Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en arbetsmarknadsstyrelse samt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen m. m.

1947-06-30 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:441, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en arbetsmarknadsstyrelse samt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 442.

1

Nr 441.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående inrättande av en arbetsmarknadsstyrelse

samt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 227.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna

18—21) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1947/48 såsom förslagsanslag beräkna

till Statens arbetsmarknadskommission in. m.: Avlöningar 2 650 000 kronor,

till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader 850 000 kronor,

till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Avlöningar

9 500 000 kronor,

till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Omkostnader

3 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 239, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 25 april 1947,

förslagit riksdagen att

dels godkänna av föredragande statsrådet framlagda förslag i fråga om inrättande

från och med den 1 januari 1948 av en arbetsmarknadsstyrelse och

förstatligande från och med samma dag av den offentliga arbetsförmedlingen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckningar för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, styrelsens krisorganisation

och den offentliga arbetsförmedlingen i enlighet med av föredragande statsrådet

framlagda förslag;

dels godkänna av föredragande statsrådet förordad avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, att tillämpas under tiden

1 januari—30 juni 1948;

dels godkänna av föredragande statsrådet förordad avlöningsstat för den

offentliga arbetsförmedlingen, att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni

1948;

Bihang till riksdagens protokoll t947■ 14 samt. Nr 441.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 441.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som

må erfordras i anledning av inrättandet av arbetsmarknadsstyrelsen och förstatligandet

av den offentliga arbetsförmedlingen;

dels ock under V huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa

1) till Statens arbetsmarknadskommission m. in.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor;

2) till Statens arbetsmarknadskommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 425 000 kronor;

3) till Länsarbetsnämnderna och arbelsförmedlingsanstalterna: Avlöningar

ett förslagsanslag av 5 825 000 kronor;

4) till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Omkostnader

ett förslagsanslag av 1 965 000 kronor;

5) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 310 000

kronor;

6) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av

390 000 kronor;

7) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen ett förslagsanslag av

325 000 kronor;

8) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar ett förslagsanslag av

6 250 000 kronor;

9) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 765 000 kronor;

10) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen ett förslagsanslag

av 795 000 kronor.

Kungl. Maj:ts i förevarande proposition nr 239 framlagda förslag innebära,

dels att ett stadigvarande centralt ämbetsverk under namn av arbetsmarknadsstyrelsen

skall inrättas och övertaga de uppgifter på arbetsmarknadsområdet,

vilka för närvarande åligga statens arbetsmarknadskommission

samt arbetsmarknadsbyrån i socialstyrelsen, dels ock att den offentliga

arbetsförmedlingen, som med stöd av den ännu i vissa delar gällande tjänstepliktslagen

är provisoriskt förstatligad, skall definitivt omhändertagas av staten.

Organisationen för såväl arbetsmarknadsstyrelsen som arbetsförmedlingen

föreslås avpassad med hänsyn till de arbetsuppgifter, som beräknas

komma att åvila respektive organ under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Av krisförhållanden föranledda arbetsuppgifter skola handläggas

inom särskilda krisdelar av vederbörliga organ, och dessa krisdelar förutsättas

alltså skola indragas i samband med att krisförhållandena upphöra.

Vid sin granskning av Kungl. Maj:ts proposition har riksdagen funnit frågorna

om inrättande av ett permanent centralt arbetsmarknadsorgan och om

definitivt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen vara tillfredsställande

utredda och de för arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga

arbetsförmedlingen föreslagna organisationerna vara i huvudsak så avpassade

och uppbyggda, att riksdagen nu funnit sig böra fatta beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition. Riksdagen har alltså funnit sig kunna i huvudsak

godkänna Kungl. Maj:ts förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 441.

3

Arbetsmarknadsstyrelsen. Kungl. Maj:ts förslag att ett centralt ämbetsverk,

arbetsmarknadsstyrelsen, skall inrättas från och med den 1 januari

1948 med uppgift att handlägga de frågor, som avse samhällets arbetsmarknadspolitiska

åtgöranden, har riksdagen funnit sig höra bifalla. Det för arbetsmarknadsstyrelsen

föreslagna verksamhetsområdet, som i huvudsak skall

avse ledningen av den offentliga arbetsförmedlingsverksamheten, åtgärder

för bekämpande och lindrande av arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

vilka betingas av brist på arbetskraft samt planläggningsverksamheten

rörande dispositionen av arbetskraften under krig och därmed jämställda

förhållanden, har riksdagen funnit lämpligt avgränsat.

Riksdagen har emellertid funnit sig böra understryka, att den för arbetsmarknadsstyrelsen

ur beredskapssynpunkt föeslagna uppgiften att bedriva arbetsföretag

i egen regi och att svara för beredskapslagring av arbetsmaskiner

m. m. särskilt under nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden bör

givas en begränsad omfattning och att personaluppsättningen i styrelsen för

denna uppgift också bör anpassas därefter.

