Sök i Ratio Lex

Med tillkännagivande, att i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln bebådad framställning om anslag för budgetåret 1923— 1924 för bekämpande av arbetslösheten icke kommer att föreläggas riksdagen

1923-05-17 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1923:233, Med tillkännagivande, att i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln bebådad framställning om anslag för budgetåret 1923— 1924 för bekämpande av arbetslösheten icke kommer att föreläggas riksdagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts skrivelse nr 233.

1

Nr 233.

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med tillkännagivande,

att i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln bebådad

framställning om anslag för budgetåret 1923— 1924

för bekämpande av arbetslösheten icke kommer att föreläggas

riksdagen; given Stockholms slott den 17 maj 1923.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed giva riksdagen

tillkänna, att Kungl. Maj:t icke kommer att till nu pågående riksdag

avlåta proposition i det under punkten 20 i femte huvudtiteln av statsverkspropositionen

omförmälda ärendet angående anslag för budgetåret

1923—1924 för bekämpande av arbetslösheten, i följd varav medel för

berörda ändamål ej vidare behöva beräknas å staten för nämnda budgetår.

GUSTAF.

G. Malm.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

17 maj 1923.

N ärvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena Hederstierna,

statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmrotii, Hasselrot, Stridsberg,

Lubeck, Clason, WOHLIN, Pettersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Malm, följande:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.

Maj:t under femte huvudtiteln, punkten 20, på hemställan av min föreBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 189 höft. (Nr 233.) 1028 23 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

trädare i ämbetet föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,

som kunde komma att avlåtas i ämnet, för bekämpande av arbetslösheten

för budgetåret 1923—1924 beräkna ett extra reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

Till stöd för berörda hemställan hade föredragande departementschefen

anfört, bland annat, att det enligt hans mening icke vore möjligt

att redan då göra några fullt tillförlitliga beräkningar angående arbetsmarknadens

läge under fortsättningen av vintern än mindre om dess

förändringar under hela det ifrågavarande budgetåret. Han anhölle därför

att senare under nu innevarande riksdag få förelägga Kungl. Maj:t

förslag i ämnet och därvid tillika lämna närmare redogörelse för den

under år 1922 bedrivna verksamheten för arbetslöshetens bekämpande.

En nödig försiktighet syntes emellertid bjuda att, i avbidan på frågans

slutliga behandling, å riksstaten beräkna ett anslag för arbetslöshetens

bekämpande å förslagsvis 5,000,000 kronor.

Statens

arbetslöshets

kommissions

redogörelse

för 1922.

Då jag nu har att anmäla förevarande ärende till närmare prövning,

torde jag till en början få återgiva statens arbetslöshetskommissions redogörelse

för sin verksamhet under år 1922. Kommissionen har i skrivelse

den 14 december 1922 anfört följande.

I sina månad srapporter har kommissionen haft tillfälle att meddela, hurusom

arbetslösheten hastigt stegrades efter den 1 januari 1922, för att i slutet av samma

månad nå sitt hittillsvarande maximum med ett beräknat antal av 163,000 arbetslösa

i hela landet. Hjälpverksamheten för de arbetslösa nådde sin största omfattning

vad beträffar antalet understödda i slutet av februari, då i runt tal 65,000

personer erhöllo understöd, samt vad beträffar statliga nödhjälpsarbeten i slutet

av mars, då vid 606 dylika arbeten bereddes sysselsättning för omkring 31,500

personer. Under mars och april inträffade emellertid en tydlig förbättring, i det

att den 30 april 1922 hela antalet arbetslösa uppskattades till 125,000, av vilka

53,000 voro understödda och 24,000 anställda vid 669 statliga nödhjälpsarbeten.

Huruvida denna ljusning härledde sig från en begynnande konjunkturförbättring

eller övervägande berodde på vårsäsongens inträde, kunde på dåvarande tidpunkt

icke med säkerhet bedömas. Läget på den svenska arbetsmarknaden var i varje

fall enastående ogynnsamt med hänsyn till årstiden, och då utsikterna för framtiden

alltjämt måste betecknas som synnerligen ovissa, fann sig 1922 års riksdag

böra godkänna den plan för arbetslöshetshjälpens fortsatta bedrivande, som framlagts

i propositionerna nr 11 och 12, samt beviljade såsom reservationsanslag,

med inräknande av tidigare under riksdagens lopp till Kungl. Maj:ts förfogande

ställda förskott, oavkortat de för sagda hjälpplans genomförande under år 1922

äskade medlen på sammanlagt 70,000,000 kronor, liksom ock de på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 äskade 5,000,000 kronor. För statsbeställningar

och de affärsdrivande verkens kristidsarbeten beviljades samtidigt 27,000,000 kronor,

varav 12.000,000 som lånemedel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ku nyi. Maj:ts skrivelse nr 233. 3

