Skrivelse till Konungen i anledning av Kungt. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1947148 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.
1947-04-10 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1947:58, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungt. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1947148 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 58.
1
Nr 58.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungt. Maj:ts
i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder
gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1947148 i avseende å postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet
väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 9.)
Till KONUNGEN.
Postverket.
l:o) Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder
(bilaga 27, punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1947) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad
i Bromma i Stockholm för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kronor.
Av den till statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen för de förslag som
beröra postverkets kapitalinvesteringar framgår, att generalpoststyrelsen för
nästa budgetår äskat anslag till posthusbyggnader och garage med tillhopa
6 600 000 kronor. Departementschefen har emellertid ansett sig böra tillstyrka
en sammanlagd medelsanvisning till dessa ändamål av allenast
3 505 000 kronor, vilket innebär en minskning jämfört med gällande riksstat
med 1 575 000 kronor. Ett bifall till detta förslag kommer emellertid i
och för sig icke att nödvändiggöra en minskning under nästa budgetår av
posthusbyggandet till en nivå som svarar mot medelsanvisningen. Betydande
reservationer finnas nämligen å tidigare anvisade anslag. Byggnadsvolymens
verkliga omfattning kommer därför att bli beroende av i vilken omfattning
det med hänsyn till materialläget och förhållandena på arbetsmarknaden kan
bliva möjligt att dels inhämta eftersläpningen å det tidigare beslutade byggnadsprogrammet
och dels realisera det föreslagna programmet för nästa budgetår.
Biksdagen har för egen del anslutit sig till vad departementschefen anfört
rörande behovet av en viss ökning från och med innevarande budgetår
av posthusbyggandet med hänsyn dels till den hittillsvarande och närmast
planerade bostadsbyggnadsverksamheten samt den fortgående ökningen av
poströrelsen på de flesta orter, dels ock de nya uppgifter som pålagts post
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 14 samt. Nr 58.
1
2
Riksdagens skrivelse nr 58.
verket genom uppbördsreformen. De skäl, som föranlett departementschefen
att icke tillstyrka hela det av generalpoststyrelsen framlagda nybyggnadsprogrammet
för nästa budgetår, synas emellertid vara bärande, varför
riksdagen icke ifrågasatt någon utvidgning av den anslagsram som förordats
av departementschefen.
Vad angår de särskilda byggnadsföretagen avse två slutförande av tidigare
beslutade arbeten. Det ena av dessa är posthusbyggnaden i Bromma
i Stockholm, för vilken kostnaderna numera beräknas komma att med
100 000 kronor överstiga det år 1945 anvisade anslaget av 950 000 kronor. Av
kostnadsökningen belöper hälften på löner och material samt hälften på åtgärder
för inredning m. m. för vissa uthyrningslokaler. Det andra företaget,
vartill slutanslag nu äskas, är om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping.
Även i detta fall ha byggnadskostnaderna stegrats i förhållande till tidigare
framlagda beräkningar beroende på vissa ändringar i byggnadsplanerna.
Kostnadsökningen uppgår till 90 000 kronor. Då medelsbehovet för nästa
budgetår tidigare beräknats till 720 000 kronor, skulle alltså nu erfordras en
ytterligare medelsanvisning av 810 000 kronor. Riksdagen har ej funnit anledning
till erinran mot dessa förslag.
Övriga av departementschefen tillstyrkta byggnadsföretag avse om- och
tillbyggnad av posthuset i Norrtälje, nybyggnader för postverket i Katrineholm,
Västerås och Vilhelmina samt uppförande av en garagebyggnad i Vilhelmina,
avsedd för postverkets diligensrörelse. Byggnadsarbetena i Norrtälje
ha aktualiserats på grund av telegrafverkets behov av utökade och ur
hygienisk synpunkt tillfredsställande lokaler. Kostnaderna ha beräknats till
610 000 kronor, vilket belopp äskas för nästa budgetår. Riksdagen har intet
haft att erinra mot ifrågavarande förslag. Posthusbyggnaderna i Katrineholm
och Västerås ha kostnadsberäknats till 1 085 000 kronor respektive 2 250 000
kronor, varav dock allenast 600 000 kronor för vartdera byggnadsföretaget
anses behöva anvisas för nästa budgetår. Posthus- och garagebyggnaderna i
Vilhelmina beräknas draga en kostnad av sammanlagt 785 000 kronor, varav
595 000 kronor belöpa på posthusbyggnader och 190 000 kronor på garagebyggnaden.
Behovet av de ifrågavarande nya posthusbyggnadema samt garagebyggnaden
synes vara styrkt. Med hänsyn härtill och då den beräknade
förräntningen av investerat kapital i dessa fall får anses tillfredsställande,
har riksdagen funnit sig böra lämna förslagen utan erinran.
Under hänvisning till det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beträffande nu ifrågavarande byggnadsföretag,
till Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm för budgetåret 1947/48
anvisat ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
2:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje. Under åberopande av
vad riksdagen anfört under punkten 1 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 2), till Om- och tillbyggnad av
posthuset i Norrtälje för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av
610 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 58.
3
3:o) Posthusbyggnad i Katrineholm. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten l:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3), till Post husbyggnad i Katrineholm för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 600 000 kronor.
4:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping. Under åberopande av
vad riksdagen anfört under punkten l:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4), till Om- och tillbyggnad
av posthuset i Linköping för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 810 000 kronor.
5:o) Posthusbyggnad i Västerås. Under åberopande av vad riksdagen anfört
under punkten l:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5), till Posthusbyggnad i Västerås för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 600 000 kronor.
6:o) Posthusbyggnad i Vilhelmina. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten l:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6), till Posthusbyggnad i Vilhelmina Tör
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 595 000 kronor.
7:o) Inköp av fastigheter i Nyköping. Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit
riksdagen att till Inköp av fastigheter i Nyköping för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av 184 000 kronor.
Köpeskillingen för de till inköp ifrågasatta tomterna uppgår till 184 000
kronor, vilket avsevärt överstiger det fastigheterna åsatta taxeringsvärdet,
111 000 kronor. Tomterna äro emellertid centralt belägna, och riksdagen har,
med hänsyn härtill och då något godtagbart alternativ till de föreslagna förvärven
icke kunnat framläggas, ej velat motsätta sig att köpet fullföljes.
Riksdagen har sålunda funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag och
får anmäla, att riksdagen till Inköp av fastigheter i Nyköping för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 184 000 kronor.
8:o) Inköp av tomter i Landskrona. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8), har riksdagen till Inköp av tomter i Landskrona för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 61 000 kronor.
9:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Maj:t bar (punkt 9) föreslagit riksdagen
alt till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.
Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot att dispositionsbestämmelserna
beträffande förevarande anslag från och med nästa budgetår ändras
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen har därvid förutsatt, att
specificerad redogörelse för användningen av anvisade medel skall avgivas
till riksdagen på samma sätt som hittills skett.
