Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar med förslag till statens löneplansförordning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-06-30 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:442, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar med förslag till statens löneplansförordning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 442.

1

Nr 442.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

framställningar med förslag till statens löneplansförordning

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 233.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 281 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 9 maj 1947, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna vid propositionen fogat förslag till statens löneplansförordning,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t

a) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet förordats

utfärda avlöningsreglementen för tjänstemän (beställningshavare) vid

den civila och den militära statsförvaltningen, för lärare m. fl. vid de högre

kommunala skolorna, de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa

m. fl. och folkskoleväsendet samt för nomadlärare,

b) att under de förutsättningar och i den omfattning, som i statsrådsprotokollet

förordats, vidtaga ändringar i sålunda utfärdade reglementen samt

utfärda övergångsbestämmelser,

c) att, därest värnpliktiga med stöd av 28 § värnpliktslagen skulle inkallas

till militärtjänstgöring, innan nytt krigsavlöningsreglemente utfärdats, besluta

om de ändringar i gällande krigsavlöningsreglemente, som påkallas av

den nya löneregleringen för befattningshavare i statens tjänst,

d) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet förordats

meddela avlöningsbestämmelser för flaggkorpraler ävensom för följande

övriga personalgrupper vid försvaret, nämligen innehavare av för pensionerad

personal avsedda arvodesbefattningar, viss icke ständigt tjänstgörande

fast anställd personal, övertalig personal samt indelt manskap,

e) att dels, beträffande av riksdagen redan godkända grunder för avlönande

av militära beställningshavare enligt de nya avlöningsbestämmelserna, vidtaga

ändring i fråga om numrering av lönegraderna ävensom beträffande löneklassema

inom lönegraderna för sergeant och fänrik samt fanjunkare, dels

ock införa en ny lönegrad för militära beställningshavare, avsedd för vissa

förvaltare,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 samt. Nr 442.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 442.

f) att i fall, där innehavare av å personalförteckning uppförd ordinarie eller

extra ordinarie lärartjänst vid de allmänna läroverken m. fl. statliga läroanstalter

förordnas att inneha rektorsbefattning eller befattning såsom föreståndare

för det till konstfackskolan hörande teckningslärarinstitutet, föra

den ordinarie eller extra ordinarie lärartjänsten över stat och återbesätta

eller låta återbesätta den på stat befintliga tjänsten.

g) att i förekommande fall jämka av riksdagen redan fastställda årsbelopp

för arvoden och lönetillägg till närmast högre med 12 jämnt delbara hela

krontal samt

h) att i enlighet med vad i det föregående förordats meddela föreskrift

i fråga om anlitande av anslagsmedel till rörligt tillägg.

dels till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1947/48 såsom förslagsanslag anvisa under II huvudtiteln 50 000 kronor,

under III huvudtiteln 3 000 kronor, under IV huvudtiteln 375 000 kronor, under

V huvudtiteln 100 000 kronor, under V a huvudtiteln 75 000 kronor, under

VI huvudtiteln 9 400 kronor, under VII huvudtiteln 120 000 kronor, under

VIII huvudtiteln 130 000 kronor, under IX huvudtiteln 40 000 kronor, under

X huvudtiteln 61 000 kronor, under XI huvudtiteln 800 kronor och under XIV

huvudtiteln 2 400 kronor,

dels oclc till Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor för

budgetåret 1947/48 under VIII huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 300, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 maj 1947, föreslagit

riksdagen besluta 1) att månadslön, som angives i statens löneplansförordning,

skall under budgetåret 1947/48 höjas med ett belopp, som motsvarar

12 procent av månadslönen eller, om denna överstiger 1 200 kronor,

av detta belopp, 2) att månadslön, som efter sådan höjning slutar på öretal,

skall jämkas till närmaste krontal eller, om den slutar på 50 öre, till närmast

högre krontal, 3) att jämte månadslön övriga till samma löneklass hörande

belopp skola höjas i sådan omfattning, att de höjda beloppen förhålla sig till

den höjda månadslönen på samma sätt som de oförändrade beloppen till den

oförändrade månadslönen, samt 4) att belopp, vilket efter under 3) avsedd

höjning icke slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmaste femtal.

