Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungt. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1947148 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.

1947-04-10 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:58, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungt. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1947148 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

1

Nr 58.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungt. Maj:ts

i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder

gjorda framställningar om anslag för budgetåret

1947148 i avseende å postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 9.)

Till KONUNGEN.

Postverket.

l:o) Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder

(bilaga 27, punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1947) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad

i Bromma i Stockholm för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kronor.

Av den till statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen för de förslag som

beröra postverkets kapitalinvesteringar framgår, att generalpoststyrelsen för

nästa budgetår äskat anslag till posthusbyggnader och garage med tillhopa

6 600 000 kronor. Departementschefen har emellertid ansett sig böra tillstyrka

en sammanlagd medelsanvisning till dessa ändamål av allenast

3 505 000 kronor, vilket innebär en minskning jämfört med gällande riksstat

med 1 575 000 kronor. Ett bifall till detta förslag kommer emellertid i

och för sig icke att nödvändiggöra en minskning under nästa budgetår av

posthusbyggandet till en nivå som svarar mot medelsanvisningen. Betydande

reservationer finnas nämligen å tidigare anvisade anslag. Byggnadsvolymens

verkliga omfattning kommer därför att bli beroende av i vilken omfattning

det med hänsyn till materialläget och förhållandena på arbetsmarknaden kan

bliva möjligt att dels inhämta eftersläpningen å det tidigare beslutade byggnadsprogrammet

och dels realisera det föreslagna programmet för nästa budgetår.

Biksdagen har för egen del anslutit sig till vad departementschefen anfört

rörande behovet av en viss ökning från och med innevarande budgetår

av posthusbyggandet med hänsyn dels till den hittillsvarande och närmast

planerade bostadsbyggnadsverksamheten samt den fortgående ökningen av

poströrelsen på de flesta orter, dels ock de nya uppgifter som pålagts post
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 14 samt. Nr 58.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 58.

verket genom uppbördsreformen. De skäl, som föranlett departementschefen

att icke tillstyrka hela det av generalpoststyrelsen framlagda nybyggnadsprogrammet

för nästa budgetår, synas emellertid vara bärande, varför

riksdagen icke ifrågasatt någon utvidgning av den anslagsram som förordats

av departementschefen.

Vad angår de särskilda byggnadsföretagen avse två slutförande av tidigare

beslutade arbeten. Det ena av dessa är posthusbyggnaden i Bromma

i Stockholm, för vilken kostnaderna numera beräknas komma att med

100 000 kronor överstiga det år 1945 anvisade anslaget av 950 000 kronor. Av

kostnadsökningen belöper hälften på löner och material samt hälften på åtgärder

för inredning m. m. för vissa uthyrningslokaler. Det andra företaget,

vartill slutanslag nu äskas, är om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping.

Även i detta fall ha byggnadskostnaderna stegrats i förhållande till tidigare

framlagda beräkningar beroende på vissa ändringar i byggnadsplanerna.

Kostnadsökningen uppgår till 90 000 kronor. Då medelsbehovet för nästa

budgetår tidigare beräknats till 720 000 kronor, skulle alltså nu erfordras en

ytterligare medelsanvisning av 810 000 kronor. Riksdagen har ej funnit anledning

till erinran mot dessa förslag.

Övriga av departementschefen tillstyrkta byggnadsföretag avse om- och

tillbyggnad av posthuset i Norrtälje, nybyggnader för postverket i Katrineholm,

Västerås och Vilhelmina samt uppförande av en garagebyggnad i Vilhelmina,

avsedd för postverkets diligensrörelse. Byggnadsarbetena i Norrtälje

ha aktualiserats på grund av telegrafverkets behov av utökade och ur

hygienisk synpunkt tillfredsställande lokaler. Kostnaderna ha beräknats till

610 000 kronor, vilket belopp äskas för nästa budgetår. Riksdagen har intet

haft att erinra mot ifrågavarande förslag. Posthusbyggnaderna i Katrineholm

och Västerås ha kostnadsberäknats till 1 085 000 kronor respektive 2 250 000

kronor, varav dock allenast 600 000 kronor för vartdera byggnadsföretaget

anses behöva anvisas för nästa budgetår. Posthus- och garagebyggnaderna i

Vilhelmina beräknas draga en kostnad av sammanlagt 785 000 kronor, varav

595 000 kronor belöpa på posthusbyggnader och 190 000 kronor på garagebyggnaden.

Behovet av de ifrågavarande nya posthusbyggnadema samt garagebyggnaden

synes vara styrkt. Med hänsyn härtill och då den beräknade

förräntningen av investerat kapital i dessa fall får anses tillfredsställande,

har riksdagen funnit sig böra lämna förslagen utan erinran.

Under hänvisning till det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beträffande nu ifrågavarande byggnadsföretag,

till Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm för budgetåret 1947/48

anvisat ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

2:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje. Under åberopande av

vad riksdagen anfört under punkten 1 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 2), till Om- och tillbyggnad av

posthuset i Norrtälje för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av

610 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

3

3:o) Posthusbyggnad i Katrineholm. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten l:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3), till Post husbyggnad i Katrineholm för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

4:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping. Under åberopande av

vad riksdagen anfört under punkten l:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4), till Om- och tillbyggnad

av posthuset i Linköping för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 810 000 kronor.

5:o) Posthusbyggnad i Västerås. Under åberopande av vad riksdagen anfört

under punkten l:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5), till Posthusbyggnad i Västerås för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

6:o) Posthusbyggnad i Vilhelmina. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten l:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6), till Posthusbyggnad i Vilhelmina Tör

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 595 000 kronor.

7:o) Inköp av fastigheter i Nyköping. Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit

riksdagen att till Inköp av fastigheter i Nyköping för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 184 000 kronor.

Köpeskillingen för de till inköp ifrågasatta tomterna uppgår till 184 000

kronor, vilket avsevärt överstiger det fastigheterna åsatta taxeringsvärdet,

111 000 kronor. Tomterna äro emellertid centralt belägna, och riksdagen har,

med hänsyn härtill och då något godtagbart alternativ till de föreslagna förvärven

icke kunnat framläggas, ej velat motsätta sig att köpet fullföljes.

Riksdagen har sålunda funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag och

får anmäla, att riksdagen till Inköp av fastigheter i Nyköping för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 184 000 kronor.

8:o) Inköp av tomter i Landskrona. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 8), har riksdagen till Inköp av tomter i Landskrona för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 61 000 kronor.

9:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Maj:t bar (punkt 9) föreslagit riksdagen

alt till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot att dispositionsbestämmelserna

beträffande förevarande anslag från och med nästa budgetår ändras

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen har därvid förutsatt, att

specificerad redogörelse för användningen av anvisade medel skall avgivas

till riksdagen på samma sätt som hittills skett.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 58.

Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

har riksdagen intet haft att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds

förslag, till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

10:o) Anskaffning av automobiler m. m. Kungl. Majd har (punkt 10) föreslagit

riksdagen att till Anskaffning av automobiler m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

Enligt det nu framlagda förslaget skall från och med nästa budgetår det

nu å riksstaten uppförda anslaget till Anskaffning av motorfordon ersättas

av två anslag, nämligen Anskaffning av automobiler m. m. samt Anskaffning

av bilmateriel för diligensrörelsen. Härigenom synes en mera rättvisande

bild av postverkets investeringar för diligensrörelsen kunna uppnås. Riksdagen

har därför icke haft något att erinra mot detta förslag.

Beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår under de nya anslagen

har icke föranlett till någon erinran från riksdagens sida. Under förevarande

punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag

till Anskaffning av automobiler m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

ll:o) Garage i Vilhelmina. Under åberopande av vad riksdagen anfört

under punkten 1 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl.

Maj ds förslag, till Garage i Vilhelmina för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 190 000 kronor.

12 :o) Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 12) har riksdagen till Anskaffning av bilmateriel

för diligensrörelsen för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 600 000 kronor.

13:o) Förvärv av biilinjer. Kungl. Majd har (punkt 13) föreslagit riksdagen

att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 300 000 kronor.

Vid behandlingen av Kungl. Maj ds förslag angående anslag å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 till Förvärv av billinjer uttalade

riksdagen (skrivelse 1946: 23), att riksdagen utginge från att erforderligt

samarbete komme till stånd mellan generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen

beträffande sådana utvidgningar av postverkets diligensrörelse, som

kunde tänkas beröra statens järiivägars trafikförhållanden. Riksdagen vill i

anslutning härtill framhålla vikten av att frågor angående förvärv av enskild

biltrafik handläggas på sådant sätt att prisuppdrivande åtgärder undvikas.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag,

till Förvärv av biilinjer för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 300 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

5

Telegrafverket.

14 :o) Telefonstationsbyggnad i kvarteren Rutan och Krukmakarcn i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad

i kvarteren Rutan och Krukmakaren i Stockholm för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 2 650 000 kronor.

Av den till statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen för de förslag som

beröra telegrafverkets kapitalinvesteringar framgår, att telegrafstyrelsen för

nästa budgetår äskat anslag till telefonstations- och förrådsbyggnader m. m.

med tillhopa 14 990 000 kronor. Departementschefer, har emellertid ansett

sig böra tillstyrka en sammanlagd medelsanvisning av allenast 12 090 000

kronor, vilket innebär en minskning jämfört med gällande riksstat med

745 000 kronor. Även för telegrafverkets del föreligga betydande reservationer

å tidigare anvisade anslag, varför utrymme under budgetåret 1947/48 för

en i förhållande till den äskade medelsanvisningen för samma budgetår utökad

byggnadsverksamhet för telegrafverket förefinnes. Riksdagen, som i

likhet med departementschefen funnit en utvidgning av byggnadsverksamheten

utöver vad departementschefen förordat vara i och för sig befogad, har

i nuvarande konjunkturläge ansett sig icke ha anledning att ifrågasätta någon

ökning av den av departementschefen i förevarande sammanhang tillstyrkta

anslagssumman för nästkommande budgetår.

I fråga om telefonstationsbyggnader har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts

förslag om anvisande av slutanslag med 2 650 000 kronor till den av 1946 års

riksdag beslutade telefonstationsbyggnaden i kvarteren Rutan och Krukmakaren

i Stockholm. Kungl. Maj:t har vidare framlagt förslag om anvisande av

medel till tio nya byggnadsföretag, nämligen uppförande av nya telefonstationsbyggnader

i Nässjö, Ljungby, Ängelholm, Göteborg, Ulricehamn och

Köping, samt nybyggnader för post- och telegrafverken i Kävlinge och Mora

ävensom tillbyggnader av telefonstationsbyggnadema i Jönköping och Karlstad.

Den sammanlagda kostnaden för dessa byggnadsföretag uppgår till

6 310 000 kronor. Riksdagen har intet haft att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag

i förevarande avseenden och kommer förty, såsom under vederbörande

punkter i det följande framgår, anvisa de äskade anslagsbeloppen.

Till förrådsbyggnader m. m. har Kungl. Maj:t äskat anslag med tillhopa

3 130 000 kronor. Huvudposlen härav, 2 500 000 kronor, faller på den förra

året beslutade verkstadsbyggnaden i Sundsvall. Riksdagen har beslutat anvisa

slutanslag till detta byggnadsföretag för nästa budgetår. Riksdagen har

likaledes bifallit förslagen om anvisande av anslag till tillbyggnad av kontorsbyggnaden

vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn, tillbyggnad av förrådsbyggnaden

i Nässjö m. m. samt förrådsbyggnad i Slätte m. m.

Under förevarande punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag, till Telefonstationsbygnad i kvarteren Rutan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 58.

och Krukmakaren i Stockholm för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 2 650 000 kronor.

15 :o) Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Jönköping. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15), till Tillbyggnad

av telefonstationsbyggnaden i Jönköping för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 960 000 kronor.

16:o) Telefonstationsbyggnad i Nässjö. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med

bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16), till Telefonstationsbyggnad i

Nässjö för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 740 000 kronor.

17 :o) Telefonstationsbyggnad i Ljungby. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med

bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17), till Telefonstationsbyggnad i

Ljungby för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 460 000

kronor.

18:o) Telefonstationsbyggnad i Ängelholm. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med

bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18), till Telefonstationsbyggnad i Ängelholm

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 575 000 kronor.

19:o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Kävlinge. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att

riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19), till Nybyggnad

för post- och telegrafverken i Kävlinge för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

20 :o) Telefonstationsbyggnad i stadsdelen Skår i Göteborg. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkten 14:o) får riksdagen anmäla,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 20), till Telefonstationsbyggnad

i stadsdelen Skår i Göteborg för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 440 000 kronor.

21 :o) Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn. Under åberopade av vad

riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21), till Telefonstationsbyggnad i

Ulricehamn för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 570 000

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

7

22:o) Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22), till Tillbyggnad

av telefonstationsbyggnaden i Karlstad för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 955 000 kronor.

23:o) Telefonstationsbyggnad i Köping. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med

bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 23), till Telefonstationsbyggnad i Köping

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 460 000 kronor.

24 :o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Mora. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 24), till Nybyggnad för

post- och telegrafverken i Mora för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 750 000 kronor.

