Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947148 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1947-05-06 · 26 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1947:6, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947148 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

1

Nr 6.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande egentliga statsutgifter för budgetåret

1947148 under sjätte huvudtiteln, avseende

anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. Riksdagen får anmäla,

att riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln (punkt 1 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1947)

framlagda förslag,

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för kommunikationsdepartementet

uppföra ytterligare följande tjänster, nämligen 1 förste

kanslisekreterare i A 26, 3 kontorsbiträden i A 4 och 7 telefonister i A 4;

dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen.................................... 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 331 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 209 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 32 000

Summa kronor 600 300;

dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisat ett förslagsanslag av 600 300 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 420 000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 samt. Nr 6.

1022 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 6.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga följande ändringar i personalförteckningen

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, nämligen uppflyttning

av befattningen såsom förrådsdirektör från C 6 till C 8 samt uppförande

i förteckningen av 1 befattning såsom verkstadsinspektör i A 26 ävensom

ytterligare 1 revisorsbefattning i A 21 och 3 kontorsbiträdesbefattningar

i A 4;

dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 1304 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .............................. 13 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 2 299 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 216 000

Summa kronor 3 834 000;

dels och till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 3 834 000 kronor, därav 1 917 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av

679 000 kronor, därav 339 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5) har riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för vägförvaltningarna

vidtaga följande ändringar, nämligen uppflyttning av 14 ingenjörsbefattningar

från A 19 till A 20 samt uppförande i förteckningen av 14 expeditionsvakter

i A 5, 3 kontorsbiträden i A 4 samt ytterligare 8 ingenjörer

i Eo 24;

dels godkänt följande avlöningsstat för vägförvaltningarna, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ................ 4 841 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis................ 4563 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 564 200

Summa kronor 9 969 000;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

3

dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisat

ett förslagsanslag av 9 969 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Knngl. Maj:ts

förslag (punkt 6) har riksdagen till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 1 462 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

7:o) De lokala vägnämnderna m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit

riksdagen att till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Enligt riksdagens mening synes vägnämndernas och länsvägnämndernas

medverkan vid behandling av förekommande vägfrågor icke kommit att motsvara

vad som förutsatts vid 1943 års väglagstiftning. En orsak härtill kan

måhända vara den starka centralisering av vägärenden som alltjämt är för

handen. Spörsmålet om en fortsatt decentralisering är föremål för utredning.

Enligt riksdagens mening bör därvid jämväl beaktas frågan om beredande

för vägnämnderna och länsvägnämnderna av ökade möjligheter att taga

aktiv del i vägfrågorna inom länen.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medelsanvisningen under förevarande

anslag för nästa budgetår har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag,, till De lokala vägnämnderna m. in. för budgetåret 1947/48 anvisat

ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen

till Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

9:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att

till Vägunderhållet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

124 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under krisåren voro anslagen för vägändamål starkt beskurna. Icke heller

för budgetåret 1946/47 kunde anvisningarna till vägunderhåll och vägbyggnader

bringas upp till en nivå, som med hänsyn till det stegrade prisläget

svarade mot anvisningarna under det sista förkrigsbudgetåret. I förhållande

till budgetåret 1945/46 möjliggjorde dock ökningen av automobilskattemedlen

en väsentlig höjning av väganslagen för innevarande budgetår — den uppgick

till inemot 60 miljoner kronor.

Även för budgetåret 1947/48 har en betydande ökning av väganslagen be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 6.

dömts vara möjlig. Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen underrubriken

Vägunderhåll och vägbyggnader innebär sålunda en ökning i förhållande

till innevarande budgetår med inemot 70 miljoner kronor. Därvid har

räknats med att ifrågavarande kostnader skola hållas inom ramen för automobilskattemedlen,

som för nästa budgetår beräknats uppgå till 255 miljoner kronor

mot 180 miljoner kronor för innevarande budgetår. Sedermera har Kungl.

Maj:t i särskilda propositioner framlagt förslag, vilka, om de bifallas av riksdagen,

komma att medföra ett överskridande av angivna ram med omkring en

halv miljon kronor.

Det är uppenbart, att för närvarande mycket stora behov föreligga i fråga

om såväl underhålls- som förbättrings- och nybyggnadsarbeten inom vägväsendets

område. Orsaken härtill är att söka icke blott i den begränsade

medelstilldelningen och knappheten på material och arbetskraft under senare

år utan jämväl däri, att vägväsendet under förkrigsåren helt naturligt icke

kunde utbyggas i en takt, som svarade mot utvecklingen av den plötsligt

ansvällda vägtrafiken och önskemålen att förse landsbygden med vägförbindelser.

Den ökning av väganslagen, som bedömts möjlig för nästa budgetår,

kan, såsom departementschefen framhållit, icke anses ha bringat upp väganslagen

till en nivå, som motsvarar behoven. Det framstår därför såsom förklarligt,

att motionsvis framställts yrkanden om icke oväsentliga höjningar beträffande

anslag för olika vägändamål. Förefintliga möjligheter att tillgodose

behoven måste emellertid bedömas icke endast såsom en fråga om medelsanvisningarnas

storlek; i själva verket lärer i nuvarande situation läget på material-

och framför allt arbetsmarknaden bli avgörande för den takt, i vilken

vägväsendets standard kan höjas och vägnätet utbyggas. Av statsrådsprotokollet

framgår, att förutsättningarna för en ökad vägbyggnadsverksamhet icke

torde vara stora. Härutinnan får riksdagen hänvisa till följande tablå (s. 5),

som beträffande vissa väganslag sammanställts med ledning av departementschefens

(eller budgetredovisningens) uppgifter (siffrorna i miljoner kronor).