4
Riksdagens skrivelse nr 58.
Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
har riksdagen intet haft att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds
förslag, till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.
10:o) Anskaffning av automobiler m. m. Kungl. Majd har (punkt 10) föreslagit
riksdagen att till Anskaffning av automobiler m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kronor.
Enligt det nu framlagda förslaget skall från och med nästa budgetår det
nu å riksstaten uppförda anslaget till Anskaffning av motorfordon ersättas
av två anslag, nämligen Anskaffning av automobiler m. m. samt Anskaffning
av bilmateriel för diligensrörelsen. Härigenom synes en mera rättvisande
bild av postverkets investeringar för diligensrörelsen kunna uppnås. Riksdagen
har därför icke haft något att erinra mot detta förslag.
Beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår under de nya anslagen
har icke föranlett till någon erinran från riksdagens sida. Under förevarande
punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag
till Anskaffning av automobiler m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 350 000 kronor.
ll:o) Garage i Vilhelmina. Under åberopande av vad riksdagen anfört
under punkten 1 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl.
Maj ds förslag, till Garage i Vilhelmina för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 190 000 kronor.
12 :o) Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 12) har riksdagen till Anskaffning av bilmateriel
för diligensrörelsen för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 600 000 kronor.
13:o) Förvärv av biilinjer. Kungl. Majd har (punkt 13) föreslagit riksdagen
att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kronor.
Vid behandlingen av Kungl. Maj ds förslag angående anslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 till Förvärv av billinjer uttalade
riksdagen (skrivelse 1946: 23), att riksdagen utginge från att erforderligt
samarbete komme till stånd mellan generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen
beträffande sådana utvidgningar av postverkets diligensrörelse, som
kunde tänkas beröra statens järiivägars trafikförhållanden. Riksdagen vill i
anslutning härtill framhålla vikten av att frågor angående förvärv av enskild
biltrafik handläggas på sådant sätt att prisuppdrivande åtgärder undvikas.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag,
till Förvärv av biilinjer för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 300 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 58.
5
Telegrafverket.
14 :o) Telefonstationsbyggnad i kvarteren Rutan och Krukmakarcn i Stockholm.
Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad
i kvarteren Rutan och Krukmakaren i Stockholm för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 2 650 000 kronor.
Av den till statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen för de förslag som
beröra telegrafverkets kapitalinvesteringar framgår, att telegrafstyrelsen för
nästa budgetår äskat anslag till telefonstations- och förrådsbyggnader m. m.
med tillhopa 14 990 000 kronor. Departementschefer, har emellertid ansett
sig böra tillstyrka en sammanlagd medelsanvisning av allenast 12 090 000
kronor, vilket innebär en minskning jämfört med gällande riksstat med
745 000 kronor. Även för telegrafverkets del föreligga betydande reservationer
å tidigare anvisade anslag, varför utrymme under budgetåret 1947/48 för
en i förhållande till den äskade medelsanvisningen för samma budgetår utökad
byggnadsverksamhet för telegrafverket förefinnes. Riksdagen, som i
likhet med departementschefen funnit en utvidgning av byggnadsverksamheten
utöver vad departementschefen förordat vara i och för sig befogad, har
i nuvarande konjunkturläge ansett sig icke ha anledning att ifrågasätta någon
ökning av den av departementschefen i förevarande sammanhang tillstyrkta
anslagssumman för nästkommande budgetår.
I fråga om telefonstationsbyggnader har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts
förslag om anvisande av slutanslag med 2 650 000 kronor till den av 1946 års
riksdag beslutade telefonstationsbyggnaden i kvarteren Rutan och Krukmakaren
i Stockholm. Kungl. Maj:t har vidare framlagt förslag om anvisande av
medel till tio nya byggnadsföretag, nämligen uppförande av nya telefonstationsbyggnader
i Nässjö, Ljungby, Ängelholm, Göteborg, Ulricehamn och
Köping, samt nybyggnader för post- och telegrafverken i Kävlinge och Mora
ävensom tillbyggnader av telefonstationsbyggnadema i Jönköping och Karlstad.
Den sammanlagda kostnaden för dessa byggnadsföretag uppgår till
6 310 000 kronor. Riksdagen har intet haft att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
i förevarande avseenden och kommer förty, såsom under vederbörande
punkter i det följande framgår, anvisa de äskade anslagsbeloppen.
Till förrådsbyggnader m. m. har Kungl. Maj:t äskat anslag med tillhopa
3 130 000 kronor. Huvudposlen härav, 2 500 000 kronor, faller på den förra
året beslutade verkstadsbyggnaden i Sundsvall. Riksdagen har beslutat anvisa
slutanslag till detta byggnadsföretag för nästa budgetår. Riksdagen har
likaledes bifallit förslagen om anvisande av anslag till tillbyggnad av kontorsbyggnaden
vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn, tillbyggnad av förrådsbyggnaden
i Nässjö m. m. samt förrådsbyggnad i Slätte m. m.
Under förevarande punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag, till Telefonstationsbygnad i kvarteren Rutan
6
Riksdagens skrivelse nr 58.
och Krukmakaren i Stockholm för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 2 650 000 kronor.
15 :o) Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Jönköping. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15), till Tillbyggnad
av telefonstationsbyggnaden i Jönköping för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 960 000 kronor.
16:o) Telefonstationsbyggnad i Nässjö. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16), till Telefonstationsbyggnad i
Nässjö för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 740 000 kronor.
17 :o) Telefonstationsbyggnad i Ljungby. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17), till Telefonstationsbyggnad i
Ljungby för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 460 000
kronor.
18:o) Telefonstationsbyggnad i Ängelholm. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18), till Telefonstationsbyggnad i Ängelholm
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 575 000 kronor.
19:o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Kävlinge. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att
riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19), till Nybyggnad
för post- och telegrafverken i Kävlinge för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.
20 :o) Telefonstationsbyggnad i stadsdelen Skår i Göteborg. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkten 14:o) får riksdagen anmäla,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 20), till Telefonstationsbyggnad
i stadsdelen Skår i Göteborg för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 440 000 kronor.
21 :o) Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn. Under åberopade av vad
riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21), till Telefonstationsbyggnad i
Ulricehamn för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 570 000
kronor.
Riksdagens skrivelse nr 58.
7
22:o) Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22), till Tillbyggnad
av telefonstationsbyggnaden i Karlstad för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 955 000 kronor.
23:o) Telefonstationsbyggnad i Köping. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med
bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 23), till Telefonstationsbyggnad i Köping
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 460 000 kronor.
24 :o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Mora. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 24), till Nybyggnad för
post- och telegrafverken i Mora för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 750 000 kronor.
25 :o) Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad i
Nynäshamn. Under åberopande av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o)
får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag
(punkt 25), till Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad
i Nynäshamn för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 150 000
kronor.
