bestämmelser av mera enhetlig karaktär. Det synes därvid även befogat, att
viss förhöjning sker av de till nämnda personal utgående ekonomiska förmånerna.
Det av försvarets civilförvaltning i sådant syfte framlagda förslaget
bör kunna i stort sett godtagas. Det må ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan
träffa avgörande på grundval av den föreliggande utredningen.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att utfärda
reglerande bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet och ekonomiska
förmåner för i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari
1947 avsedda befattningshavare samt att fastställa det antal dylika befattningshavare,
som under budgetåret 1947/48 må finnas anställda.
5:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 4) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130
(punkt 6) framlagt slutligt förslag i ämnet.
Av departementschefen föreslagna ändringar i personalorganisationen för
advokatfiskalskontoret innebära i huvudsak nyinrättande av 1 befattning i
Eo 26 och 2 i Eo 24 samt höjning av advokatfiskalens löneställning från A 28
till Eo 30. Med hänsyn till den pågående översynen av försvarets centrala förvaltningsorganisation
hade det måhända varit välbetänkt att icke nu utbryta
dessa spörsmål ur det större sammanhanget. Härtill kommer att sasom försvarets
civilförvaltning i ärendet framhållit kontorets personalbehov så sent
som i början av år 1946 varit föremål för utredning av särskilt tillkallad sakkunnig.
Å andra sidan är riksdagen av den uppfattningen, att arbetets omfattning
vid kontoret och de kvalifikationskrav, som måste ställas på juristpersonalen
därstädes, göra det berättigat — även av rekryteringsskäl - att högre tjänster redan nu inrättas för denna personal. Som ett ytterligare
skäl härför må framhållas, att den nya rättegångsordningen, som redan nu i
viss utsträckning tillämpas, kommer att ställa ökade krav på rättegångsombuden.
En nu genomförd förstärkning av personalen torde särskilt vid sistnämnda
förhållande icke komma att föregripa ett framtida övervägande av
frågan om kontorets personalbehov. Riksdagen har på nu anförda skäl funnit
sig böra medgiva, att do föreslagna befattningarna må inrättas och har ej
heller velat motsätta sig förslaget om höjd löneställning för advokatfiskalen.
Riksdagen har icke något att erinra mot att arvoden med av departementschefen
föreslagna belopp beredas de två befattningshavare inom verket, åt
vilka uppdrages att utföra inspektion av kassaförvaltningarna.
Departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt hava av
riksdagen godtagits med den ändringen att å personalförteckningen skola till
8
Riksdagens skrivelse nr 327.
komma 6 i stället för uppenbarligen till följd av förbiseende föreslagna 10
befattningar för ordinarie kontorsbiträden.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels medgivit följande förändringar i personalförteckningen för försvarets
civilförvaltning, nämligen uppförande under rubriken Tjänstemän å ordinarie
stat av ytterligare 6 befattningar för kontorsbiträden i lönegraden A 4,
minskning med en befattning för kontorist i lönegraden A 9 under samma
rubrik samt överförande från nämnda rubrik av befattningen för advokatfiskal
i lönegraden A 28 till rubriken Tjänstemän å övergångsstat, ävensom
uppförande bland befattningar för extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 21 av nya befattningar för 1 advokatfiskal i lönegraden Eo 30, 1 biträdande
advokatfiskal i lönegraden Eo 26 och 3 förste byråsekreterare i lönegraden
Eo 24 samt uteslutande ur förteckningen i sist angivna del av 1 befattning
för biträdande advokatfiskal i lönegraden Eo 24;
dels fastställt följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 800 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .................................................... » 35 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj: t .......................................................... » 6 036
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 1310 000
5. Eörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 128 964
Summa kronor 2 280 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis...................................... kronor 20 000
Nettoutgift kronor 2 260 000
dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisat ett förslagsanslag av 2 260 000 kronor.
6:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 24) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition
nr 130 (punkt 7) ej mindre föreslagit riksdagen att — med ändring av i årets
statsverkspropostion (bil. 6, punkt 58) framlagt förslag beträffande personalförteckning
för hemvärnet — medgiva, att till personalförteckning för hemvärnet
må överflyttas en beställning för hemvärnschef i lönegrad Öb 2, en
beställning för överstelöjtnant eller major i lönegrad Oa 5 eller Oa 4, en beställning
för kapten eller löjtnant med arvode enligt lönegrad Oa 3 eller Oa 2
Riksdagens skrivelse nr 327. 9
samt en befattning för kontorsbiträde i lönegrad A 4; än även framlagt slutligt
förslag i ämnet.
Yidare har i två likalydande motioner, I: 238 och II: 352, hemställts, att
riksdagen ville besluta att i avvaktan på fastställandet av den framtida försvarsorganisationen
det nuvarande antalet hemvärnsofficers- och hemvärnsunderofficersbefattningar
förblir oförändrat samt att därutöver för det nyorganiserade
Sundsvalls försvarsområde måtte inrättas en hemvärnsofficersoch
en hemvärnsunderofficersbefattning.
Med hänsyn till den under punkten 1 förordade ändrade organisationen av
infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst har vid beräkningen av
arméns avlöningsanslag för nästa budgetår den av riksdagen under nämnda
punkt godkända nya personaluppsättningen lagts till grund, såvitt rör Älvsborgs
regemente, under det att för övriga infanteriregementen räknats med
fyra nya förvaltarbeställningar och en ny ordinarie befattning för förrådsvaktmästare
vid varje regemente. I övrigt föranleder omorganisationen i fråga i
stort sett icke några förändringar i personalstaterna för dessa regementen.
Under punkten 2 har riksdagen godkänt av departementschefen förordade
grunder för utformningen av personalorganisationen för försvarsområdesstaberna.
Detta medför under förevarande anslag vissa ändringar i personalförteckningar
och anslagsberäkningar.
Utöver vad ovan nämnts påverkas personalstaternas sammansättning för
nästa budgetår av de av riksdagen godkända förslagen beträffande arméns
manskapsorganisation.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att den av överbefälhavaren
förordade sammanslagningen av Norrbottens artillerikår och Bodens
artilleriregemente samt minskningen av Livregementet till häst bör övervägas
först i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1948/49 och att
närmare undersökning bör verkställas rörande de konsekvenser i ekonomiskt''
hänseende och i övrigt, som bliva en följd av åtgärder i sådant hänseende.
Beträffande överbefälhavarens förslag om indragning av Skånska kavalleriregementet
får riksdagen erinra, att 1943 års riksdag fattat beslut
om uppsättande av nämnda kavalleriregemente i samband med att Skånska
pansarregementet överflyttades till Hässleholm. Därvid förutsattes,
att det nya regementet skulle organiseras inom ramen för kavalleriets nuvarande
kader av personal och hästar. Härav följer, såsom departementschefen
även framhållit, att uppsättandet av regementet i fråga icke innebär någon
egentlig utvidgning av kavalleriet och att det här alltså icke kan bliva fråga
om ett föregripande av det inom 1945 års försvarskommitté pågående utredningsarbetet.
Riksdagen finner vidare i likhet med departementschefen, att de
synnerligen otillfredsställande förläggningsförhållandena för de till Ljungbyhed
förlagda ryttarskvadronerna göra det ofrånkomligt, att denna förläggning
utbytes mot en ur personalens och de värnpliktigas synpunkt lämpligare. Utöver
vad ovan anförts må framhållas, att enligt vad riksdagen inhämtat
Skånska kavalleriregementet är i det närmaste uppsatt, varför det redan
10 Riksdagens skrivelse nr 327.
av denna anledning icke gärna kan ifrågakomma att nu fatta beslut om dess
indragning.