Av berörda tablå framgår, att det under budgetåret 1945/46 icke varit möjligt

i någon större utsträckning genomföra den arbetsvolym, som anslagen för

nämnda budgetår skulle hava medgivit. Såsom departementschefen framhållit

räknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke med att vid budgetårsskiftet den

30 juni 1946 kvarstående behållningar skola kunna — jämte anslagen för budgetåret

1946/47 —- förbrukas under sistnämnda budgetår. En avsevärd reservation

— omkring 80 miljoner kronor å de mot automobilskattemedlen avräknade

anslagen för vägbyggnadsändamål —- beräknas sålunda föreligga vid ingången

av budgetåret 1947/48. Vid sådant förhållande lärer en utökning utöver

Kungl. Maj:ts förslag av den totala medelsanvisningen för vägändamål icke

kunna under nämnda budgetår medföra genomförandet av någon ökad arbetsvolym

inom vägväsendet. Riksdagen delar alltså den uppfattningen, att medelsanvisningen

för väghållningen även för budgetåret 1947/48 bör i huvudsak

hållas inom ramen för de beräknade bilskattemedlen. Att riksdagen emellertid

funnit sig i anslutning till väckta motioner böra för nästa budgetår genomföra

en jämkning mellan de olika anslagen, framgår av det följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

5

Ändamål

Anslag

1945/46

Medels-

förbruk-

ning

1945/46

(arbets-

året

1946)

Reserva-

tion

30/6 4 6

Anslag

1946/47

Till förf.

1946/47

(arbets- året

1947)

KM:ts

förslag

1947/48

Nyanläggning av bygdevägar......

4''0

1''810

6''8

8-5

15''8

8-5

Nyanläggning av ödebygdsvägar . .

1*8

1-086

2787

3-8

6-087

3*5

Byggande av huvudvägar ........

Ombyggnad av bygdevägar och

5’8

1’965

13-958

10-5

24-458

12o

ödebygdsvägar..................

Förstärkning och förbättring av

3-o

1''848

5-650

5*7

11-350

6*8

vägar ..........................

—

—

—

7-o

7-o

13-o

V ägbeläggningar..................

Bidras till byggande av vägar och

3o

2-629

3-170

4*8

7-970

27-o

gator..........................

Bidrag till underhåll av enskilda

2-5

1’258

5*077

So

13-077

10o

vägar m. m.....................

Bidrag till byggande av enskilda

2-9

2''286

1-858

3-215

5-078

3-7

vägar ..........................

2-5

0''85O

4-709

3-2

7-909

3*5

Stensättning av vägar............

1’0

0"696

3"980

1*8

5*780

1*3

Byggande av broar ..............

4*o

1''660

9-645

12-0

21-646

15-o

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att en utredning snarast

möjligt måtte påbörjas för att klarlägga frågan om huru vägväsendets medelsbehov

på olika områden i framtiden lämpligen böra finansieras. Styrelsen har

nämligen funnit uppenbart, att vägväsendet icke kan hålla takt med trafikutvecklingen

och trafikens krav, därest vägväsendets kostnader i fortsättningen

skola hållas inom ramen för nu tillgängliga automobilskattemedel.

Riksdagen får erinra om att riksdagen redan i samband med behandlingen

av den år 1945 framlagda propositionen angående vissa ändringar i automobilskatteförordningen

m. m. uttalade såsom angeläget att, så snart säkrare

grunder för frågornas bedömande förelåge, en utredning borde företagas i

syfte att dels klarlägga på vad sätt vägkostnaderna borde fördelas mellan

motorfordonstrafiken och andra trafikantgrupper, dels ock undersöka i vilken

omfattning vägkostnaderna skäligen borde bestridas av andra statsmedel

än automobilskattemedel. Departementschefen — som väl vitsordat behovet

av en översyn av grunderna för finansieringen och redovisningen av vägväsendets

kostnader — har emellertid ansett att, i avbidan å de förslag som

inom kort kunna komma att framläggas av 1944 års trafikutredning rörande

hithörande spörsmål, några omedelbara åtgärder icke böra vidtagas i denna

fråga. Då det måste anses vara betydelsefullt att äga kännedom om resultatet

av trafikutredningen vid behandlingen av här avsedda problem har riksdagen

funnit i princip icke något vara att erinra mot den av departementschefen intagna

ståndpunkten. Riksdagen har emellertid för sin del velat framhålla,

att redan nu vissa förberedande undersökningar lämpligen synas kunna igångsättas

rörande möjligheterna att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, genomföra ett väsentligt utökat vägbeläggningsprogram, delvis

finansierat genom anslag över kapitalbudgeten. Sålunda torde vissa under
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 6.

sökningar erfordras rörande vilka vägar som kunna ifrågakomma för beläggning

samt i fråga om de vägbeläggningsmedel, som lämpligen böra användas,

om de förstärknings- och förbättringsarbeten, som böra föregå beläggningsarbetena,

och om de tekniska hjälpmedel, som erfordras för programmets

genomförande. Riksdagen vill förorda, att här avsedda undersökningar redan

nu påbörjas, lämpligen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Samtidigt

synas de problem, som enligt vad riksräkenskapsverket framhållit sammanhänga

med eu eventuell övergång till finansiering av vissa vägkostnader över

kapitalbudgeten, böra göras till föremål för närmare överväganden.

Vad åter angår förslaget om finansiering av utgifterna för vägväsendets

färjor och båtar över väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond har riksdagen

i annat sammanhang (skr. nr 100) bifallit detta förslag.

Förslaget att från och med budgetåret 1947/48 sammanföra medelsanvisningen

för barmarksunderhållet och vinterväghållningen under ett gemensamt

anslag av reservationsanslags natur har godkänts av riksdagen. Mot beräkningen

av medelsbehovet under anslaget för nämnda budgetår — innebärande

en anslagsökning av 36 miljoner kronor — har riksdagen icke något att erinra.

Av överrevisorernas för väg- och vattenbyggnadsväsendets berättelse inhämtas,

att till överrevisorerna framförts klagomål över att underhållsarbetena

i vissa län organiserats så, att de under några månader bedrivits mycket

intensivt med ett mycket stort antal arbetare, samt att arbetena under återstoden

av året på grund av brist på medel bedrivits med mycket liten personal,

med påföljd att permitteringar i mycket stor utsträckning måst ske.

