Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående skadestånd och livränta till arbetaren A. Paulsson i anledning av honom genom olycksfall åsamkad kroppsskada.

1947-06-28 · 1 sida


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:413, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående skadestånd och livränta till arbetaren A. Paulsson i anledning av honom genom olycksfall åsamkad kroppsskada.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 413.

Nr 413.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående

skadestånd och livränta till arbetaren A. Paulsson i anledning

av honom genom olycksfall åsamkad kroppsskada.

(Statsutskottets utlåtande nr 219.)

Till Konungen.

I motionen II :283 har hemställts, att riksdagen måtte besluta giva Anton

Paulsson dels en ersättning för uppkommet lyte och stadigvarande men samt

för med läkarvård uppkomna kostnader och mistad arbetsinkomst om tillhopa

4 000 kronor, dels ock en livränta med 500 kronor per år fr. o m den 14 sentember

1943.

Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

riksförsäkringsanstalten avgivit yttrande, vilket fogats såsom bilaga till statsutskottets

utlåtande nr 219.

Såsom av ärendet framgår föreligga mellan högsta domstolen och underrätterna

delade meningar i fråga om Paulssons rätt till ersättning i anledning av

den honom genom olycksfallet åsamkade kroppsskadan. Vederbörande häradsrätt

liksom Svea hovrätt funno med hänsyn till i målet upplysta förhållanden

och särskilt till den omständigheten att redan tidigare vid flera, tillfällen inträffat

att under arbete av här ifrågavarande slag metallflisor kunnat lossna

och orsaka personskador vederbörande militära befälhavare varit skyldig vidtaga

särskilda skyddsåtgärder till förhindrande av att förbipasserande personer

utsattes för olycksfall samt att då detta underlåtits kronan hade ådragit sig

ersättningsskyldighet gentemot Paulsson. Högsta domstolen däremot fann det

icke bevisat, att vållande av skadan kunde läggas befälet till last och att icke

heller några andra förhållanden anförts, som kunde medföra skadeståndsskyldighet

för kronan. Även om sålunda fastställts att rättslig skyldighet icke

föreligger för statsverket att till Paulsson utbetala skadestånd i anledning av

olycksfallet, synes riksdagen dock med hänsyn till vad i ärendet förekommit

synnerligen starka billighetsskäl tala för att Paulsson erhåller ekonomisk gottgörelse

av allmänna medel. Riksdagen har därför beslutat medgiva, att ersättning

beredes Paulsson, och ansett denna skäligen böra bestämmas i enlighet med

av riksförsäkringsanstalten i yttrande till statsutskottet den 28 februari 1947

angivna grunder. Kostnaderna torde lämpligen böra bestridas från anslaget

till Diverse pensioner och understöd m. m.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit,

att till arbetaren Anton Paulsson må på grund av angivna olycksfall från

anslaget till Diverse pensioner och understöd m. m. utbetalas ersättning i enlighet

med de i riksförsäkringsanstaltens yttrande den 28 februari 1947 angivna

grunder.

Stockholm den 28 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.