Riksdagen finner förslaget om förbättring av löneförmånerna för trängkårcheferna
berättigat. Det ansvar och de arbetsuppgifter, som åvila dessa beställningshavare,
synas riksdagen utgöra bärande skäl för att desamma uppflyttas
till lönegrad Öb 1 eller samma lönegrad, till vilken infanteriregementscheferna
äro hänförda. Förslaget härom bifalles alltså. I fråga, om luftvämskårchefema
kan riksdagen i likhet med departementschefen icke finna tillräcklig
anledning föreligga att bibehålla desamma i lägre löneställning än exempelvis
artillerikårcheferna. Riksdagen har därför beslutat, att dessa beställningshavare
skola inplaceras i lönegrad Oa 6.
På i ärendet anförda särskilda skäl vill riksdagen icke motsätta sig att den
sedan länge uppskjutna frågan om organisationen av arméhundväsendets ledning
nu ordnas. Riksdagen medgiver alltså, att såsom chefer för arméhundväsendet
och arméhundskolan må inrättas beställningar i lönegraderna alternativt
Oa 5 eller Oa 4 respektive alternativt Oa 4 eller Oa 3.
I likhet med vad som skett för innevarande budgetår må det ankomma
på Kungl. Maj:t att i samband med personalförteckningens fastställande
eller i annat sammanhang meddela beslut om tidpunkten för nya beställningars
eller befattningars tillsättande.
Riksdagen har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört
i fråga om fortsatt medgivande att, därest ledig kaptensbeställning icke
kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande
vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.
Yad Kungl. Maj:t i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag
har icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.
Riksdagen vill slutligen erinra, att riksdagen redan i sin skrivelse nr 4 i
samband med lämnat bemyndigande för Kungl. Mai:t att till personalförteckning
för hemvärnet överflytta viss personal medräknat den ytterligare befattningshavare,
som avses i Kungl. Maj:ts under nu förevarande punkt framställda
ändringsförslag.
Beträffande motionerna I: 238 och II: 352 har riksdagen ännu icke tagit
slutlig ställning till desamma.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga de ändringar
i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som av riksdagen ovan angivits;
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari 1947 anförts
fastställa stater för arméns manskap av lägre grad än överfurir;
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som
innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den
28 juni 1946 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar budgetåret 1946/47;
11
Riksdagens skrivelse nr 327.
dels godkänt följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 56 000 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis.................................................... * 8 800 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis............................................ * 575 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 43 700 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... >;_5 725 000
Summa kronor 114 800 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................................. kronor 4 800 000
Nettoutgift kronor 110 000 000;
dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 110 000 000 kronor.
7:o) Armén: Ekiperingsersättningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 29) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 (punkt 8)
framlagt slutligt förslag i ämnet.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag har riksdagen till Armén: Ekiperingsersättningar
för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 1 450 000
kronor.
8:o) Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 30) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition
nr 130 (punkt 9) framlagt slutligt förslag i ämnet.
Den i sistnämnda proposition verkställda anslagsberäkningen har icke givit
riksdagen anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i
samband därmed anfört.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal
för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 8 675 000 kronor.
9:o) Armén: Uppförande av vissa baracker i Visby. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i förberörda proposition nr 130 (punkt 10) framställda förslag har
riksdagen till Armén: Uppförande av vissa baracker i Visby för budgetåret
1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 16 000 kronor.
12
Riksdagens skrivelse nr 327.
10:o) Marinen: Avlöningar till aktiv
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 69) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet beräkna anslag till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition
nr 130 (punkt 11) framlagt slutligt förslag i ämnet.
I likhet med vad fallet är för armén kommer jämväl för marinens vidkommande
personalstaternas sammansättning för nästa budgetår att påverkas av
de av riksdagen under punkten 3 godkända förslagen i fråga om utformningen
av försvarets manskapsorganisation.