I propositionen nr 312 har Kungl. Maj:t slutligen framlagt förslag om uppförande

under sjunde huvudtiteln av anslag för täckning av beräknat överskridande

av anslagsmedlen för rörliga löne- och pensionsförmåner.

I samband med ifrågavarande propositioner har riksdagen till behandling

förehaft dels de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna 1:34

och II: 61, vari hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att i

huvudsaklig överensstämmelse med i motionerna angivna grunder utfärda

föreskrifter i fråga om fria resor för meniga volontärer samt för detta ändamål

anvisa ett förslagsanslag av 39 000 kronor för budgetåret 1947/48, dels ock

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 442.

3

de i anledning av propositionen nr 281 väckta motionerna I: 339 med hemställan,

att riksdagen beträffande justitieråds och regeringsråds rätt att med

tjänsten förena skiljemannauppdrag vidbliver sin vid förra årets riksdag intagna

ståndpunkt, och II: 498 med hemställan, att riksdagen under hävdande

av att avlöningsreglementena fortfarande böra fastställas av riksdagen måtte

antaga i propositionen framlagda förslag blott intill den 1 juli 1948 samt

hemställa om en formell översyn av de till propositionen fogade författningsförslagen

att föreläggas 1948 års riksdag för definitivt antagande.

I en till riksdagens vederbörande utskott av finansdepartementet överlämnad,

den 14 juni 1947 dagtecknad promemoria har upptagits frågan om rätt

att med domarämbete förena uppdrag att vara ordförande i hyresnämnd

eller suppleant för ordföranden i sådan nämnd. Av promemorian framgår,

att chefen för finansdepartementet efter samråd med chefen för justitiedepartementet

ansett lämpligt, att de nya avlöningsbestämmelserna givas sådan

avfattning, att med domarämbete kan förenas uppdrag av nämnda slag.

I rådande läge på arbetsmarknaden finner riksdagen i likhet med departementschefen

önskvärt att arbetstillfällena i den utsträckning, som är möjlig,

utbjudas även till sådana arbetssökande, som endast kunna eller vilja

taga deltidsanställning. De anordningar, som departementschefen förordar i

detta syfte, synas riksdagen ändamålsenliga. Riksdagen kan även ansluta sig

till vad departementschefen anfört i fråga om nedsättning av tjänstgöringstiden

för heltidsanställd personal.

Att ett beslut av Kungl. Maj:t eller Kungl. Maj:t och riksdagen, varigenom

visst antal extra ordinarie tjänster fastställts, skall tilläggas den innebörden,

att genom beslutet fixeras det högsta antalet »heltider», som de anställda

tjänstemännens sammanlagda tjänstgöring får motsvara, föranleder icke någon

erinran från riksdagens sida.

I fråga om vissa militära beställningar innebär Kungl. Maj:ts förslag en

betydande förbättring av löneställningen utöver den, som genom löneregleringen

kommer tjänstemän i allmänhet till del. Dessa förslag ha inom riksdagen

föranlett viss tvekan. Riksdagen har emellertid med beaktande särskilt

av rådande rekryteringssvårigheter ansett sig böra medgiva den föreslagna

löneförbättringen för sådant fast anställt manskap, som enligt förslaget alltjämt

skall bibehållas vid ett lönesystem med såväl kontant lön som vissa

naturaförmåner. Förslaget, att furirema skola beredas extra ordinarie anställning

och efter vissa grunder fördelas på två olika lönegrader, bifalles

även av riksdagen. Vad angår furirernas löneställning har riksdagen uppmärksammat,

att de i den högre furirslönegraden erhålla en löneställning,

som är något gynnsammare än den som efter löneregleringens genomförande

kommer stationskarlar och andra befattningshavare i nuvarande lönegrad

A 5 till del. Lämpligheten härav kan ifrågasättas med hänsyn till att berörda

befattningshavargrupper även i fortsättningen torde komma att i viss

utsträckning rekryteras av före detta fast anställt manskap. Det torde emel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 442.

lertid få förutsättas, att furir, som icke kan väntas erhålla pensionsberättigande

militär beställning, i regel skall avgå ur tjänst, innan han uppnått den

högre furirslönegraden. I den mån så icke blir fallet, lärer vidare civilanställningsförsäkringen

(nuvarande övergångsersättningen) komma att erbjuda

honom visst skydd mot inkomstminskning. Riksdagen har därför funnit sig

kunna godtaga förslaget om furirernas fördelning på två lönegrader, omfattande

löneklasserna 9, 10, 11 och 12 respektive 10, 11, 12 och 13 löneplan

nr 1.