Vad särskilt angår de uppgifter för styrelsen, som avse dispositionen av

arbetskraften under krig och jämställda förhållanden, vill riksdagen uttala en

bestämd förväntan, att de ifrågavarande uppgifternas omfattning bliva föremål

för särskilt övervägande i samband med att Kungl. Maj:t utfärdar instruktion

för ämbetsverket, enär dylika uppgifter under fredsförhållanden

böra så långt som möjligt begränsas och förenklas i syfte att spara arbetskraft.

Frågan om det militära uppskovsväsendets handhavande m. m. synes

vidare böra tagas under förnyat övervägande i anslutning till att arbetsuppgifterna

för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap i detalj bestämmas.

I fråga om den yrkesvägledande verksamheten, vilken skall ledas av

arbetsmarknadsstyrelsen, vill riksdagen uttala, att det synes erforderligt, att

omfattningen av denna verksamhet begränsas och att dess inriktning också

slutligt bestämmes senast i samband med att statsmakterna fatta beslut i

fråga om organisationen m. m. av folk- och högre skolor. Dessa spörsmål

böra alltså bliva föremål för överväganden i anslutning till pågående utredningar

i fråga om landets skolväsende. I likhet med föredragande statsrådet

har riksdagen alltså funnit välbetänkt, att för yrkesvägledningsverksamhet

avsedda befattningshavare tills vidare endast beredas icke-ordinarie anställningar.

Vad föredragande statsrådet anfört rörande gränsdragningen mellan arbetsmarknadsstyrelsen

och socialstyrelsen har givit riksdagen anledning framhålla,

att med hänsyn till verksamhetens art övervägande skäl tala för att

tillsynen över den sociala hemhjälpen fortfarande bör åligga socialstyrelsen.

Vad slutligen angår arbetsmarknadsstatistikens organisation och utformning

har riksdagen funnit sig i anledning av den avsedda översynen av densamma

böra framhålla angelägenheten av att denna statistiks omfattning begränsas

och att handhavandet av densamma centraliseras. För närvarande

synes den nämligen vara onödigt arbetskrävande bland annat därför, att

den omhänderhaves av olika myndigheter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 441.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

rörande arbetsmarknadsstyrelsens sammansättning, innebärande att ledamöter

skola vara verkets generaldirektör och överdirektör samt sju andra av

Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, av vilka fem skola representera arbetsmarknadens

parter. Riksdagen vill i anslutning härtill uttala, att med hänsyn

till jordbruksnäringens stora beroende av arbetsmarknadsärendenas

handläggning riksdagen förutsätter, att denna näring kommer att bliva representerad

bland styrelsens ledamöter.

Kungl. Maj:ts förslag att ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring skola

handläggas —- i stället för av arbetsmarknadsstyrelsens plenum — av en

särskild för ändamålet inrättad delegation, bestående av verkets generaldirektör

och överdirektör samt tre av Kungl. Maj:t utsedda företrädare för

de erkända arbetslöshetskassorna, har riksdagen funnit sig böra godkänna.

Med hänsyn till att de försäkrade jämte statsverket bära kostnaderna för arbetslöshetskassornas

verksamhet, har riksdagen nämligen funnit naturligt, att

företrädarna för kassorna få en utslagsgivande ställning inom delegationen,

vilken företrädesvis får att handlägga ärenden, som avse tillsynen över

försäkringen.

Kungl. Maj:ts förslag rörande arbetsmarknadsstyrelsens indelning i en

permanent del, bestående av åtta byråer — arbetsförmedlingsbyrån, vrkesvägledningsbvrån,

försäkringsbyrån, sociala byrån, tekniska byrån, försvarsbyrån,

kanslibyrån och kameralbyrån — och en krisdel, bestående av två

byråer — byggnadstillståndsbyrån och utlänningsbyrån — har riksdagen funnit

sig kunna bifalla. Riksdagen får emellertid beträffande försvarsbyrån

framhålla, att det synts tveksamt, huruvida de på denna byrå under fredstid

fallande arbetsuppgifterna motivera inrättande av en särskild byrå. Med

hänsyn till att arbetsuppgifterna i fråga icke för närvarande lämpligen synts

kunna sammanföras med någon av de andra byråernas uppgifter och till

att frågan om nu förevarande byrås arbetsuppgifter kommer att bliva föremål

för nytt övervägande i samband med att uppgifterna för riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap skola slutligt bestämmas samt att några

merkostnader icke synts uppkomma genom att den nuvarande militära beredskapsbyrån

inom arbetsmarknadskommissionen överföres till arbetsmarknadsstyrelsen

under namn av försvarsbyrån, har riksdagen dock icke velat

motsätta sig, att en särskild försvarsbyrå ingår i arbetsmarknadsstyrelsens

organisation, men förutsätter, att riksdagen sedermea skall bliva satt i

tillfälle att taga frågan om byråns bestånd under nytt övervägande.

Vidkommande chefsbefattningarna har riksdagen funnit sig böra bifalla

Kungl. Maj:ts förslag att generaldirektören och chefen för verket uppföres

i samma lönegrad som flertalet generaldirektörer och verkschefer eller i

nuvarande lönegraden C 12 liksom också att en särskild befattning såsom

överdirektör och souschef i lönegraden C 10 inrättas, och har jämväl funnit

sig kunna bifalla Kungl. Maj:ts förslag i fråga om löneställningen för

byråcheferna inom styrelsens permanenta del.