överrevisorerna ha givit uttryck åt den uppfattningen att arbetena i görligaste

mån böra organiseras så att alltför stora omkastningar icke behöva ske

och att i vart fall såvitt möjligt kontinuerligt arbete beredes alla vägarbetare

med lång tjänstetid. I sitt yttrande i anledning av överrevisorernas berättelse

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att det även ur styrelsens

synpunkt vore ett önskemål att sysselsättningen bleve i möjligaste

mån kontinuerlig, men att vissa svårigheter härvid mötte. Yägförvaltningarna

hade emellertid instruerats att beakta de av överrevisorerna angivna synpunkterna.

Departementschefen har för sin del förutsatt att genom rationaliseringsåtgärder,

ökad säsongutjämning vid sysselsättningen av vägarbetarkåren och

utnyttjande av lokala arbetskraftreserver det skall bliva möjligt att öka vägunderhållsarbetets

volym utan någon större belastning på den allmänna

arbetsmarknaden. Riksdagen har särskilt velat understryka önskvärdheten av

att alla möjligheter iakttagas att så fördela underhållsarbetena, att möjligast

jämna sysselsättning av den mera ordinarie vägarbetskraften ernås. Enligt

riksdagens mening bör därvid även övervägas möjligheten att i utjämnande

syfte utnyttja nu närmast för underhållsarbeten avsedd arbetskraft för utförande

av smärre förbättringsarbeten.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen under förevarande

punkt dels anmäla, att riksdagen till Vägunderhållet för budgetåret 1947/48

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6. •

anvisat ett reservationsanslag av 124 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels ock hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

utredning i de av riksdagen angivna hänseendena.

10:o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 10) har riksdagen till Projektering av vägar och broar för budgetåret

1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 800 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

11 :o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit

riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna 1:130 och II: 226 har, såvitt nu är i fråga,

hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att anvisa ett reservationsanslag

av 14 500 000 kronor till nyanläggning av bygdevägar, dels i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i frågor, som gälla arbetsmarknaden,

vidtaga åtgärder i syfte att i överensstämmelse med anslagsökningen

och redan disponerade men icke använda medel forcera nyanläggningen

av bygde- och ödebygdsvägar.

I sin skrivelse i anledning av de i 1946 års statsverksproposition gjorda

framställningarna under sjätte huvudtiteln framhöll riksdagen, att en betydande

del av det allmänna vägväsendet i riket och i synnerhet bygdevägarna

icke svarade mot motortrafikens krav samt att i och med en ytterligare utveckling

av den tyngre motorfordonstrafiken dessa brister komme att bliva

än mer framträdande. Riksdagen ansåg det därför vara en angelägenhet av

största vikt att dessa brister så snart förhållandena det medgåve avhjälptes.

Riksdagen betonade även det berättigade i landsbygdsbefolkningens krav på

förbättrade kommunikationer.

De medelsbehov som i årets statsverksproposition redovisats i fråga om det

allmänna vägväsendet för den närmaste framtiden äro synnerligen omfattande.

Till belysande härav får riksdagen hänvisa till följande sammanställning.

Ändamål

Miljoner

kronor

200

125

200

20/år

500

100

En jämförelse mellan de belopp, som stå till förfogande för utbyggande av

det allmänna vägnätet (jfr tabellen under punkten 9:o) och de nu redovisade

behoven giver vid handen, att ett inhämtande av förefintliga brister under

alla förhållanden måste fördelas över en relativt lång tidrymd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 6.

Av propositionen inhämtas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett

sig vid fördelning av automobilskattemedel på de olika anslagen böra tilllämpa

den principen, att tillgängliga medel böra användas för att så snabbt

som möjligt avhjälpa de största olägenheterna för trafiken i dess helhet. Sålunda

borde, enligt styrelsens uppfattning, i första hand vidtagas åtgärder för

att förbättra det befintliga vägnätet med minsta möjliga kostnad genom ett

intensifierat vägunderhåll samt genom att till eu början i ökad omfattning

utföra smärre förbättringsarbeten, där så vore möjligt, och begränsa hel ombyggnad

av vägarna till de ur trafiksäkerhetssynpunkt oundgängligen nödvändiga

delsträckorna. Yidare borde bristfälliga broar ombyggas samt infarter

till och genomfarter genom tättbebyggda samhällen förbättras.

Departementschefen å sin sida har ansett sig med hänsyn till läget å arbetsmarknaden

böra förorda, att vid avvägningen av de olika anslagen för vägbyggnadsändamål

en jämförelsevis rikligare tilldelning sker i fråga om de anslag

som ge en i tiden närmare liggande besparing i trafik- och vägunderhållsarbetet.

Departementschefen har därför föreslagit en avsevärd ökning av anslaget

till vägbeläggningar och till förstärkning och förbättring av vägar

och broar.

Mot dessa principer torde enligt riksdagens mening i och för sig icke

kunna resas några mer vägande invändningar. Det är emellertid uppenbart att

ett renodlande av principerna kommer att gå ut icke minst över nyanläggningsverksamheten

i fråga om bygdevägar, ödebygdsvägar och enskilda vägar.

Riksdagen har därför i anslutning till väckta motioner ansett sig böra besluta

en jämkad fördelning mellan väganslagen, som giver något större utrymme

för nybyggnadsverksamhet beträffande dessa vägar.

Riksdagen har under punkten 9:o) uttalat såsom sin åsikt att medelsanvisningen

för väghållningen i huvudsak bör hållas inom ramen för automobilskattemedlen.

En ökning under nu förevarande eller annat anslag, som

skall avräknas mot automobilskattemedlen, måste därför kombineras med motsvarande

minskning på annat håll.

Vid sina överväganden rörande en i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

jämkad fördelning av automobilskattemedlen har riksdagen med hänsyn till

de mycket betydande behoven funnit önskemålen om en ökning av anslagen

till Nyanläggning av bygdevägar, till Nyanläggning av ödebygdsvägar samt

till Bidrag till byggande av enskilda vägar vara särskilt framträdande. Härjämte

har riksdagen funnit en ökning av anslaget till Bidrag till underhåll av

enskilda vägar in. m. vara motiverad. Beträffande ökningarnas storlek får

riksdagen framhålla följande.

