Sök i Ratio Lex

Med tillkännagivande, att en i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln bebådad framställning icke kommer att föreläggas riksdagen

1914-07-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1914 B:248, Med tillkännagivande, att en i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln bebådad framställning icke kommer att föreläggas riksdagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Skrivelse Nr 248.

1

Nr 248.

Kungl. Maj-.ts nådiga skrivelse till riksdagen med tillkännagivande,

att en i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln

bebådad framställning icke kommer att föreläggas

riksdagen; given Stockholms slott den 10 juli 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom meddela

riksdagen,

att proposition i det under punkten 158 i statsverkspropositionen den

14 maj 1914, åttonde huvudtiteln, upptagna ärendet angående anslag till

uppförande av byggnader för ett nytt folkskoleseminarium i Norrland ej

kommer att avlåtas till den nu samlade riksdagen och att i följd därav

medel för berörda ändamål icke behöva beräknas å 1915 års stat.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 170 käft. (Nr 248.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Skrivelse Nr 248.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

juli 1914.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

Stenberg,

i Linnér,

[Mörcke,

Vennersten,

[Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Westman anförde härefter:

I den statsverksproposition, som avläts till riksdagen den 14 januari

Äw Mådad 1914, föresl°S KungU MaJ:t under åttonde huvudtiteln, punkten 158, riksframstäli-

dagen att i avbidan på proposition om anslag till uppförande av byggning

om nader för ett nytt folkskoleseminarium i Norrland beräkna för sådant ännytt

folk- damål för år 1915 ett extra anslag av 150,000 kronor. När detta ärende

sicoiesemi- föredrogs inför Kungl. Maj:t, yttrade min företrädare i ämbetet därom

Norrland, följande.

Frågan om inrättande av ett nytt folkskoleseminarium i Norrland har länge stått

på dagordningen. Den särskilt i denna landsdel synnerligen starkt framträdande

bristen på; kompetenta lärarkrafter för folkskolorna gör det i hög grad önskligt, att

denna fråga ej längre undanskjutes. Beträffande platsen för det nya seminariet hava

olika meningar gjort sig gällande. Anbud om kostnadsfri upplåtelse av tomtområde

och beviljande av åtskilliga andra förmåner hava inkommit från Piteå, Skellefteå, Umeå,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Skrivelse Nr 248.

Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall, Östersund, Frösön och Bräcke. Jag är ännu ej

beredd att framlägga förslag i ämnet men hoppas, att den utredning, som ytterligare

erfordras, skall kunna medhinnas i så god tid, att proposition i frågan kan hinna

föreläggas 1914 års riksdag. Med hänsyn till storleken av de belopp, som åtgått för

liknande anläggningar under första byggnadsåret, torde för påbörjande av byggnadsarbetet

böra för år 1915 beräknas 150,000 kronor.

På det att hänsyn härtill skulle kunna tagas vid statsverkspropositionens

avfattande, hemställde föredragande departementschefen, att förslag

måtte avlåtas till riksdagen om beräknande av medel för ändamålet,

på sätt nyss är nämnt.

Enahanda framställning upprepades under åttonde huvudtiteln, punkten

158, i statsverkspropositionen den 14 maj 1914.

över de från olika orter, däribland även Över-Luleå (Boden), inkomna

framställningarna i detta ärende hava underdåniga utlåtanden avgivits

av domkapitlen i Härnösand och Luleå, efter vederbörande folkskolinspektörers

hörande, av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län samt av överintendentsämbetet, varefter folkskolöverstyrelsen

i ett den 23 juni 1914 dagtecknat utlåtande på ett ingående

sätt yttrat sig i ärendet.

Efter en redogörelse för de utredningar, förslag och yrkanden, som framkommit

under ärendets dittills varan de behandling, anför överstyrelsen, hurusom enligt överstyrelsens

mening det vore ådagalagt, å ena sidan att ett oavvisligt behov förefunnes av

ökade tillfällen till utbildning av lärarkrafter för folkskolorna inom Norrland, vilket

krävde verksamma och snara åtgärder, därest icke bildningsarbetet i denna landsdel

skulle lida allvarligt avbräck, och å den andra sidan, huru svårlöst frågan om detta

behovs tillgodoseende vore samt huru mångfaldiga och varandra korsande de synpunkter

vore, till vilka hänsyn måste tagas vid denna frågas lösning.

Överstyrelsen framhåller sålunda till en början, att enligt överstyrelsens mening

de uppgifter rörande lärarbehovets omfattning, som framkommit under ärendets föregående

behandling, icke vore av sådan beskaffenhet, att någon bestämd uppfattning

i ärendet skulle kunna därpå grundas.

Oavsett emellertid till vilket resultat en fortsatt undersökning rörande lärarbehovets

omfattning korame att leda, framställde sig vidare den frågan, i vilken proportion manliga

och kvinnliga lärarkrafter vore behövliga. Folkundervisningskommittén hade på

sin tid föreslagit, att det nya seminarium, kommittén ansåge erforderligt inom Norrland,

skulle bliva ett kvinnligt dubbelseminarium. De siffror, som sedermera framkommit,

pekade emellertid hän på ett större behov av lärare och ett mindre av lärarinnor, än

kommitténs beräkningar gåve vid handen. Även denna omständighet syntes tarva ytterligare

belysning och utredning, innan ett avgörande kunde träffas i den föreliggande

fragan.