Vad därefter angår organisationen av byråer, som skola ingå i den per
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 441.

5

manenta organisationen, de för dessa byråer beräknade befattningshavarna

och deras löneställning har riksdagen funnit anledning framhålla följande.

Med hänsyn till att försvarsbyråns ställning och uppgifter av riksdagen

förutsättas skola i ett senare sammanhang komma under förnyat övervägande,

har det synts riksdagen, att några ordinarie befattningar, utom i vad

gäller biträdespersonal, icke böra beräknas för denna byrå. Den av Kungl.

Maj :t föreslagna befattningen såsom förste byråinspektör i lönegraden A 26

har därför av riksdagen uppförts såsom extra ordinarie befattning. Beträffande

den för sociala byrån beräknade personaluppsättningen, har riksdagen

uppmärksammat, att Kungl. Maj:ts förslag innebär, att någon befattningshavare

icke beräknats för befattningen såsom chef för den sektion,

vilken skall handlägga ärenden rörande arkivarbeten och musikerhjälp.

Arbetsmarknadskommissionen hade framlagt förslag om beräknande

av befattningshavare härför, sedan utredningen rörande arkivarbetshjälpen

m. m. slutförts, vilken utredning alltjämt pågick, då de sakkunniga rörande

ett centralt arbetsmarknadsorgan framlade sitt förslag med följd att dessa

sakkunniga icke ansågo sig kunna beräkna personal för ifrågavarande arbetsuppgifter.

Kommissionen föreslog alltså, att med hänsyn till ifrågavarande

uppgift skulle beräknas en byrådirektör i 28 lönegraden. Enligt kommissionens

förslag skulle för socialbyrån med den i densamma ingående

sociala beredskapssektionen beräknas tre sektionschefer, nämligen byråchefen,

tillika chef för en av byråns tre sektioner, och två byrådirektörer,

avsedda såsom chefer för var sin av de båda övriga sektionerna.

Kungl. Maj:t har emellertid i likhet med de sakkunniga rörande ett centralt

arbetsmarknadsorgan beräknat, utöver byråchefen, allenast en byrådirektör.

Med beaktande av det av arbetsmarknadskommissionen beräknade personalbehovet

och med hänsyn till att denna beräkning svarar mot personaluppsättningen

för de nuvarande motsvarande sektionerna har riksdagen funnit

sig böra besluta, att ytterligare en byrådirektörsbefattning i 28 lönegraden

utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna inrättas och avses för sociala

byrån. Befattningen har av riksdagen ansetts böra uppföras såsom extra

ordinarie. Därest befattningen icke skulle komma att i samband med arbetsmarknadsstyrelsens

inrättande tillsättas med någon av arbetsmarknadskommissionens

motsvarande befattningshavare eller då befattningen blir

vakant på grund av innehavarens avgång ur tjänst, förutsätter riksdagen, att

frågan om löneställningen för den befattningshavare, vilken skall handlägga

ärenden rörande arkivarbeten m. m., blir föremål för nytt övervägande. Vid

inrättande av denna byrådirektörsbefattning har i stället en befattning för

byråsekreterare i lönegraden Eo 21 ansetts böra utgå ur organisationen för

sociala byrån.

Av de för kanslibyrån beräknade befattningarna har riksdagen funnit en

befattning för byråsekreterare i lönegraden Eo 21 kunna utgå. För personalsektionens

del synes nämligen en byråsekreterare i 21 lönegraden icke erforderlig

sedan det merarbete bortfallit, vilket blir en följd av den nya

organisationens genomförande. Det tillfälliga personalbehov vid personalsek
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 441.

tionen, som utan tvivel kommer att förefinnas under tiden för omorganisationen,

har synts riksdagen böra tillgodoses genom att befattningshavare

inom annan del av arbetsmarknadsstyrelsen tages i anspråk vid nämnda sektion.

Kungl. Maj ds förslag till personalorganisation för arbetsmarknadsstyrelsen

har i övrigt icke föranlett till annat särskilt uttalande från riksdagens sida,

än att riksdagen vill framhålla, att de för styrelsen beräknade befattningarna

självfallet icke skola tagas i anspråk i vidare mån än så visar sig oundgängligen

erforderligt och att i den mån möjligheter kunna uppkomma att

minska styrelsens personalbestånd, dessa möjligheter givetvis skola utnyttjas.

Riksdagen vill i detta sammanhang särskilt framhålla, att det synes riksdagen

böra undersökas, huruvida icke det beräknade behovet av biträdespersonal

skulle kunna nedbringas genom anordnande av en eller flera skrivcentraler

inom arbetsmarknadsstyrelsen i stället för att, såsom nu är fallet,

varje byrå och i viss utsträckning också varje sektion har sin egen skrivpersonal.