Av redogörelsen under punkten 9:o) framgår, att betydande reservationer

beräknades föreligga vid ingången av budgetåret 1946/47 och att dessa med

tillägg för de för budgetåret 1946/47 anvisade anslagen med hänsyn till läget

på arbetsmarknaden knappast komma att kunna upparbetas under innevarande

budgetår. Vid sådant förhållande kan givetvis göras gällande, att en höjning

av förenämnda anslag icke kommer att få någon reell betydelse för arbetsvolymen

under nästa budgetår. Härvidlag må emellertid bemärkas, att här

opaginerad Kontrollera mot PDF

y

Riksdagens skrivelse nr 6.

är fråga om förhållandevis små anslag och att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

även framhållit, anslagen icke böra utmätas så att desamma, efter

fördelning på länen, giva så små anslagsbelopp till varje företag, att företagen

icke kunna drivas efter tekniskt och ekonomiskt riktiga principer.

Vidare må bringas i erinran, att i förevarande fall behållningarna å anslagen

äro fördelade på län och i fastställda flerårsplaner ingående företag, vilka i

en del fall delvis påbörjats men måst nedläggas till följd av brist på arbetskraft.

Än vidare må framhållas, ätt från olika håll pekats på den dolda reserv

av arbetskraft — småbrukare och andra »deltidsarbetare», särskilt i de

norra länen — som utan att vara registrerad som arbetssökande likväl skulle

vara villig att, därest byggnadstillstånd beviljas, arbeta inom vägföretag i

hemorten vid sidan om sin normala sysselsättning.

Med hänsynstagande till vad sålunda anförts har riksdagen i anledning av

väckta motioner beslutat höja anslagen till Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning

av ödebygdsvägar samt Bidrag till byggande av enskilda vägar

med 1 respektive 1 och 1,5 miljoner kronor. Härjämte har riksdagen beslutat

en ökning av anslaget till Bidrag till underhåll av enskilda vägar med 300 000

kronor.

Vid sina överväganden rörande vilka anslag som kunna ifrågakomma för

minskning, motsvarande av riksdagen sålunda företagen ökning, har riksdagen

funnit anslagen till Byggande av huvudvägar, Förstärkning och förbättring

av vägar samt till Vägbeläggningar närmast kunna komma i fråga. Biksdagen

har sålunda funnit mindre troligt att en vägbyggnadsverksamhet i den omfattning,

som reserverade eller till anvisande föreslagna medel skulle möjliggöra

skall bliva möjlig under budgetåret 1947/48. Riksdagen har därför beslutat

en minskning å anslaget till Byggande av huvudvägar, till Förstärkning

och förbättring av vägar och till Vägbeläggningar med 1 respektive 0,S och 2

miljoner kronor.

Såsom tidigare framhållits finnes enligt departementschefen icke anledning

räkna med en sådan ändring i arbetsmarknadsläget, att någon mer väsentlig

ökning av vägarbetena skall bliva möjlig under arbetsåret 1948. Å

andra sidan måste det anses vara angeläget att arbetet på vägnätets fortsatta

utbyggnad och förbättring snarast kan återupptagas på allvar. I motionerna

1:130 och II: 226 har också yrkats, att Kungl. Maj:t i frågor som gälla arbetsmarknaden

måtte vidtaga åtgärder i syfte att forcera nyanläggning av bygdeoch

ödebygdsvägar. Jämväl riksdagen har funnit i hög grad önskvärt att,

när det gäller fördelning av den tillgängliga arbetskraften, vägväsendets behov

i möjligaste mån beaktas. Riksdagen vill därvid särskilt peka på den i

det föregående omnämnda »dolda» arbetskraftsreserven, vilken i vissa fall synes

kunna utnyttjas för vägbyggnadsföretag utan att andra berättigade anspråk

på arbetskraft behöva åsidosättas. Riksdagen kan däremot icke, såsom

motionärerna synas hava åsyftat, uttala sig för att förtursrätt beredes i motionerna

angivna vägbyggnader.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning att det bör ankomma på

Kungl. Maj:t att inom ramen för anvisade medel avgöra i vad mån särskilda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 6.

medel böra reserveras för skärgårdarnas behov. Yad departementschefen anfört

beträffande ny- och ombyggnad av vägar för befrämjande av en lämplig

kommunindelning har icke föranlett till någon erinran från riksdagens sida.

Yad slutligen angår den av riksdagens revisorer berörda frågan om färdigställande

av nedlagda vägföretag har denna tidigare varit föremål för riksdagens

intresse. Sålunda uttalade redan 1938 års riksdag i anledning av

väckta motioner (skrivelse nr 405), att ett slutförande av här avsedda arbeten

borde bedrivas med all den skyndsamhet som ur trafiksynpunkt befunnes

nödvändig och att därvid — i den mån omständigheterna så påkallade

-— jämväl anslag till reservarbeten borde anlitas. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

uppgifter framgår nu, att ett flertal vägföretag av denna

karaktär vänta på att färdigställas. Riksdagen håller icke för troligt, att ett

återupptagande av arbetena i någon större utsträckning skall bliva möjlig i nuvarande

situation. Riksdagen delar emellertid revisorernas åsikt att dessa vägföretag

snarast möjligt böra färdigställas, men anser för sin del att därvid

tills vidare främst bör tagas hänsyn till företagens angelägenhetsgrad ur

trafiksynpunkt. Även med denna begränsning lärer emellertid ett flertal

vägföretag, å vilka endast en ringa kostnad återstår, kunna komma ifråga

för färdigställande, och det måste därför hälsas med tillfredsställelse att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen nu undersöker möjligheten att inom flerårsplanerna

bereda plats för dylika arbeten.

Åberopande det anförda får riksdagen under förevarande punkt anmäla,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 130

och II: 226, i vad desamma avse storleken av förevarande anslag, till Nyanläggning

av bygdevägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag

av 9 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12)

föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna I: 7 och II: 11 har såvitt nu är i fråga hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att anslaget till nyanläggning av ödebygdsvägar

skall fastställas till 5 000 000 kronor.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 129 och II: 224 hemställts, att

riksdagen måtte besluta att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1947/48 anvisa ett med 2 500 000 till 6 000 000 kronor höjt reservationsanslag

samt att motsvarande inbesparingar vidtagas på andra anslag under

sjätte huvudtiteln.