I propositionen föreslagna löneställningar för dels överfurirer och högbåtsmän,

dels flaggkorpraler, dels ock beställningshavare i sergeants-, fänriks-

och fanjunkargraderna framstå såsom konsekvenser av den av riksdagen

ovan godtagna löneförbättringen för furirer och föranleda icke någon erinran

från riksdagens sida. Det må ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

övergångsvis gällande avlöningsbestämmelser för flaggkorpralerna, vilka enligt

1942 års försvarsbeslut icke skola bibehållas i försvarsorganisationen.

De föreslagna förändringarna i fråga om anställningspenningens och civilanställningsförsäkringens

belopp bifallas av riksdagen. I detta sammanhang

vill riksdagen framhålla, att bestämmelserna om avskedspremie och civilanställningsförsäkring

icke böra intagas i det för de militära beställningshavarna

gällande avlöningsreglementet. Lämpligare synes vara, att dessa bestämmelser

sammanföras med gällande föreskrifter om övriga civilanställningsförmåner.

Vidkommande därefter den allmänna löneregleringen vill riksdagen först

behandla frågan om riksdagens medverkan vid löneförfattningamas tillkomst.

Kungl. Maj:t har underställt riksdagen ett förslag till statens löneplansförordning.

Däri intagna löneplaner skola enligt förordningen tillämpas i den

utsträckning, som angives i avlöningsreglementen utfärdade av Kungl. Maj:t

med stöd av riksdagens beslut. Men enligt Kungl. Maj:ts förslag skola dessa

avlöningsreglementen icke till sin ordalydelse underställas riksdagen. I följd

härav föreslås riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att dels utfärda avlöningsreglementen

för vissa uppräknade grupper befattningshavare, dels under

vissa förutsättningar och i viss omfattning vidtaga ändringar i sålunda utfärdade

reglementen och dels utfärda övergångsbestämmelser.

Såvitt avser avlöningsbestämmelser, vilka skola motsvara exempelvis de

nu gällande civila och militära avlöningsreglementena innebär Kungl. Maj:ts

förslag ett avsteg från hittills följd praxis, då ordalydelsen av dessa reglementen

med däri vidtagna ändringar hittills underställts riksdagens prövning.

Såsom skäl för detta avsteg har bland annat anförts, att riksdagens medverkan

i avlöningsfrågor efter genomförandet av 1939 års lönereglering påkallats

på ett sätt, som icke kunnat förutses. Det har ansetts önskvärt, att

riksdagen befrias från formella frågor eller frågor av mindre saklig betydelse.

Ett annat skäl för riksdagen att lämna Kungl. Maj:t ifrågavarande bemyndiganden

har ansetts vara, att de nya reglementena förutsättas skola innehålla

bestämmelser för jämväl den icke-ordinarie personalen. Beträffande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 442.

5

denna personal innebär Kungl. Maj:ts förslag i själva verket en ökad medverkan

från riksdagens sida, eftersom hittills endast löneplanerna men icke avlöningsbestämmelsema

i övrigt tillkommit under riksdagens medverkan.

Beträffande de föreslagna bemyndigandenas räckvidd innebär förslaget, att

bestämmelsernas sakliga innebörd i princip skall underställas riksdagen,

medan deras redaktionella utformning skall överlämnas åt Kungl. Maj:t. Det

förutsättes, att vid reglementenas utfärdande sådana smärre detaljjämkningar

av saklig natur även skola kunna vidtagas av Kungl. Maj:t, vilka äro

av den obetydliga räckvidd att det icke synts påkallat att tynga riksdagsbehandlingen