I nära samband härmed stode spörsmålet, huruvida den ökade lärarproduktionen

inom Norrland lämpligen borde åvägabringas genom användande av den s. k. dubbelseminarietypen

eller genom inrättande av enkelseminarier. I första hand hade det väl

varit ekonomiska hänsyn, som föranlett övergången till dubbelseminarietypen. Men

Folkskol
överstyrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts Nåd. Skrivelse Nr 248.

man torde redan från början hava förväntat, att dubbelseminariet även i pedagogiskt

hänseende skulle erbjuda vissa fördelar framför enkelseminariet, och erfarenheten

syntes också hava motsvarat dessa förväntningar. Det gällde då att avgöra, huruvida

dubbelseminarietypen lämpade sig jämväl för Norrland med dess i förhållande till landet

i övrigt i allmänhet glesa befolkning och om man kunde vara förvissad om att lärarbehovet

i Norrland därigenom bleve på bästa sätt tillgodosett. Överstyrelsen har ställt

sig ganska tveksam inför denna fråga och har särskilt framhållit, att innan ett avgörande

i densamma träffas, en närmare utredning bör åvägabringas rörande skillnaden

i anläggningskostnad mellan ett enkelseminarium och ett dubbelseminarium.

Av vad överstyrelsen sålunda och i övrigt anfört framginge, att överstyrelsen icke

funnit det möjligt att bilda sig någon bestämd mening i den föreliggande omfattande

och svåra frågan, innan fullständigare utredning kunnat åvägabringas i de hänseenden,

som av överstyrelsen angivits. Överstyrelsen har därför ansett sig nu icke kunna avgiva

något slutligt yttrande i ärendet eller framställa något förslag, om vars lämplighet

och ändamålsenlighet överstyrelsen kunde känna sig förvissad.

Härtill komnte, att några för ändamålet avpassade ritningar icke förelåge utan

blott en kostnadsberäkning, grundad på de för seminariet i Uppsala utarbetade ritningarna.

..

Överstyrelsen hade sålunda kommit till den övertygelsen, att frågan ännu icke

befunne sig i det skick, att något detaljerat förslag kunde föreläggas riksdagen.

Huru angeläget överstyrelsen än ansåge det vara, att de abnorma förhållanden avlägsnades,

som i förevarande avseende vore rådande inom Norrland mer än inom de flesta

övriga delar av vårt land, måste överstyrelsen dock under förhandenvarande förhållanden

anse det vara riktigare, att frågan uppskötes till nästkommande års riksdag, än

att nu ett beslut fattades, som grundade sig på otillräcklig utredning och om vilket

man därför kunde hysa den farhågan, att man framdeles kunde få anledning ångra

detsamma.

I själva verket ansåge överstyrelsen icke heller ett uppskov med frågan till nästa

års riksdag behöva fördröja den önskade ökningen av lärarproduktionen inom Norrland.

Denna berodde nämligen icke uteslutande av tidpunkten, när ett eventuellt nytt eller

utvidgat seminariums byggnader bleve färdiga, alldenstund undervisningsarbetet dessförinnan

kunde påbörjas i provisoriska lokaler. Nära nog alla de samhällen, som gjort

anbud om tomt m. m. för nytt seminarium, hade även erbjudit sig att kostnadsfritt

upplåta lokaler m. m. för seminariets behov, till dess egna byggnader hunnit bliva

färdiga. Avsikten torde också alltid hava varit att, så snart klarhet vunnits om förläggningen

av ett blivande seminarium, av riksdagen begära medel och vidtaga andra

åtgärder för påbörjande av seminariets verksamhet. Med det oklara läge, vari förläggningsfrågan

hittills befunnit sig, hade emellertid helt naturligt någon utredning ännu

icke kunuat ske rörande erforderliga medel för igångsättande av ett nytt (eller utvidgat)

seminarium, vadan i allt fall framställning om sådana medel skulle kunna göras först

till 1915 års riksdag, varefter undervisningsarbetet kunde taga sin början med höstterminen

1915. Uppskötes nu byggnadsfrågans behandling till 1915 års riksdag, torde

samtidigt med byggeadsförslaget framställning kunna göras till riksdagen rörande

medel för undervisningsarbetets påbörjande, och detta skulle, därest riksdagens bifall

vunnes för förslagen, även i sådant fall kunna äga rum med början av höstterminen

1915. Icke heller ifråga om byggnadsarbetet syntes ett uppskov med beslutets fattande

komma att medföra något större dröjsmål, enär under alla omständigheter en

avsevärd tid skulle åtgå för ritningars utarbetande och entreprenadanbuds inhämtande,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Skrivelse Nr 248.

innan något byggnadsarbete kunde begynnas. Även om medel för byggnadsarbetet

komme att anvisas först i 1916 års stat, skulle, därest Kungl. Maj:t bemyndigades att

förskottsvis under år 1915 disponera därför erforderliga medel, arbetet kunna påbörjas

under sistnämnda år eller nära nog lika tidigt, som om medlen anvisades av 1915

års riksdag.

