Sök i Ratio Lex

I anledning af två vid sistförflutna riksdag beslutade lagfor ändring ar

6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1895:9, I anledning af två vid sistförflutna riksdag beslutade lagfor ändring ar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 9.

1

Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksdagen, i anledning af två

vid sistförflutna riksdag beslutade lagfor ändring ar; gifven

Stockholms slott den 31 december 1894.

Hos Kongl. Maj:t har senast församlade Riksdag anmält följande af

Riksdagen beslutade lagförändringar, nemligen:

uti skrifvelse den 10 sistlidne maj »lag angående förändrad lydelse

af 1 kap. 2 § rättegångsbalken, sådant detta lagrum lyder i förordningen

den 19 juli 1872»; samt

uti skrifvelse den 2 i nämnda maj månad »lag angående ändring af

12 kap. 3 § kyrkolagen».

Berörda lagförändringar, öfver h vilka Kongl. Maj:t icke kunnat, innan

Riksdagen åtskildes, fatta och meddela Sitt beslut, hafva, af skäl, som finnas

omförmälda uti bilagda utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för denna dag, icke blifvit af Kongl. Maj:t antagna. Hvarom Kongl.

Maj:t, jemlikt § 87 regeringsformen, härmed velat Riksdagen underrätta.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Au g. östergren.

Bih. till Riksd. Prat. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 9 Häft. (N:o 9).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 9.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

måndagen den 31 december 1894,

;.v,\ ''V'' V< .''••V,. •''.''■.Åt. /l- A

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Bostköm,

Hans excellens herr ijiinistern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Justitieråden 4HLGREN>

Abergsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet östergren anmälde i underdånighet

:

Riksdagens skrifvelse den 10 maj innevarande år, deruti Riksdagen

gifvit till känna, att Riksdagen för sin del antagit följande

»Lag

angående förändrad lydelse af 1 kap. 2 § rättegångsbalken, sådant detta

lagrum lyder i förordningen den 19 juli 1872.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 2 § rättegångsbalken, sådant detta

lagrum lyder i förordningen den 19 juli 1872, skall erhålla följande förändrade

lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 9.

3

2 §. Till nämndeman är valbar hvarje inom valkretsen bosatt man,

som är tjugufem år gammal och sjelf vid nämndemansval rösträtt eger;

dock ej den, som står under förmynderskap eller annans husbondevälde

eller som all sin egendom till borgenärer afträdt och icke, på sätt lag

förmår, visa gitter, att han från deras kraf fri är; ej den, som är förlustig

medborgerligt förtroende eller genom utslag, hvilket ännu icke vunnit

laga kraft, är dömd till förlust af sådant förtroende; ej den, som är stäld

under framtiden för brott, hvilket medför nämnda påföljd; ej den, som är

förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan; ej heller den, som är

i Konungens eller rikets tjenst. Nämndeman väljes för sex år, dock med

rätt för den valde att efter två år afgå. Flyttar nämndeman ur valkretsen

eller visar eljest giltigt hinder, då må rätten honom entlediga, ändå att

att han ej två år tjenstgjort. Nämndeman, som berättigad är att från

tjensten afgå, skall dock tjensten fortfarande bestrida, till dess besked till

domaren inkommit, att annan vald blifvit. Den, som fylt sextio år, vare

ej skyldig att i nämnd tjenstgöra. Ej heller vare någon pligtig ätt, sedan

han ur nämnden afgått, åter inträda förrän efter sex år»;

Öfver hvilket förslag högsta domstolen, efter nådig remiss, den 13

sistlidne juni afgifvit utlåtande, dervid högsta domstolen lemnat förslaget

utan anmärkning, dock med erinran af sex justitieråd att, derest förslaget

godkändes, motsvarande ändring torde böra ega rum i vissa andra lagar

och författningar, såsom lagen angående tillsyn å förmyndares förvaltning

af omyndigs egendom den 18 april 1884 samt lagen om skiljemän den

28 oktober 1887.

Departementschefen anförde härefter:

Det lagrum, hvari ändring föreslagits, innehåller, bland annat, att

den, som är tilltalad eller blifvit under framtiden stäld eller fäld till ansvar

för brott, som medför förlust af medborgerligt förtroende, icke är till

nämndeman valbar. Då sålunda blotta åtalandet medför obehörighet till

nämndemansbefattning och detta kunde innebära fara för missbruk, föreslogs

uti en inom Andra Kammaren vid sistlidna års riksdag väckt motion

(n:o 14), att ifrågavarande lagrum måtte sålunda ändras, att orden »är tilltalad

eller» uteslötes. Lagutskottet föreslog emellertid eu vidsträcktare

ändring än den motionären ifrågasatt. Utskottets förslag är nemligen så

formuleradt, att den, som blifvit för brott dömd till straffarbete och förlust

af medborgerligt förtroende, efter förloppet af den för straffpåföljdens

fortvaro bestämda tid, skulle blifva behörig att väljas till nämndeman; och

det är detta lagutskottets förslag, som vunnit Riksdagens godkännande och

nu föreligger till pröfning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 9.

