Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

1947-03-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:56, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 56.

1

Nr 56.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar under

Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 12.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 1 (bilaga 2) ha under Utgifter å driftbudgeten, För flera

huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits vissa under punkterna

1—6 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 3 januari 1947).

I samband med behandlingen av nämnda spörsmål i vad avser löneställningen

för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal har riksdagen

förehaft

dels de likalydande motionerna I: 75 och II: 144, i vilka hemställts, att

riksdagen måtte bifalla de förändringar i budgetförslaget, som angivits i motionerna,

dels ock de likalydande motionerna I: 76 och II: 141, i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta att avdelningssköterska placeras i lönegrad A 8 i den

gamla eller Ca 12 i den nya statliga löneplanen samt att lönerna för övriga

sjuksköterskor regleras i anslutning härtill.

Det förslag, som framlagts angående reglering av anställningsförhållandena

för viss biträdes- och amanuenspersonal, avser att åstadkomma sådan

enhetlighet i anställnings- och avlöningshänseenden samt i fråga om befordringsgång

för ifrågavarande personal, som åsyftats av 1942 års riksdag

med dess framställning i ämnet (skrivelse nr 423). För biträdespersonal

med skriv- och kontorsgöromål skall Ex 2 enligt förslaget vara normal begynnelselönegrad

vid nyanställning och första pensionsberättigande anställning

(lönegrad Eo 2) uppnås efter U/2 års tjänstgöring. Slutpunkten i den

reglerade befordringsgången är lönegrad A 4, som skall uppnås efter sju års

anställning. Detta förslag förutsätter, att nuvarande 2 lönegraden avskaffas

såsom ordinarie biträdesgrad för kontorspersonalen. Beträffande icke tingsmeriterade

amanuenser föreslås Ex 15 såsom normal begynnelselönegrad.

Efter VI2 år skall första pensionsberättigande anställning (lönegrad Eo 16)

uppnås. Begynnelselönegraden för tingsmeriterade amanuenser är Ex 17, och

Bihang till riksdagens protokoll 1957. Ii sand. Nr 56.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 56.

efter 1 år erhålla de sin första pensionsberättigande anställning i lönegrad

Eo 18. Slutpunkten i den reglerade befordringsgången för amanuenser är lönegrad

Eo 21, som skall uppnås, av de icke tingsmeriterade efter 7Va års

och av de tingsmeriterade efter 5 års tjänstgöring.

Huvudlinjerna i detta förslag har riksdagen ansett sig böra godkänna. Icke

heller ha detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag föranlett erinran från riksdagens

sida. Härvid har förutsatts, att förslaget i fråga om landsfogdeassistent innebär,

att sådan assistent skall liksom tingsmeriterade amanuenser passera

såväl lönegrad Eo 18 som lönegrad Eo 20 före uppnåendet av högre

lönegrad.

Då ett av de förnämsta syftemålen med förslaget är att såvitt möjligt skapa

likformighet i anställnings- och befordringsförhållandena för rekryteringspersonalen

vid olika verk och myndigheter, förutsätter förslaget en viss inskränkning

i den rörelsefrihet, som verken hittills haft. För beslut om avvikelse

från den normala befordringsgången måste alltså krävas särskilda

skäl, och riksdagen har övervägt, huruvida förslaget i denna del kan anses

medgiva önskvärd smidighet i tillämpningen.

Vad angår avsteg från den normala befordringsgången i för personalen

oförmånlig riktning har det enligt förslaget ansetts böra vara möjligt för ett

verk att göra fortsatt befordran för befattningshavare, som visat otillfredsställande

arbetsintensitet, beroende av i vad mån ändring till det bättre sker.

Frågan härom har synts lämpligen böra bedömas efter ungefär samma riktlinjer,

som i avlöningsreglementena uppdragits för tillämpning av reglementenas

bestämmelser om uppskov med löneklassuppflyttning. Riksdagen anser,

att något friare bedömningsgrunder böra tillämpas beträffande uppskov

med uppflyttning i lönegrad inom reglerad befordringsgång än de som kommit

i tillämpning vid uppflyttning i löneklass.

