Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-07-02 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:389, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 388—389.

3

Nr 388.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående lantmäteripersonalens organisation och

avlöningsförhållanden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 43.)

Till Konungen.

Med överlämnande av ett tryckt exemplar av jordbruksutskottets utlåtande

nr 43 i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 210 angående lantmäteripersonalens

organisation och avlöningsförhålladen m. m. jämte i ämnet

väckta motioner får riksdagen anmäla, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse

med vad utskottet i utlåtandet hemställt under punkterna I A, B, D,

E 3 b) och F samt II.

Beträffande punkterna I C samt E 1), 2) och 3 a) har riksdagen bifallit vad

i den vid utlåtandet fogade, av herr Svedberg m. fl. avgivna reservationen hemställts.

Stockholm den 20 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 389.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande

syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 201.)

Till Konungen.

l:o) Elektrifiering. I propositionen nr 116 har Kungl. Maj:t (punkt 1 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 14

februari 1947) föreslagit riksdagen medgiva, att den till grund för den allmänna

beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen

för statens järnvägar må ändras i enlighet med vad departementschefen förordat.

Det framlagda förslaget avser icke ett ställningstagande till frågorna om

elektrifieringsprogrammets realiserande med anlitande av å riksstaten anvisade

medel eller om den inbördes ordningen emellan ifrågakommande bandelars

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 389.

elektrifiering. Departementschefen har emellertid ansett önskvärt, att i investeringsreserven

av allmänna arbeten inrymmas förberedande arbeten med banelektrifiering

på samtliga de i järnvägsstyrelsens reviderade plan upptagna

bandelarna samt därutöver på linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—

Lysekil; och har departementschefen därvid förordat, att investeringsplanen för

statens järnvägar inom den av 1946 års riksdag fastställda finansiella ramen

ändras i enlighet härmed. Riksdagen, som får erinra om att riksdagen innevarande

år medgivit, att anslag å riksstaten för nästa budgetår må tagas i anspråk

för förberedande arbeten för elektrifiering av sistnämnda linje, har icke

haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag eller mot vad departementschefen

vid ärendets anmälan anfört.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, medgivit, att den till grund för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1946/47 liggande investeringsplanen för statens järnvägar må ändras i

enlighet med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 14

februari 1947 förordats.

2 :o) Byggande och förbättring av flygplatser. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2) har riksdagen medgivit, att den till grund för den allmänna

beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen för civila

flygplatser må ändras i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 14 februari 1947 förordats.

3:o) Bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela beslut om utförande

av arbeten, för vilka anslag äro uppförda å allmän beredskapsstat för

budgetåret 194-6/47, in. m. Beträffande vissa i propositionen angående allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 behandlade allmänna principfrågor anslöt

sig riksdagen förra året till de allmänna synpunkter på investeringsreservens

omfattning och sammansättning, åt vilka chefen för finansdepartementet

då givit uttryck (skrivelse nr 311/1946). Riksdagen anförde bland annat, att

i rådande läge med brist på arbetskraft förtjänade särskilt understrykas —

såsom även skett i departementschefens anförande — vikten av en efter förhållandena

lämpad avvägning mellan förtidsplaneringens omfattning och behovet

av arbetsmarknadsberedskap. Vid det fortsatta arbetet på upprätthållandet

av en investeringsreserv syntes en viss försiktighet i främsta rummet påkallad

i fråga om företag, vilkas planering vid dåvarande tidpunkt kunde befaras

förhållandevis snabbt framstå såsom föråldrad.

Vad sålunda uttalades förra året äger alltfort giltighet. I samma ämne ha

riksdagens revisorer under § 15 i berättelsen om den år 1946 av dem verkställda

granskningen (del I, s. 70—81) meddelat vissa iakttagelser. Efter att

ha erinrat bland annat om dels beloppen av icke utnyttjade anslag å riksstaten

för investeringsändamål, dels investeringsbehovet inom den enskilda byggnadsverksamheten,

dels ock utfästelserna rörande leveranser till utlandet, ha revisorerna

i ett allmänt uttalande förordat, att planeringen av allmänna arbeten

anpassas till föreliggande behov och att sådan förtidsplanering begränsas, vilken

icke är strängt motiverad ur arbetsmarknadssynpunkt.

I utlåtanden över nämnda paragraf av revisorernas berättelse ha statens arbetsmarknadskommission,

generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsen och skogsstyrelen anfört beaktansvärda synpunkter (del II,

s. 90—106). Riksdagen har, med instämmande i revisorernas allmänna uttalande

i ämnet, här velat erinra om vad sålunda förekommit.

De kostnader och den arbetsbelastning, som ett fastställande av ny allmän

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 389—390.

ö

beredskapsstat för nästa budgetår skulle innebära, ha ansetts kunna undvikas,

åtminstone tills vidare. Kravet på beredskap föreslås i f öreva rande proposition

i stället skola tillgodoses genom en finansfullmakt av det slag, som under budgetåret

1945/46 stod till Kungl. Maj:ts förfogande. Det förutsättes emellertid,

att därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning därtill

ett förslag till allmän beredskapsstat skall upprättas och underställas riksdagen.

Vad chefen för finansdepartementet anfört i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 14 februari 1947 i fråga om nämnda fullmakt har ej föranlett

erinran från riksdagens sida.

Beträffande förslagen till ändring av investeringsreserven för de civila

flygplatserna och beträffande statens järnvägars elektrifiering har riksdagen

meddelat sina beslut här ovan under punkterna l:o) och 2:ö).

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

dels medgivit, att det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under statens järnvägars fond uppförda anslaget till elektrifiering

å 25 000 000 kronor och det å beredskapsstat under luftfartsfonden uppförda

anslaget till byggande och förbättring av flygplatser å 9 250 000 kronor

ävensom det å beredskapsstaten å driftbudgeten under femte huvudtiteln uppförda

anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å 245 miljoner

kronor må under för beredskapsstaten gällande förutsättningar användas

för de arbeten, som avses med ovan under punkterna l:o) och 2ro) omförmälda

förslag,

dels ock bemyndigat Kungl. Maj:t att under budgetåret 1947/48, därest

arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner

kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag äro uppförda

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Stockholm den 2 juli 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 390.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag till teckning av ytterligare

aktier i Norrbottens järnverk aktiebolag m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 202.)

Till Konungen.

I propositionen nr 267 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 25 april 1947, föreslagit

riksdagen att dels till Aktieteckning i Norrbottens järnverk aktiebolag under

fonden för statens aktier för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 000 kronor, dels ock besluta, att staten genom riksgäldskontoret skall

ställa garanti i mån av behov för lån åt Norrbottens järnverk aktiebolag å högst

25 000 000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.