25 :o) Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad i

Nynäshamn. Under åberopande av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o)

får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag

(punkt 25), till Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad

i Nynäshamn för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 150 000

kronor.

26:o) Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i Nässjö m. m. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 26), till Tillbyggnad av

förrådsbyggnaden i Nässjö m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 110 000 kronor.

27:o) Förrådsbyggnad i Slätte m. m. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten 14:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj ds förslag (punkt 27), till Förrådsbyggnad i Slätte m. m. för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 370 000 kronor.

28:o) Verkstadsbyggnad i Sundsvall. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj ds förslag (punkt 28), till Verkstadsbyggnad i Sundsvall för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.

29:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Majt har (punkt 29) föreslagit riksdagen

att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 700 000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att dispositionsbestämmelserna

beträffande förevarande anslag från och med nästa budgetår ändras

i enlighet med Kungl. Maj ds förslag. Riksdagen har därvid förutsatt, att spe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 58.

cificerad redogörelse för användningen av anvisade medel skall avgivas till

riksdagen på samma sätt som hittills skett.

Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

har riksdagen intet haft att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds

förslag, till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 700 000 kronor.

30:o) Riks- och landskablar m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit

riksdagen att till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 31 660 000 kronor.

Telegrafverkets förslag till rikskabelprogram omfattar anläggande av dels

en rikskabel av ny typ, en s. k. koaxialkabel, mellan Stockholm och Norrköping,

dels rikskablar av nu använd typ mellan Kalmar och Karlskrona,

Kristianstad och Malmö samt Västervik och Visby, dels ock vissa med den

fortsatta elektriferingen av statsbanenätet sammanhängande kabelanläggningar,

nämligen mellan Grebbestad och Strömstad samt Umeå och Vännäs.

Departementschefen har tillstyrkt förslaget utom i vad avser sistnämnda båda

kablar. Av vad järnvägsstyrelsen i annat sammanhang upplyst är elektrifieringen

av linjen Vännäs—Umeå—Holmsund avsedd att utföras först i slutet

av elektrifieringsprogrammet. Till elektrifieringen av linjen Uddevalla—

Strömstad har däremot vissa anslagsmedel redan anvisats. I det följande

kommer riksdagen att förorda att elektrifieringen av linjen Uddevalla—- Strömstad i enlighet med statsmakternas tidigare beslut genomföres i omedelbar

anslutning till elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Herrljunga

—Uddevalla. Det synes därför angeläget att den under arbete varande rikskabeln

Skövde—Grebbestad kan fortsättas till Strömstad i sådan takt att

elektrifieringen av Bohusbanan icke behöver uppskjutas på grund av försening

av kabelarbetena. Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande

möjligheterna att under nästa budgetår realisera telegrafstyrelsens hela

rikskabelprogram har riksdagen emellertid ansett sig icke böra anvisa medel

till rikskablar utöver vad departementschefen förordat.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om landskablar m. m. har icke

givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds

förslag, till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett

investeringsanslag av 31 660 000 kronor.

31 :o) Telefon- och telegrafstationer. Kungl. Majd har (punkt 31) föreslagit

riksdagen att till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 44 000 000 kronor.

Riksdagen har tidigare godtagit Kungl. Maj ds förslag om viss begränsning

i förhållande till telegrafstyrelsens äskanden i vad avser anvisande av anslag

till telefonstationsbyggnader m. m. Med hänsyn härtill har riksdagen nu funnit

sig böra bifalla vad departementschefen under förevarande punkt förordat

beträffande påbörjande och fullföljande av automatiseringen av vissa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

9

telefonstationer. Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande telefon-

och telegrafstationer har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret 1947/48 anvisat ett

investeringsanslag av 44 000 000 kronor.

32:o) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mcllanortsledningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till Nya abonnentanläggningar,

nätarbeten och blanka mellanortsledningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 48 000 000 kronor.

Telegrafverkets möjligheter att mottaga nya abonnenter är i första hand

beroende av kapaciteten hos telefonstationerna. Även den bristande tillgången

på lokalkablar och telefonapparater lägger dock vissa hinder i vägen för ett

snabbt tillgodoseende av allmänhetens önskemål om nyteckning av abonnemang.

Enligt vad riksdagen inhämtat är emellertid situationen i fråga om

anskaffning av telefonapparater jämförelsevis gynnsam. Riksdagen har med

hänsyn härtill funnit sig böra anvisa medel för ändamålet i den av telegrafstyrelsen

föreslagna och av departementschefen tillstyrkta omfattningen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 48 000 000

kronor.

33:o) Ny rundradiostation i Stockholm. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 33) har riksdagen till Ny rundradiostation i Stockholm för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

34 :o) Ny rundradiostation i Sundsvall. Med bifall till Kungl. Maj ds förslag

(punkt 34) har riksdagen till Ny rundradiostation i Sundsvall för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

35 :o) Trådradioanläggningar. Med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt

35) har riksdagen till Trädradioanläggningar för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

36:o) Fartygsradiostationer in. in. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 36) har riksdagen till Fartygsradiostationer m. in. för budgetåret 1947/

48 anvisat ett investeringsanslag av 2 050 000 kronor.

37 :o) Markradiostationcr för luftfarten. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 37) har riksdagen till Markradiostationer för luftfarten för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 485 000 kronor.

38:o) Telegrafverkets dispositionsansiag. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 38) har riksdagen såsom Telegrafverkets dispositionsansiag för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 58.

Statens järnvägar.

39 :o) Utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds övre. Kungl. Maj:t har

(punkt 39) föreslagit riksdagen att till Utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds

övre för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 450 000

kronor.

Järnvägsstyrelsen har gjort framställning om anvisande av investeringsanslag

för budgetåret 1947/48 med inemot 140 miljoner kronor mot omkring

127 miljoner kronor för innevarande budgetår. Riksdagen delar departementschefens

uppfattning att med hänsyn till de under de senaste budgetåren ökade

reservationerna — de uppgingo den 1 juli 1946 till omkring 122 miljoner

kronor — samt till läget på arbets- och materialmarknaden en begränsning

av medelsanvisningen för budgetåret 1947/48 i förhållande till järnvägsstyrelsens

förslag är att förorda. Vad departementschefen härutinnan anfört —

medelsanvisningen kommer vid bifall till Kungl. Maj:ts olika förslag att för

budgetåret 1947/48 uppgå till inemot 102 miljoner kronor — har sålunda

icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen får emellertid i förevarande

sammanhang framhålla, att riksdagen i det följande (punkt 58) i förhållande

till Kungl. Maj ds förslag uttalar sig för vissa modifikationer med

avseende å bedrivandet av elektrifieringsarbetena vid statens järnvägar under

den närmaste framtiden; vad riksdagen därvidlag förordar kommer

emellertid icke att medföra behov av ökad medelsanvisning för nästa budgetår.