Självfallet kunna möjligheterna till anordnande av skrivcentral för

närvarande vara begränsade på grund av mindre lämpliga tjänstelokaler,

men möjligheterna böra dock undersökas.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande styrelsens krisorganisation och rörande

arbetsledar- och förrådspersonal har icke givit riksdagen anledning till

särskilt uttalande.

I fråga om medelsförvaltning och revision inom arbetsmarknadsstyrelsen

innebär Kungl. Maj ds förslag att arbetsmarknadsstyrelsen till skillnad från

vad som gällt för arbetsmarknadskommissionen i fråga om kameral revision

skall underställas riksräkenskapsverket och statens sakrevision. Härjämte

skola liksom i arbetsmarknadskommissionen finnas särskilda överrevisorer,

men deras uppgift skall begränsas till att avse en kontinuerlig, saklig granskning

av styrelsens verksamhet. Föredragande statsrådet har ansett denna

ändring motiverad med hänsyn till att arbetsmarknadsstyrelsen kommer att

bli ett permanent ämbetsverk. Riksdagen har godkänt detta förslag.

Vad föredragande statsrådet anfört och föreslagit beträffande sättet för

ordnande av övergången till den nya organisationen föranleder icke annat

riksdagens uttalande, än att riksdagen förutsätter att ett medgivande för

Kungl. Maj:t att i särskilda fall låta befattningshavare, som kvarstå från en

äldre organisation, bibehålla sina vid tiden omedelbart före övergången till den

nya organisationen utgående löneförmåner kommer att utnyttjas endast i ett

fåtal fall och endast för äldre befattningshavare med mångårig tidigare anställning

i en följd hos såväl arbetsmarknadskommissionen som dess föregångare,

arbetslöshetskommissionen.

Den offentliga arbetsförmedlingen. Riksdagen har biträtt den av föredragande

statsrådet uttalade uppfattningen, att den offentliga arbetsförmedlingens

ställning nu bör slutligt bestämmas, och att den i samband därmed bör

erhålla sådan organisation, att den är väl skickad att möta de påfrestningar,

som kunna följa av förändringar av skilda slag på arbetsmarknaden, samt att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 441.

7

den med anledning härav bör i vissa avseenden effektiviseras. Vidare har riksdagen

liksom föredraganden funnit, att arbetsförmedlingen liksom hittills

bör vara ett självständigt och opartiskt organ, som skall biträda såväl arbetsgivare

som arbetstagare vid förmedling av arbetskraft.

På skäl som föredraganden anfört har riksdagen funnit, att arbetsförmedlingsverksamheten

bör helt förstatligas. Staten bör alltså definitivt inträda såsom

huvudman för arbetsförmedlingen och det nuvarande provisoriska förstatligandet

avlösas av ett bestående sådant. Härav bör också följa att staten

helt övertager samtliga kostnader för arbetsförmedlingsverksamheten. Riksdagen

har icke haft något att erinra mot den för reformens genomförande

föreslagna tidpunkten, den 1 januari 1948.

Vad angår det lokala arbetsmarknadsområdet ha såsom av propositionen

framgår arbetsförmedlingssakkunniga ifrågasatt vissa ändringar i den nu

gällande lokala arbetsmarknadsområdesindelningen, enär denna, som för

närvarande följer länsindelningen, i fråga om vissa delar av landet icke helt

sammanfaller med de naturliga arbetsmarknadsområdena. De sakkunniga ha

sålunda förordat, att Stockholms län skulle upphöra såsom eget arbetsmarknadsområde,

och att delar av Göteborgs och Bohus län samt Dalsland skulle

bilda en särskild arbetsmarknadsenhet med Uddevalla såsom huvudort. Föredragande

statsrådet har emellertid på anförda skäl, främst de administrativa

olägenheterna som skulle bliva en följd av avvikelser från länsindelningen,

förordat, att någon ändring i fråga om länsarbetsnämndernas verksamhetsområden

icke nu genomföres. Riksdagen har funnit sig böra intaga

samma ståndpunkt som föredraganden, även om riksdagen funnit skäl tala

för såväl att Stockholms läns arbetsmarknadsområde sammanfördes med angränsande

arbetsmarknadsområde eller -områden som att norra och mellersta

delarna av Göteborgs och Bohus län finge bilda särskilt arbetsmarknadsområde.

Då riksdagen funnit sig kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag att bibehålla

den nuvarande arbetsmarknadsområdesindelningen, vill riksdagen likväl

uttala, att förevarande spörsmål med hänsyn till de ytterligare erfarenheter,

som kunna vinnas, sedermera kan böra upptagas till förnyat övervägande.

I avvaktan på att så sker har riksdagen funnit lämpligt, att de särskilda

arbetsmarknadsförhållandena i förenämnda delar av Göteborgs och

Bohus län bliva företrädda i länsarbetsnämnden på sätt föredragande statsrådet

förordat.

Föreslagen sammansättning och avsedda uppgifter för den lokala arbetsmarknadsmyndigheten,

länsarbetsnämnd, ha icke givit riksdagen anledning

till någon erinran.