26:o) Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i Nässjö m. m. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 26), till Tillbyggnad av
förrådsbyggnaden i Nässjö m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 110 000 kronor.
27:o) Förrådsbyggnad i Slätte m. m. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten 14:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj ds förslag (punkt 27), till Förrådsbyggnad i Slätte m. m. för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 370 000 kronor.
28:o) Verkstadsbyggnad i Sundsvall. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten 14 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj ds förslag (punkt 28), till Verkstadsbyggnad i Sundsvall för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.
29:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Majt har (punkt 29) föreslagit riksdagen
att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 700 000 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att dispositionsbestämmelserna
beträffande förevarande anslag från och med nästa budgetår ändras
i enlighet med Kungl. Maj ds förslag. Riksdagen har därvid förutsatt, att spe
-
8
Riksdagens skrivelse nr 58.
cificerad redogörelse för användningen av anvisade medel skall avgivas till
riksdagen på samma sätt som hittills skett.
Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
har riksdagen intet haft att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds
förslag, till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 700 000 kronor.
30:o) Riks- och landskablar m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit
riksdagen att till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av 31 660 000 kronor.
Telegrafverkets förslag till rikskabelprogram omfattar anläggande av dels
en rikskabel av ny typ, en s. k. koaxialkabel, mellan Stockholm och Norrköping,
dels rikskablar av nu använd typ mellan Kalmar och Karlskrona,
Kristianstad och Malmö samt Västervik och Visby, dels ock vissa med den
fortsatta elektriferingen av statsbanenätet sammanhängande kabelanläggningar,
nämligen mellan Grebbestad och Strömstad samt Umeå och Vännäs.
Departementschefen har tillstyrkt förslaget utom i vad avser sistnämnda båda
kablar. Av vad järnvägsstyrelsen i annat sammanhang upplyst är elektrifieringen
av linjen Vännäs—Umeå—Holmsund avsedd att utföras först i slutet
av elektrifieringsprogrammet. Till elektrifieringen av linjen Uddevalla—
Strömstad har däremot vissa anslagsmedel redan anvisats. I det följande
kommer riksdagen att förorda att elektrifieringen av linjen Uddevalla—- Strömstad i enlighet med statsmakternas tidigare beslut genomföres i omedelbar
anslutning till elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Herrljunga
—Uddevalla. Det synes därför angeläget att den under arbete varande rikskabeln
Skövde—Grebbestad kan fortsättas till Strömstad i sådan takt att
elektrifieringen av Bohusbanan icke behöver uppskjutas på grund av försening
av kabelarbetena. Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande
möjligheterna att under nästa budgetår realisera telegrafstyrelsens hela
rikskabelprogram har riksdagen emellertid ansett sig icke böra anvisa medel
till rikskablar utöver vad departementschefen förordat.
Vad departementschefen föreslagit i fråga om landskablar m. m. har icke
givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds
förslag, till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett
investeringsanslag av 31 660 000 kronor.
31 :o) Telefon- och telegrafstationer. Kungl. Majd har (punkt 31) föreslagit
riksdagen att till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av 44 000 000 kronor.
Riksdagen har tidigare godtagit Kungl. Maj ds förslag om viss begränsning
i förhållande till telegrafstyrelsens äskanden i vad avser anvisande av anslag
till telefonstationsbyggnader m. m. Med hänsyn härtill har riksdagen nu funnit
sig böra bifalla vad departementschefen under förevarande punkt förordat
beträffande påbörjande och fullföljande av automatiseringen av vissa
Riksdagens skrivelse nr 58.
9
telefonstationer. Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande telefon-
och telegrafstationer har ej givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret 1947/48 anvisat ett
investeringsanslag av 44 000 000 kronor.
32:o) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mcllanortsledningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till Nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 48 000 000 kronor.
Telegrafverkets möjligheter att mottaga nya abonnenter är i första hand
beroende av kapaciteten hos telefonstationerna. Även den bristande tillgången
på lokalkablar och telefonapparater lägger dock vissa hinder i vägen för ett
snabbt tillgodoseende av allmänhetens önskemål om nyteckning av abonnemang.
Enligt vad riksdagen inhämtat är emellertid situationen i fråga om
anskaffning av telefonapparater jämförelsevis gynnsam. Riksdagen har med
hänsyn härtill funnit sig böra anvisa medel för ändamålet i den av telegrafstyrelsen
föreslagna och av departementschefen tillstyrkta omfattningen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 48 000 000
kronor.
33:o) Ny rundradiostation i Stockholm. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 33) har riksdagen till Ny rundradiostation i Stockholm för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
34 :o) Ny rundradiostation i Sundsvall. Med bifall till Kungl. Maj ds förslag
(punkt 34) har riksdagen till Ny rundradiostation i Sundsvall för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 250 000 kronor.
35 :o) Trådradioanläggningar. Med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt
35) har riksdagen till Trädradioanläggningar för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
36:o) Fartygsradiostationer in. in. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 36) har riksdagen till Fartygsradiostationer m. in. för budgetåret 1947/
48 anvisat ett investeringsanslag av 2 050 000 kronor.
37 :o) Markradiostationcr för luftfarten. I enlighet med Kungl. Majds
förslag (punkt 37) har riksdagen till Markradiostationer för luftfarten för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 485 000 kronor.
38:o) Telegrafverkets dispositionsansiag. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 38) har riksdagen såsom Telegrafverkets dispositionsansiag för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
10
Riksdagens skrivelse nr 58.
Statens järnvägar.
39 :o) Utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds övre. Kungl. Maj:t har
(punkt 39) föreslagit riksdagen att till Utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds
övre för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 450 000
kronor.
Järnvägsstyrelsen har gjort framställning om anvisande av investeringsanslag
för budgetåret 1947/48 med inemot 140 miljoner kronor mot omkring
127 miljoner kronor för innevarande budgetår. Riksdagen delar departementschefens
uppfattning att med hänsyn till de under de senaste budgetåren ökade
reservationerna — de uppgingo den 1 juli 1946 till omkring 122 miljoner
kronor — samt till läget på arbets- och materialmarknaden en begränsning
av medelsanvisningen för budgetåret 1947/48 i förhållande till järnvägsstyrelsens
förslag är att förorda. Vad departementschefen härutinnan anfört —
medelsanvisningen kommer vid bifall till Kungl. Maj:ts olika förslag att för
budgetåret 1947/48 uppgå till inemot 102 miljoner kronor — har sålunda
icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen får emellertid i förevarande
sammanhang framhålla, att riksdagen i det följande (punkt 58) i förhållande
till Kungl. Maj ds förslag uttalar sig för vissa modifikationer med
avseende å bedrivandet av elektrifieringsarbetena vid statens järnvägar under
den närmaste framtiden; vad riksdagen därvidlag förordar kommer
emellertid icke att medföra behov av ökad medelsanvisning för nästa budgetår.