med närmare redogörelser och ställningstaganden. Sakliga

ändringar i reglementena sedan de utfärdats föreslås skola kunna vidtagas

utan riksdagens hörande (a) då skäl föreligga att utsträcka tillämpningen av

för vissa grupper av tjänstemän enligt reglementena gällande bestämmelser

till andra, i stort sett likartade grupper, (b) då riksdagens beslut i organisations-

eller anslagsfrågor föranleda tillägg till eller ändringar i reglementenas

bestämmelser, så framt dessa tillägg eller ändringar icke avvika från

de principer, på vilka avlöningsreglementenas bestämmelser äro byggda,

samt (c) då skäl föreligga att i samband med sådana ändringar och tillägg,

som avses vid (a) och (b), vidtaga vissa modifikationer av gällande bestämmelser.

Bemyndigandet att utfärda övergångsbestämmelser avser dylika bestämmelser

såväl i samband med löneregleringens ikraftträdande som därefter

och någon särskild begränsning av dess räckvidd har ej ifrågasatts i

propositionen.

Riksdagen vill erinra, att lönekommilténs förslag i nu berörda frågor i

främsta rummet innebar, att Kungl. Maj-.t skulle av riksdagen bemyndigas

att utfärda avlöningsreglementena i huvudsaklig överensstämmelse med vid

vederbörande riksdagsskrivelse eller vid i skrivelserna åberopade utskottsutlåtanden

fogade författningsförslag. Lönekommitténs vid propositionen fogade

förslag till statens allmänna avlöningsreglemente och särskilda avlöningsreglementen

ha dock i flera remissyttranden mötts av en starkt kritisk

inställning, företrädesvis ur synpunkten av reglementenas praktiska användbarhet.

Inom finansdepartementet har en formell översyn påbörjats i syfte

att i möjligaste mån tillmötesgå de framförda önskemålen i fråga om reglementenas

utformning. Denna överarbetning kan förväntas bliva av förhållandevis

genomgripande natur. Bland annat överväges en jämkning av den

föreslagna grupperingen av författningsmaterialet på skilda reglementen.

Betydelsen av att lönereglementen i tillfredsställande grad uppfylla kraven

på praktisk användbarhet torde icke behöva särskilt understrykas. Riksdagen

anser sig icke böra frånhända sig möjligheten att granska framlagda

reglementsförslag ur denna synpunkt. I nuvarande läge är emellertid en

sådan granskning utesluten, då icke ens den blivande allmänna uppställningen

av de avsedda reglementena framgår av de förslag, som fogats till

propositionen. Med hänsyn härtill kan riksdagen icke medgiva, att Kungl.

Maj:t erhåller bemyndigande att utfärda annat än sådana provisoriska bestämmelser,

som erfordras för den allmänna löneregleringens ikraftträdande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 442.

och genomförande av de beslut i sakfrågor, till vilka riksdagen nu bär att

taga ställning. Riksdagen förutsätter härvid att genomarbetade reglementsförslag

skola underställas riksdagen nästa år, varefter definitiva reglementen

kunna utfärdas.

Med denna motivering bifaller riksdagen alltså i det väsentliga yrkandet i

motionen 11:498. De synpunkter, vilka ligga till grund för Kungl. Maj:ts

förslag om formerna för riksdagens medverkan vid avlöningsbestämmelsernas

tillkomst, har riksdagen dock funnit beaktansvärda. Riksdagens ställningstagande

innebär allenast, att riksdagen anser sig sakna anledning att nu

medverka till sådan ändring av hittillsvarande riksdagspraxis, som innebär att

riksdagen frånhänder sig en granskningsmöjlighet. Den slutliga prövningen

av själva principfrågan om riksdagens medverkan bör lämpligen äga rum i

samband med ställningstagandet nästa riksdag till de nya reglementsförslagen.

Bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda övergångsbestämmelser i samband

med löneregleringens ikraftträdande kan av naturliga skäl icke undvaras.

Riksdagen är däremot icke beredd att lämna ett generellt bemyndigande

att utfärda övergångsbestämmelser i samband med sådana sakliga ändringar

i utfärdade reglementen, vilka framdeles underställas riksdagens prövning.

När riksdagen nu övergår till att granska den sakliga innebörden av Kungl.