I fråga om avvikelser i för personalen förmånlig riktning har personalutredningen

icke föreslagit någon allmän rätt för verken att — utom i vissa

angivna fall —- tillgodose befattningshavare, som i sitt arbete inom verket

visat framstående duglighet. Dock förutsättes, att befordran i förtur av dugliga

befattningshavare skall kunna ske i lönegrader över de föreslagna befordringsskalornas

högsta lönegrad liksom också genom befordran i förtur

till ledigförklarad ordinarie tjänst inom 4 resepektive 21 lönegraden. Riksdagen

har övervägt, huruvida icke ytterligare möjligheter till befordring i

förtur av dugliga befattningshavare böra beredas verken. Denna fråga är

emellertid beroende bland annat av den blivande lösningen av vissa frågor

rörande avlöningsstaternas och personalförteckningarnas uppställning m. m.,

till vilka frågor Kungl. Maj:t icke tagit ställning i förevarande sammanhang.

Då exempelvis utredningens förslag i fråga om proceduren vid tillsättning

av kontorsbiträdestjänster ej upptagits till prövning, kan innebörden av

ovannämnda möjlighet att befordra i förtur till lönegrad A 4 icke för närvarande

bedömas. Vad i övrigt angår befordran i förtur till lönegrad inom

befordringsskalorna kan ej heller nu bedömas i vad mån vidgade möjligheter

för verken att besluta om sådan befordran kunna giva upphov till missbruk.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr -56.

3

Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla, att riksdagen icke avser att

i detalj fastställa förutsättningarna för avvikelser från den normala befordringsgången.

Det må ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma i vad mån

medgivande till avvikelse från befordringsgången bör lämnas i andra fall än

de i statsrådsprotokollet nämnda.

I fråga om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal

m. m. har det föreslagna bottenlöneläget för vård- och ekonomipersonal

ej föranlett erinran från riksdagens sida. Beträffande avdelningsoch

specialsköterskorna innebär Kungl. Maj ds förslag uppflyttning två lönegrader

till 9 lönegraden samt motsvarande uppflyttning av assistentsköterskor

och därmed jämställda sköterskor. I motionerna I: 75 och II: 144

yrkas ytterligare förbättring av löneställningen för denna personal, medan

i motionerna I: 76 och II: 141 yrkas inplacering i 8 lönegraden för avdelningssköterskor

samt att lönerna för övriga sjuksköterskebefattningar regleras

i anslutning härtill.

Såsom framgår av departementschefens anförande innebär det av Kungl.

Maj:t framlagda förslaget, att avdelningssköterskorna komma att placeras

en lönegrad högre än den lönegrad, som är normerande för motsvarande

befattningshavare vid landstingens inrättningar enligt den från och med

den 1 januari 1947 gällande överenskommelsen mellan svenska landstingsförbundet

och vederbörande personalförbund. Departementschefen har yttrat,

att han med hänsyn till angelägenheten av enhetlighet i lönesättningen

på detta område icke kunnat undgå finna det tveksamt, om den sålunda

föreslagna löneställningen bör fastställas, men med beaktande av de anförda

skälen för den högre löneställningen och den ståndpunkt, remissmyndigheterna

i allmänhet intagit, icke velat motsätta sig ett genomförande

av kommitténs förslag i denna del.

Riksdagen vill erinra, att en förhållandevis liten del, omkring 15 %>, av i allmän

tjänst anställda sjuksköterskor är statsanstäld. Det är ett framträdande

önskemål att åt denna del beredes löneförmåner, vilka motsvara löneförmånerna

åt den del av kåren, som är anställd vid landstingens inrättningar.