Under nu förevarande punkt har Kungl. Maj:t äskat medel, 450 000 kronor,

för utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds övre. Riksdagen har bifallit

detta Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till

Utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds övre för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 450 000 kronor.

40:o) Utbyggnad av håll- och lastplatsen vid Södra Sunderbyn. Med bifall

till Kungl. Maj ds förslag (punkt 40) har riksdagen till Utbyggnad av håll- och

lastplatsen vid Södra Sunderbyn för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 275 000 kronor.

41 :o) Diverse bangårdsanordningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 41) har riksdagen till Diverse bangårdsanordningar för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

42:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majd har (punkt 42)

föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har till fortsatta dubbelspårsanläggningar äskat 12 miljoner

kronor. Departementschefen har emellertid av arbetsmarknadspoli
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

11

tiska skäl och med hänsyn till bristen på räls räknat med en medelsförbrukning

under nästa budgetår av allenast 8 miljoner kronor och har, då en reservation

å 4 miljoner kronor beräknas föreligga den 1 juli 1947, förordat

anvisande av 4 miljoner kronor. Riksdagen har bifallit detta förslag men

bär därvid i likhet med departementschefen förutsatt att, därest i ett förändrat

arbetsmarknadsläge arbetskraft kan friställas för dubbelspårsbyggandet,

medel för utnyttjande av denna arbetskraft skall komma att ställas till

förfogande i annan ordning.

Mot förslaget att förberedande arbeten för åstadkommande av dubbelspår

å linjen Alby—Ånge—Bräcke igångsättas om läget på arbetsmarknaden det

medgiver har riksdagen intet haft att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, till Fortsatt anläggning av dubbelspår för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

43:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen

att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 12 000 000 kronor.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning om nödvändigheten att i

första hand utnyttja förefintliga rälstillgångar för här avsedda rälsutbyten.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds

förslag, till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 12 000 000 kronor.

44:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 44) har riksdagen till Diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

45 :o) Broar in. in. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 45) har

riksdagen till Broar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

46:o) Nytt stationshus i Strängnäs. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 46) har riksdagen till Nytt stationshus i Strängnäs för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 175 000 kronor.

47 :o) Ombyggnad av stationshuset vid Trelleborg C. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 47) har riksdagen till Ombyggnad av stationshuset

vid Trelleborg C för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av

150 000 kronor.

48:o) Om- och tillbyggnad av godsmagasinet i Västerås. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 48) har riksdagen till Om- och tillbyggnad av

godsmagasinet i Västerås för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 58.

49:o) Nytt överliggningshus i Ånge. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49) har riksdagen till Nytt överliggningshus i Ånge för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

50:o) Nya bostadshus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50)

har riksdagen till Nya bostadshus för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

51 :o) Utvidgning av enrumslägenheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 51) har riksdagen till Utvidgning av enrumslägenheter för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

52 :o) Modernisering av bostadslägenheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 52) har riksdagen till Modernisering av bostadslägenheter för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

53:o) Utlämnande av egnahemslån. Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit

riksdagen att till Utlämnande av egnahemslån för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

Kungl. Maj ds förslag om anvisande av ett särskilt investeringsanslag å

300 000 kronor för ifrågavarande ändamål har bifallits av riksdagen. Vad departementschefen

förordat i fråga om rätt för Kungl. Majd att framdeles

meddela nya direktiv för låneverksamheten, om beräknandet av det högsta

byggnadsvärde som vid fastställande av lånebeloppens storlek må tagas i beräkning

samt om räntefotens höjd har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds

förslag, till Utlämnande av egnahemslån för budgetåret 1947/48 anvisat ett

investeringsanslag av 300 000 kronor.

54 :o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 54) har riksdagen till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

55 :o) Telefonanläggningar m. m. Kungl. Majd har (punkt 55) föreslagit

riksdagen att till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 3 600 000 kronor.

Departementschefens beräkning av anslaget till telefonanläggningar m. m.

för nästa budgetår har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds

förslag, till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 3 600 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

13

56 :o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Maj:t har (punkt 56)

föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 6 510 000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag.

Till frågan om merkostnaderna för insprängning av vissa omformarstationer

i berg återkommer riksdagen i det följande (punkt 65).

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, till Anläggningar för elektrisk tågdrift för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 6 510 000 kronor.

57 :o) Omläggning av kraftförsörjningssystemet vid malmbanans södra del.

I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 57) har riksdagen till Omläggning

av kraftförsörjningssysstemet vid malmbanans södra del för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 030 000 kronor.

58:o) Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla.

Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av

linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 9 630 000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels de likalydande motionerna I: 127 och II: 223, i vilka hemställts, att

riksdagen ej mindre i princip måtte fatta beslut om fastställande av järnvägsstyrelsens

i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 31 augusti 1946 angivna

elektrifieringsprogram, att utföras i den takt, som möjliggöres av den framtida

tillgången på arbetskraft och material, än även, sedan närmare uppgift

till ledning därför infordrats från järnvägsstyrelsen, måtte anvisa lämpligt

investeringsanslag för budgetåret 1947/48 till fortsatt elektrifiering av

statsbanenätet, varvid möjligheterna till motsvarande besparingar å andra

punkter enligt vad i motionerna antytts borde tillvaratagas,

dels ock de likalydande motionerna 1:77 och II: 146, i vilka hemställts,

att riksdagen måtte till elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga

—Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 9 630 000 kronor.

Riksdagen har vid olika tillfällen under senare år givit uttryck åt sin uppfattning

att en övergång till elektrisk drift vid statsbanorna är eftersträvansvärd

när förutsättningar därför befinnas föreligga ur driftsekonomiska och

trafiktekniska synpunkter.

Under krigsåren bar emellertid elektrifieringsarbetet med hänsyn särskilt

till läget å materialmarknaden måst begränsas i förhållande till vad eljest

skulle hava varit att förorda.

Elektrifieringsarbetena å statsbanenätet ha under de närmast förflutna

åren bedrivits huvudsakligast i den begränsade omfattning som varit nödvändig

för alt hålla statens järnvägars olektrificringsorganisation vid makt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 58.

eller som eljest befunnits önskvärd av organisatoriska och arbetstekniska

skäl. Emellertid har riksdagen vid sitt ställningstagande i fråga om elektrifieringsarbetenas

omfattning förutsatt att begränsningen endast skulle behöva

vara temporär och att en återgång till arbeten av en i jämförelse med

förkrigstiden mer normal omfattning så småningom skulle kunna äga rum.