Maj:ts förslag till nya avlöningsbestämmelser m. m. för statstjänstemän och

vissa befattningshavare vid det kommunala undervisningsväsendet, vill riksdagen

erinra, att förslaget i de delar det överensstämmer med vad 1945 års

lönekommitté föreslagit i betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente

m. in. utgör resultatet av förhandlingar mellan lönekommittén

och tjänstemännens huvudorganisationer. Såsom riksdagen framhöll förra

året vid behandlingen under höstsessionen av Kungl. Maj:ts proposition

1946: 333 angående allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst

m. fl. har icke lönekommitténs ställning såsom förhandlingsdelegation inneburit,

att kommittén haft befogenhet träffa ett för statsmakterna bindande

avtal. Riksdagen hade emellertid vid prövningen av frågan om då föreliggande

förslag kunde anses godtagbart, ansett sig böra utgå från den uppfattningen,

att en mera väsentlig avvikelse från detsamma skulle innebära en

vittgående åtgärd. Detta uttalande har riksdagen funnit äga giltighet jämväl

för de förslag, som lönekommittén framlagt i sitt senare, i propositionen

nr 281 behandlade betänkande.

I detta sammanhang vill riksdagen framhålla, att den begränsade tiden icke

medgivit en sakbehandling av förslaget i alla dess detaljer. Riksdagen har

därför i stort sett måst begränsa sin granskning av propositionen till där behandlade

principfrågor och andra spörsmål av större ekonomisk räckvidd.

Förslaget att för de av löneregleringen berörda tjänstemännen skola finnas

tre huvudanställningsformer, nämligen ordinarie och extra ordinarie

anställning samt aspirantanställning ävensom ytterligare en allmän anställningsform

— extra anställning —- bifalles av riksdagen, som icke heller fun
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 442.

7

nit anledning till erinran mot vad som föreslagits beträffande dessa anställningsformers

innebörd, användningsområde m. m. I fråga om den extra

anställningen vill riksdagen understryka, att extra tjänsteman regelmässigt

icke bör beredas högre löneställning än ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän

med motsvarande arbetsuppgifter. Särskilt bör beaktas, att den omständigheten,

att extra tjänst i enlighet med vad som hittills gällt icke skall vara

förenad med pensionsrätt, icke får åberopas såsom skäl för att bereda extra

tjänsteman högre kontantlön än som följer av angivna jämförelse med ordinarie

och extra ordinarie tjänstemän.

Bestämmelserna om höjning och sänkning av lön i viss automatisk anslutning

till levnadskostnadernas växlingar har i Kungl. Maj:ts förslag till statens

löneplansförordning utformats i huvudsaklig överensstämmelse med det

principbeslut i frågan, som fattades av 1946 års riksdag. I propositionen nr

300 har Kungl. Maj:t emellertid på där närmare anförda skäl föreslagit, att

förevarande bestämmelser icke skola träda i kraft under budgetåret 1947/

48. Under nämnda budgetår föreslås i stället skola för höjning av månadslön

och vissa andra i 3 § av statens löneplansförordning intagna belopp tillämpas

ett fast, till 12 bestämt procenttal. Denna höjning skall verkställas efter

samma grunder, som enligt 4 § löneplansförordningen skola gälla vid där

avsedd höjning av ifrågavarande belopp. Det av Kungl. Maj:t sålunda föreslagna

avsteget från den överenskommelse mellan lönekommittén och personalorganisationerna,

på vilken riksdagens principbeslut grundade sig, har

under vissa förutsättningar godkänts av statstjänarkartellen och tjänstemännens

centralorganisation, under det att den tredje i överenskommelsen deltagande

huvudorganisationen, statstjänstemännens riksförbund, uttalat sig

för vidblivande av den i principbeslutet ingående automatiska indexregleringen.

Såsom ett alternativ till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget har

övervägts bortrensande av direkta skatter och socialpolitiska förmåner ur

index, vilka faktorer beräknas medföra vissa ojämnheter i levnadskostnadstalen

och därmed i lönerna under nästkommande budgetår. Alla tre organisationerna

ha emellertid uttalat sig mot att man — med bibehållande av automatisk

rörlighet — redan från och med nästa budgetår skulle övergå till

ändrade grunder för indexberäkningarna.

