Sök i Ratio Lex

I anledning af en vid sistförjlutna riksdag beslutad lagförändring

1896-01-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1896:16, I anledning af en vid sistförjlutna riksdag beslutad lagförändring

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse, No 16.

•)

IJ

N:0 16.

Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksdagen, i anledning af

en vid sistförjlutna riksdag beslutad lagförändring;

gifven Stockholms slott den 24 januari 1S96.

Hos Kongl. Maj:t har senast församlade .Riksdag, i skrifvelse den 3

sistlidne maj, anmält en af Riksdagen för dess del antagen »lag angående

ändrad lydelse af 41 § konkurslagen den 18 september 1802, sådant detta

lagrum lyder enligt förordningen den 6 augusti 1881».

Berörda lagförslag, öfver kvilket Kongl. Maj:t icke kunnat, innan

Riksdagen åtskildes, fatta och meddela Sitt beslut, har af skäl, som finnas

omförmälda uti bilagda utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 15 sistlidne november, icke blifvit af Kongl. Maj:t antaget.

Hvarom Kongl. Maj:t, jemlikt § 87 regeringsformen, härmed velat Riksdagen

underrätta.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Aug. Östergren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Skrifvelse, N:o 16.

11

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartements ärenden, hållet

inför Hans Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 15 november 1895,

i närvaro af:

hans excellens herr statsministern Boström,

hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

statsråden friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gill) am,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

justitieråden Norberg,

Wijkander.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Östergren anmälde i underdånighet

:

Riksdagens skrifvelse den 3 maj innevarande år, deruti gifvits till

känna, att Riksdagen, i anledning af gjord framställning, för sin del antagit

»Lag angående ändrad lydelse af 41 § konkurslagen den 18 september

1862, sådant detta lagrum lyder enligt förordningen den 6 augusti 1881» ;

öfver hvilket förslag, som finnes intaget i statsrådsprotokollet för den

24 maj innevarande år, Högsta Domstolen, efter nådig remiss, afgifvit utlåtande,

dervid Högsta Domstolens fleste ledamöter, justitieråden Hernmarck,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse, N:o 16.

Glimstedt, Herslow, Skärm och Isberg lemnat förslaget utan anmärkning,

men justitieråden Lilienberg och Hammarskjöld anfört, den förre att uttr}rcket

»utom rätten» i första punkten kunde innebära, antingen att endast

rättens ledamöter eller ock att äfven de vid rätten anstälde tjensteman vore

från ifrågavarande uppdrag uteslutne, och lagförslaget således antagligen

komme att i detta afseende leda till olika tolkningar, bvilka genom en

annan redaktion åtminstone i väsentlig mån torde kunna undvikas, och

den senare, under instämmande i den af justitierådet Lilienberg gjorda anmärkning,

derjemte, att den föreslagna lagändringen skulle angå äfven

domstolarne å landet, der något verkligt behof deraf ej torde finnas, men

ett förbud att till rättens ombudsman använda en erfaren nämndeman under

vissa förhållanden skulle medföra olägenheter, och ansåge justitieråden

på sålunda anförda skäl sig icke kunna tillstyrka förslagets godkännande.

Departementschefen yttrade:

Då, enligt min uppfattning, för fullständigt vinnande af det ändamål,

som med ombudsmansinstitutionen åsyftas, är af väsentlig vigt, att konkursdomstolen

eger så stor frihet som möjligt att till ombudsman utse den,

som i hvarje särskilt fall pröfvas vara dertill lämpligast, och då det icke

sällan torde vara fördelaktigast, om rättens ombudsman står i ett närmare

förhållande till domstolen och verkligen kan anses såsom en dess förtrotroendeman,

finner jag den ifrågasatta lagändringen icke höra utsträckas

längre, än af möjligen yppade missbruk och olägenheter föranledes. Särskilt

kan jag icke annat än hålla för grundadt hvad af en ledamot inom

Högsta Domstolen anförts angående olämpligheten af att från ombudsmansbefattningen

ovilkorligen utesluta nämndemännen. Beträffande stadsdomstolar

är förslaget, såsom redan inom Högsta Domstolen anmärkts, icke tillräckligt

tydligt. Man kan nemligen tveka, huruvida meningen är att utesluta allenast

konkursdomstolens ledamöter eller äfven andra der anstälda embets- och

tjenstemän. Af hvad vid förslagets behandling inom Riksdagen förekom

vill det synas, som om den mildare tolkningen varit afsedd. Efter det

föreslagna stadgandets ordalydelse åter måste enligt mitt förmenande den

strängare tydningen anses vara den, som ligger närmast till hands och snarast

kan antagas blifva i lagtillämpningen vedertagen. En särskild anledning

till ovisshet skulle, om förslaget blefve upphöjdt till lag, förefinnas i

de talrika fall, då konkurs är anhängig vid en på två eller flera afdelningar

arbetande rådstufvurätt. Det torde nemligen lätteligen kunna blifva

föremål för olika meningar, om i uttrycket »utom rätten» sistanförda ord

betecknar hela domstolen eller allenast den afdelning, dit konkursärenden

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse, N:o 16.

höra. Äfven i detta afseende lärer emellertid ordalydelsen gifva mest stöd

åt den strängare menmgen. Enligt den tolkning, som sålunda, i särskilda

afseenden, sannolikast skulle göra sig gällande, går det föreslagna stadgandet

enligt min åsigt afgjordt för långt och kan derför så mycket mindre

af mig förordas.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte förklara sig ej vilja godkänna lagförslaget i oförändradt skick,

utan tillåta mig att vid annat tillfälle inför Eders Kongl. Maj:t framlägga

förslag till proposition i ämnet.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad föredragande

departementschefen sålunda hemstält.

Ex protocollo

Carl Boheman.

n

3

Bih. Ull Riksd. Frat. 1896.

1 Sand.

1 Afd, 9 Häft.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Mnj:ts Nåd. Skrifvelse, N:o 16.

’-H .. - , (ii.5 • : i'' pi . ,-} n .b i ''ri^nnii , !, i,''

1 ">r- >•- : .nob notteln

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj;t Konungen i Statsrådet ä Stockholms

slott fredagen den 24 januari 1896,

i närvaro af:

lians excellens herr statsministern Boström,

hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

statsråden friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gill järn, *

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Östergren anmälde till

justering

förslag till nådig skrifvelse till Riksdagen i anledning af en vid sistförflutna

riksdag beslutad lagförändring;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Statsrådets

tillstyrkan, gilla berörda förslag äfvensom förordna, att

i öfverensstämmelse dermed skulle till Riksdagen aflåtas

nådig skrifvelse af den lydelse bilagan litt. E till

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Carl Boheman.

Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag, 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.