Sök i Ratio Lex

I anledning af en vid sistförfiutna riksdag beslutad lagförändring

1871-10-06 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1871:4 (urtima riksdagen), I anledning af en vid sistförfiutna riksdag beslutad lagförändring

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!-. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 4.

l

j\?:0 4.

Ånk. till Riksd. Kansli den 6 Okt, 1871, ki. il f. m.

Kanal. Maf.ts nådiga. Skrifvelse till Riksdagen, i anledning af en

vid sistförfiutna riksdag beslutad lagförändring; Gifven

Stockholms Slott den 29 September 1871.

I underdånig skrifvelse den 11 sistlidne Maj anförde sednast församlade

Riksdag, att sedan stadgande^ i 2 Kap; 5oeh 6 §§ GiftermålsBalken

hvilka ursprungligen innefattade ovilkorlig! förbud emot giftermål

i svågerlag å sidone samt i vissa fall af andra svågerlaget, genom

Kongl Förordningen den 10 April 1810 blifvit förändrade derhän, att

Konungen må gifva lof till giftermål i berörde svågerskapsled, och den

i 1734 års lag uttalade grundsats sålunda blifvit bruten, några fullt

villiga skål icke vidare torde förefinnas för bibehållande af det uppställda

vilkoret af Konungens tillstånd, helst, efter hvad kändt vore,

Kongl. Maj:ts bifall till de ganska talrikt inkommande ansökningarne

af detta slag aldrig förvägrades; på grund hvaraf och då ifrågavarande

vilkor således numera i lagstiftningen qvarstode blott såsom en formalitet

Riksdagen för sm del beslutat eu författning, hvarigenom förklarades,

att de i 2 Kap. 5 och 6 §§ Gifterraåls-Balken, sådane de lyda i

Kongl. Förordningen den 10 April 1810, förekommande förbud för der

uppräknade personer, att utan Konungens tillstånd med hvarandra ingå

äktenskap, upphört att vara gällande; dock att derigenom ej skedde

någon ändring i 13 Kap. 1 § Rättegångs-Balken, om jäf_ emot domare,

i 17 Kap. 7 § samma Balk, om jäf emot vittnen, eller i 31 § ökiftesstadgan

den 9 November 1866, om jäf emot landtmätare och gode män,

ej heller i 18 Kap. 5 § Strafflagen, om ansvar för otukt emellan derstädes

afsedda personer.

Bih. Ull Urtima Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 4.

öfver detta förslag har Kong!. Maj:t infordrat Högsta Domstolens

utlåtande; och hafva dess fleste ledamöter, oaktadt enligt deras åsigt

anmärkningar emot redaktionen kunde framställas, likväl, då någon tvetydighet

vid den föreslagna författningens tillämpning ej syntes böra

uppstå, icke funnit skäl att afstyrka bifall till förslaget; hvaremot två

ledamöter förklarat sig icke kunna derå tillstyrka stadfästelse.

Med förevarande lagförslag har afsigten icke varit att frånkänna

de i 2 Kap. 5 och 6 §§ Giftermålsbalken omförmälda svågerlagsförhållanden

den betydelse, de hitintills haft i fråga om jäf emot domare,

vittnen, landtmätare och gode män vid skiftesförrättningar samt i fråga

om ansvar för otukt. 1 de särskilda lagstadganden, som härom handla,

betecknas dock dessa svågerlagsförhållanden uteslutande såsom sådana,

deri äktenskap alldeles icke eller endast med Konungens tillstånd byggas

må, hvaraf följer, att, derest nämnda lagstadganden, oaktadt det nu

ifrågavarande äktenskapsförbudets upphäfvande, skulle tillerkännas

samma omfattning i tillämpningen som förut, ett förändradt innehåll

bort åt dem gifvas. Lagförslaget innehåller emellertid just motsatsen

häraf, eller att ej någon ändring sker i samma stadgande!!; och om än,

under förutsättning af förslagets godkännande, antagas kunde att i allmänhet

domaren, med aktgifvande på lagstiftarens mening, skulle tolka

dem på det åsyftade sättet, så qvarstode dock alltid den oegentlighet,

att till grund för lagstadganden, ämnade att i framtiden ega orubbadt

bestånd, skulle ligga redan upphäfda bestämmelser, hvilka dertill, vid

eu förestående omarbetning af den del af lagen, hvartill de höra, Lomme

att ur lagtexten spårlöst försvinna

På grund af hvad sålunda blifvit anmärkt har Kong]. Maj:t, efter

Stats-Rådetsj hörande, funnit skäl att vägra förslaget sitt godkännande;

hvarom Kongl. Maj:t, jemlikt grundlagens bud i § 87 Regeringsformen,

velat Riksdagen underrätta.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong], nåd och ynnest

städse välbevågen.

Axel A dier er evig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 4.

3

Utdrag af protokollet öfver ett Justitie-departements-ärende, hdllet

inför Hans Magt Konungen uti Statsrådet å Stockholms

Slott Fredagen den 29 September 1871,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve

Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern uppläste till justering

förslag till skrifvelse till Riksdagen i anledning af en vid sistförflutna

riksdag beslutad lagförändring;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Statsrådets

tillstyrkande, gilla berörda förslag, sådant det finnes

detta protokoll bilagdt, och förordnade, att skrifvelse

skulle, i öfverensstämmelse dermed, till Riksdagen

afl åtas.

Ex protocollo

E. Adlerstråhle.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.