Slutligen har i de likalydande motionerna I: 130 och II: 226 såvitt nu är

i fråga hemställts, att riksdagen måtte besluta att anvisa ett reservationsanslag

av 9 500 000 kronor till nyanläggning av ödebygdsvägar.

Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkten ll:o) får riksdagen

anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 129 och II: 224 ävensom motionerna I: 7 och II: 11 samt 1:130 och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse nr 6.

II: 226, i vad de avse förevarande anslag, till Nyanläggning av ödebygdsvägar

för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit

riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under åberopande av vad riksdagen under punkten 11 :o) anfört i fråga om

medelsanvisningen för nästa budgetår under förevarande anslag får riksdagen

anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till Byggande av

huvudvägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 11 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t kar

(punkt 14) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 6 800 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkterna 9:o) och 11 :o)

får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisat

ett reservationsanslag av 6 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

15) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av vägar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 13 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkten ll:o) får riksdagen

anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till Förstärkning

och förbättring av vägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag

av 12 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Vägbeläggningar, Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen

att till Vägbeläggningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 27 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkterna 9:o) och ll:o)

får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag, till

Vägbeläggningar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av

25 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl

Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen till Bidrag till underhäll av vägar

och gator för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 7 450 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 6.

18:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Med bilall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) liar riksdagen till Bidrag till byggande av

vägar och gator för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av

10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattenredlen.

19:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 19) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar

in. in. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels

de likalydande motionerna 1:79 och II: 151 ävensom motionen II: 95,

såvitt den avser nu förevarande anslag, i vilka hemställts, att riksdagen ville

besluta att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar rn. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen, dels motionen II: 153, vari hemställts, att riksdagen

ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning av

frågan på vilket sätt och under vilka former statsbidraget skall utgå för deltagande

i kostnaderna för underhållet av de s. k. enkronasvägarna, dels och

motionen II: 154, vari hemställts, att riksdagen ville besluta om sådan ändring

i författningen om statsbidrag till det enskilda vägunderhållet, att allmän

väg, vilken efter vägomläggning avföres från det allmännas underhållsskyldighet,

men som allt fortfarande äger betydelse för ortsbefolkningens

eller enskildas vägbehov, måtte tillförsäkras ett statligt underhållsbidrag av

90 % å de årliga kostnaderna, samt att vägen överlämnas till de enskilda väghållarna

i oskadat skick.

Vad först angår de motionsvis framställda yrkandena om höjning av ifrågavarande

anslag framgår av vad riksdagen anfört under punkten ll:o), att

riksdagen funnit sig böra bifalla motionerna.

I motionen II: 154 har hemställts, att allmän väg, som efter omläggning

avföres från det allmännas underhållsskyldighet, skall, om vägen fortfarande

är av betydelse för ortsbefolkningen, överlämnas till enskilda väghållare och

tillförsäkras statligt underhållsbidrag till 90 °/o av kostnaden. Riksdagen

får erinra, att vid 1946 års riksdag motionsvis framlades förslag om en generell

höjning av bidragsprocenten. Riksdagen fann emellertid — under

hänvisning till att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen erhållit

i uppdrag att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning rörande möjligheterna

att förbättra vägförbindelserna genom mera avlägsna skogsområden

samt med förslag till de bestämmelser rörande bidrag till byggande av enskilda

vägar och i övrigt som på grundval av utredningen funnes erforderliga

— sig icke kunna för det dåvarande föreslå en ändring i av motionärerna

angiven riktning. Riksdagen fann emellertid angeläget att frågan

om behovet av och formerna för en ändring av statsbidragsgrunderna bleve

prövade i samband med berörda utredning. Yad sålunda anförts har synts

riksdagen tillämpligt jämväl i fråga om det i för Onämnda motion II: 154 framställda

yrkandet om höjning av bidragsprocenten. Yad motionärerna anfört

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

13

i fråga om önskvärdheten att här avsedda vägar, då de kunna tänkas komma

att jämväl efter vägomläggning tjäna samfärdsändamål, icke upprivas, har

riksdagen funnit värt beaktande, och riksdagen förutsätter, att denna fråga

i fortsättningen ägnas vederbörlig uppmärksamhet.

Vad härefter angår den i motionen II: 153 berörda frågan om bidragtill

underhållet av de s. k. enkronasvägarna får riksdagen framhålla att

möjlighet redan nu föreligger att erhålla bidrag enligt de för enskilda vägar

gällande bestämmelserna. Riksdagen anser emellertid lämpligt, att vid den

i det föregående omnämnda utredningen om behovet av och formerna

för en ändring av statsbidragsgrunderna uppmärksamhet ägnas jämväl nu

nämnda vägar.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj ds förslag och med bifall till motionerna

I: 79 och II: 151 samt II: 95, sistnämnda motion i vad den avser förevarande

anslag, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret

1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

20:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

20) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels de

likalydande motionerna I: 7 och II: 11 ävensom motionen II: 95, i vilka motioner

såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till

byggande av enskilda vägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor, dels de likalydande motionerna I: 78 och II: 150, i

vilka hemställts bland annat, att riksdagen måtte besluta att bidrag av statsmedel

för planering av enskilda vägbyggnadsföretag skall utgå enligt samma

grunder som bidrag till de egentliga vägbyggnadskostnaderna samt anvisa

ett till 5 000 000 kronor förhöjt anslag till bidrag till byggande av enskilda

vägar, dels ock de likalydande motionerna I: 131 och II: 225, i vilka hemställts,

att riksdagen ville besluta att till bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor

samt i övrigt beakta de i motionerna framförda synpunkterna.

Av vad riksdagen under punkten 11 :o) anfört framgår, att riksdagen i anledning

av väckta motioner i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ansett

förevarande anslag böra höjas med 1,5 miljoner kronor.