Mod den vidgade omfattning, som dot allmännas hjälpverksamhet till följd

av arbetslöshetens starka stegring erhöll under de första månaderna av år 1922,

hade den i propositionen nr 11 framlagda hjälpplanen, som låg till grund för

där äskade anslagsbelopp, blivit väsentligen överskriden. Vid sådant förhållande

såg sig arbetslöslietskommissionen nödsakad att vidtaga åtgärder för den ursprungliga

lijälpplanens genomförande. Kommissionen utgick därvid från en

princip, som redan blivit tillämpad under sommarhalvåret 1921 och som även

tagit sig uttryck i den ovannämnda propositionens beräkningar, nämligen att

hjälpverksamheten under den blidare årstiden skulle avsevärt begränsas med

hänsyn till att arbetstillfällena under sommaren äro talrikare än under vintern.

Kommissionen avstängde därför tills vidare från understöd och nödhjälpsarbete

dels lantarbetare och andra grovarbetare på landsbygden, även sådana med försörjningsplikt,

från olika tidpunkter efter den 1 maj 1922, dels och övriga, icke

försörjningspliktiga arbetslösa senast den 1 juni 1922.

Under försommaren blev det uppenbart, att lättnaden på arbetsmarknaden

icke enbart var en säsongföreteelse, utan att en verklig förbättring ägt rum i det

ekonomiska läget. Särskilt påfallande blev livaktigheten inom trävaruindustrierna

och byggnadsverksamheten, sedan där uppkomna arbetstvister blivit bilagda.

l)å ställningen på arbetsmarknaden under sommarens lopp alltmer förbättrades,

med undantag dock för de mellansvenska malmgruvorna och järnbruken

samt för den mekaniska verkstadsindustrien och yrkesgruppen affärsanställda, ansåg

sig kommissionen kunna taga ännu ett steg i riktning mot den kontanta

understödsverksamhetens avveckling samt föreskrev i mitten av juli, att understödsverksamheten

från och med 1 augusti 1922 skulle fullständigt upphöra. Samtidigt

medgav kommissionen övriga arbetslösa, vilka prövades vara i behov av

fortsatt hjälp från det allmänna, tillträde till de statliga nödhjälpsarbetena i mån

av tillgång på lediga platser vid dessa. Lantarbetare och byggnadsarbetare uteslötos

på grund av rådande högsäsong på dessa yrkesområden från all statlig

hjälp. Därjämte bestämdes att vid uttagning av kvalificerade icke familjeförsörjare

till statligt nödhjälpsarbete företräde skulle lämnas åt sådana arbetslösa, _ som

haft sin senaste, mera varaktiga anställning inom gruv-, bruks-, verkstadsindustrierna

samt åt affärsanställda.

Fastän sålunda tillträdet till de statliga nödhjälpsarbetena underlättades för

kvalificerade arbetslösa, vilket var motiverat även med hänsyn till önskvärdheten

att få dessa arbeten snarast möjligt fullbordade, visade det sig likväl svårt för

kommuner med ett större antal arbetslösa inom de nyss angivna näringsgrenarna

att helt undvara kontant understödsverksamhet, varför kommissionen också sedermera,

efter särskild ansökan, medgivit 51 kommuner rätt att med statsbidrag bedriva

understödsverksamhet för arbetslösa familjeförsörjare, tillhörande sistnämnda

yrkeskategorier. Å andra sidan har kommissionen från och med den 15 november

1922 på grund av skogsarbetssäsongens inträde avstängt skogsarbetare i hela

landet från statliga nödhjälpsarbeten.

Förändringarna i arbetslösheten och omfattningen av den statliga hjälpverksamheten

belysas av bilagda tabell, vars siffror äro hämtade från arbetslöslietskommissionens

månatliga rapporter.