Departementschefen har emellertid nu förordat icke blott en fortsatt begränsning

av nya elektrifieringsarbeten utan även ett skjutande på framtiden

av frågan om tidpunkten för fullföljandet av statsbanenätets elektrifiering.

Härutöver har departementschefen förordat ett uppskov på obestämd tid

jämväl av den redan beslutade elektrifieringen av linjen Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil. Riksdagen har icke kunnat undgå att finna det

totala avbrott i elektrifieringsarbeten som efter avslutande av arbetena å linjen

Varberg—Uddevalla sålunda förordats, synnerligen betänkligt. Riksdagen

har därför för sin del ansett sig böra ingående överväga, huruvida nu föreliggande

situation verkligen nödvändiggör så långt gående åtgärder. Häratinnan

må följande framhållas.

Järnvägsstyrelsens förslag innebär genomförande under den närmaste framtiden

av elektrifieringsarbeten till en kostnad av 165 miljoner kronor, vilka

om möjligt böra utföras inom en femårsperiod eller, därest material- och

arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom en tioårsperiod. Därest arbetena fördelas

å en tioårsperiod beräknas medelsbehovet till 16 å 17 miljoner

kronor per budgetår. Styrelsen har vidare med skärpa framhållit vikten

av att vissa materialbeställningar snarast inordnas i industriernas leveransprogram,

enär det i annat fall måste förutses ett avbrott i elektrifieringsarbetet,

då de nu pågående arbetena avslutas. För fullföljande av sådana

beställningar samt för vissa förberedande arbeten bör enligt styrelsens mening

för innevarande budgetår anvisas ett tilläggsstatsanslag av 10 miljoner

kronor.

Järnvägsstyrelsens förslag har av departementschefen avvisats på i huvudsak

följande skäl. Den av styrelsen förordade kapitalinvesteringen kunde visserligen

anses ekonomiskt motiverad. Detta finge emellertid i nuvarande

läge icke anses ensamt avgörande, då många än mer räntabla investeringsobjekt

måste skrinläggas eller begränsas på grund av knapphet på material

och arbetskraft. I fråga om materialförsörjningen rådde brist på räls, som

icke syntes kunna framskaffas i tillräckliga mängder förrän efter en ytterligare

utvidgning av den svenska järnindustrien. Vidare vore kapaciteten

hos de svenska kabelverken icke till fyllest, varjämte elektrifieringsarbetenas

fortsättande komme att ställa stora krav på den elektriska industrien. Slutligen

syntes frågan om sysselsättning av arbetarna inom statens järnvägars

elektrifieringsorganisation kunna lösas genom utnyttjande av arbetskraften

för löpande underhållsarbeten å redan elektrifierade linjer eller inom vattenfallsstyrelsens

arbeten.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning att ett beslut om omedelbart

fortsättande av elektrifieringsarbetena utöver redan beslutade i den

av järnvägsstyrelsen angivna takten i nuvarande situation icke kan föror
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

15

das. Således har läget i fråga om möjligheten att anskaffa erforderlig räls

ansetts utgöra hinder härför. Det torde sålunda vara uppenbart att frågan

om takten för elektrifieringsarbetenas fortsatta bedrivande i sista hand blir

avhängig av situationen å material- och arbetsmarknaden. Det må emellertid

i detta sammanhang framhållas, att övergången till elektrisk drift i

och för sig icke behöver föranleda utbyte av räls i den omfattning som

järnvägsstyrelsen föreslagit. Enligt vad som inhämtats från järnvägsstyrelsen

kan sålunda det till 44 000 ton beräknade behovet av järn och stål

för banförbättringsarhetena nedbringas med 15 000 ton, om planerad hastighetshöjning

på viss del av ostkustbanan uppskjutes till dess tillgången

på räler blir bättre. Vidare bliva 4 600 ton behövliga för rälsutbyten på sträckan

Härnösand—Sundsvall, vare sig elektrifiering av denna sträcka beslutas

eller ej. Sistnämnda kvantitet skulle alltså komma att belasta den produktionsvolym,

som avses täcka behovet för det normala spårunderhållet, och

borde alltså ej inräknas i den kvantitet, som erfordras för järnvägsstyrelsens

elektrifieringsprogram, vilken kvantitet sålunda icke behövde uppgå till mer

än 24 400 ton, det vill säga obetydligt mer än hälften av den ursprungligen

deklarerade kvantiteten. Denna reducerade kvantitet bör enligt järnvägsstyrelsens

förmenande genom lämplig planläggning av elektrifieringsarbetena

icke blott kunna fördelas på ett flertal år utan även inpassas vid lämpliga

tidpunkter i produktionsprogrammet. Däremot torde den i motionerna I: 127

och II: 223 antydda utvägen att tillgodose behovet av räls genom inskränkningar

i fråga om övriga av järnvägsstyrelsen föreslagna rälsutbyten eller utläggande

av dubbelspår icke få anses framkomlig, enär beräknad tillgång

på räls enligt vad som inhämtats under den närmaste tiden helt lärer komma

att utnyttjas för ur trafiksäkerhetssynpunkt erforderliga rälsutbyten inom

det nuvarande bannätet.

Att takten för elektrifieringsarbetenas fortsatta bedrivande i sista hand

blir beroende av situationen å material- och arbetsmarknaden lärer emellertid

icke ovillkorligen behöva leda till att frågan om det fortsatta elektrifieringsprogrammet

nu måste skjutas på framtiden. Enligt riksdagens mening

föreligger sålunda intet hinder att — med bortseende tills vidare från den

nu föreliggande material- och arbetsmarknadssituationen — fatta principbeslut

i denna fråga. I själva verket synes ett dylikt beslut innebära påtagliga

fördelar, i det att, när situationen på material- och arbetsmarknaden

så småningom lättar, ett igångsättande av elektrifieringsarbetena då kan ske

utan tidsutdräkt. Vidare synes det icke välbetänkt att helt åsidosätta de skäl

för ett beslut i denna fråga, som järnvägsstyrelsen anfört. Det måste sålunda

anses vara av största vikt, att järnvägsstyrelsen erhåller klara riktlinjer

för sitt fortsatta handlande, bland annat i vad avser frågan om förestående

förnyelse av lokparken och anskaffningen av vagnar. Ställes beslutet om

fortsatt elektrifiering på framtiden kan befaras att ytterligare kapital måste

nedläggas i en föga räntabel ångdrift. Ett avgörande inom den närmaste

framtiden åter torde göra det möjligt för järnvägsstyrelsen alt vidtaga sådana

dispositioner, att ifrågavarande investeringar reserveras för den ur alla

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse nr 58.

synpunkter mera eftersträvansvärda elektrodriften. Det torde vidare vara uppenbart,

att ett klargörande av elektrifieringsfrågan för de av denna berörda

landsändarna är av stor betydelse, vilket också bestyrkts vid uppvaktningar

inför utskottet av företrädare för av ostkustbanans trafikområde berörda

intressen.