Under nu förevarande punkt har Kungl. Maj:t äskat medel, 450 000 kronor,
för utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds övre. Riksdagen har bifallit
detta Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till
Utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds övre för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 450 000 kronor.
40:o) Utbyggnad av håll- och lastplatsen vid Södra Sunderbyn. Med bifall
till Kungl. Maj ds förslag (punkt 40) har riksdagen till Utbyggnad av håll- och
lastplatsen vid Södra Sunderbyn för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 275 000 kronor.
41 :o) Diverse bangårdsanordningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 41) har riksdagen till Diverse bangårdsanordningar för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
42:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majd har (punkt 42)
föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har till fortsatta dubbelspårsanläggningar äskat 12 miljoner
kronor. Departementschefen har emellertid av arbetsmarknadspoli
-
Riksdagens skrivelse nr 58.
11
tiska skäl och med hänsyn till bristen på räls räknat med en medelsförbrukning
under nästa budgetår av allenast 8 miljoner kronor och har, då en reservation
å 4 miljoner kronor beräknas föreligga den 1 juli 1947, förordat
anvisande av 4 miljoner kronor. Riksdagen har bifallit detta förslag men
bär därvid i likhet med departementschefen förutsatt att, därest i ett förändrat
arbetsmarknadsläge arbetskraft kan friställas för dubbelspårsbyggandet,
medel för utnyttjande av denna arbetskraft skall komma att ställas till
förfogande i annan ordning.
Mot förslaget att förberedande arbeten för åstadkommande av dubbelspår
å linjen Alby—Ånge—Bräcke igångsättas om läget på arbetsmarknaden det
medgiver har riksdagen intet haft att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, till Fortsatt anläggning av dubbelspår för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.
43:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen
att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 12 000 000 kronor.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning om nödvändigheten att i
första hand utnyttja förefintliga rälstillgångar för här avsedda rälsutbyten.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds
förslag, till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 12 000 000 kronor.
44:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. I enlighet med Kungl. Majds
förslag (punkt 44) har riksdagen till Diverse åtgärder för spårförstärkning
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
45 :o) Broar in. in. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 45) har
riksdagen till Broar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
46:o) Nytt stationshus i Strängnäs. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 46) har riksdagen till Nytt stationshus i Strängnäs för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 175 000 kronor.
47 :o) Ombyggnad av stationshuset vid Trelleborg C. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 47) har riksdagen till Ombyggnad av stationshuset
vid Trelleborg C för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av
150 000 kronor.
48:o) Om- och tillbyggnad av godsmagasinet i Västerås. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 48) har riksdagen till Om- och tillbyggnad av
godsmagasinet i Västerås för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 250 000 kronor.
12
Riksdagens skrivelse nr 58.
49:o) Nytt överliggningshus i Ånge. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49) har riksdagen till Nytt överliggningshus i Ånge för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 350 000 kronor.
50:o) Nya bostadshus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50)
har riksdagen till Nya bostadshus för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
51 :o) Utvidgning av enrumslägenheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 51) har riksdagen till Utvidgning av enrumslägenheter för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 300 000 kronor.
52 :o) Modernisering av bostadslägenheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 52) har riksdagen till Modernisering av bostadslägenheter för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
53:o) Utlämnande av egnahemslån. Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit
riksdagen att till Utlämnande av egnahemslån för budgetåret 1947/48
anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.
Kungl. Maj ds förslag om anvisande av ett särskilt investeringsanslag å
300 000 kronor för ifrågavarande ändamål har bifallits av riksdagen. Vad departementschefen
förordat i fråga om rätt för Kungl. Majd att framdeles
meddela nya direktiv för låneverksamheten, om beräknandet av det högsta
byggnadsvärde som vid fastställande av lånebeloppens storlek må tagas i beräkning
samt om räntefotens höjd har icke givit riksdagen anledning till
erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds
förslag, till Utlämnande av egnahemslån för budgetåret 1947/48 anvisat ett
investeringsanslag av 300 000 kronor.
54 :o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 54) har riksdagen till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
55 :o) Telefonanläggningar m. m. Kungl. Majd har (punkt 55) föreslagit
riksdagen att till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av 3 600 000 kronor.
Departementschefens beräkning av anslaget till telefonanläggningar m. m.
för nästa budgetår har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds
förslag, till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 3 600 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 58.
13
56 :o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Maj:t har (punkt 56)
föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 6 510 000 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag.
Till frågan om merkostnaderna för insprängning av vissa omformarstationer
i berg återkommer riksdagen i det följande (punkt 65).
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, till Anläggningar för elektrisk tågdrift för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 6 510 000 kronor.
57 :o) Omläggning av kraftförsörjningssystemet vid malmbanans södra del.
I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 57) har riksdagen till Omläggning
av kraftförsörjningssysstemet vid malmbanans södra del för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 030 000 kronor.
58:o) Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla.
Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av
linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av 9 630 000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft
dels de likalydande motionerna I: 127 och II: 223, i vilka hemställts, att
riksdagen ej mindre i princip måtte fatta beslut om fastställande av järnvägsstyrelsens
i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 31 augusti 1946 angivna
elektrifieringsprogram, att utföras i den takt, som möjliggöres av den framtida
tillgången på arbetskraft och material, än även, sedan närmare uppgift
till ledning därför infordrats från järnvägsstyrelsen, måtte anvisa lämpligt
investeringsanslag för budgetåret 1947/48 till fortsatt elektrifiering av
statsbanenätet, varvid möjligheterna till motsvarande besparingar å andra
punkter enligt vad i motionerna antytts borde tillvaratagas,
dels ock de likalydande motionerna 1:77 och II: 146, i vilka hemställts,
att riksdagen måtte till elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga
—Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av 9 630 000 kronor.
Riksdagen har vid olika tillfällen under senare år givit uttryck åt sin uppfattning
att en övergång till elektrisk drift vid statsbanorna är eftersträvansvärd
när förutsättningar därför befinnas föreligga ur driftsekonomiska och
trafiktekniska synpunkter.
Under krigsåren bar emellertid elektrifieringsarbetet med hänsyn särskilt
till läget å materialmarknaden måst begränsas i förhållande till vad eljest
skulle hava varit att förorda.
Elektrifieringsarbetena å statsbanenätet ha under de närmast förflutna
åren bedrivits huvudsakligast i den begränsade omfattning som varit nödvändig
för alt hålla statens järnvägars olektrificringsorganisation vid makt
14
Riksdagens skrivelse nr 58.
eller som eljest befunnits önskvärd av organisatoriska och arbetstekniska
skäl. Emellertid har riksdagen vid sitt ställningstagande i fråga om elektrifieringsarbetenas
omfattning förutsatt att begränsningen endast skulle behöva
vara temporär och att en återgång till arbeten av en i jämförelse med
förkrigstiden mer normal omfattning så småningom skulle kunna äga rum.