I motionerna I: 78 och II: 150 har föreslagits, att bidrag av statsmedel

för planering av enskilda vägbyggnadsföretag skall utgå enligt samma grunder

som bidrag till de egentliga vägkostnaderna. Riksdagen har funnit vad

motionärerna anfört till stöd härför bärande och anser för sin del, att bidrag

till här avsedda kostnader må kunna beviljas.

I motionerna 1:131 och II: 225 har föreslagits, att bidrag till byggande av

enskild väg i avsevärt större omfattning än hittills bör utgå med 75 % av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 6.

byggnadskostnaderna. Såsom motionärerna själva framhållit, befinner sig

frågan om vidgat stöd åt den enskilda väghållningen under utredning. Med

hänsyn härtill har riksdagen icke funnit sig nu kunna bifalla motionärernas

förslag. I likhet med motionärerna har emellertid riksdagen funnit önskvärt,

att utredningen bedrives med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet

kan föreläggas 1948 års riksdag. Riksdagen förutsätter, att den av motionärerna

berörda frågan om bidrag till byggande av utfartsväg, som leder till

enskild gård, uppmärksammas av utredningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna 1: 7 och II: 11

samt II: 95, i vad de avse förevarande anslag, ävensom I: 78 och II: 150 samt

I: 131 och II: 225, i vad de avse anslagsberäkningen, till Bidrag till byggande

av enskilda vägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av

5 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

21:o) Stensättning av vägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

21) har riksdagen till Stensättning av vägar för budgetåret 1947/48 anvisat

ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Byggande av broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

22) har riksdagen till Byggande av broar för budgetåret 1947/48 anvisat ett

reservationsanslag av 15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Byggande av bro vid Bergnäset. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23) har riksdagen till Byggande av bro vid Bergnäset för

budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 200 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

24:o) Byggande av bro vid Hjulsta. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 24) har riksdagen till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret

1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 300 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1947/48 anvisat ett

reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 26) har riksdagen till Bidrag till vissa

forsknings- och, undersökningsarbeten för budgetåret 1947/48 anvisat ett

reservationsanslag av 125 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

15

27:o) Trafikräkningar. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 27)

har riksdagen till Trafikräkningar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag

av 1 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 29) har riksdagen till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 8 000

kronor.

29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 30) har riksdagen till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

30:o) Iståndsättning av Sandvikens hamn på Öland. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 31) har riksdagen till Iståndsättning av Sandvikens

hamn på Öland för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av

136 800 kronor.

31:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 32) har riksdagen till Utvidgning

och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1947/48

anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

32:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 33) har riksdagen till Underhåll och drift

av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag

av 90 000 kronor.

33:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 34) har riksdagen till

Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

34:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 35) har riksdagen till

Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

35:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Majd har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels

motionen II: 92, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vissa i motionen

framförda synpunkter måtte tagas under övervägande vid den utred
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse nr 6.

ning, som skall verkställas rörande det fortsatta bedrivandet av anläggningsoch

bidragsverksamheten i fråga om vattenförsörjning och avlopp, dels ock

motionen II: 157, vari föreslagits, att det maximibelopp som egnahemsnämnd

kan bevilja enskild person till anordnandet av vatten- och avlopp

vid sin fastighet skall höjas från 1 000 till 1 500 kronör, ävensom att riksdagen

i skrivelse till Knngl. Maj:t skall hemställa om förslag till sådana

ändringar av gällande författningar, att egnahemsnämnd må kunna bevilja

bidrag till gemensam anläggning av vatten och avlopp vid högst 20 fastigheter

under förutsättning att kostnaden per lägenhet icke överstiger 4 000

kronor, och om en ytterligare utredning av hela frågan om bästa sättet

att understödja landsbygdshemmens förseende med vatten och avlopp.

''Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts förslag.

Yad angår de i motionerna II: 92 och II: 157 framställda förslagen

har riksdagen funnit lämpligt, att i motionerna anförda synpunkter förutsättningslöst

tagas under övervägande av de sakkunniga som under senare

delen av år 1946 tillkallats för utredning rörande det fortsatta bedrivandet

av anläggnings- och bidragsverksamheten i fråga om vattenförsörjning och

avlopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen dels anmäla, att

riksdagen till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för

budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor, dels

ock, med bifall till motionen II: 92 och i anledning av motionen II: 157,

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt i det föregående angivna sakkunniga

att förutsättningslöst taga under övervägande i motionerna framställda

förslag.

V ägtrafikväsendet.

36:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 38) har riksdagen till Registrering av motorfordon för budgetåret

1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Med bifall till Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 104, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 28 februari 1947, framlagda

förslag har riksdagen till Bidrag till vissa kommunikationsändamål för

budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

38:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 40)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens biltrafiknämnd uppföra ytterligare följande tjänster,

nämligen 1 byråchef i Eo 30 och 1 förste byråsekreterare i Eo 26, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för Statens biltrafiknämnd,

att tillämpas från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Statens

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

• Riksdagens skrivelse nr 6.

biltrafiknämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 167 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget till avlöningar till statens biltrafiknämnd kommer att vid bifall

till Kungl. Maj:ts förslag väsentligt ökas, ehuru departementschefen förordat

en i förhållande till nämndens förslag allenast begränsad utökning av nämndens

kansli. Riksdagen har funnit välbetänkt att viss försiktighet iakttages

när det gäller att utöka den mer fast anställda personalen och anser sålunda

lämpligt att det härutöver oundgängligen erforderliga personalbehovet tillgodoses

genom anställande av personal i icke pensionsberättigad anställning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens biltrafiknämnd

uppföra ytterligare följande tjänster, niimligen 1 byråchef i

Eo 30 och 1 förste byråsekreterare iEo26;

dels godkänt följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat. Kronor.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

förslagsvis .............................................................. 18 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslågsvis .......... 140400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 8 200

Summa kronor 167 000;

dels och till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisat

ett förslagsanslag av 167 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

39:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 41) har riksdagen till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 26000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att företaga vissa av departementschefen

förordade ändringar i institutets personalförteckning, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för institutet, att tilllämpas från

och med budgetåret 1947/48, dels ock till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1417 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av förevarande anslag med