Såsom i propositionen nr 300 framhållits torde automatisk indexreglering

under nästkommande budgetår föranleda vissa sakligt sett omotiverade

svängningar i löneutvecklingen. Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle

däremot erhållas en stabilisering av lönerna samtidigt som rådrum vunnes

för en omprövning av indexregleringen i hela dess vidd. Förslaget synes

därför innebära en ur allmänna synpunkter lämplig lösning av förevarande

spörsmål. Med hänsyn till den vikt, som bör tillmätas de mellan lönekommittén

och tjänstemännens huvudorganisationer träffade överenskommelserna.

hade riksdagen helst sett att en så betydande avvikelse från principöverenskommelsen,

som Kungl. Maj:ts förslag innebär, hade kunnat vinna allmän

anslutning. Då emellertid den avsedda stabiliseringen av lönenivån lärer innebära

vissa fördelar även för tjänstemännen, vilket kan anses bestyrkt där
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 442.

av, att de två största personalorganisationerna godkänt förslaget, bör den

omständigheten, att förslaget icke biträtts av samtliga tre huvudorganisationer,

enligt riksdagens mening icke få utgöra hinder för förslagets genomförande.

Riksdagen vill understryka att frågan om kompensationen för levnadskostnadsstegringen

bör upptagas till förnyad prövning, därest under budgetåret

inträffa sådana nu ej förutsedda prisrörelser, som göra en dylik prövning

påkallad.

De av Kungl. Maj:t föreslagna löneplanema för provinsialläkare och distriktsveterinärer

ha godkänts vid förhandlingar mellan lönekommittén och

vederbörliga personalorganisationer. Då vidare lönebeloppen i dessa löneplaner

uppräknats efter i huvudsak samma principer som beloppen i de av

riksdagen vid 1946 års höstsession fastställda löneplanema nr 1 och 2, ha

de icke föranlett någon erinran.

Vad särskilt angår den för distriktsveterinärer avsedda löneplanen nr 4

innebär detta, att riksdagen godtager förslaget om minskning av antalet lönegrupper

från sju till fem. Beträffande den omgruppering av distriktsveterinärbefattningarna,

som härigenom blir nödvändig, vill riksdagen tillägga, att

även om — såsom i propositionen föreslagits — inplacering i lönegrupper

bör ske under hänsynstagande i första hand till inkomster av praktik och

av uppdrag såsom veterinär vid sidan av den egentliga tjänsten, jämväl distriktens

svårskötthet bör tillbörligen beaktas.

Såsom framhållits i flertalet remissyttranden äro de av lönekommittén föreslagna

bestämmelserna om placering samt uppflyttning i löneklass synnerligen

invecklade och torde komma att föranleda betydande svårigheter

vid tillämpningen. Den yttersta orsaken härtill torde vara att söka i att lönekommittén

eftersträvat att giva bestämmelserna en sådan saklig innebörd,

att de skola med ett ur skälighetssynpunkt tillfredsställande resultat kunna

tillämpas i sinsemellan helt olikartade fall, utan att härvid ojämnheter uppkomma

i tjänstemännens inbördes löneklassplacering. Det vili förefalla riksdagen,

som om lönekommittén gått för långt i denna sin strävan. En betydande

förenkling av bestämmelserna vore enligt riksdagens mening önskvärd.

En sådan förenkling lärer emellertid icke kunna genomföras utan väsentliga

ändringar i bestämmelsernas sakliga innebörd, som godkänts i den mellan

lönekommittén och personalorganisationerna träffade överenskommelsen.

Vid sådant förhållande får riksdagen inskränka sig till att framhålla, att vid

omarbetningen av lönekommitténs förslag varje möjlighet till förenkling och

förtydligande av bestämmelserna bör tillvaratagas, önskvärt är att härvid

de principer på vilka bestämmelserna grunda sig komma till uttryck i författningstexten.