Departementschefen har emellertid nu förordat icke blott en fortsatt begränsning
av nya elektrifieringsarbeten utan även ett skjutande på framtiden
av frågan om tidpunkten för fullföljandet av statsbanenätets elektrifiering.
Härutöver har departementschefen förordat ett uppskov på obestämd tid
jämväl av den redan beslutade elektrifieringen av linjen Uddevalla—Strömstad
med Smedberg—Lysekil. Riksdagen har icke kunnat undgå att finna det
totala avbrott i elektrifieringsarbeten som efter avslutande av arbetena å linjen
Varberg—Uddevalla sålunda förordats, synnerligen betänkligt. Riksdagen
har därför för sin del ansett sig böra ingående överväga, huruvida nu föreliggande
situation verkligen nödvändiggör så långt gående åtgärder. Häratinnan
må följande framhållas.
Järnvägsstyrelsens förslag innebär genomförande under den närmaste framtiden
av elektrifieringsarbeten till en kostnad av 165 miljoner kronor, vilka
om möjligt böra utföras inom en femårsperiod eller, därest material- och
arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom en tioårsperiod. Därest arbetena fördelas
å en tioårsperiod beräknas medelsbehovet till 16 å 17 miljoner
kronor per budgetår. Styrelsen har vidare med skärpa framhållit vikten
av att vissa materialbeställningar snarast inordnas i industriernas leveransprogram,
enär det i annat fall måste förutses ett avbrott i elektrifieringsarbetet,
då de nu pågående arbetena avslutas. För fullföljande av sådana
beställningar samt för vissa förberedande arbeten bör enligt styrelsens mening
för innevarande budgetår anvisas ett tilläggsstatsanslag av 10 miljoner
kronor.
Järnvägsstyrelsens förslag har av departementschefen avvisats på i huvudsak
följande skäl. Den av styrelsen förordade kapitalinvesteringen kunde visserligen
anses ekonomiskt motiverad. Detta finge emellertid i nuvarande
läge icke anses ensamt avgörande, då många än mer räntabla investeringsobjekt
måste skrinläggas eller begränsas på grund av knapphet på material
och arbetskraft. I fråga om materialförsörjningen rådde brist på räls, som
icke syntes kunna framskaffas i tillräckliga mängder förrän efter en ytterligare
utvidgning av den svenska järnindustrien. Vidare vore kapaciteten
hos de svenska kabelverken icke till fyllest, varjämte elektrifieringsarbetenas
fortsättande komme att ställa stora krav på den elektriska industrien. Slutligen
syntes frågan om sysselsättning av arbetarna inom statens järnvägars
elektrifieringsorganisation kunna lösas genom utnyttjande av arbetskraften
för löpande underhållsarbeten å redan elektrifierade linjer eller inom vattenfallsstyrelsens
arbeten.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning att ett beslut om omedelbart
fortsättande av elektrifieringsarbetena utöver redan beslutade i den
av järnvägsstyrelsen angivna takten i nuvarande situation icke kan föror
-
Riksdagens skrivelse nr 58.
15
das. Således har läget i fråga om möjligheten att anskaffa erforderlig räls
ansetts utgöra hinder härför. Det torde sålunda vara uppenbart att frågan
om takten för elektrifieringsarbetenas fortsatta bedrivande i sista hand blir
avhängig av situationen å material- och arbetsmarknaden. Det må emellertid
i detta sammanhang framhållas, att övergången till elektrisk drift i
och för sig icke behöver föranleda utbyte av räls i den omfattning som
järnvägsstyrelsen föreslagit. Enligt vad som inhämtats från järnvägsstyrelsen
kan sålunda det till 44 000 ton beräknade behovet av järn och stål
för banförbättringsarhetena nedbringas med 15 000 ton, om planerad hastighetshöjning
på viss del av ostkustbanan uppskjutes till dess tillgången
på räler blir bättre. Vidare bliva 4 600 ton behövliga för rälsutbyten på sträckan
Härnösand—Sundsvall, vare sig elektrifiering av denna sträcka beslutas
eller ej. Sistnämnda kvantitet skulle alltså komma att belasta den produktionsvolym,
som avses täcka behovet för det normala spårunderhållet, och
borde alltså ej inräknas i den kvantitet, som erfordras för järnvägsstyrelsens
elektrifieringsprogram, vilken kvantitet sålunda icke behövde uppgå till mer
än 24 400 ton, det vill säga obetydligt mer än hälften av den ursprungligen
deklarerade kvantiteten. Denna reducerade kvantitet bör enligt järnvägsstyrelsens
förmenande genom lämplig planläggning av elektrifieringsarbetena
icke blott kunna fördelas på ett flertal år utan även inpassas vid lämpliga
tidpunkter i produktionsprogrammet. Däremot torde den i motionerna I: 127
och II: 223 antydda utvägen att tillgodose behovet av räls genom inskränkningar
i fråga om övriga av järnvägsstyrelsen föreslagna rälsutbyten eller utläggande
av dubbelspår icke få anses framkomlig, enär beräknad tillgång
på räls enligt vad som inhämtats under den närmaste tiden helt lärer komma
att utnyttjas för ur trafiksäkerhetssynpunkt erforderliga rälsutbyten inom
det nuvarande bannätet.
Att takten för elektrifieringsarbetenas fortsatta bedrivande i sista hand
blir beroende av situationen å material- och arbetsmarknaden lärer emellertid
icke ovillkorligen behöva leda till att frågan om det fortsatta elektrifieringsprogrammet
nu måste skjutas på framtiden. Enligt riksdagens mening
föreligger sålunda intet hinder att — med bortseende tills vidare från den
nu föreliggande material- och arbetsmarknadssituationen — fatta principbeslut
i denna fråga. I själva verket synes ett dylikt beslut innebära påtagliga
fördelar, i det att, när situationen på material- och arbetsmarknaden
så småningom lättar, ett igångsättande av elektrifieringsarbetena då kan ske
utan tidsutdräkt. Vidare synes det icke välbetänkt att helt åsidosätta de skäl
för ett beslut i denna fråga, som järnvägsstyrelsen anfört. Det måste sålunda
anses vara av största vikt, att järnvägsstyrelsen erhåller klara riktlinjer
för sitt fortsatta handlande, bland annat i vad avser frågan om förestående
förnyelse av lokparken och anskaffningen av vagnar. Ställes beslutet om
fortsatt elektrifiering på framtiden kan befaras att ytterligare kapital måste
nedläggas i en föga räntabel ångdrift. Ett avgörande inom den närmaste
framtiden åter torde göra det möjligt för järnvägsstyrelsen alt vidtaga sådana
dispositioner, att ifrågavarande investeringar reserveras för den ur alla
16
Riksdagens skrivelse nr 58.
synpunkter mera eftersträvansvärda elektrodriften. Det torde vidare vara uppenbart,
att ett klargörande av elektrifieringsfrågan för de av denna berörda
landsändarna är av stor betydelse, vilket också bestyrkts vid uppvaktningar
inför utskottet av företrädare för av ostkustbanans trafikområde berörda
intressen.
