Sök i Ratio Lex

Angående ungefärliga värdet aj Statsverkets egendom

1868-01-23 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1868:4, Angående ungefärliga värdet aj Statsverkets egendom

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong1. Majds Nåd. Skrifvelse N:o 4.

I

%:o 4.

Ank. till Rikad. Kansli d. 23 Jan. 1868, kl. 2 e. m.

Kong i Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Riksdagen, angående

ungefärliga värdet aj Statsverkets egendom; Gifven

Stockholms Slott den 20 December ,1867.

I underdånig skrifvelse den 6 sistlidne Maj anförde den då församlade

Riksdagen, att den riksstat, som vid riksdagarne upprättas, och de bokslut,

hvilka vederbörande embetsverk hafva att öfver statsförvaltningen framlägga’

väl innefattade fullständiga öfversigter af Statsverkets inkomster och utgifter,

samt således kunde anses tillfredsställande såsom ett kassabokslut, men att

hvarken dessa handlingar eller andra offentliga redogörelser innefattade något

kapitalkonto, som utvisade, å ena sidan, hvad Statsverket egde och, å den andra,

hvad det vore skyldigt, jemte det öfverskott eller den brist, som i detta

hänseende förefunnes; och ehuru, enligt Riksdagens åsigt, för den med förhållandena

förtrogne icke kunde vara ens tvifvelaktigt, att Svenska Staten under

sednare tider förökat sina kapitaltillgångar vida utöfver beloppet af den upplåning,

som för jernvägsbyggnaders utförande egt rum, samt att Statens tillgångar,

ständigt ökade genom utförda allmänna arbeten och för många olikartade

ändamål anskaffad last och lös egendom, äfven efter låg uppskattning, i värde

mångfaldigt öfverstege beloppet af Statens skulder, förklarade Riksdagen sig

anse det vara af stort allmänt intresse, att detta förhållande klafve offentligen

ådagaiagdt derigenom, att vid vissa, ej alltför skilda, perioder undersökning

rörande ungefärliga värdet af Statens egendom verkställdes och en öfversigt

deraf, innefattande en i vissa större grupperingar ordnad och efter ungefärlig

Bih. till Riksd. Prof. 1868. 1 Samt. 1 Afd. 3 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong!. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o é.

värdeuppskattning till sifferbeloppen utförd uppteckning af Statens fasta och

fösa egendom, hvart nionde år för Riksdagen framlades.

Riksdagen anhöll fördenskull, att Kong!. Maj:t täcktes låta genom samtliga

styrelser för Statsverkets olika förvaltningsgrenar infordra och till ett helt

sammandraga alla erforderliga uppgifter, för att, efter dessas sammanföring till

en enda gemensam öfversigt, meddela nästkommande Riksdag en tablå, som

utvisade ungefärliga värdet af all Statsverkets fasta och lösa egendom, sådan

den vid 1866 års utgång befanns.

Enär de skäl, som blifvit af Riksdagen anförda till stöd för denna framställning,

syntes antyda, att den summariska öfversigten af Statsverkets ställning,

afsedd att ådagalägga förhållandet mellan Statens tillgångar och skulder,

icke behöfde bland de förra upptaga sådana lösören, som vore erforderliga

till handhafvande af sjelfva statsbestyren och hvartill hörde de inom embetsverken

befintliga böcker, möbler, skrifmaterialier m. m., utan endast, jemte den

fasta egendomen, de för densammas bruk och vård erforderliga inventarier,

hvilka tillhörde Kronan, samt i öfrigt tillgångar i kontanta medel, utestående

fordringar eller annan lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof,

lämpligen kunna i penningar förvandlas, allt beräknadt till det värde, hvartill

det var bokfördt eller kunde antagas hafva uppgått vid 1866 års utgång; fann

Kongl. Maj:t, vid föredragning den 13 sistlidne Juni af Riksdagens berörda

framställning, skäligt att, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen jemväl antyda

i nåder anbefalla styrelserna för statsförvaltningens särskilda grönår att,

eu hvar inom kretsen af sin förvaltningsverksainhet och på grund af de hos

embetsverk^ tillgängliga handlingar, låta upprätta och till Kongl. Maj:t ingifna

summariska förteckningar öfver Statsverkets dithörande egendom af ofvanberörda

slag, nemligen:

l:o fastigheter, med angifven fördelning efter olika läge och natur, allt

med utsatt ungefärligt värde för hvarje fastighet på grund af taxering, arrendebelopp

eller andra hända förhållanden, dervid inbegripet värdet af de för fastighetens

bruk och vård afsedda, Staten tillhörande inventarier;

2:o kontanta medel och utestående fordringar, sammanlagda för hvarje

kassa endast i en summa;

3:o annan möjligen befintlig lös egendom af beskaffenhet att, i händelse

af behof, lämpligen kunna i penningar förvandlas, med ungefärliga värdet

derå.