697 000 kronor. Av ökningen hänför sig emellertid omkring 450 000 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 samt. Nr 6. 1022 47 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse nr 6.

till den allmänna löneregleringen. Jämväl bortsett från sistnämnda belopp

framstår ökningen såsom betydande. Såsom departementschefen framhållit

har emellertid verksamheten vid meteorologiska och hydrologiska institutet

efter krigsslutet undergått eu snabb utveckling, i det att en successiv ökning

av observationsmaterialet inträtt, nya undersökningsmetoder tagits i

bruk samt stegrad efterfrågan från näringslivets sida förmärkts i fråga om

utredningar och undersökningar. Härtill kommer ökningen av institutets

arbete med avseende å den civila luftfartens krav på väderlekstjänsten. Mot

bakgrunden av dessa förhållanden har riksdagen icke ansett sig böra rikta

någon erinran mot nu föreslagna utökningar av institutets personal. Yad

departementschefen liävutinnan förordat har sålunda bifallits av riksdagen.

Under erinran, att riksdagen numera beslutat i princip bifalla Kungl.

Maj:ts förslag i fråga om uppflyttning av verkschef från lönegrad B 2 till

lönegrad B 3, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut uppflytta befattningen såsom överdirektör

från B 2 till B 3 samt uppföra följande ytterligare befattningar,

nämligen 1 förste statsliydrolog i A 26, 1 statsmeteorolog i A 23, 2 kontorsbiträden

i A 4, 1 byrådirektör i Eo 28, 1 förste byråingenjör i Eo 26, 1 statshydrolog

i Eo 23 och 1 statsmeteorolog i Eo 23 ävensom ur nämnda personalförteckning

utesluta 1 befattning såsom förste statsmeteorolog i Eo 24;

dels godkänt följande avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ................ 443 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............................ 893 400

3. Börligt tillägg........................................................ 80 200

Summa kronor 1 417 000;

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av

1 417 000 kronor.

41:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

44) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undervisning för budgetåret 1947/48 anvisat ett anslag

av 7 900 kronor.

42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska

byrån för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 164 900

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse nr 6.

43:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

46) liar riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Observatörer för budgetåret 1947/48 anvisat ett anslag

av 352 600 kronor.

44:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Telegramkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 47) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för budgetåret

1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 296 500 kronor.

45:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret

1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 42 500 kronor.

46:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

49) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisat ett

förslagsanslag av 112 400 kronor.

47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i

Riksgränsen för budgetåret 1947/48 anvisat ett anslag av 5 000 kronor.

48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 51) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret

1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 629 000 kronor.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

förslag (punkt 52) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för budgetåret 1947/48

anvisat ett förslagsanslag av 425 600 kronor.

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till

seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hy dr o
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

^0 Riksdagens skrivelse nr 6.

logiska institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko

för budgetåret 3947/48 anvisat ett anslag av 8 000 kronor.

öbo) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till

väderleksstation i Nordatlanten. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 54) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för budgetåret 1947/48 anvisat ett

förslagsanslag av 900 000 kronor.

Byggnadsväsendet.

52:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 55) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen vidtaga vissa av departementschefen förordade

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 1 385 800 kronor.

Även i fråga om byggnadsstyrelsen är huvudparten av den avsevärda

ökningen av avlöningsanslaget att hänföra till den allmänna löneregleringen.

Av ökningen — inemot 475 000 kronor — hänföra sig emellertid inemot

60 000 kronor till nyinrättade tjänster eller uppflyttning i högre lönegrad av

befintliga befattningar. Mot vad härutinnan föreslagits har med hänsyn

till styrelsens alltmer växande arbetsbörda icke något synts riksdagen vara

att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maids

förslag,

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen

vidtaga följande ändringar, nämligen under rubriken Byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet: uppflyttning av 1 förste byråsekreterare och

1 kamrerare från A 24 till A 26 samt av 2 assistenter i A 21 till byråarkitekter

i A 24, införande av den alternativa tjänstebenämningen byråingenjör

för i förteckningen upptagna befattningar såsom byråarkitekt, uppförande i

förteckningen av ytterligare 1 byrådirektörstjänst i A 28, 3 intendentsbefattningar

i A 26 och 14 kontorsbiträdesbefattningar i A 4 samt av 1 befattning

såsom byråarkitekt (byråingenjör) i A 24, 1 befattning såsom fastighetskamrerare

i Eo 24 och ytterligare 1 intendentsbefattning i Eo 26 ävensom

uteslutning av 2 skrivbiträdesbefattningar i A 2 samt under rubriken

Av byggnadsmedel avlönad personal å byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå: uppförande

av 1 befattning såsom förste byråingenjör i Eo 26;

dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

21

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 693 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................................. 1 200

3- Avlöningar till icke-ordinarie personal............................ 412 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 66 400

Säger kronor 1 173 800

Statens bränslekontrollerande verksamhet. Kronor

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 114 900

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 900

Säger kronor 121800

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 36 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 48 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 5 100

Säger kronor 90 200

Summa kronor 1385 800;

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisat

ett förslagsanslag av 1 385 800 kronor.

53:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 56) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 134 100 kronor.

54:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

57) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för länsarkitektsorganisationen vidtaga vissa av departementschefen

förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1947/48, dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 826 200 kronor.

Genom beslut den 14 februari 1947 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen

för kommunikationsdepartementet att tillkalla sakkunniga för utredning av

det statliga stadsplaneväseudets arbetsuppgifter och organisation. Yid anmälan

av detta ärende framhöll föredragande departementschefen, att för

närvarande en betydande arbetsbalans förelåge inom länsarkitektsorganisationen

och att en ökning av arbetskrafterna av olika anledningar syntes

bliva nödvändig. De sakkunniga borde överväga, huruvida en förstärkning

av länsarkitektsorganisationen borde företagas, samt överväga huru länsarkitektkontoren

borde organiseras för att kunna fullgöra på dem nu ankommande

eller framdeles genom den nya byggnadslagstiftningen ökade

uppgifter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse nr 6.