Riksdagen förmenar alltså att — även om tidpunkten för ett igångsättande

av de fortsatta elektrifieringsarbetena icke nu kan närmare angivas — ett

ställningstagande i princip i fråga om det närmast förestående elektrifieringsprogrammet

i rådande situation icke är uteslutet.

Ett uppskjutande av ett principbeslut på obestämd tid lärer även ur andra

synpunkter vara ägnat att väcka betänkligheter. Riksdagen vill härutinnan

bringa i erinran den strävan, som under krigsåren förelegat att genom nya

elektrifieringsarbeten bibehålla statens järnvägars elektrifieringsorganisation

i en omfattning, som ansetts lämplig icke blott av beredskapsskäl utan även

ur organisatoriska och arbetstekniska synpunkter. Enligt vad som erfarits

från järnvägsstyrelsen kommer nämligen en medelsanvisning för elektrifieringsarbeten

i den Kungl. Maj:t nu förordade omfattningen att innebära

att organisationen, i den mån den ej tages i anspråk för vissa normala underhållsarbeten,

såsom utbyten av försliten kontakttråd, kommer att kunna

sysselsättas av järnvägsstyrelsen endast ett eller annat år framåt. Även om

underhållsarbetena kunna beräknas bliva icke oväsentliga, så bör en dylik

situation enligt riksdagens mening om möjligt undvikas. I den mån arbetsmarknads-

och materialläget nödvändiggör en inskränkning eller avveckling

av arbetena måste givetvis dessa skäl beaktas. Å andra sidan synes det

riksdagen vara en uppenbar fördel om förutsättningar föreligga att en

eventuell lättnad i angivna hänseenden utan tidsutdräkt kan utnyttjas. Departementschefens

ställningstagande synes i detta hänseende icke giva erforderlig

rörelsefrihet. Riksdagen har därför övervägt vissa modifikationer i

förhållande till vad departementschefen förordat.

Riksdagen har sålunda avsett att, i syfte att ur sysselsättningssypunkt vidga

det närmast aktuella utbyggnadsprogrammet, 1946 års riksdagsbeslut om

elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil bör

stå fast och elektrifieringen således fullföljas i omedelbar anslutning till

elektrifieringen av linjen Varberg—Uddevalla. Riksdagen har vidare ansett,

att principbeslut snarast möjligt bör fattas rörande det fortsatta elektrifieringsprogrammet

vid statsbanorna. Slutligen bör i syfte att möjliggöra ett

snabbt igångsättande av ett dylikt fortsatt program redan nu möjlighet öppnas

att utlägga beställningar beträffande oundgängligen erforderliga materialanskaffningar.

Vad först angår det fortsatta elektrifieringsarbetet å linjen Uddevalla—

Strömstad med Smedberg—Lysekil har 1946 års riksdag för bestridandet av

kostnaderna för viss del av de förberedande arbetena anvisat 500 000 kronor,

ingående i anslaget till elektrifiering av linjen Varberg—Borås—HerrIjunga—Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil. Departementschefen,

som förordat anvisande av slutanslag för linjen Varberg—Uddevalla, har på

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

17

grund av den av honom förordade begränsningen av arbetsprogrammet föreslagit

en motsvarande ändring av det nya anslagets rubrik. Riksdagen har ansett,

att det för nästa budgetår avsedda anslaget bör erhålla samma rubrik

som innevarande budgetår och att det nya anslaget sålunda bör få tagas i anspråk

jämväl för förberedande arbeten för linjen Uddevalla—Strömstad med

Smedberg—Lysekil. Någon ytterligare medelsanvisning för budgetåret 1947/

48 utöver Kungl. Maj ds förslag lärer icke behöva ifrågakomma.

I motionerna I: 127 och II: 223 har yrkats, att riksdagen i förevarande

sammanhang skall fatta beslut om fastslällelse av det av järnvägsstyrelsen

framlagda fortsatta elektrifieringsprogrammet. Enligt riksdagens mening lärer

ett dylikt beslut icke kunna fattas på grundval av den i statsverkspropositionen

förebragta utredningen. I anslutning till vad riksdagen här ovan anfört

rörande angelägenheten av att principbeslut fattas beträffande den fortsatta

elektrifieringen har emellertid riksdagen förutsatt, att förslag i ämnet

snarast möjligt skall föreläggas riksdagen.

Vad härefter angår frågan om åtgärder för att möjliggöra ett snabbt igångsättande

av ett fortsatt elektrifieringsprogram har järnvägsstyrelsen hos

Kungl. Maj:t hemställt om anvisning för förberedande materialanskaffningar

in. m. till en kostnad av 10 miljoner kronor. Enligt vad som erfarits, från

järnvägsstyrelsen lärer emellertid det avsedda syftet, enär numera avsevärda

förskjutningar måste påräknas i fråga om arbetstakten för såväl redan

beslutade som planerade arbeten, kunna ernås inom eu väsentligt lägre

kostnadsram. För ändamålet torde sålunda ett belopp av omkring 3 miljoner

kronor vara till fyllest. Här avsedd materialleverans lärer icke möta

större svårigheter för därav berörda företag. Icke heller behöva för materialanskaffningens

genomförande å riksstaten för innevarande budgetår anvisas

särskilda medel. Järnvägsstyrelsen har nämligen upplyst, att å anslag, anvisade

för elektrifiering av linjerna Hässleholm—Hälsingborg, Eslöv—Ramlösa,

Östersund—Storlien, Gävle—Ockelbo, Ange—Sundsvall samt västkustbanan,

såvitt nu kan bedömas komma att uppstå överskott på sammanlagt omkring

3 miljoner kronor, vilka skulle kunna användas för bestridande av med beställningarna

förenade kostnader. Riksdagen har funnit, att dessa besparingar

böra utnyttjas för det av järnvägsstyrelsen avsedda ändamålet men har därvidlag

förutsatt att det i sista hand skall ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra,

huruvida beställningarna med hänsyn till läget på material- och arbetsmarknaden

må kunna utläggas.

Av riksdagen nu förordade åtgärder innebära i förhållande till Kungl.

Majits förslag icke någon egentlig utvidgning under det kommande budgetåret

av elektrifieringsarbeten utöver sådana, för vilka riksdagen anvisat medel.