Af de uppgifter, som till följd af donna nådiga befallning inkommit,

har Kongl. Maj:t låtit, med utelemnande af öretal, uppgöra ett sammandrag

och en öfversigt, enligt hvilken Statsverkets egendom vid slutet af år 1866

uppgick till följande ungefärliga värden:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts

Riksdaler

Riksmynt.

l:o Fastigheter:

Kong!. Slott med tillhörande byggnader och parker samt

kungsgårdar och kungsladugårdar....... 20,110,921

Boställen,

lemnade till indelningshafvare eller utarrenderade

för deras rakning.......... 27,545,365.

utarrenderade för Statsverkets eller särskilda fonders

rakning........... 23,544,695.

Andra hemman och lägenheter (som icke äro åt åboer

under stadgad besittningsrätt upplåtna), deribland

äfven skogar och ilsken........ 16,928,924.

Jern vägar med hvad dertill hörer........ 87,366,281.

Hus och tomter i städer ........... 34,801,876.

Fastigheter, belägna utom riket......... 526,520.

2:o Kontanta medel och utestående fordringar, till största delen

afsedda att Jemna tillgång för vissa bestämda ändamål . 20,622,553.

3:o Annan lös egendom af ofvannämnda art....... 13,594,658.

Summa 245,041,793.

Härvid bör märkas, att värdet af rikets fästningar icke kunnat till något

belopp i penningar beräknas, samt att för den till landt- och sjöförsvaret

hörande krigsmateriel af skjutvapen, ammunition och fartyg m. in., äfvensom

för annan lös egendom af beskaffenhet att hafva sitt väsendtlig!! värde, vare

sig med afseende på den myndighets åligganden, hvilken har sådan egendom

under sin vård, eller ock med hänsyn till föremålens vigt såsom medel för

själsodling och vetenskaplig forskning (t. ex. offentliga, behörigen ordnade samlingar

af böcker eller natur- och konstalster), värdebelopp dels icke äro uppgifva

och dels, om så skeft, likväl upptagits endast inom Union i det upp

gjorda sammandraget; till följd hvaraf dylika föremål ej heller ingå i ofvanstående

tablå och dess slutsumma. Men ehuru, på nu anförda grunder, en

del af Statsverkets hända tillhörigheter blifvit från beräkningen utesluten, må,

beträffande det återstående af så, väl fast som lös egendom, det förhållande

icke förbises, att en ganska betydlig del af de värdebelopp, hvilka finnas här

ofvan sammanförda och stödja sig på inköpspris, byggnads- eller anskaffningskostnad,

brandförsäkring, taxering af bevillnings-komité eller särskild för tillfället

gjord uppskattning, ingalunda vore att påräkna, i händelse en eller annan

af Statens ifrågavarande tillhörigheter skulle, såsom för det allmänna umbärlig,

föryttras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong1. Maj:ts Nåd. Skrifvelse K:o 4.

Om emellertid den nu lemnade utredning, uppfattad med sådant förbehåll,

saminanställes med de uppgifter, som torde komma Riksdagen tillhanda

från Riksbanken och Riksgälds-kontoret, beträffande den under dessa verks förvaltning

ställda egendom och rikets skuldbelopp, lära de materialier, som deruti

innefattas, gorå hufvudsakligen tillfyllest för anställande af den i Riksdagens

underdåniga skrifvelse den 6 Maj 1867 afsedda jemförelse mellan rikets

kapitaltillgångar och dess skulder.

De infordrade uppgifterna i ämnet, jemte deröfver upprättade sammandrag

och öfversigt, skola tillhandahållas det Utskott, till hvars behandling ärendet

kan varda af Riksdagen hänskjuta; och Kougl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all Kougl. nåd och ynnest städse välbevågen. År och dag som ofvan.

fiABX.

Gust. af Ugglas.

Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i

Stats-Rådet å Stockholms Slott den 20 December 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie statsminister!!, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,

samt

Statsråden: Herr Grefve von Plåten,

Friherre af Ugglas,

Lagerstråle,

Dredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim och

Abelin.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. May.ts Nåd. Skrifvelse N:o 4.

Sedan protokollet öfver Finans-ärenden för den 13 innevarande månad

blifvit till justering uppläst, föredrog Departements-chefen, Statsrådet Friherre

af Ugglas:

De uppgifter, som för upprättande af en tablå öfver ungefärliga värdet

af Statsverkets fasta och lösa egendom, vid slutet af år 1866, blifvit, i följd af

Riksdagens begäran i underdånig skrifvelse den 6 sistlidne Maj och Kongl.

Maj:ts nådiga befallning den 13 påföljde Juni, afgifna af nedannämnde myndigheter,

nemligen:

Efter företeende af det sammandrag, som'' öfver dessa uppgifter blifvit

inom Finans-departementet uppgjordt, samt en derpå grundad öfversigt, hemställde

Departements-chefen, att Skrifvelse i ämnet, af den lydelse bilagan till

detta protokoll utvisar, måtte till nästkommande Riksdag i nåder aflåtas.

Uti hvad föredragande Departements-chefen yttrat och hemställt instämde

Stats-Rådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla och bifalla

hvad Stats Rådet i förestående mål i underdånighet

yttrat och hemställt.

Ex protocollo

Mildhog Lundgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.