Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1947/43 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården.

1947-06-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:387, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1947/43 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 387.

1

Nr 387.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående vissa anslag för budgetåret 1947/43

till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

(Statsutskottets utlåtande nr 199.)

Till Konungen.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under femte huvudtiteln (punkterna

101—106) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 beräkna vissa anslag

till statens skolor tillhörande bama- och ungdomsvården, har Kungl. Maj:t

i propositionen nr 269, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 9 maj 1947, framlagt slutliga förslag i ämnet.

Den föreslagna förstärkningen av eftervårdsorganisationen bör enligt riksdagens

mening komma till stånd. I den mån anstaltsvården kan ersättas med

en friare vårdform, som tillfredsställande tillgodoser de av klientelets beskaffenhet

betingade kraven på övervakning och ledning, är detta såsom föredragande

statsrådet framhållit att hälsa med tillfredsställelse. Även om en utveckling

av eftervården är önskvärd främst ur uppfostringssynpunkt, bör här

ånyo understrykas, att de totala kostnaderna för klientelets omhändertagande

minska genom eftervårdens effektivisering. En begränsning av antalet vårdplatser

på anstalterna framstår desto mer såsom önskvärd som riksdagen icke

kunnat undgå finna personalantalet vid anstalterna förhållandevis högt vid

jämförelse med elevantalet. — Behandlingen av frågan om ungdomsvårdsskoleväsendets

yttre organisation i övrigt har ej heller givit riksdagen anledning

till erinran.

Riksdagen ansluter sig i allt väsentligt jämväl till de förslag som framlagts

rörande den inre organisationen av skolorna. Allenast vissa med personalens

löneställning sammanhängade frågor ha föranlett särskilda uttalanden från

riksdagens sida.

Yerkstadslärarna, nu i 12 lönegraden, föreslås — i avbidan på lönereglering

för de centrala verkstadsskolornas lärare — med benämningen yrkeslärare

provisoriskt inplacerade i 15 lönegraden medan jordbruksföreståndarna och

trädgårdsmästarna vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna föreslås

uppflyttade från 10 till 12 lönegraden. Riksdagen har funnit synnerligen tveksamt

om den av Kungl. Maj:t föreslagna löneskillnaden är fullt motiverad.

De lönesakkunniga, vilka ansett vissa skäl tala för att i varje fall jordbruksföreståndarna

erhålla samma löneställning som yrkeslärarna, ha emellertid

framhållit, att en lösning i denna riktning borde ske i ett större, den allmänna

lönepolitiken på jordbruksområdet berörande sammanhang. Med hänsyn

till behovet av enhetliga grunder för lönesättningen för här ifrågavarande lärarkategorier

vid olika slag av skolor, har riksdagen funnit denna synpunkt

vägande. Riksdagen vill framhålla, att behov föreligger av en allmän omprövning

av löneställningen för lärare i jordbruk och trädgårdsskötsel under jämförelse

med löneställningen för andra yrkeslärare.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 samt. Nr 387—102.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse nr 887.

Slutligen vill riksdagen allenast beröra en tjänstebenämningsfråga. Såsom

statsrådet framhållit måste gårdskarlarna besitta en avsevärd yrkesskicklighet

såsom reparatörer, snickare, elektriker o. s. v. För de befattningar i 7 lönegraden,

vilka skola ersätta de nuvarande gårdskarltjänstema, föreslår Kungl.

Maj:t tjänstebenämningen vaktmästare. Denna benämning på tjänster i 7 lönegraden

vid ifrågavarande skolor bör emellertid enligt riksdagens mening helst

undvikas. De lönesakkunnigas förslag att benämna dem hantverkare synes

vara att föredraga. Givetvis bör lösningen av denna fråga icke inverka på

de arbetsuppgifter, vilka skola åligga befattningshavarna i fråga.

Beträffande kostnaderna för vård i ungdomsvårdsskolorna samt anslagsfrågorna

föranleder Kungl. Maj:ts förslag ej erinran. Riksdagen utgår därvid

från att förslaget om kompensation av statsmedel för den inkomstminskning,

som blir en följd av att kommunernas kostnader för ungdomsvårdsskolevården

överflyttas på statsverket, jämväl avser Stockholms och Göteborgs ungdomsvårdsskolor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänt i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 9 maj 1947 förordade riktlinjer för omorganisation av

skolor tillhörande bama- och ungdomsvården samt i fråga om bestridande av

kostnaderna för verksamheten,

dels i anledning av Kungl. Maj:ts förslag bemyndigat Kungl. Maj:t att fastställa

personalförteckning för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

i enlighet med vad riksdagen angivit,

dels ock med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ej mindre godkänt följande avlöningsstat

för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjäntemän, förslagsvis ........ kronor 390 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majt, förslagsvis .................................... „ 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis „ 1170 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ „ 93 000

Summa förslagsanslag kronor 1 677 000,

än även för budgetåret 1947/48 under Y huvudtiteln anvisat till Statens

skolor tillhörande bama- och ungdomsvården: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 677 000 kronor, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 1 216 000 kronor, till Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag

av 1 573 000 kronor, till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor, till

Fortbildningskurser för befattningshavare vid skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården ett reservationsanslag av 23 000 kronor samt till Bidrag till

inrättande av inackorderingshem ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

Stockholm den 28 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.