Beträffande örlogsvarvens personalbehov och löneställningen för där
tjänstgörande personal synes riksdagen med ställningstagande till dessa frågor
böra med hänsyn till pågående utredningar tills vidare anstå. I ett avseende
synes dock undantag härifrån berättigat, nämligen i fråga om de nuvarande
cheferna för örlogsvarven i Karlskrona och Stockholm. Riksdagen
finner nämligen billighetsskäl tala för att åtgärder vidtagas för att de icke
på grund av den uppskjutna frågan om varvschefernas löneställning frånkännas
möjligheten att erhålla pensionsförmåner, som svara mot de beställningar,
i vilka de nu innehava förordnanden. Riksdagen har därför beslutat
medgiva, att de från och med nästa budgetår må erhålla fullmakter å respektive
varvschefsbeställningar. Vid nuvarande innehavares avgång bör emellertid
frågan om beställningarnas uppehållande bliva föremål för omprövning.
Med hänsyn till vikten av de arbetsuppgifter, som ankomma på chefen för
Göteborgs örlogsvarv, kan riksdagen även godtaga departementschefens förslag
att en för ifrågavarande befattning avsedd beställning som kommendör
inrättas i utbyte mot den nuvarande beställningen i Oa 5.
I propositionen nr 173 till innevarande års riksdag angående organisationen
av statens isbrytarverksamhet förutsattes att för ledningen av de på
marinen ankommande uppgifterna beträffande isbrytarverksamheten skulle
avses en kommendörkapten, aktiv eller pensionerad. I anslutning härtill har
departementschefen under nu ifrågavarande punkt föreslagit, att, därest aktiv
officer utnyttjas, densamme bör placeras i lönegrad Oa 5 eller Oa 4, medan
för pensionerad officer bör avses arvode motsvarande avlöning i löneklass
Oa 14. Riksdagen vill emelertid erinra, att riksdagen vidtog den ändringen i
Kungl. Maj:ts i berörda proposition framlagda förslag att för nämnda befattning
skulle kunna ifrågakomma även kommendörkapten i reserven. För
den händelse sådan beställningshavare kommer att utses till innehavare av
befattningen i fråga, synes hinder icke böra möta mot att jämväl denne avlönas
med arvode enligt de för innehavare av för pensionerad personal i arvodesbefattning
stadgade grunder.
Vidkommande den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myn
digheter kan riksdagen godtaga vad departementschefen anfört beträffande
cheferna för kameralkontoren.
Riksdagen har i övrigt icke funnit något vara att erinra mot de tillämpade
grunderna för beräkning av marinens personalbehov eller mot den verkställda
beräkningen av medelsbehovet under anslagsposterna.
Riksdagens skrivelse nr 327. 13
Riksdagen får slutligen hänvisa till vad riksdagen ovan anfört i vissa
frågor, som beröra flera försvarsgrenar.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga de ändringar
i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid marinen, som i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 28 februari 1947 angivits;
des godkänt följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 26 200 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .................................................. * 1430 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis............................................ » 275 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 16 200 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... » 2 665 000
Summa kronor 46 770 000
Särskilda upphördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis....................................kronor 770 000
Nettoutgift kronor 46 000 000;
dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 46 000 000 kronor.
ll:o) Marinen: Ekiperingsersättningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 74) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 (punkt
12) framlagt slutligt förslag i ämnet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till Marinen: Ekiperingsersättningar
för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 800 000
kronor.
12:o) Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal. Sedan Kungl. Maj it i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 75) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48 har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr
130 (punkt 13) framlagt slutligt förslag i ämnet.
Den i sistnämnda proposition verkställda anslagsberäkningen har icke
givit riksdagen anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen
i samband därmed anfört.
14
Riksdagens skrivelse nr 327.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Marinen: Avlöningar till viss
arbetarpersonal för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 935 000
kronor.
13:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 99) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
beräkna anslag för budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition
nr 130 (punkt 14) framlagt slutligt förslag i ämnet.
I likhet med vad fallet är för de övriga försvarsgrenarna kommer jämväl för
flygvapnets vidkommande personalstaternas sammansättning för nästa budgetår
att påverkas av de av riksdagen under punkten 3 godkända förslagen i
fråga om utformningen av försvarets manskapsorganisation.
