Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1947-07-02 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1947:389, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 388—389.
3
Nr 388.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående lantmäteripersonalens organisation och
avlöningsförhållanden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 43.)
Till Konungen.
Med överlämnande av ett tryckt exemplar av jordbruksutskottets utlåtande
nr 43 i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 210 angående lantmäteripersonalens
organisation och avlöningsförhålladen m. m. jämte i ämnet
väckta motioner får riksdagen anmäla, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse
med vad utskottet i utlåtandet hemställt under punkterna I A, B, D,
E 3 b) och F samt II.
Beträffande punkterna I C samt E 1), 2) och 3 a) har riksdagen bifallit vad
i den vid utlåtandet fogade, av herr Svedberg m. fl. avgivna reservationen hemställts.
Stockholm den 20 juni 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 389.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande
syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 201.)
Till Konungen.
l:o) Elektrifiering. I propositionen nr 116 har Kungl. Maj:t (punkt 1 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 14
februari 1947) föreslagit riksdagen medgiva, att den till grund för den allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen
för statens järnvägar må ändras i enlighet med vad departementschefen förordat.
Det framlagda förslaget avser icke ett ställningstagande till frågorna om
elektrifieringsprogrammets realiserande med anlitande av å riksstaten anvisade
medel eller om den inbördes ordningen emellan ifrågakommande bandelars
4
Riksdagens skrivelse nr 389.
elektrifiering. Departementschefen har emellertid ansett önskvärt, att i investeringsreserven
av allmänna arbeten inrymmas förberedande arbeten med banelektrifiering
på samtliga de i järnvägsstyrelsens reviderade plan upptagna
bandelarna samt därutöver på linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—
Lysekil; och har departementschefen därvid förordat, att investeringsplanen för
statens järnvägar inom den av 1946 års riksdag fastställda finansiella ramen
ändras i enlighet härmed. Riksdagen, som får erinra om att riksdagen innevarande
år medgivit, att anslag å riksstaten för nästa budgetår må tagas i anspråk
för förberedande arbeten för elektrifiering av sistnämnda linje, har icke
haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag eller mot vad departementschefen
vid ärendets anmälan anfört.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, medgivit, att den till grund för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1946/47 liggande investeringsplanen för statens järnvägar må ändras i
enlighet med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 14
februari 1947 förordats.
2 :o) Byggande och förbättring av flygplatser. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2) har riksdagen medgivit, att den till grund för den allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen för civila
flygplatser må ändras i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 14 februari 1947 förordats.
3:o) Bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela beslut om utförande
av arbeten, för vilka anslag äro uppförda å allmän beredskapsstat för
budgetåret 194-6/47, in. m. Beträffande vissa i propositionen angående allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 behandlade allmänna principfrågor anslöt
sig riksdagen förra året till de allmänna synpunkter på investeringsreservens
omfattning och sammansättning, åt vilka chefen för finansdepartementet
då givit uttryck (skrivelse nr 311/1946). Riksdagen anförde bland annat, att
i rådande läge med brist på arbetskraft förtjänade särskilt understrykas —
såsom även skett i departementschefens anförande — vikten av en efter förhållandena
lämpad avvägning mellan förtidsplaneringens omfattning och behovet
av arbetsmarknadsberedskap. Vid det fortsatta arbetet på upprätthållandet
av en investeringsreserv syntes en viss försiktighet i främsta rummet påkallad
i fråga om företag, vilkas planering vid dåvarande tidpunkt kunde befaras
förhållandevis snabbt framstå såsom föråldrad.
Vad sålunda uttalades förra året äger alltfort giltighet. I samma ämne ha
riksdagens revisorer under § 15 i berättelsen om den år 1946 av dem verkställda
granskningen (del I, s. 70—81) meddelat vissa iakttagelser. Efter att
ha erinrat bland annat om dels beloppen av icke utnyttjade anslag å riksstaten
för investeringsändamål, dels investeringsbehovet inom den enskilda byggnadsverksamheten,
dels ock utfästelserna rörande leveranser till utlandet, ha revisorerna
i ett allmänt uttalande förordat, att planeringen av allmänna arbeten
anpassas till föreliggande behov och att sådan förtidsplanering begränsas, vilken
icke är strängt motiverad ur arbetsmarknadssynpunkt.
I utlåtanden över nämnda paragraf av revisorernas berättelse ha statens arbetsmarknadskommission,
generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
egnahemsstyrelsen och skogsstyrelen anfört beaktansvärda synpunkter (del II,
s. 90—106). Riksdagen har, med instämmande i revisorernas allmänna uttalande
i ämnet, här velat erinra om vad sålunda förekommit.
De kostnader och den arbetsbelastning, som ett fastställande av ny allmän
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 389—390.
ö
beredskapsstat för nästa budgetår skulle innebära, ha ansetts kunna undvikas,
åtminstone tills vidare. Kravet på beredskap föreslås i f öreva rande proposition
i stället skola tillgodoses genom en finansfullmakt av det slag, som under budgetåret
1945/46 stod till Kungl. Maj:ts förfogande. Det förutsättes emellertid,
att därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning därtill
ett förslag till allmän beredskapsstat skall upprättas och underställas riksdagen.
Vad chefen för finansdepartementet anfört i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 14 februari 1947 i fråga om nämnda fullmakt har ej föranlett
erinran från riksdagens sida.
Beträffande förslagen till ändring av investeringsreserven för de civila
flygplatserna och beträffande statens järnvägars elektrifiering har riksdagen
meddelat sina beslut här ovan under punkterna l:o) och 2:ö).
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
dels medgivit, att det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under statens järnvägars fond uppförda anslaget till elektrifiering
å 25 000 000 kronor och det å beredskapsstat under luftfartsfonden uppförda
anslaget till byggande och förbättring av flygplatser å 9 250 000 kronor
ävensom det å beredskapsstaten å driftbudgeten under femte huvudtiteln uppförda
anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å 245 miljoner
kronor må under för beredskapsstaten gällande förutsättningar användas
för de arbeten, som avses med ovan under punkterna l:o) och 2ro) omförmälda
förslag,
dels ock bemyndigat Kungl. Maj:t att under budgetåret 1947/48, därest
arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner
kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag äro uppförda
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.
Stockholm den 2 juli 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 390.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag till teckning av ytterligare
aktier i Norrbottens järnverk aktiebolag m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 202.)
Till Konungen.
I propositionen nr 267 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 25 april 1947, föreslagit
riksdagen att dels till Aktieteckning i Norrbottens järnverk aktiebolag under
fonden för statens aktier för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 000 kronor, dels ock besluta, att staten genom riksgäldskontoret skall
ställa garanti i mån av behov för lån åt Norrbottens järnverk aktiebolag å högst
25 000 000 kronor.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.