Vidkommande organisationsplanen för det lokala arbetsmarknadsområdet,

innebärande att arbetsförmedlingen skall indelas i huvudkontor, avdelningskontor,

expeditioner (deltidskontor) och ombud, har riksdagen icke funnit

anledning till erinran mot denna, då densamma överensstämmer med den nu

gällande lokala utformningen av arbetsförmedlingsnätet och befunnits lämplig.

Riksdagen har i likhet med föredragande statsrådet funnit angeläget, att

nätet av förmedlingsorgan är väl utbyggt över hela landet, enär arbetsförmed
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 441.

lingens effektivitet är avhängig härav. Riksdagen har sålunda funnit sig kunna

i princip godtaga den framlagda planen. Vidkommande kontorens och expeditionernas

indelning i klasser har riksdagen funnit sig kunna godtaga den

föreslagna indelningen, men det har icke synts riksdagen vara åtminstone tills

vidare påkallat att i samband med den nya indelningen uppflytta kontor och

expeditioner till högre klass i den omfattning, som skulle bliva en följd av

bifall till Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

Riksdagen har heller icke kunnat finna tillräckliga skäl vara för handen att

med hänsyn till eventuellt uppkommande behov av utbyggnad av nätet bestämma

antalet avdelningskontor i klass 4, d. v. s. av lägsta klassen, och antalet

expeditioner högre än som motsvarar det av arbetsmarknadskommissionen

och Kungl. Maj:t nu beräknade faktiska behovet. Det har nämligen synts riksdagen,

att behov av nya kontor och expeditioner skall kunna överblickas så

lång tid i förväg, att det skall bliva möjligt att underställa riksdagen frågor

om eventuell utbyggnad av kontors- och expeditionsnätet. I avvaktan på att

så kan ske, förefinnes ju liksom hittills möjlighet att, därest det i särskilda

fall t. ex i anslutning till uppbyggnaden av ett större företag å ort där arbetsförmedlingskontor

eller -expedition tidigare icke finnes, upprätta tillfälligt

kontor eller tillfällig expedition. I anslutning till vad som sålunda anförts har

riksdagen beslutat, att antalet avdelningskontor skall bestämmas till 4 i klass

1 A, 8 i klass 1 B, 17 i klass 2, 69 i klass 3 och 80 i klass 4, vilket i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av antalet kontor i

klass 2 med 10, vilka i stället böra hänföras till klass 3, och i klass 3 med 12,

vilka i stället hänföras till klass 4, samt i klass 4 med 8, vilka i stället uppföras

såsom expeditioner i klass 5. Antalet expeditioner i klass 5 blir till

följd härav 55 i stället för 47 enligt Kungl. Maj:ts förslag. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag har antalet expeditioner i klass 6 bestämts till 19. Sammanlagda

antalet avdelningskontor och expeditioner blir alltså enligt riksdagens

beslut liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag 252, men desamma hänföras

i viss utsträckning till lägre klasser än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen

vill emellertid framhålla sin bestämda förväntan, att frågan om inrättande

av de nya kontor och expeditioner, som sålunda beräknats, kommer

att underkastas ytterligare övervägande, innan åtgärder vidtagas för inrättandet.

Behovet av kontor och expedition bör nämligen vara klart ådagalagt,

innan inrättande kommer till stånd. Det må ankomma på Kungl. Maj:t att

efter förslag av det centrala arbetsmarknadsorganet besluta om vilka kontor

och expeditioner, som skola hänföras till respektive klasser, då det icke

nu varit riksdagen möjligt att taga ställning härtill. I samband härmed vill

riksdagen uttala, att det bör åligga det centrala arbetsmarknadsorganet att

tid efter annan undersöka icke endast i vilken omfattning kontorsnätet kan

behöva utbyggas eller förstärkas utan jämväl huruvida arbetsmarknadsförhallandena

sa ändrats att tidigare inrättat kontor eller expedition icke längre

erfordras eller kan nedflyttas till lägre klass.

Vad föredraganden i övrigt anfört i nu förevarande sammanhang, bland

annat rörande ombudsorganisationen, har icke givit riksdagen anledning till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 441.

9

annat uttalande, än att ombudsorganisationen och dess effektivitet böra bil

föremål för särskilt uppmärksamhet.

Riksdagen har icke velat motsätta sig att personalens löneställning bestämmes

enligt det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

De framlagda förslagen rörande personalens rekrytering, utbildning och

bcfordringsgång m. m. har icke givit riksdagen anledning till annat uttalande,

än att riksdagen vill understryka vikten av å ena sidan att samliga befattningar

tillsättas med för arbetsuppgifterna i varje särskilt fall väl lämpade

personer och å andra sidan att några*bestämda kvalifikationsfordringar i fråga

om tidigare undergången skolutbildning icke komma att uppställas, då

det här gäller ett verksamhetsområde, där dokumenterad praktisk duglighet

bör tillmätas större värde än vissa examina.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande personalorganisationens omfattning m. m.

innebär, att för den permanenta delen av arbetsförmedlingen skola beräknas

1 532 befattningshavare, varav för länsarbetsnämndernas centrala kanslier

355, för arbetsförmedlingarnas huvudkontor 629 och för avdelningskontoren

548 befattningshavare. De 1 532 befattningshavarna skola enligt Kungl.