Blifver förslaget upphöjdt till lag, kan det inträffa, att personer,

som för bedrägeri, stöld, rån eller annat groft brott undergått straffarbete,

utses till nämndemän och komma att sitta till doms öfver oförvitlige

medborgare.

En lagförändring, som kunde hafva sådana följder, skulle tvifvelsutan

vara stridande ej allenast mot hvad af den allmänna rättsuppfattningen

kräfves utan äfven mot grunderna för stadgandet i 25 kap. 20 §

strafflagen, att embetsman, som utom embetet begår brott, derför han till

straffarbete eller svårare straff dömes, skall tillika dömas till afsättning

från embetet.

Vid sådant förhållande synes mig Riksdagens förslag ej vara antagligt.

Deremot anser jag hvad motionären i ämnet anfört och föreslagit

böra tagas under vidare öfvervägande, ehuru härmed torde böra anstå

intill dess sig visat, om ett af Riksdagen till hvilande antaget förslag om

ändring i 26 § riksdagsordningen varder slutligen antaget och sanktionerade
På

grund af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte förklara Sig icke vilja antaga Riksdagens ifrågavarande

förslag.

o

Justitierådet Abergsson yttrade:

Vid förslagets granskning i högsta domstolen har jag icke deremot

framstält någon anmärkning i nu angifna syfte. Då jag emellertid icke

kan underkänna vigten af de skäl, herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet

nu andragit för sitt afstyrkande af förslagets upphöjande till

lag, anser jag mig icke böra, mot hvad statsrådet anfört, tillstyrka förslagets

antagande.

Statsrådets öfrige ledamöter biträdde föredragande departementschefens

hemställan;

Och fann Hans Maj:t Konungen godt att till samma

hemställan lemna nådigt bifall.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet

anmälde föredragande departementschefen i underdånighet:

Riksdagens skrifvelse den 2 sistlidne maj, deruti Riksdagen tillkännagifvit,

att Riksdagen för sin del antagit en så lydande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 9.

5

»Lag

angående ändring af 12 kap. 3 § kyrkolagen.

Härigenom förordnas, att hvad i 12 kap. 3 § kyrkolagen är stadgadt

om klämtning morgon och afton hvarje söckendag hädanefter icke

skall gälla, der vederbörande församling beslutar upphörande af klämtning;

dock att helgemålsringning aftonen före söndag och helgdag fortfarande

skall ega rum;

äfvensom högsta domstolens, efter nådig remiss, öfver berörda lagförslag

afgifna utlåtande;

varande förslaget af högsta domstolen lemnadt utan anmärkning.

Föredragande departementschefen yttrade härefter:

Slutorden i Riksdagens förevarande lagförslag hvila antagligen på

den förutsättning, att helgemålsringning är i kyrkolagen anbefald. Så är

emellertid icke förhållandet. I 1571 års kyrkolag voro tillåtna följande

ringningar, nemligen till tidegärden, för lik, helgemålsringning kl. 6 e. m.

dagen före sön- och helgdagar och klämtning pro pace alla söckendagar

morgon och afton; men nu gällande kyrkolag af år 1686, hvilken föreskrifver

ringningar till gudstjenst^’ och vid begrafningar samt klämtning

morgon och afton alla söckendagar, innehåller icke något stadgande om

helgemålsringning, hvilken derför nu mera på flere ställen kommit ur

bruk samt, der den bibehållits, har sin grund endast i en gammal sedvana.

Vid sådant förhållande synes det mig vara oformligt och ledande

till svårigheter och förvecklingar vid lagtillämpningen att, på sätt genom

slutorden i förslaget skett, från den lagstadgade regeln göra undantag,

berörande ett ämne, som icke faller inom det ifrågavarande lagbudets område;

och jag hemställer derför, att Eders Ivongl. Maj:t måtte förklara

Sig ej vilja godkänna det föreliggande förslaget.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall.

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 1 Sand. 1 Afd. 9 Höft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 9.

Slutligen anmälde föredragande departementschefen till justering

förslag till nådig skrifvelse till Riksdagen i anledning af två vid

sistförflutna riksdag beslutade lagförändringar;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt statsrådets

tillstyrkan, gilla berörda förslag äfvensom förordna, att

i öfverensstämmelse dermed skulle till Riksdagen aflåtas

nådig skrifvelse af den lydelse, bilagan litt. I) till detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo

Av.g. von Hartrnnmdorff.

i ''

Stockholm 1895. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.