Då skillnaden mellan sistnämnda löneförmåner och det av Kungl. Maj:t

föreslagna löneläget för statsanställda sjuksköterskor endast motsvarar en

lönegrad, tala övervägande skäl för att denna skillnad i överensstämmelse

med yrkandet i motionerna I: 76 och II: 141 helt utjämnas. Det må framhållas,

att avdelningssköterskorna även vid bifall till nämnda motionsyrkande

utöver vad som följer av den allmänna löneregleringen för statens

tjänstemän komma i åtnjutande av den löneförbättring, som uppflyttningen

en lönegrad innebär. I fråga om befattningarna såsom första föreståndarinna

vid karolinska sjukhuset ocli serafimerlasarettet samt föreståndarinna vid karolinska

sjukhuset har riksdagen dock godtagit förslaget i motionerna 1:75

och II: 144, vilket i denna del närmast ansluter sig till löneläget för motsvarande

befattningar hos landstingen. Riksdagen har i följd av det anförda godkänt

de av statsutskottet i dess utlåtande i ämnet föreslagna lönegradsplaceringar,

vilka framgå av en vid nämnda utlåtande fogad tabell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr .56.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande lönerna för statsrådets ledamöter och

vissa verkschef slöner föranleda ej erinran från riksdagens sida.

Vad angår löneregleringens inverkan på personalförteckningarna och avlöningsstaterna

m. m. har i detta sammanhang begärts bemyndiganden för

Kungl. Maj:t att i regleringsbreven utforma personalförteckningarna i enlighet

med de bestämmelser, som i anslutning till vid höstriksdagen fattade

principbeslut fastställas vid den allmänna löneregleringen, i den mån detta

innebär en automatisk översättning från de nuvarande till de nya lönegradsbeteckningarna.

Vidare har i anslutning till förenämnda förslag i fråga om

införande av reglerad befordringsgång för viss personal begärts bemyndigande

att förordna om uppförande av vissa tjänster i lönegrad A 2 på övergångsstat

samt om upphörande av redovisningen i personalförteckningarna

av extra ordinarie tjänster i nuvarande 21 lönegraden.

I fråga om avlöningsstaterna har framhållits, alt det icke varit möjligt att

införa mera exakta kalkyler över vare sig de totala lönekostnaderna efter

löneregleringens genomförande eller dessas fördelning på olika förvaltningsgrenar.

Maximerade anslag och anslagsposter ha höjts efter en schablonmässig

genomsnittsberäkning, och bemyndigande har begärts att medgiva

överskridande av maximerade belopp i sådana fall, då de omräkningar, som

sålunda verkställts, blivit för snäva. Såsom ett provisorium under nästa

budgetår har även ansetts erforderligt med ett bemyndigande att överskrida

maximerade anslagsposter för att säkerställa den medelstillgång, som erfordras

för nämnda omreglering av befordringsgången för viss personal. Det

har också erinrats, att en ändring av sådana särskilda ersättningar, vilka utgå

enligt avlöningsreglementet, kan komma att vidtagas under det fortsatta

löneregleringsarbetet och medföra ökad belastning av maximerade poster.

Den nyss nämnda fullmakten för Kungl. Maj:t föreslås skola innesluta jämväl

befogenhet att medgiva sådant överskridande av dylika poster, som

kan föranledas härav. Slutligen föreslås förlängning av ett Kungl. Maj:t

tidigare — första gången avseende budgetåret 1941/42 — lämnat bemyndigande

att medgiva överskridande av maximerade anslagsposter, påkallat

med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna, som genomfördes

från och med nämnda budgetår, medförde en överflyttning till maximerade

anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat förslagsvis

anvisade poster.

Det kan icke förnekas, att de bemyndiganden, som sålunda begäras, äro

mycket omfattande. Samtidigt må emellertid framhållas, att beloppen av de

överskridanden, vartill de berättiga, framdeles kunna räknemässigt fastställas.

Då bemyndigandena sålunda ha en övervägande formell innebörd och

äro påkallade av praktiska skäl, har riksdagen beslutat i enlighet med Kungl.

Maj ds förslag. Vad särskilt angår det bemyndigande, som sist omnämnts,

framhöll förra årets riksdag önskvärdheten av att frågan rörande fortsatta

förlängningar av bemyndigandet omprövades. Departementschefen har uttalat,

att tillfälle till sådan omprövning i enlighet med vad riksdagen även

framhållit gåves i samband med den planerade översynen av avlöningssta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 56.

5

terna. I likhet med övriga bemyndiganden betraktar riksdagen även detta

såsom ett provisorium för allenast nästa budgetår.

