Sök i Ratio Lex

I anledning af åtskilliga vid sist förflutna riksdag beslutade lag förändring ar

1869-01-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1869:7, I anledning af åtskilliga vid sist förflutna riksdag beslutade lag förändring ar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Skrifvelse N:o 7.

1

\:o 7.

Arik. til] Eiksd. Kansli d. 25 Jan. 1869, kl. 2 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse till Riksdagen, i anledning af åtskilliga

vid sist förflutna riksdag beslutade lag förändring ar;

Gifven Stockholms Slott den 5 Januari 1869•

Då nedannämnda, af senast församlade Riksdag beslutade lagföråndringar,

öfver hvilka Kongl. Maj:t, innan Riksdagen åtskiljdes, ej kunnat

fatta och meddela Sitt nådiga beslut, ej heller sedermera blifvit af Kongl.

Maj:t i nåder antagna, vill Kongl. Maj:t nu, i öfverensstämmelse med 87

§ Regerings-formen, underrätta Riksdagen om de skäl, som derför utgjort

hinder.

I underdånig skrifvelse den 8 April 1868 har Riksdagen anmält, att

Riksdagen för sin del beslutat eu författning angående upphäfvande af frälsemans

rätt till särskilt forum, af följande lydelse:

»Med ändring af hvad 6 § af Ridderskapets och Adelns privilegier

den 16 Oktober 1723 samt 8 och 9 momenten af 2 § i 8 Kapitlet Rättegångsbalken

innehålla derom, att vissa mål och angelägenheter rörande frälsemän

skola omedelbart af Hofrätt bedömas och handläggas, förordnas, att

dessa mål hädanefter skola tillhöra vederbörande underdomstolar och efter

allmänna rättegångsordningen behandlas; dock att derigenom icke någon

inskränkning sker i den rätt, som, jemlik! Kongl. Resolutionen den 3 Oktober

1675, § 35, jemförd med Kongl- Förordningen den 1 Mars 1749,

tillkommer arfvingar i adliga sterbhus, att, till förrättande af b o uppte ckBih.

till Eiksd. Prof. 1869. 1 Sand. 1 Afd. 4 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 7.

nino-ar och arfskiften i samma sterbhus, kalla dem, de helst dertill bruka

vilja; kommande i följd diäraf Kongl. Brefven den 26 Oktober 1748 och

den 7 April 1805, hvarigenom utländska adelsman, som hit till riket inkommit,

samt Svenska Akademiens ledamöter blifvit förunnade enahanda

förmåner i rättegångsmål, som Ridderskapet och Adeln, att till all volkan

upphöra. .

De mål och ärenden, som vid den tid denna författning trader i

verkställighet på Hofrätts pröfning bero, skola af Hofrätten med slut afhjelpa^.

»

Då emellertid detta förslag, på sätt i Högsta Domstolen ar vordet

yttradt, var af beskaffenhet att för dess antagande erfordrades Ridderskapets

och Adelns bifall, men med afseende derå att Ridderskapet och

Adeln, enligt Riddarhus-ordningen, kommer att sammanträda i början af

nästa år, Kongl Maj:t icke funnit skål att endast för donna frågas behandling

nu sammankalla urtima adelsmöte, har Kongl. Magt, efter StatsRådets

och Högsta Domstolens hörande, funnit skal att luta Riksdagens

förslag förfalla. .

Vidare har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 15 Maj 1868 anmält,

att Riksdagen, med afseende derå att, sedan stadgande^ i 5 och 6

§§ af 2 Kap. Giftermåls-balken, Indika ursprungligen innefattade ovilkorlig

förbud emot giftermål i svågerlag å sidan samt i andra svåger laget,

genom Kongl. Förordningen den 10 April 1810 förändrats derhän, att

Konumren må gifva lof till giftermål i berörda svågerskapsled, någon giltig

grund för bibehållande af detta äktenskapsförbud svårligen kunde framvisa

och fullt giltiga skäl ej vidare förefunnes för bibehållande af det uppställda

vilkoret af Konungens lof, hvilket, efter hvad känd t vore, ej någonsin

förvägrades, vid hvilket förhållande detta vilkor qvarstode i lagstiftningen

såsom en för alla hinderlig’ och för den mindi e bemedlade kostsam

formalitet, samt enär ifrågavarande äktenskapsförbud utgjorde grunden för

stadgandet i 18 Kap. 5 § Strafflagen angående ansvar för otukt emellan

personer, som i det svågerlag äro, att de icke, utan Konungens tillstånd,

må äktenskap med hvarandra ingå, detta stadgande herde upphäfvas på

samma gång som berörda förbud bortfölle, för sin del beslutat en författning,

hvarigenom förklarades, att de i 2 Kap. 5 och 6 §§ Giftermåls-balken,

'' sådana de lyda i Kongl. Förordningen den 10 April 1810, förekommande

förbud för der uppräknade personer att utan Konungens tillstånd

med hvarandra ingå äktenskap, samt i följd deraf jemväl 18 Kap. 5 §

Strafflagen angående straff för otukt emellan saclana personel upphön att

vara gällande, dock att derigenom ej skedde någon ändring i lagens stadgande

i 13 Kap. 1 § Rättegångs-balken om jäf emot domare och i 17

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 7.

Kap 7 § i samma Balk om jäf emot vittnen samt i 31 § Skiftes-stadgan

den 9 November 1866 om jäf emot landtmätare och gode män, i hvilka

fall det komme att förblifva vid hvad hittills föreskrifvet vore.

Då ifrågavarande förslag af såg att, utom de lagrum i Giftermålsbalken,

som utgjorde förslagets närmaste föremål, jemväl upphäfva den §

i Strafflagen, som stadgar särskilt ansvar för otukt emellan personer, som

äro i svågerlag å sidan, men Kongl. Maj:t funnit betänkligt att borttaga

detta lagens skydd för sedligheten inom familjerna, har Kongl. Maj:t, efter

Stats-Rådets och Högsta Domstolens hörande, funnit skål att vägra förslaget

sitt bifall.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Louis De Geer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 7.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-Departements-Årenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms

Slott Tisdagen den 5 Januari 1869,

i närvaro af:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wacht
m

eister,

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adiercreutz.

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern uppläste till justering

ett, i öfverensstämmelse med förut på Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande

fattade nådiga beslut, uppsatt förslag till Skrifvelse till Riksdagen i anledning

af åtskilliga vid sistförflutna riksdag beslutade lagförändringar.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Stats-Rådets tillstyrkande,

gilla berörda förslag, sådant det finnes detta

protokoll bilagdt, och förordnade att Skrifvelse skulle i

öfverensstämmelse dermed till Riksdagen aflåtas.

In fidem

C- J. E. Åkerstedt.

*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.