Riksdagen förmenar alltså att — även om tidpunkten för ett igångsättande
av de fortsatta elektrifieringsarbetena icke nu kan närmare angivas — ett
ställningstagande i princip i fråga om det närmast förestående elektrifieringsprogrammet
i rådande situation icke är uteslutet.
Ett uppskjutande av ett principbeslut på obestämd tid lärer även ur andra
synpunkter vara ägnat att väcka betänkligheter. Riksdagen vill härutinnan
bringa i erinran den strävan, som under krigsåren förelegat att genom nya
elektrifieringsarbeten bibehålla statens järnvägars elektrifieringsorganisation
i en omfattning, som ansetts lämplig icke blott av beredskapsskäl utan även
ur organisatoriska och arbetstekniska synpunkter. Enligt vad som erfarits
från järnvägsstyrelsen kommer nämligen en medelsanvisning för elektrifieringsarbeten
i den Kungl. Maj:t nu förordade omfattningen att innebära
att organisationen, i den mån den ej tages i anspråk för vissa normala underhållsarbeten,
såsom utbyten av försliten kontakttråd, kommer att kunna
sysselsättas av järnvägsstyrelsen endast ett eller annat år framåt. Även om
underhållsarbetena kunna beräknas bliva icke oväsentliga, så bör en dylik
situation enligt riksdagens mening om möjligt undvikas. I den mån arbetsmarknads-
och materialläget nödvändiggör en inskränkning eller avveckling
av arbetena måste givetvis dessa skäl beaktas. Å andra sidan synes det
riksdagen vara en uppenbar fördel om förutsättningar föreligga att en
eventuell lättnad i angivna hänseenden utan tidsutdräkt kan utnyttjas. Departementschefens
ställningstagande synes i detta hänseende icke giva erforderlig
rörelsefrihet. Riksdagen har därför övervägt vissa modifikationer i
förhållande till vad departementschefen förordat.
Riksdagen har sålunda avsett att, i syfte att ur sysselsättningssypunkt vidga
det närmast aktuella utbyggnadsprogrammet, 1946 års riksdagsbeslut om
elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil bör
stå fast och elektrifieringen således fullföljas i omedelbar anslutning till
elektrifieringen av linjen Varberg—Uddevalla. Riksdagen har vidare ansett,
att principbeslut snarast möjligt bör fattas rörande det fortsatta elektrifieringsprogrammet
vid statsbanorna. Slutligen bör i syfte att möjliggöra ett
snabbt igångsättande av ett dylikt fortsatt program redan nu möjlighet öppnas
att utlägga beställningar beträffande oundgängligen erforderliga materialanskaffningar.
Vad först angår det fortsatta elektrifieringsarbetet å linjen Uddevalla—
Strömstad med Smedberg—Lysekil har 1946 års riksdag för bestridandet av
kostnaderna för viss del av de förberedande arbetena anvisat 500 000 kronor,
ingående i anslaget till elektrifiering av linjen Varberg—Borås—HerrIjunga—Uddevalla—Strömstad
med Smedberg—Lysekil. Departementschefen,
som förordat anvisande av slutanslag för linjen Varberg—Uddevalla, har på
Riksdagens skrivelse nr 58.
17
grund av den av honom förordade begränsningen av arbetsprogrammet föreslagit
en motsvarande ändring av det nya anslagets rubrik. Riksdagen har ansett,
att det för nästa budgetår avsedda anslaget bör erhålla samma rubrik
som innevarande budgetår och att det nya anslaget sålunda bör få tagas i anspråk
jämväl för förberedande arbeten för linjen Uddevalla—Strömstad med
Smedberg—Lysekil. Någon ytterligare medelsanvisning för budgetåret 1947/
48 utöver Kungl. Maj ds förslag lärer icke behöva ifrågakomma.
I motionerna I: 127 och II: 223 har yrkats, att riksdagen i förevarande
sammanhang skall fatta beslut om fastslällelse av det av järnvägsstyrelsen
framlagda fortsatta elektrifieringsprogrammet. Enligt riksdagens mening lärer
ett dylikt beslut icke kunna fattas på grundval av den i statsverkspropositionen
förebragta utredningen. I anslutning till vad riksdagen här ovan anfört
rörande angelägenheten av att principbeslut fattas beträffande den fortsatta
elektrifieringen har emellertid riksdagen förutsatt, att förslag i ämnet
snarast möjligt skall föreläggas riksdagen.
Vad härefter angår frågan om åtgärder för att möjliggöra ett snabbt igångsättande
av ett fortsatt elektrifieringsprogram har järnvägsstyrelsen hos
Kungl. Maj:t hemställt om anvisning för förberedande materialanskaffningar
in. m. till en kostnad av 10 miljoner kronor. Enligt vad som erfarits, från
järnvägsstyrelsen lärer emellertid det avsedda syftet, enär numera avsevärda
förskjutningar måste påräknas i fråga om arbetstakten för såväl redan
beslutade som planerade arbeten, kunna ernås inom eu väsentligt lägre
kostnadsram. För ändamålet torde sålunda ett belopp av omkring 3 miljoner
kronor vara till fyllest. Här avsedd materialleverans lärer icke möta
större svårigheter för därav berörda företag. Icke heller behöva för materialanskaffningens
genomförande å riksstaten för innevarande budgetår anvisas
särskilda medel. Järnvägsstyrelsen har nämligen upplyst, att å anslag, anvisade
för elektrifiering av linjerna Hässleholm—Hälsingborg, Eslöv—Ramlösa,
Östersund—Storlien, Gävle—Ockelbo, Ange—Sundsvall samt västkustbanan,
såvitt nu kan bedömas komma att uppstå överskott på sammanlagt omkring
3 miljoner kronor, vilka skulle kunna användas för bestridande av med beställningarna
förenade kostnader. Riksdagen har funnit, att dessa besparingar
böra utnyttjas för det av järnvägsstyrelsen avsedda ändamålet men har därvidlag
förutsatt att det i sista hand skall ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra,
huruvida beställningarna med hänsyn till läget på material- och arbetsmarknaden
må kunna utläggas.
Av riksdagen nu förordade åtgärder innebära i förhållande till Kungl.
Majits förslag icke någon egentlig utvidgning under det kommande budgetåret
av elektrifieringsarbeten utöver sådana, för vilka riksdagen anvisat medel.
Någon ytterligare medelsanvisning för budgetåret 1947/48 erfordras sålunda
icke. Med hänsyn till nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa
investeringsprogrammet lärer en dylik utvidgning — hur önskvärd den annars
än vore — icke kunna komma i fråga. Icker heller lärer vad riksdagen
förordat i och för sig draga med sig ytterligare medelsanvisning för nya företag
budgetåret 1948/49 eller därefter följande budgetår; frågan härom får
Rihnnci till riksdagen* protokoll 1947. 14 snml. Nr Sfi.