Det av riksdagen sålunda godtagna förslaget om nya grunder för löneklassplacering

är av mycket genomgripande natur. Det är därför anledning erinra

om att ställningstagandet i denna fråga liksom i övriga sakfrågor är avsett

att vara definitivt. Vad riksdagen ovan anfört därom, att lönebestämmelserna

för nästa budgetår böra vara av provisorisk natur, avser såsom torde framgå

av det redan anförda bestämmelsernas utformning, men icke deras sakliga

innebörd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 412.

9

I Iråga om förutsättningarna för löneklassuppflyttning innebär Kungl.

Maj:ts förslag att tjänstledighet för sjukdom m. nr. med bibehållande av viss

del av lönen icke skall inverka fördröjande på löneklassuppflyttning. Enligt

kommitténs förslag skulle däremot sjukledigheter omfattande mer än

ROO dagar under en och samma uppflyttningsperiod till överskjutande del

inverka fördröjande på uppflyttningen i samma utsträckning som exempel

vis tjänstledighet för enskilda angelägenheter med C-avdrag. Med sjukledighet

skall enligt lönekommitténs förslag i här ifrågavarande avseende jämställas

ledighet för uppdrag inom personalsammanslutning och härutinnan

innebär Kungl. Maj:ts förslag icke någon saklig ändring.

Riksdagen kan icke finna, att sakliga skäl föreligga för den av Kungl.

Maj:t förordade ändringen av lönekommitténs förslag och anser således, att

detta förslag kan godtagas i oförändrat skick.

De av Kungl. Maj:t föreslagna vikariatsersättningsbestämmelserna synas

riksdagen väl komplicerade. Då riksdagen emellertid av skäl som ovan antytts

i nuvarande läge ansett sig förhindrad att framlägga förslag om ändrade

grunder för vikariatsersättningens bestämmande, godtager riksdagen Kungl.

Maj:ts förslag.

Vid behandlingen av vissa särskilda frågor föreslår Kungl. Maj:t sådan

jämkning av gällande förbud för justitieråd och regeringsråd att med befattningen

förena uppdrag såsom skiljeman, att förbudet icke skall avse uppdrag

såsom ordförande i skiljenämnd eller såsom ensam skiljedomare. I

motionen I: 339 har uttalats, att sådan jämkning icke bör vidtagas.

Riksdagen, som år 1946 avslog ett då motionsvägen framfört förslag av

nu ifrågavarande innebörd, finner icke anledning frångå detta sitt ställningstagande.

Vad i finansdepartementets ovannämnda promemoria anförts rörande rätt

att med domarämbete förena uppdrag att vara ordförande i hyresnämnd eller

suppleant för ordförande i sådan nämnd har, i vad avser häradshövding och

vattenrättsdomare, ej föranlett erinran.

I de hänseenden, riksdagen ej berört här ovan, har Kungl. Maj ds förslag

ej givit riksdagen anledning till uttalande. Förslaget innebär bland annat, att

de önskemål, som framföras i de vid riksdagens början väckta motionerna

I: 34 och II: 61, i huvudsak tillgodosetts, i vad de avse fria resor för volontärema.

Riksdagen har icke ansett sig böra medgiva i motionerna avsedda

löneförmåner i vidare utsträckning än som följer av Kungl. Majds förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

A. att riksdagen beträffande propositionen nr 281

I. godkänt i nämnda proposition framlagt förslag till statens löneplansförordning;
II.

med bifall till motionen 1:339 avslagit Kungl. Majds förslag i vad detsamma

avser rätt för justitieråd och regeringsråd att med tjänsten förena

visst uppdrag såsom skiljeman;

III. medgivit, alt häradshövding och vattenrättsdomare må med tjänsten

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 sand. Nr 442. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse nr 442.

förena uppdrag att vara ordförande i hyresnämnd eller suppleant för ordförande

i sådan nämnd;

IV. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 34 och II: 61

ävensom motionen II: 498 bemyndigat Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad riksdagen anfört för tiden intill den 1 juli 1948 utfärda

provisoriska avlöningsbestämmelser för tjänstemän (beställningshavare)

vid den civila och den militära statsförvaltningen, för lärare m. fl. vid de

högre kommunala skolorna, de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa

m. fl. och folkskoleväsendet samt för nomadlärare;

V. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga

sådana ändringar i sålunda utfärdade provisoriska bestämmelser, vilka

på grund av det under IV lämnade bemyndigandet skolat kunna intagas i

l>estämmelserna vid deras utfärdande, ävensom meddela övergångsbestäm

melser i anslutning till utfärdande av de provisoriska avlöningsbestämmelsema

och ändringar i eller tillägg till dessa;

VI. med bifall till Kungl. Maj ds förslag

dels bemyndigat Kungl. Maj:t

1) att, därest värnpliktiga med stöd av 28 § värnpliktslagen skulle inkallas

till militärtjänstgöring, innan nytt krigsavlöningsreglemente utfärdats,

besluta om de ändringar i gällande krigsavlöningsreglemente, som påkallas

av den nya löneregleringen för befattningshavare i statens tjänst;

2) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 9 maj 1947 meddela avlöningsbestämmelser

för flaggkorpraler ävensom för följande övriga personalgrupper

vid försvaret, nämligen innehavare av för pensionerad personal avsedda

arvodesbefattningar, viss icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal,

övertalig personal samt indelt manskap;

3) att dels, beträffande av riksdagen redan godkända grunder för avlönande

av militära beställningshavare enligt de nya avlöningsbestämmelsema,

vidtaga ändring i fråga om numrering av lönegraderna ävensom beträffande

löneklasserna inom lönegraderna för sergeant och fänrik samt fanjunkare,

dels ock införa en ny lönegrad för militära beställningshavare, avsedd för

vissa förvaltare;

4) att i fall, där innehavare av å personalförteckning uppförd ordinarie

eller extra ordinarie lärartjänst vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

läroanstalter förordnas att. inneha rektorsbefattning eller befattning såsom

föreståndare för det till konstfackskolan hörande teckningslärarinstitutet,

föra den ordinarie eller extra ordinarie lärartjänsten över stat och återbesätta

eller låta återbesätta den på stat befintliga tjänsten;

5) att i förekommande fall jämka av riksdagen redan fastställda årsbelopp

för arvoden och lönetillägg till närmast högre med 12 jämnt delbara

hela krontal; samt

6) att i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 9 maj 1947 meddela föreskrift i fråga om anlitande av

anslagsmedel till rörligt tillägg;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 442.

11

dels till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1947/48 såsom förslagsanslag anvisat: under andra huvudtiteln 50 000

kronor, under tredje huvudtiteln 3 000 kronor, under fjärde huvudtiteln

375 000 kronor, under V huvudtiteln 100 000 kronor, under Va huvudtiteln

75 000 kronor, under sjätte huvudtiteln 9 400 kronor, under sjunde huvudtiteln

120 OOO kronor, under åttonde huvudtiteln 130 000 kronor, under nionde

huvudtiteln 40 000 kronor, under tionde huvudtiteln 61 000 kronor, under elfte

huvudtiteln 800 kronor och under fjortonde huvudtiteln 2 400 kronor;

dels ock till Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor för

budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av

20 000 kronor;

B. att riksdagen beträffande propositionerna nr 300 och 312

dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beslutat,

a) att månadslön, som angives i statens löneplansförordning, skall under

budgetåret 1947/48 höjas med ett belopp, som motsvarar 12 procent av månadslönen

eller, om denna överstiger 1 200 kronor, av detta belopp;

b) att månadslön, som efter sådan höjning slutar på öretal, skall jämkas

till närmaste krontal eller, om den slutar på 50 öre, till närmast högre krontal;
c)

att jämte månadslön övriga till samma löneklass hörande belopp skola

höjas i sådan omfattning, att de höjda beloppen förhålla sig till den höjda

månadslönen på samma sätt som de oförändrade beloppen till den oförändrade

månadslönen; samt

d) att belopp, vilket efter under c) avsedd höjning icke slutar å helt femtal

ören, skall jämkas till närmaste femtal;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att till bestämmelsen om löneplansförordningens

ikraftträdande foga en föreskrift i överensstämmelse med sålunda

meddelat beslut;

dels ock till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för rörliga

löne- och pensionsförmåner för budgetåret 1947/48 under sjunde huvud

titeln anvisat ett förslagsanslag av 40 000 000 kronor.

Stockholm den 30 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.