Jämväl riksdagens år 1946 församlade revisorer lia framhållit (Del I, § 29,

s. 153—160) att arbetsmängden å länsarkitektkontoren under senare år undergått

en stark ökning ock att ärendena ofta icke bliva behandlade inom rimlig tid.

Av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen framgår, att personalfrågan

vid länsarkitektsorganisationen ger anledning till allvarliga far

hågor, i det att stora svårigheter visat sig föreligga att erhålla kompetenta

sökande till lediga biträdande länsarkitekttjänster och assistenttjänster, av

vilka icke mindre än nitton under slutet av år 1946 voro obesatta. Med

hänsyn härtill har departementschefen funnit nödvändigt att förbättring i

löneställningen för dessa befattningar nu genomföres. Riksdagen delar denna

uppfattning och har alltså godkänt att befattningen biträdande länsarkitekt

uppflyttas från Eo 24 till Eo 26 och befattningen assistent från Eo 21 till

Eo 24.

Mot förslaget att inrätta två nya biträdande länsarkitektsbefattningar har

riksdagen icke något att erinra.

Jämväl i övrigt har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen

vidtaga följande ändringar, nämligen uppflyttning av 20 befattningar

såsom biträdande länsarkitekt från Eo 24 till Eo 26 samt av 26

assistentbefattningar från Eo 21 till Eo 24 ävensom uppförande i förteckningen

av 19 kontorsbiträdesbefattningar i A 4 och ytterligare 2 befattningar

såsom biträdande länsarkitekt i Eo 26;

dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 470100

, 2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 915 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .................... 358 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 83 100

Summa kronor 1826 200;

dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisat ett förslagsanslag av 1 826 200 kronor.

55:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 177 000 kronoi.

Tekniska institut.

56:o) Statens väginstitut. Då Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60) icke givit

riksdagen anledning till erinran, har riksdagen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 6.

23

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga följande ändringar i personalförteckningen

för statens väginstitut, nämligen uppflyttning av befattningen

såsom förste avdelningsingenjör å ordinarie stat från A 24 till A 26 samt

uppförande i förteckningen av en kanslibiträdestjänst i A 7, ytterligare eu

befattning såsom förste avdelningsingenjör i Eo 24 och en befattning såsom

väggeolog i Eo24;

dels godkänt följande stat för statens väginstitut, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1947/48:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 130 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 162 300

3. Eörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 17 500

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ....... 25 000

Säger kronor 335 000

Omkostnader. Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................................... 500

2. Reseersättningar, förslagsvis.......................................... 8 500

3. Expenser, förslagsvis .................................................. 34 800

4. Publikationstryck...................................................... 6 000

5. Övriga utgifter, förslagsvis............ 55 500

Säger kronor 105 3Ö0

Summa kronor 440 300

Särskilda uppbördsmedel. Kronor

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............................. 16 100

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........................... 25 200

Säger kronor 41 300

Nettoutgift kronor 399000;

dels och till Statens väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag

av 399 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

57:o) Ytterligare verkstadsutrustning för statens väginstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen till Ytterligare verkstadsutrustning

för statens väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag

av 64 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

58:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens geotekniska

institut vidtaga följande ändringar, nämligen uppflyttning av befattningen

såsom överingenjör och chef från C 6 till C 8, uppförande i

förteckningen av två befattningar såsom förste statsgeotekniker i A 29 och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse nr 6.

ytterligare en befattning såsom statsgeotekniker i Eo 24 ävensom uteslutning

av två befattningar såsom förste statsgeotekniker i Eo 28;

dels godkänt följande avlöningsstat för statens geotekniska institut, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 52 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............................... 185 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 14 300

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis........................ 136 000

Summa kronor 388 600;

dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisat ett förslagsanslag av 388 600 kronor.

59:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enligliet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 119 000 kronor.

60:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Statens elektriska inspektion m. m.

61:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65) har riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens elektriska

inspektion uppföra ytterligare följande befattningar, nämligen 1

kontorsbiträde i A 4 och 1 förste byråinspektör i Eo 24;

dels godkänt följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 125 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................................. 8 400

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal ...................... 25 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................................ 9 000

Summa kronor 168 500;

dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisat ett förslagsanslag av 168 500 kronor.

62:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 66) har riksdagen till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 18 800 kronor

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse nr 6.

63:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) har riksdagen till Statens prisregleringsnämnd

för elektrisk ström för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

Diverse.

64:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj;ts förslag (punkterna 79 och

80) har riksdagen såsom förslagsanslag för budgetåret 1947/48 anvisat dels

till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond

245 000 kronor, dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 871 000 kronor.

65:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 81) har riksdagen till Ersättning till statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor

för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

66:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1947/48

anvisat ett förslagsanslag av 21000 000 kronor.

67:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 83)

har riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

68:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen till Försvarsberedskap vid statens

järnvägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

69:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 85) har riksdagen till Extra besiktningar av luf ''tfartyg

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

70:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen till Bidrag till vissa internationella

sammanslutningar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 sand. Nr 6.

1028 17 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse nr 6.

71 ro) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) har riksdagen till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av

250 000 kronor.

72:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 88) har riksdagen till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 1500000 kronor.

73:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89)

har riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag

av 40000 kronor.

Uppskjutna frågor.

74:o) Riksdagen kommer framdeles att meddela beslut beträffande nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen

punkten 28: Avsättning till statens automobilskattemedelsfond;

punkten 37: Besiktning av motorfordon;

punkten 42: Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande;

punkten 59: Bidrag till upprättande av regionplan för Borås-trakten;

punkten 68: Statens brandinspektion: Avlöningar;

punkten 69: Statens brandinspektion: Omkostnader;

punkten 70: Statens brandskola: Avlöningar;

punkten 71: Statens brandskola: Omkostnader;

punkten 72: Bidrag till svenska brandskyddsföreningen;

punkten 73: Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund;

punkten 74: Bidrag till förebyggande och släckning av brand;

punkten 75: Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor;

punkten 76: Bidrag till kommuner för inköp av brandslang;

punkten 77: Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar;

punkten 78: Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer;

punkten 90: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

Stockholm den 6 maj 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.