2
18
Riksdagens skrivelse nr 58.
prövas från då föreliggande förutsättningar. Den av riksdagen förordade lösningen
innebär emellertid att möjligheter öppnas för ett snabbare återupptagande
av det fortsatta elektrifieringsarbetet i den takt som framdeles kan
befinnas möjlig och önskvärd. Fördelarna härutinnan torde vara uppenbara.
Riksdagen har beslutat anvisa det av Kungl. Maj:t äskade beloppet för elektrifieringen
av linjen Varberg—Uddevalla.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen
dels i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna I: 77 och II: 14(5
till Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad
med Smedberg—Lysekil för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 9 630 000 kronor;
dels ock medgivit, att i det föregående angivna överskott må disponeras för
beställning av material och för andra förberedande åtgärder sammanhängande
med en fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.
59 :o) Elektrifiering av linjen Lund—Landskrona—Biileberga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) har riksdagen till Elektrifiering av linjen
Lund—Landskrona—Biileberga för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 2 190 000 kronor.
60:o) Tillbyggnad av lokstallet m. m. i Yansbro. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen till Tillbyggnad av lokstallet m. m. i
Vansbro för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 350 000
kronor.
61 :o) Verkstad vid Hagalunds övre. Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit
riksdagen att till Verkstad vid Hagalunds övre för budgetåret 1947/48
anvisa ett investeringsanslag av 850 000 kronor.
En utökning av ackumulatorrevisionsverkstaden vid Hagalunds övre torde
få anses ofrånkomlig. Riksdagen har därför bifallit Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till Verkstad vid Hagalunds övre för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 850 000 kronor.
62 :o) Vagnreparationsverkstad vid godsbangården i Malmö. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen till Vagnreparationsverkstad
vid godsbangården i Malmö för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 250 000 kronor.
63 :o) Tillbyggnad av elektrolokverkstaden i Örebro. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen till Tillbyggnad av elektrolokverkstaden
i Örebro för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av
400 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 58.
19
64: o) Markctenteribyggnad i Malmö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 64) har riksdagen till Marketenteribyggnad i Malmö för budgetåret
1947/48 anvisat ett investerin-^anslag av 275 000 kronor.
65 :o) Skydd för inmatningsstationer. Mobiliseringsförråd. Omändring av
slutna godsvagnar för manskapstransport. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 65) har riksdagen för budgetåret 1947/48 anvisat följande investeringsanslag,
nämligen till Skydd för inmatningsstationer 2 920 000 kronor,
till Mobiliseringsförråd 30 000 kronor samt till Omändring av slutna godsvagnar
för manskapstransport 160 000 kronor.
66:o) Nyanskaffning av ånglok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
66) har riksdagen till Nyanskaffning av ånglok för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 1 100 000 kronor.
67 :o) Ombyggnad av ånglok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
67) har riksdagen till Ombyggnad av ånglok för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 210 000 kronor.
68:o) Nyanskaffning av motorlok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 68) har riksdagen till Nyanskaffning av motorlok för budgetåret 1947/
48 anvisat ett investeringsanslag av 1 810 000 kronor.
69:o) Nyanskaffning av elektrolok. Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit
riksdagen att till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av 4 965 000 kronor.
Departementschefens beräkning rörande medelsbehovet under förevarande
anslag har icke givit riksdagen anledning till erinran. Under framhållande
att riksdagen i det föregående uttalat sig för en elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad
med Smedberg—Lysekil i omedelbar anslutning till linjen
Varberg—Uddevalla, får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag, till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret 1947/48
anvisat ett investeringsanslag av 4 965 000 kronor.
70:o) Ombyggnad av elektrolok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 70) har riksdagen till Ombyggnad av elektrolok för budgetåret 1947/48
anvisat ett investeringsanslag av 900 000 kronor.
71 :o) Nyanskaffning av elektromotorvagnar. Med bifall till Kungl. Maj-.ts
förslag (punkt 71) har riksdagen till Nyanskaffning av elektromotorvagnar
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 4 870 000 kronor.
72:o) Nyanskaffning av rälsbussar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 72) har riksdagen till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
20
Riksdagens skrivelse nr 58.
73 :o) Ombyggnad av rälsbussar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 73) har riksdagen till Ombyggnad av rälsbussar för budgetåret 1947/48
anvisat ett investeringsanslag av 300 000 1^-onor.
74:o) Nyanskaffning av lokomotorer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 74) har riksdagen till Nyanskaffning av lokomotorer för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 850 000 kronor.
75:o) Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har
(punkt 75) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000
kronor.
Riksdagen har funnit välbetänkt att järnvägsstyrelsens förslag i fråga om
nyanskaffning av person- och resgodsvagnar i full utsträckning tillstyrkts.
Riksdagen har alltså — under framhållande av angelägenheten att ersättnings-
och nyanskaffningsfrågorna alltfort ägnas vederbörlig uppmärksamhet
— bifallit Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Nyanskaffning av personoch
resgodsvagnar för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av
7 000 000 kronor.
76:o) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 76) har riksdagen till Ombyggnad av person- och resgodsvagnar
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 545 000
kronor.
77:o) Nyanskaffning av godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit
riksdagen att till Nyanskaffning av godsvagnar för budgetåret 1947/48
anvisa ett investeringsanslag av 9 050 000 kronor.
Av järnvägsstyrelsens uppgifter framgår, att tillgången på godsvagnar alltjämt
är otillräcklig. En viss minskning i antalet vagnbeställningar har emellertid
förmärkts under senare delen av år 1946. Med hänsyn härtill och då en
förväntad minskning av vedtransporterna synes i viss mån kunna återställa
balansen mellan tillgång på och efterfrågan av vagnar, har riksdagen icke
ansett erinringar kunna riktas mot att anskaffningen av vanliga tvåaxliga
godsvagnar bestämmes till vad som motsvarar behovet av ersättningsanskaffning
av dylika vagnar. Förslaget om anskaffning av treaxliga öppna vagnar
och matvaruvagnar har bifallits av riksdagen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Nyanskaffning av godsvagnar
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 9 050 000 kronor.
78 :o) Ombyggnad av godsvagnar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 78) har riksdagen till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret 1947/
48 anvisat ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 58.
21
79:o) Ny tågfärja. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har
riksdagen till Ny tågfårja för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 880 000 kronor.
80 :o) Garagebyggnader m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt
80) har riksdagen till Garagebyggnader m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 1 400 000 kronor.
81 :o) Nyanskaffning av bilmateriel. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 81) har riksdagen till Nyanskaffning av bilmateriel för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 5 725 000 kronor.
82:o) Ombyggnad av bilmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 82) har riksdagen till Ombyggnad av bilmateriel för budgetåret 1947/
48 anvisat ett investeringsanslag av 1 050 000 kronor.