Maj:ts förslag beträffande anställningsformerna fördela sig så, att 478 komma

att inneha ordinarie anställningar och 730 extra ordinarie anställningar,

225 utgöras av rekryteringspersonal och alltså innehava anställningar såsom

aspiranter i vissa Ex-lönegrader eller efter avslutad aspiranttjänstgöring i

lönegraden Eo 10 samt 99 innehava deltidsanställning mot åtnjutande av arvode.

Till nämnda antal befattningshavare skall därjämte komma ett icke

uppgivet antal arbetsförmedlingsombud, d. v. s. personer som fullgöra vissa

uppgifter för arbetsförmedlingen genom att inneha arbetsförmedlingsuppdrag

såsom bisyssla till annan och huvudsaklig verksamhet.

I förhållande till de år 1945 av arbetsmarknadskommissionen fastställda

personalplanerna för arbetsförmedlingens permanenta organisation innebär

Kungl. Maj:ts förslag en ökning av personalorganisationen med 159, vilken

ökning i huvudsak faller — förutom på de nya avdelningskontor som avsetts

skola inrättas — på de s. k. specialförmedlingama, alltså på ungdomsförmedling

och yrkesvägledning, tjänstemannaförmedling, arbetsberedning för

partiellt arbetsföra, förmedling för artister och musiker, samt de sjukvårdsexpeditioner,

som beräknas komma att utbyggas, om arbetsförmedlingen

övertager sjuksköterskeförmedlingen.

Riksdagen har väl funnit goda skäl vara anförda för den av Kungl. Maj:t

föreslagna utökningen av personalorganisationen för arbetsförmedlingen och

för att denna ökning i första hand bör avse de specialförmedlingar, vars personalbehov

icke var föremål för övervägande i samband med fastställandet

av 1945 års personalplaner. Riksdagen har dock icke kunnat undgå att finna,

att återhållsamhet bör iakttagas, när det gäller arbetsförmedlingens utbyggnad.

Densamma har undergått en avsevärd utbyggnad sedan den blev

provisoriskt förstatligad år 1940 och personalen har också beretts en i förhållande

till andra befattningshavare i statens tjänst förhållandevis god löneställning,

vilken nu kommer att definitivt fastställas och i viss utsträckning,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 441.

när det gäller de högre befattningshavarna inom arbetsförmedlingen, också

förbättras. Med hänsyn härtill har riksdagen funnit sig böra besluta vissa

reduceringar i den av Kungl. Maj: t föreslagna personalorganisationen.

Riksdagen har redan i det föregående anmält sitt beslut, att uppflyttning

i högre klass av avdelningskontor och expeditioner skall ske i mindre omfattning

än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Härav följer, att de för kontoren avsedda

föreståndarbefattningama komma att hänföras till lägre lönegrad än

enligt Kungl. Maj:ts förslag. Några av dessa befattningar ha också synts riksdagen

kunna förändras från ordinarie till extra ordinarie tjänster.

Någon indragning av tjänster vid avdelningskontoren har riksdagen icke

funnit sig böra besluta med hänsyn till vikten av att arbetsförmedlingen utanför

de större tätorterna skall kunna fylla sina betydelsefulla uppgifter. Däremot

har riksdagen funnit det för huvudkontoren av Kungl. Maj:t beräknade

antalet befattningshavare kunna något reduceras, nämligen med 13 befattningar,

och jämväl beträffande huvudkontorens befattningshavare har någon

förskjutning synts böra äga rum från ordinarie till extra ordinarie befattningshavare

och en något större förskjutning från extra ordinarie till extra

befattningshavare också göras. För huvudkontorens del har riksdagen sålunde

funnit 13 befattningshavare av de av Kungl. Maj:t beräknade kunna utgå

ur organisationen. För avdelningskontorens del har riksdagen räknat med,

att antalet heltidsanställda befattningshavare i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag skall kunna minskas med 8 men att deltidsanställd personal i stället

skall tagas i anspråk för ifrågavarande uppgifter. Då riksdagen beslutat

minskning av antalet befattningshavare för huvudkontoren, har riksdagen

räknat med att minskningen i första hand skall kunna avse några av förste

assistentbefattningarna i lönegraden 18, som beräknats för uppgiften att

samordna förmedlingsverksamheten m. m. vid vissa huvud- och avdelningskontor.

Riksdagen har nämligen icke blivit övertygad om att dessa befattningshavare

äro oundgängligen erforderliga i varje fall i den omfattning,

som i propositionen beräknats. Vidare har riksdagen ställt sig tveksam till

behovet av ytterligare tjänster för uppgiften att förmedla anställningar för

artister och musiker och vill i samband härmed uttala sin tveksamhet rörande

lämpligheten av att inrätta mera stadigvarande befattningar för dessa

arbetsuppgifter. En viss tveksamhet har också gjort sig gällande rörande

behovet av att i beräknad omfattning anställa kvinnliga konsulenter för

handläggning av ärenden rörande det kvinnliga arbetsmarknadsområdet och

huruvida tjänstemannaförmedlingens behov av befattningshavare kan bli

bestående i den i det framlagda förslaget beräknade omfattningen. Visst anta!

befattningshavare vid huvud- och avdelningskontor har vidare synts kunna

hänföras till lägre lönegrader än som skulle bli följden av bifall till Kungl.