Någon ytterligare medelsanvisning för budgetåret 1947/48 erfordras sålunda

icke. Med hänsyn till nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa

investeringsprogrammet lärer en dylik utvidgning — hur önskvärd den annars

än vore — icke kunna komma i fråga. Icker heller lärer vad riksdagen

förordat i och för sig draga med sig ytterligare medelsanvisning för nya företag

budgetåret 1948/49 eller därefter följande budgetår; frågan härom får

Rihnnci till riksdagen* protokoll 1947. 14 snml. Nr Sfi.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse nr 58.

prövas från då föreliggande förutsättningar. Den av riksdagen förordade lösningen

innebär emellertid att möjligheter öppnas för ett snabbare återupptagande

av det fortsatta elektrifieringsarbetet i den takt som framdeles kan

befinnas möjlig och önskvärd. Fördelarna härutinnan torde vara uppenbara.

Riksdagen har beslutat anvisa det av Kungl. Maj:t äskade beloppet för elektrifieringen

av linjen Varberg—Uddevalla.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna I: 77 och II: 14(5

till Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 9 630 000 kronor;

dels ock medgivit, att i det föregående angivna överskott må disponeras för

beställning av material och för andra förberedande åtgärder sammanhängande

med en fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.

59 :o) Elektrifiering av linjen Lund—Landskrona—Biileberga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) har riksdagen till Elektrifiering av linjen

Lund—Landskrona—Biileberga för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 2 190 000 kronor.

60:o) Tillbyggnad av lokstallet m. m. i Yansbro. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen till Tillbyggnad av lokstallet m. m. i

Vansbro för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 350 000

kronor.

61 :o) Verkstad vid Hagalunds övre. Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit

riksdagen att till Verkstad vid Hagalunds övre för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 850 000 kronor.

En utökning av ackumulatorrevisionsverkstaden vid Hagalunds övre torde

få anses ofrånkomlig. Riksdagen har därför bifallit Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till Verkstad vid Hagalunds övre för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 850 000 kronor.

62 :o) Vagnreparationsverkstad vid godsbangården i Malmö. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen till Vagnreparationsverkstad

vid godsbangården i Malmö för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

63 :o) Tillbyggnad av elektrolokverkstaden i Örebro. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen till Tillbyggnad av elektrolokverkstaden

i Örebro för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av

400 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

19

64: o) Markctenteribyggnad i Malmö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 64) har riksdagen till Marketenteribyggnad i Malmö för budgetåret

1947/48 anvisat ett investerin-^anslag av 275 000 kronor.

65 :o) Skydd för inmatningsstationer. Mobiliseringsförråd. Omändring av

slutna godsvagnar för manskapstransport. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 65) har riksdagen för budgetåret 1947/48 anvisat följande investeringsanslag,

nämligen till Skydd för inmatningsstationer 2 920 000 kronor,

till Mobiliseringsförråd 30 000 kronor samt till Omändring av slutna godsvagnar

för manskapstransport 160 000 kronor.

66:o) Nyanskaffning av ånglok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

66) har riksdagen till Nyanskaffning av ånglok för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 1 100 000 kronor.

67 :o) Ombyggnad av ånglok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

67) har riksdagen till Ombyggnad av ånglok för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 210 000 kronor.

68:o) Nyanskaffning av motorlok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 68) har riksdagen till Nyanskaffning av motorlok för budgetåret 1947/

48 anvisat ett investeringsanslag av 1 810 000 kronor.

69:o) Nyanskaffning av elektrolok. Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit

riksdagen att till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 4 965 000 kronor.

Departementschefens beräkning rörande medelsbehovet under förevarande

anslag har icke givit riksdagen anledning till erinran. Under framhållande

att riksdagen i det föregående uttalat sig för en elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil i omedelbar anslutning till linjen

Varberg—Uddevalla, får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag, till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret 1947/48

anvisat ett investeringsanslag av 4 965 000 kronor.

70:o) Ombyggnad av elektrolok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 70) har riksdagen till Ombyggnad av elektrolok för budgetåret 1947/48

anvisat ett investeringsanslag av 900 000 kronor.

71 :o) Nyanskaffning av elektromotorvagnar. Med bifall till Kungl. Maj-.ts

förslag (punkt 71) har riksdagen till Nyanskaffning av elektromotorvagnar

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 4 870 000 kronor.

72:o) Nyanskaffning av rälsbussar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 72) har riksdagen till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse nr 58.

73 :o) Ombyggnad av rälsbussar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 73) har riksdagen till Ombyggnad av rälsbussar för budgetåret 1947/48

anvisat ett investeringsanslag av 300 000 1^-onor.

74:o) Nyanskaffning av lokomotorer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 74) har riksdagen till Nyanskaffning av lokomotorer för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 850 000 kronor.

75:o) Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har

(punkt 75) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000

kronor.

Riksdagen har funnit välbetänkt att järnvägsstyrelsens förslag i fråga om

nyanskaffning av person- och resgodsvagnar i full utsträckning tillstyrkts.

Riksdagen har alltså — under framhållande av angelägenheten att ersättnings-

och nyanskaffningsfrågorna alltfort ägnas vederbörlig uppmärksamhet

— bifallit Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Nyanskaffning av personoch

resgodsvagnar för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av

7 000 000 kronor.

76:o) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 76) har riksdagen till Ombyggnad av person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 545 000

kronor.

77:o) Nyanskaffning av godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit

riksdagen att till Nyanskaffning av godsvagnar för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 9 050 000 kronor.

Av järnvägsstyrelsens uppgifter framgår, att tillgången på godsvagnar alltjämt

är otillräcklig. En viss minskning i antalet vagnbeställningar har emellertid

förmärkts under senare delen av år 1946. Med hänsyn härtill och då en

förväntad minskning av vedtransporterna synes i viss mån kunna återställa

balansen mellan tillgång på och efterfrågan av vagnar, har riksdagen icke

ansett erinringar kunna riktas mot att anskaffningen av vanliga tvåaxliga

godsvagnar bestämmes till vad som motsvarar behovet av ersättningsanskaffning

av dylika vagnar. Förslaget om anskaffning av treaxliga öppna vagnar

och matvaruvagnar har bifallits av riksdagen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Nyanskaffning av godsvagnar

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 9 050 000 kronor.

78 :o) Ombyggnad av godsvagnar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 78) har riksdagen till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret 1947/

48 anvisat ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

21

79:o) Ny tågfärja. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har

riksdagen till Ny tågfårja för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 880 000 kronor.

80 :o) Garagebyggnader m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt

80) har riksdagen till Garagebyggnader m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 1 400 000 kronor.

81 :o) Nyanskaffning av bilmateriel. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 81) har riksdagen till Nyanskaffning av bilmateriel för budgetåret

1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 5 725 000 kronor.

82:o) Ombyggnad av bilmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 82) har riksdagen till Ombyggnad av bilmateriel för budgetåret 1947/

48 anvisat ett investeringsanslag av 1 050 000 kronor.