83:o) Förvärv av billinjer. Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen
att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Under erinran om vad riksdagen under punkten 13:o) anfört beträffande
postverkets förvärv av billinjer får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1947/48
anvisat ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
84 :o) Statens järnvägars dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 84) har riksdagen såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Statens vattenfalisverk.
85 :o) Kraftstation vid Jösseforsen. Kungl. Maj:t har (punkt 85) föreslagit
riksdagen att till Kraftstation vid Jösseforsen för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Vattenfallsstyrelsens förslag beträffande investeringar för kraftstationer
upptar för nästa budgetår icke anslag till någon ny kraftstation. Huvudparten
av de av styrelsen föreslagna investeringarna avser fortsättande av de tidigare
beslutade statliga kraftstationerna vid Forsmoforsen, Hölleforsen och
Harsprånget samt kraftstationen vid Jösseforsen, som befinner sig i enskild
ägo men utbygges med statsverkets medverkan och som avses att drivas i
vattenfallsverkets regi. Vattenfallsstyrelsen har för angivna ändamål äskat
anslag med tillhopa 30,5 miljoner kronor, i vilket förslag departementschefen
icke gjort annan ändring än att anslaget till kraftstationerna vid Forsmoforsen
och Hölleforsen minskats med 1 miljon kronor vardera till 4 miljoner
22
Riksdagens skrivelse nr 58.
respektive 9 miljoner kronor. Till kraftstationen vid Harsprånget har departementschefen
i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag tillstyrkt ett anslag
av 15 miljoner kronor samt till kraftstationen vid Jösseforsen ett anslag av
500 000 kronor. Riksdagen, som å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår anvisat 8 miljoner kronor till kraftstationen vid Harsprånget, har
bifallit de av departementschefen nu framlagda förslagen om anvisande av
lortsättningsanslag till nämnda kraftstationer.
1946 års riksdag har fattat beslut om insättande av ett sjätte maskinaggregat
i Västerås ångkraftstation samt ett nionde maskinaggregat och en ny trefasgenerator
i Porjus kraftstation. Departementschefen har nu i enlighet med
av vattenfallsstyrelsen framlagt förslag förordat anvisande av slutanslag med
1,6 miljoner kronor till maskinaggregatet i Västerås ångkraftstation och med
800 000 kronor till maskinaggregat i Porjus kraftstation samt ett fortsättningsanslag
av 150 000 kronor till trefasgeneratorn i Porjus kraftstation. Riksdagen
har funnit sig böra bifalla vad departementschefen sålunda förordat.
Riksdagen har å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisat ett anslag av
1 miljon kronor till ny ångpanna i Västerås ångkraftstation. Enligt vad som
inhämtats från vattenfallsstyrelsen torde den totala kostnaden för denna
anläggning komma att uppgå till 5 miljoner kronor. Riksdagen har beslutat
för nästa budgetår anvisa ett fortsättningsanslag av 2,5 miljoner kronor, vilket
äskats av vattenfallsstyrelsen och tillstyrkts av departementschefen.
Den enda nya anläggning vid vattenfallsverkets kraftstationer, vartill medel
nu äskas men varom beslut tidigare icke fattats, är ett av vattenfallsstyrelsen
föreslaget tredje maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation. Denna
kraftstation har för närvarande två maskinaggregat och en utbyggnadsvattenmängd
av 350 in3 per sekund, medan den längre ned i Indalsälven liggande
Hölleforsens kraftstation utföres med tre aggregat och en utbyggnadsvattenmängd
av 525 m3 per sek. Det tredje aggregatet i Stadsforsen är avsett
att utföras för en vattenmängd av 175 m3 per sek., och efter insättande av
detta aggregat skulle alltså vattenmängden vid Stadsforsen kunna fullständigt
utnyttjas. En sådan utbyggnad har synts riksdagen ändamålsenlig. Med
hänsyn till vad departementschefen anfört rörande kraftbalansens sannolika
utveckling fram till dess Harsprångets första aggregat kan igångsättas har
riksdagen ansett sig böra anvisa det äskade beloppet, 1,5 miljoner kronor,
för nästa budgetår.
Under förevarande punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj ds förslag, till Kraftstation vid Jösseforsen för budgetåret 1947/
48 anvisat ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
86:o) Ett sjätte maskinaggregat i Västerås ångkraftstation. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 86), till Ett sjätte
maskinaggregat i Västerås ångkraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett
investeringsanslag av 1 600 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 58.
23
87 :o) Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation. Under åberopande av vad
riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87), till Ny ångpanna i Västerås
ångkraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av
2 500 000 kronor.
88:o) Kraftstation vid Forsmoforsen. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88), till Kraftstation vid Forsmoforsen för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.
89:o) Kraftstation vid Hälleforsen. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj :ts förslag (punkt 89), till Kraftstation vid Hälleforsen för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 9 000 000 kronor.
90:o) Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90), till Ett tredje
maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett
investeringsanslag av 1 500 000 kronor.
91 :o) Kraftstation vid Harsprånget. Under åberopande av vad riksdagen
anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj :ts förslag (punkt 91), till Kraftstation vid Harsprånget för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 15 000 000 kronor.
92:o) Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92), till Ett nionde maskinaggregat
i Porjus kraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 800 000 kronor.
93:o) Ny trefasgenerator i Porjus kraftstation. Under åberopande av vad
riksdagen anfört under punkten 85 :o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93), till Ny trefasgenerator i Porjus
kraftstation för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av
150 000 kronor.
94 :o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 94) har riksdagen till Reglering av sjöar inom
Indalsälvens flodområde för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
24
Riksdagens skrivelse nr 58.
95 :o) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde. Kungl. Maj:t har,
(punkt 95) föreslagit riksdagen att till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens
flodområde för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000
kronor.
Under förevarande rubrik har Kungl. Maj:t äskat medel till fortsättande
av regleringen i Fjällsjöälven och påbörjande av Vojmsjöns reglering, varjämte
ifrågasatts att sjöregleringarna i övre Faxälven skulle utnyttjas för
Nämfors- och Forsmoforsstationerna. Riksdagen, som ej funnit anledning till
erinran mot att frågan om statens deltagande i Faxälvsregleringarna må prövas
av Kungl. Maj:t, har beviljat det under förevarande rubrik äskade anslaget,
3 000 000 kronor, för nästa budgetår.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens
flodområde för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.
96: o) Åtgärder och ersättningar för flottning och fiske i Lule älv. Med
bifall till Kungl. Maj ds förslag (punkt 96) har riksdagen till Åtgärder och
ersättningar för flottning och fiske i Lule älv för budgetåret 1947/48 anvisat
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
97 :o) Distributionsauläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj ds förslag (punkt 97), får anmäla, att riksdagen till Distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 45 700 000 kronor.
98 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 98) har riksdagen till Inköp av vattenfall och fastigheter för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 250 000 kronor.
99 :o) Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 99) har riksdagen såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag
för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor.
Stockholm den 10 april 1947.
Med undersåtlig vördnad.
477529. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.