Överstyrelsen bär emellertid på anförda skäl ansett det kunna ifrågasättas, om icke

under alla omständigheter medel böra avsättas å 1915 års stat för seminariebygge i

Norrland. Av vederbörande departementschef både vid flera tillfallen ställts i utsikt,

att anslag komme att under de närmaste åren bliva erforderliga för ytterligare några

nya seminariebyggnader. För att undvika en anhopning av utgifter för ifrågavarande

ändamål på ett och samma års budget och då ju icke minsta tvivel kunde råda om

nödvändigheten av att en ny seminariebyggnad i Norrland komme till stånd, syntes

det överstyrelsen, som skulle det vara välbetänkt, om det belopp av 150,000 kronor,

som i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1915 vore reserverade för sadant syfte,

avsattes för ändamålet i den riksstat, som komme att fastställas för nämnda år. Givetvis

skulle beloppet icke få tagas i användning, förrän riksdagen i vanlig ordning fattat

beslut om den nya byggnadens förläggning samt fixerat det totala anslagsbeloppet för

byggnadsarbetet.

Någon meningsskiljaktighet lärer icke råda därom, att behovet av

ökade lärarkrafter för folkundervisningen, särskilt i Norrland, är starkt

framträdande och att kraftiga åtgärder snarast möjligt böra vidtagas för

tillgodoseende av detta behov. Man har ock hyst en, efter vad det kunnat

synas, väl grundad förhoppning, att den för snart ett tiotal år sedan

väckta frågan om upprättande av ett nytt folkskoleseminarium i Norrland

skulle kunna i år föras fram till ett avgörande. Då emellertid denna

förhoppning, i det skick ärendet numera föreligger, icke torde kunna förverkligas,

så är anledningen därtill icke att söka i de vitt skilda meningar

rörande lämpligaste förläggningsorten för det nya seminariet, som under

ärendets behandling kommit till synes; de hinder, som här resa sig, äro

av mera djupgående och principiell innebörd.

Såsom folkskolöverstyrelsen anfört, är nämligen den utredning, varpå

man hittills grundat sin uppfattning rörande behovet av lärarkrafternas

ökning, icke så uttömmande eller i detalj exakt, att den kan bliva vägledande

för en framställning till riksdagen, helst som under den senare tiden vissa

förhållanden inträtt, vilka kunna göra det angeläget att skärskåda förevarande

spörsmål från delvis andra synpunkter än hittills. Jag syftar härvid i

främsta rummet på det av folkskolöverstyrelsen berörda förhållandet, att till

äventyrs behovet av manliga lärare kan visa sig vara relativt större i förhållande

till behovet av kvinnliga lärarkrafter, än vad man förut antagit.

Det spörsmål, jag nu berört, är givetvis för den förevarande seminariebyggnadsfrågan

av alldeles avgörande betydelse. Först sedan en tillförlitlig

utredning härutinnan kommit till stånd, kan det med någon säkerhet be
-

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Skrivelse Nr 248.

dömas, huruvida behovet av ökade lärarkrafter bör mötas genom utökning av

det ena eller andra av de nuvarande seminarierna (för manliga eller för kvinnliga

lärjungar) eller genom upprättande av ett nytt seminarium (enkeleller

dubbelseminarium, för manliga eller för kvinnliga lärjungar). Men

en dylik utredning kommer givetvis att taga en ganska avsevärd tid i

anspråk. Huru. önskvärt det ån hade varit, att ett förslag i den norrländska

seminariefrågan kunnat innevarande år föreläggas riksdagen, nödgas

jag dock under nu givna förhållanden betrakta denna möjlighet såsom

utesluten.

Från folkskolöverstyrelsens sida har ifrågasatts, att i alla händelser

det belopp av 150,000 kronor, som i statförslaget för år 1915 beräknats

för det nya seminariet, skulle för ändamålet uppföras i nämnda års stat.

För min del kan jag icke biträda detta förslag. Samma syfte torde i

huvudsak vinnas därigenom, att, jämte det erforderligt anslag till byggnaden

och till undervisningsarbetets påbörjande äskas hos 1915 års riksdag,

att uppföras i 1916 års stat, framställning göres om rätt för Kungl. Maj:t att

redan under år 1915 disponera den del av det blivande anslaget, som för

ändamålet kan finnas behövlig.

. På grund av det sålunda anförda hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes meddela riksdagen,

att proposition i det under punkten 158 i statsverkspropositionen

den 14 maj 1914, åttonde huvudtiteln,

upptagna ärendet angående anslag till uppförande

av byggnader för ett nytt folkskoleseminarium i Norrland

ej kommer att avlåtas till den nu samlade riksdagen

och att i följd därav medel för berörda ändamål

icke behöva beräknas å 1915 års stat.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av

statsrådets övriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle

skrivelse av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. Wilh. Hagman.

Stockholm, Ivar IlfeggströmB Boktr. A. B., 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.