Maj:ts förslag oförändrat.

Med hänsyn till angivna ställningstagande har riksdagen funnit sig böra

besluta, att i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag antalet ordinarie befattningshavare

i 18 lönegraden minskas med 15 och i 15 lönegraden med 10,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 441.

11

d. v. s. att antalet ordinarie befattningshavare minskas med tillsammans 25

från 478 till 453 och att antalet extra ordinarie befattningshavare i lönegraden

15 minskas med 27, medan antalet dylika befattningshavare i 12 lönegraden

ökas med 13, d. v. s. att antalet extra ordinarie befattningshavare

minskas med 14, varav följer att det kommer att utgöra 716 i stället för av

Kungl. Maj:t beräknade 730. Antalet befattningshavare med aspirantanställning

(eller efter avslutad sådan tjänstgöring i extra ordinarie anställning

i 10 lönegraden) samt antalet extra befattningshavare har i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag synts böra ökas med 18, d. v. s. från 225 till

243. Antalet deltidsanställda i arvodesbefattningar förutsätter riksdagen, i enlighet

med vad ovan anförts, skola ökas med 8 från av Kungl. Maj:t beräknade

99 till 107.

Det må ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om de olika befattningarnas

fördelning såväl å länsarbetsnämndskanslierna, huvudkontor, avdelningskontor

och expeditioner som om vilka befattningar, som skola hänföras till

de olika anställningsformerna.

Även om riksdagen sålunda funnit sig böra beräkna 1 519 befattningshavare

för arbetsförmedlingens permanenta organisation förutsätter riksdagen,

att ifrågavarande antal befattningar icke skall komma att bliva erforligt

i omedelbar anslutning till arbetsförmedlingens omorganisation. Personalplanen

upptager nämligen vissa befattningar, av vilka behovet icke för

närvarande annat än i vissa delar av landet kan vara aktuellt. Riksdagen syftar

härvid främst på de 20 befattningar för inspektörer för socialhjälpsären

den, vilka beräknats för 20 av länsarbetsnämnderna. För nävarande ha dylika

befattningshavare inrättats eller beslutats skola inrättas allenast i fyra

län, och riksdagen har övervägt att tills vidare låta ifrågavarande befattningshavare

i övriga län utgå. Med hänsyn till beredskapssynpunkter har

riksdagen dock icke ansett sig böra besluta härom, men riksdagen förutsätter,

att befattningarna i fråga icke komma att tillsättas så länge möjligheter

finnas att avstå från dessa befattningshavare. Riksdagen förutsätter i övrigt,

att samtliga nytillkommande tjänster komma att tillsättas allenast i mån avoundgängligt

behov och att nästa års riksdag i samband med prövningarna

av anslagsbehovet för budgetåret 1948/49 kommer att få en redogörelse för i

vilken utsträckning befattningarna, som nu uppföras på personalplanerna,

behövt tagas i anspråk under budgetåret 1947/48.

Vad föredraganden anfört rörande vissa övergångsfrågor har riksdagen

funnit sig kunna lämna utan erinran. Riksdagen har sålunda i likhet med

föredraganden funnit, att de tidigare huvudmännen för arbetsförmedlingen

böra överlämna äldre inventarier till statsverket utan att beredas ersättning

härför, och alt hos tidigare huvudman anställd personal bör beredas möjligheter

att övergå till den omorganiserade arbetsförmedlingen på sätt, som

föredraganden förordat, ävensom att sättet för pensionsfrågans lösande för

den äldre personal, som övergått från tidigare huvudman till statens tjänst,

bär underkastas särskild utredning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 441.

Anslagsberäkningar. Riksdagen har i likhet med föredraganden funnit

.sådan anslagsuppdelning lämplig, att särskilda anslag beräknas å ena sidan

för arbetsmarknadsstyrelsens och den offentliga arbetsförmedlingens normalorganisationer

och å andra sidan för samma organs krisorganisationer.

Vidkommande de framlagda beräkningarna rörande anslagsbehovet för

statens arbetsmarknadskommission och för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna

under första hälften av budgetåret 1947/48, därunder

dessa organ skola bestå i sin nuvarande utformning, ha desamma icke givit

riksdagen anledning till någon erinran. Riksdagen har heller icke funnit

något att erinra mot de gjorda beräkningarna av anslagsbehoven för arbetsmarknadsstyrelsens

krisorganisation och för den offentliga arbetsförmedlingens

krisorganisation.