83:o) Förvärv av billinjer. Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen

att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

Under erinran om vad riksdagen under punkten 13:o) anfört beträffande

postverkets förvärv av billinjer får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1947/48

anvisat ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

84 :o) Statens järnvägars dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 84) har riksdagen såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Statens vattenfalisverk.

85 :o) Kraftstation vid Jösseforsen. Kungl. Maj:t har (punkt 85) föreslagit

riksdagen att till Kraftstation vid Jösseforsen för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens förslag beträffande investeringar för kraftstationer

upptar för nästa budgetår icke anslag till någon ny kraftstation. Huvudparten

av de av styrelsen föreslagna investeringarna avser fortsättande av de tidigare

beslutade statliga kraftstationerna vid Forsmoforsen, Hölleforsen och

Harsprånget samt kraftstationen vid Jösseforsen, som befinner sig i enskild

ägo men utbygges med statsverkets medverkan och som avses att drivas i

vattenfallsverkets regi. Vattenfallsstyrelsen har för angivna ändamål äskat

anslag med tillhopa 30,5 miljoner kronor, i vilket förslag departementschefen

icke gjort annan ändring än att anslaget till kraftstationerna vid Forsmoforsen

och Hölleforsen minskats med 1 miljon kronor vardera till 4 miljoner

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse nr 58.

respektive 9 miljoner kronor. Till kraftstationen vid Harsprånget har departementschefen

i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag tillstyrkt ett anslag

av 15 miljoner kronor samt till kraftstationen vid Jösseforsen ett anslag av

500 000 kronor. Riksdagen, som å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår anvisat 8 miljoner kronor till kraftstationen vid Harsprånget, har

bifallit de av departementschefen nu framlagda förslagen om anvisande av

lortsättningsanslag till nämnda kraftstationer.

1946 års riksdag har fattat beslut om insättande av ett sjätte maskinaggregat

i Västerås ångkraftstation samt ett nionde maskinaggregat och en ny trefasgenerator

i Porjus kraftstation. Departementschefen har nu i enlighet med

av vattenfallsstyrelsen framlagt förslag förordat anvisande av slutanslag med

1,6 miljoner kronor till maskinaggregatet i Västerås ångkraftstation och med

800 000 kronor till maskinaggregat i Porjus kraftstation samt ett fortsättningsanslag

av 150 000 kronor till trefasgeneratorn i Porjus kraftstation. Riksdagen

har funnit sig böra bifalla vad departementschefen sålunda förordat.

Riksdagen har å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisat ett anslag av

1 miljon kronor till ny ångpanna i Västerås ångkraftstation. Enligt vad som

inhämtats från vattenfallsstyrelsen torde den totala kostnaden för denna

anläggning komma att uppgå till 5 miljoner kronor. Riksdagen har beslutat

för nästa budgetår anvisa ett fortsättningsanslag av 2,5 miljoner kronor, vilket

äskats av vattenfallsstyrelsen och tillstyrkts av departementschefen.

Den enda nya anläggning vid vattenfallsverkets kraftstationer, vartill medel

nu äskas men varom beslut tidigare icke fattats, är ett av vattenfallsstyrelsen

föreslaget tredje maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation. Denna

kraftstation har för närvarande två maskinaggregat och en utbyggnadsvattenmängd

av 350 in3 per sekund, medan den längre ned i Indalsälven liggande

Hölleforsens kraftstation utföres med tre aggregat och en utbyggnadsvattenmängd

av 525 m3 per sek. Det tredje aggregatet i Stadsforsen är avsett

att utföras för en vattenmängd av 175 m3 per sek., och efter insättande av

detta aggregat skulle alltså vattenmängden vid Stadsforsen kunna fullständigt

utnyttjas. En sådan utbyggnad har synts riksdagen ändamålsenlig. Med

hänsyn till vad departementschefen anfört rörande kraftbalansens sannolika

utveckling fram till dess Harsprångets första aggregat kan igångsättas har

riksdagen ansett sig böra anvisa det äskade beloppet, 1,5 miljoner kronor,

för nästa budgetår.

Under förevarande punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj ds förslag, till Kraftstation vid Jösseforsen för budgetåret 1947/

48 anvisat ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

86:o) Ett sjätte maskinaggregat i Västerås ångkraftstation. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 86), till Ett sjätte

maskinaggregat i Västerås ångkraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett

investeringsanslag av 1 600 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 58.

23

87 :o) Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation. Under åberopande av vad

riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87), till Ny ångpanna i Västerås

ångkraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av

2 500 000 kronor.

88:o) Kraftstation vid Forsmoforsen. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88), till Kraftstation vid Forsmoforsen för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

89:o) Kraftstation vid Hälleforsen. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag (punkt 89), till Kraftstation vid Hälleforsen för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 9 000 000 kronor.

90:o) Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90), till Ett tredje

maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett

investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

91 :o) Kraftstation vid Harsprånget. Under åberopande av vad riksdagen

anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag (punkt 91), till Kraftstation vid Harsprånget för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 15 000 000 kronor.

92:o) Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92), till Ett nionde maskinaggregat

i Porjus kraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 800 000 kronor.

93:o) Ny trefasgenerator i Porjus kraftstation. Under åberopande av vad

riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93), till Ny trefasgenerator i Porjus

kraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av

150 000 kronor.

94 :o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Med bifall till

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 94) har riksdagen till Reglering av sjöar inom

Indalsälvens flodområde för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse nr 58.

95 :o) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde. Kungl. Maj:t har,

(punkt 95) föreslagit riksdagen att till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000

kronor.

Under förevarande rubrik har Kungl. Maj:t äskat medel till fortsättande

av regleringen i Fjällsjöälven och påbörjande av Vojmsjöns reglering, varjämte

ifrågasatts att sjöregleringarna i övre Faxälven skulle utnyttjas för

Nämfors- och Forsmoforsstationerna. Riksdagen, som ej funnit anledning till

erinran mot att frågan om statens deltagande i Faxälvsregleringarna må prövas

av Kungl. Maj:t, har beviljat det under förevarande rubrik äskade anslaget,

3 000 000 kronor, för nästa budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

96: o) Åtgärder och ersättningar för flottning och fiske i Lule älv. Med

bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 96) har riksdagen till Åtgärder och

ersättningar för flottning och fiske i Lule älv för budgetåret 1947/48 anvisat

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

97 :o) Distributionsauläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj ds förslag (punkt 97), får anmäla, att riksdagen till Distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 45 700 000 kronor.

98 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 98) har riksdagen till Inköp av vattenfall och fastigheter för

budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

99 :o) Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 99) har riksdagen såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag

för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor.

Stockholm den 10 april 1947.

Med undersåtlig vördnad.

477529. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.