Sök i Ratio Lex

I anledning af åtskilliga vid sistförflutna riksdag beslutade lagförändringar

1876-01-26 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1876:9, I anledning af åtskilliga vid sistförflutna riksdag beslutade lagförändringar

Dokumentets text

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:is Nåd. Skrifvelse N:o $,

N:o 9.

Ank. till Riksd. Kansli den 26 Jan. 1876, kl. 6 e. m.

Kongl. Maj.ts nådiga Skrifvelse till Riksdagen i anledning af åtskilliga

vid sistförflutna riksdag beslutade lagförändringar;

Gifven Stockholms Slott den 7 Januari 1876.

Då nedannämnda, af senast församlade Riksdag beslutade lagförändringar,

öfver hvilka Kongl. Maj:t ej kunnat fatta och meddela Sitt nådiga beslut

innan Riksdagen åtskildes, ej heller sedermera blifvit af Kongl. Maj:t antagne,

vill Kongl. Maj:t nu, i öfverensstämmelse med 87 Regeringsformen, underrätta

Riksdagen om de skäl, som derför utgjort hinder.

Enligt underdånig skrifvelse den 13 sistlidne Maj, bär Riksdagen, af anförda

orsaker, för sin del beslutat, att sjette punkten af Kongl. förordningen

om nya strafflagens införande och hvad i afseende dera iakttagas skall den 16

Februari 1864 skulle erhålla följande förändrade lydelse:

“Misstankes någon hafva begått brott, som ringare är, än i 5 punkten

sägs, men hvarå dock straffarbete efter lag följa kan, eller att hafva stört

hemfrid, eller våldfört annan & sådant ställe, som i 11 Kap. 15 § Strafflagen

omförmäles; den må ock i häkte tagas. Häfver han embete eller tjenst, eller

fäst egendom, eller eljest stadigt hemvist eller yrke, och kan det ej skäligen

befaras, att han afviker, eller att han, genom undanrödjande af bevis eller egendom,

sakens tillbörliga utredning hindrar; då skall han på fri fot lemnas.“

Öfver berörda förslag har Högsta Domstolen afgifvit det underdåniga yttrande,

att, äfven om hinder för godkännande af förslaget icke skulle möta af

den omständighet, att uti Riksdagens skrifvelse i ämnet uteglömts den lagparagraf,

hvars sjette punkt skulle komma att erhålla förändrad lydelse, Högsta

Domstolen, med afseende derå att, enligt förslaget, häktning skulle kunna ega

rum allenast på misstanke om brott af så ringa beskaffenhet, att detsamma

finge försonas med lägsta bötesbelopp, fann sig ändock ej kunna till förslaget

tillstyrka nådigt bifall.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj\ts Nåd. Skrifvelse N:o tf.

Med afseende å hvad Högsta Domstolen anfört, bär Kongl. Maj:t, efter

Statsrådets hörande, icke funnit skäl att godkänna ifrågavarande förslag.

Sedan Riksdagen, enligt underdånig skrifvelse den 22 Maj sistlidna år,

för sin del beslutat en författning angående ändring i gällande bestämmelser

rörande arfskiften, hafva Statsrådet och Högsta Domstolen blifvit öfvei Riksdagens

nämnda författningsförslag hörde; och då, på sätt inom Högsta Domstolen

blifvit anmärkt, enligt den lagtolkning, som under senare tider gjort sig gällande,

det för närvarande icke är förmenadt arfvingar efter afliden, äfven om

denne haft sitt hemvist i stad, att sjelfve ombesörja upprättande af arfskifte å

den dödes qvarlåtenskap, blott skiftet försiggår i redlige och trovärdige mäns

närvaro; och förslagets antagande således komme att medföra en ej oväsentlig

inkräktning på sterbhusdelegares nyss omiörmälda frihet i de städer,^der avgifter

för arfskiftens förrättande äro beräknade för allmänna ändamål, samt

emot den form, i hvilken förslaget affattats, förekommer, att det, ehuru i »ju

paragrafer innehållande stadganden angående aids skiftande, hvarom 12 Kap.

Ärfdabalken handlar, likväl icke är afsedt att inrymmas i nämnda kapitel, som

skulle komma att i flera delar bibehållas, utan att utgöra eu särskild lag om

arfsdelning, hvilken komme att sakna önskvärd fullständighet, har Kongl. Maj.t

icke funnit, skäl att godkänna Riksdagens ifrågavarande förslag.

Uti underdånig skrifvelse den lo Maj sistlidna år har Riksdagen tillkännagifvit,

att Riksdagen beslutat förslag till författning angående ändring af gällande

bestämmelser om dikning.

Emot detta förslag, öfver hvilket Statsrådet och Högsta Domstolen blifvit

hörde, har blifvit anmärkt, bland annat, att förslagets bestämmelser vore tillämpliga

äfven å åtminstone eu del af de mera omfattande vattenafledningsföretag, hvarom

handlas i Förordningen den 30 November 1841, hvars upphäfvande icke blifvit ifragasatt,

samt att således för behandlingen af frågor, som röra vattens afledande

öfver flera personers jordområden, komme att i vår lagstiftning upptagas två

författningar med helt olika bestämmelser, utan att någon ledning gifvits för

bedömandet af hvilkendera som i förekommande fall borde företrädesvis gälla till

efterrättelse.

Med afseeende å hvad sålunda blifvit anmärkt, har Kongl. Maj:t ej velat

godkänna Riksdagens förslag utan i nåder förordnat, att Riksdagens skrifvelse

i ämnet skulle öfverlemnas till Nya Lagberedningen, med föreskrift att,

då jemlikt, nådiga brefvet, den 22 Januari 1875 frågan om vattenrätten olifver

opaginerad Kontrollera mot PDF

2$ Kongl Maj.ts Nåd. Skrifvelse A;o 9.

föremål för Beredningens handläggning, taga Riksdagens ifrågavarande framställning

i behörigt öfvervägande. . J , , ...,

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest stadse

välbevågen.

GSGAB,

Louis De Geer.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departemmts-ärenden, hållet

inför Hans Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott Fredagen den 7 Januari 1876,

i närvaro af:

Mans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhiehn,

Lov in,

Friherre von Utter,

Forssell.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde till justering förslag

tm nådig skrifvelse till Riksdagen i anledning af åtskilliga vid sistförflutna

riksdag beslutade la^iiudnugar: ocl^ ^ M„gt stalsrWets till.

stvrkan, gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll

bilagdt, äfvensom förordna, att skrifvelse skulle i

öfverensstämmelse dermed till Riksdagen aflatas.

Ex protocollo

Th. WUh. Malm.

Stockholm, Bergström <fc Lindroth, 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.