1 anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga ha för nästa

budgetår i statsverkspropositionen äskats inalles 4,14 miljoner kronor. För

innevarande budgetår ha å riksstaten och tilläggsstat till denna anvisats

(3,815 + 1,725) 5,54 miljoner kronor. Departementschefen har erinrat, att

de alltmer stegrade kostnaderna för den statliga utredningsverksamheten

finge tillskrivas det förhållandet, att den allmänna politiska och ekonomiska

utvecklingen aktualiserat elt flertal utredningsfrågor av stor räckvidd, liksom

även den fördyring av utredningsarbetet, som blivit en följd av lönenivåns

uppgång och uppräkning av kommittéarvoden och traktamentsersättningar.

Riksdagen är väl medveten om att utredningskostnadernas höjd huvudsakligen

är att tillskriva de omständigheter departementschefen sålunda angivit

liksom därom, att de flesta utredningar tillkommit på riksdagens eget initiativ.

Emellertid vill riksdagen framhålla önskvärdheten av åtgärder, ägnade

att nedbringa utgifterna för utredningsväsendet. I främsta rummet kan ifrågasättas,

huruvida icke besparingar kunna åstadkommas i kostnaderna för

framläggandet av utredningsresultaten, men vidare om icke en förenkling av

kommittéarbetet är möjlig. Med hänsyn till pågående överväganden av frågan

om ett samordnande och övervakande organ för kommittéväsendet

anser sig riksdagen dock icke böra framlägga synpunkter i fråga om ytterligare

åtgärder för att undersöka och tillvarataga dylika möjligheter.

Vad i propositionen under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar

anförts rörande ersättning till statens allmänna fastighetsfond,

ersättning till statens domäners fond för upplåten mark, planering

av allmänna arbeten och rörligt tillägg föranleder icke någon erinran från

riksdagens sida. Riksdagen har vidare bifallit Kungl. Maj:ts förslag med avseende

å dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

godkänt vad i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari

1947 anförts i fråga om reglering av anställningsförhållandena för

viss biträdes- och amanuenspersonal,

dels i anledning av vad i nämnda statsrådsprotokoll anförts ävensom motionerna

1:76 och 11:141 samt motionerna 1:75 och 11:144 fattat beslut i

enlighet med vad ovan anförts i fråga om löneställningen för viss statsanställd

sjukvårds- och ekonomipersonal m. m.,

dels godkänt vad i statsrådsprotokollet anförts i fråga om lönerna för statsrådets

ledamöter och vissa verkschefslöner,

dels ock med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

1) bemyndigat Kungl. Maj:t att, där ej riksdagen i särskilt ial! därom

meddelar beslut, förordna om de ändringar i personalförteckningarna, som

föranledas av den allmänna löneregleringen,

2) bemyndigat Kungl. Maj:t att, där så erfordras i samband med reglering

Bihang till riksdagens protokoll 1947. ii samt. Nr 56. ~

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 56.

av befordringsgången för biträdespersonal, förordna om överförande till övergångsstat

av tjänster i lönegraden A 2,

3) beslutat, att extra ordinarie tjänstemän i nuvarande 21 lönegraden icke

vidare skola redovisas i personalförteckningarna, ävensom bemyndigat

Kungl. Maj:t att vidtaga härav betingade ändringar i personalförteckningarna,

4) bemyndigat Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

förordats, under budgetåret 1947/48 medgiva det överskridande av genom

riksdagens beslut maximerade anslag och anslagsposter, som påkallas med

hänsyn till den allmänna löneregleringen eller regleringen av befordringsgången

för biträdes- och amanuenspersonal,

5) beslutat, att det Kungl. Maj:t senast för budgetåret 1946/47 lämnade bemyndigandet

att medgiva överskridande av genom riksdagens beslut maximerade

anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall efter utgången

av budgetåret 1946/47 äga fortsatt giltighet under budgetåret 1947/48,

6) medgivit, att dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg åt

vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1947/48 må

i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet förordade grunder

utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t,

7) beslutat, att utgifterna för dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt

lönetillägg skola, där ej särskilt anslag för ändamålet är anvisat, bestridas

från de anslag eller andra medel, av vilka utgifterna i övrigt för vederbörandes

avlöning eller pension bestridas.

Stockholm den 5 mars 1947.

Med undersåtlig vördnad.

477420 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.