Riksdagen, som i det föregående beslutat, att cheferna för luftvärnskårerna
skola inplaceras i lönegrad Oa 6 och trängkårcheferna i Öb 1, finner i likhet
med departementschefen med hänsyn till det betydande ansvar för människoliv
och materiel, som åvilar flottiljcheferna, en förbättring i dessas löneställning
befogad. Riksdagen har därför beslutat, att flottiljcheferna, med vilka chefen
för krigsflygskolan skall jämställas, skola uppflyttas från lönegrad Oa 6 till
Öb 1.
På av departementschefen anförda skäl har riksdagen funnit sig även böra
godtaga den föreslagna utökningen av antalet officerare och underofficerare.
Framhållas må att denna utökning ligger inom ramen för det antal dylika be
ställningshavare, som enligt statsmakternas hittills fattade beslut skall finnas
vid flygvapnet vid fullt utbyggd organisation.
Med hänsyn till angelägenheten av att flygsäkerhetstjänsten erhåller en till
fredsställande organisation medgiver riksdagen vidare, att flygvapnets lokala
trafikledarpersonal erhåller förstärkning i den omfattning departementschefen
föreslagit.
Mot av departementschefen i övrigt framlagda förslag rörande beräkningen
av antalet beställnings- och befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår
ävensom de i avlöningsstaten ingående anslagsposterna har riksdagen
icke funnit anledning till erinran. <
Riksdagen får slutligen hänvisa till vad riksdagen ovan anfört i vissa frågor,
som beröra flera försvarsgrenar.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga de
ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet som i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 28 februari 1947 angivits;
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att huvudsaklig överensstämmelse med vad
i samma statsrådsprotokoll anförts fastställa stat för flygvapnets manskap;
dels godkänt följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1947/48:
Riksdagens skrivelse nr 327. 15
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 21 200 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .................................................. * 1 400 500
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis............................................ * 160 000
4. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal, förslagsvis * 17 700 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................... »_2 140 OOP
Summa kronor 42 600 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................................... kronor 800 000
Nettoutgift kronor 41 800 000;
dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 41 800 000 kronor.
14:o) Flygvapnet: Ekiperingsersättningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositio
nen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 103) förslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130
(punkt 15) framlagt slutligt förslag i ämnet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i sistnämnda proposition framlagda förslag
har riksdagen till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar för budgetåret 1947/48
anvisat ett förslagsanslag av 470 000 kronor.
15:o) Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal. Sedan Kungl. Maj:t
i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 104) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition
nr 130 (punkt 16) framlagt slutligt förslag i ämnet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag har riksdagen till Flygvapnet:
Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret 1947/48 anvisat ett
förslagsanslag av 660 000 kronor.
16:o) Försvarets forskningsanstalt: Anordnande av provisoriska lokaler.
Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition nr 130 (punkt 17) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 770 000 kronor.
Då behovet av ifrågavarande lokaler får anses styrkt, synas desamma böra
komma till utförande. Riksdagen har icke något att erinra mot den för ändamålet
äskade medelsanvisningen men anser i anslutning till vad departe
mentschefen anfört angeläget, att, innan medlen ställas till förfogande, närmare
undersökning företages rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt:
16
Riksdagens skrivelse nr 327.
Anordnande av provisoriska lokaler för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag
av 770 000 kronor.
17:o) Militärapoteket: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 152) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 130
(punkt 18) framlagt slutligt förslag i ämnet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag har riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för militärapoteket, som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 28 februari 1947 angivits;
dels fastställt följande avlöningsstat för militärapoteket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .............. kronor 18 700
2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning, förslagsvis.
........................................................... » 9100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ................ » 282 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................................... > 18 200
Summa kronor 328 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................................ » 5 000
Kettoutgift kronor 323 000;
dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisat ett
förslagsanslag av 323 000 kronor.
18:o) Omskolning av i militärtjänst skadade. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 183)) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48, har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition
nr 130 (punkt 19) framlagt slutligt förslag i ämnet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag har riksdagen till Omskolning
av i militärtjänst skadade för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag
av 500 000 kronor.
Stockholm den 28 juni 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.