Vad angår Kungl. Maj ds beräkning av medelsbehovet till Arbetsmarknadsstyrelsen:

Avlöningar för tiden 1 januari—30 juni 1948 borde riksdagens

i det föregående anmälda beslut om förändring av en befattning i 26 lönegraden

från ordinarie till extra ordinarie och om ökning med en byrådirektörsbefattning

i lönegraden Eo 28 samt minskning med 2 byråsekreterarbefattningar

i Eo 21. ha medfört att anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän minskades med visst belopp och anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal ökades med något lägre belopp än det varmed

ordinarieposten skulle kunna minskas. Med hänsyn emellertid till att båda

anslagsposterna uppföras med förslagsvis beräknade belopp av icke obetydlig

storleksordning har riksdagen icke funnit erforderligt att besluta någon

ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsstaten.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till Den offentliga arbetsförmedlingen:

Avlöningar för senare hälften av budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 6 250 000 kronor. Till följd av riksdagens beslut om nunskning

av antalet ordinarie befattningar med 25 har anslagsposten till Avlöningar

till ordinarie tjänstemän minskats med 104 000 kronor, och denna anslagspost

alltså uppförts i avlöningsstaten med 1 766 000 kronor i stället för

av Kungl. Maj:t beräknade 1 870 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal har i anslutning till riksdagens ovan anmälda

beslut dels ökats med 114 000 kronor, dels ock minskats med 101 000

kronor, d. v. s. posten har i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag uppräknats

med 13 000 kronor från 3 855 000 kronor till 3 868 000 kronor. Vidare

har i anslutning till dessa nya beräkningar av förenämnda anslagsposter

posten till rörligt tillägg minskats med 5 000 kronor och alltså uppförts i avlöningsstaten

med 339 250 kronor i stället för av Kungl. Maj:t beräknade

344 250 kronor.

I enlighet med de sålunda anmälda beräkningarna kommer avlöningsstatens

för den offentliga arbetsförmedlingen slutsumma att sluta på ett belopp

av 6 154 000 kronor i stället för av Kungl. Maj:t beräknade 6 250 000 kronor.

Vad därefter angår anslagen till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader

och till Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader har Kungl. Maj:ts

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 441.

13

förslag till beräkning av medelsbehoven och vad föredraganden i anslutning

därtill uttalat och förordat icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen

har emellertid funnit sig böra uttala, att frågan huruvida länsarbetsnämnderna

böra disponera tjänstebilar synes böra upptagas till nytt övervägande,

sedan den nuvarande byggnadstillståndslagstiftningen upphört att

gälla. Det synes nämligen riksdagen vara tveksamt, huruvida varje länsarbetsnämnd,

möjligen med undantag av nämnd i till ytvidden större län,

därefter kan ha behov av att disponera egen tjänstebil.

Under åberopande av vad riksdagen i det föregående anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen

dels bifallit Kungl. Maj:ts förslag om inrättande från och med den 1 januari

1948 av en arbetsmarknadsstyrelse och förstatligande från och med

samma dag av den offentliga arbetsförmedlingen;

dels godkänt Kungl. Maj:ts förslag rörande delegationen i arbetsmarknadsstyrelsen

för handläggning av vissa ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring;

dels i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslutat, att den kamerala revisionen

av arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet skall ankomma på riksräkenskapsverket;
dels

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i övrigt med av riksdagen i det

föregående anmälda ändringar godkänt av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 25 april 1947 framlagda förslag

1 fråga om organisation m. m. av arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga

arbetsförmedlingen;

dels i anledning av Kungl. Maj:ts förslag bemyndigat Kungl. Maj:t att med

av riksdagen i det föregående anmälda ändringar fastställa personalförteckningar

för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation, styrelsens

krisorganisation och den offentliga arbetsförmedlingen i enlighet med det förslag,

som föredragande statsrådet förordat i förenämnda statsrådsprotokoll;

dels godkänt följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta

organisation, att tillämpas under tiden den 1 januari—30 juni 1948:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor

2 Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis .............................. »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis >

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis .. >

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... »

Summa kronor 1 310 000;

dels godkänt följande avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingen,

att tillämpas under tiden den 1 januari—30 juni 1948:

345 000

43 500

840 000

12 500

69 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 441.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 1 766 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis .............................. » 130 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 3 868 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .......................... » 750

5. Pensionskostnader för av förutvarande huvudmän pen
sionerade

befattningshavare, förslagsvis............ » 50 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... » 339 250

Summa kronor 6 154 000;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som

må erfordras i anledning av inrättandet av arbetsmarknadsstyrelsen och förstatligandet

av den offentliga arbetsförmedlingen;

dels ock under V huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisat

1) till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor;

2) till Statens arbetsmarknadskommission m. in.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 425 000 kronor;

3) till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Avlö
ningar

ett förslagsanslag av 5 825 000 kronor;

4) till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Omkostnader

ett förslagsanslag av 1 965 000 kronor;

5) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 310 000

kronor;

6) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 390 000

kronor;

7) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen ett förslagsanslag av

325 000 kronor;

8) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar ett förslagsanslag av

6 154 000 kronor;

9) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 765 000 kronor;

10) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen ett förslagsanslag

av 795 000 kronor.

Stockholm den 30 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

472472

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.