Av tablån framgår, att tyngdpunkten av de statliga hjälp åtgärderna alltmera

förlagts till nödhjälpsarbetena. Såsom arbetslöshetskommissionens verkställande

*) Tabellen är såsom bilaga A fogad vid denna skrivelse till riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

organ för dessas utförande fungera alltjämt Södra Sveriges statsarbeten i Göteborg

och Norrlands statsarbeten i Umeå under ledning av var sin, av Kungl. Maj:t utsedda

arbetsdirektion. De statliga nödhjälpsarbetena Lava under året bedrivits

under de former och på de villkor, kommissionen i tidigare framställningar ingående

skildrat, och vilka vunnit statsmakternas godkännande. Beträffande de

olika slag av arbeten, som under innevarande år utförts genom statsarbetena, må

nämnas ny- eller ombyggnad av allmänna vägar, järnvägsbyggen, gatuarbeten, utdiknings-

och vattenregleringsarbeten samt kanalgrävningar, röjnings-, dikningsocb

vägarbeten samt skogsplanteringar å marker, stående under domänstyrelsens,

skogsvårdsstyrelsers och skogssällskapets vård, planeringsarbeten för idrottsplatser,

skjutbanor, kasernområden, flygfält, parker och kyrkogårdar, arbeten för

hamnanläggningar, arbeten för kolonatupplåtelser, flottledsarbeten, byggnadsarbeten,

däribland en sjukhusbyggnad. Under året hava statsarbetena sålunda

bland annat färdigställt icke mindre än omkring 960 kilometer nyanlagda eller

ombyggda allmänna vägar.

Vid valet av arbeten har kommissionen givetvis varit i hög grad bunden av

de olika hänsyn, vilka deras bedrivande såsom nödhjälpsarbete påkalla. Exempel

på dylika hänsyn äro: arbetets närbelägenhet till arbetslöshetscentra och kommunikationsleder

; lämplighet även som vinterarbete; villighet hos uppdragsgivarne

— i regel vägdistrikt och kommuner — att av egna medel bidraga med "största

möjliga belopp; vikten av att huvudparten av kostnaderna utgöres av arbetslöner,

samt att arbetet icke kräver större myckenhet av specialutbildad arbetskraft; den

större elleiy mindre^ lättheten att utan olägenhet avsluta arbetet i ofullbordat skick,

därest tillgången på arbetslösa skulle tryta o. s. v. I sistnämnda syfte har i kontrakten

mellan statsarbetena och uppdragsgivaren en klausul intagits, vilken befriar

kommissionen från skyldigheten att färdigställa nödhjälpsarbeten, som beslutats

och igångsatts med rådande arbetslöshet på vederbörande ort såsom förutsättning.

Omständigheter kunna emellertid ofta vara för handen, som göra det ur

allmän synpunkt i hög grad önskvärt att fullborda ett arbete, även om den lokala

arbetslösheten upphört. Ett vägarbete kan sålunda icke alltid när som helst avbrytas;

i sitt halvfärdiga skick får det icke utgöra trafikhinder. I sådant fall

bruka statsarbetena omvandla en förutvarande dagkoloni till fast förläggning

och fullborda arbetet med utsocknes arbetslösa. Förhållandena i Norrland äro

i detta hänseende belysande. Arbetslösheten inom de norrländska trävaruindustrierna

upphörde med ett slag under försommaren, sedan sågverkskonflikten avslutats

och exporten kommit igång. All kontant understödsverksamhet indrogs

då omedelbart av kommissionen, och Norrlands statsarbeten begynte sin avveckling.

I betraktande av de många viktiga och för Norrlands framtida utveckling

värdefulla vägarbeten, som Norrlands statsarbeten hade under arbete, kunde

denna avveckling emellertid icke taga formen av ett övergivande av halvfärdiga

arbeten, utan dessa fullbordas nu med tillhjälp av arbetslösa från andra orter i

landet, särskilt Bergslagen, vars av arbetslöshet alltjämt hårt hemsökta arbetarstam

lättast kan finna sig till råtta i de norrländska förhållandena.

De exempel, som nyss lämnades, på de olika hänsyn, som måste öva inflvtande

på valet av ett nödhjälpsarbete, torde giva en föreställning om de mångahanda

svårigheter, som härvid möta. Det är sällan möjligt att i lika grad taga

hänsyn till alla dessa faktorer. Vid valet av nödhjälpsarbeten har emellertid

kommissionen städse strävat att ställa sig statsmakternas uttalade önskemål till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj-.ts .skrivelse nr 233.

efterrättelse, sitt företräde bör lämnas åt jord- och skogsförbättringsarbeten. bnili<rt

kommissionens uppfattning <iro också resultaten av statsarl)etenas verksamhet

ägnade att ingiva tillfredsställelse. De sammanlagt c:a 70,000,000 kronor, som

under åren 1921 och 1922 av statsmedel utgivits för nödhjälpsarbeten av olika

slag _ mot endast tillhopa 17,000,000 för understödsverksamliet under samma

tid — liava åstadkommit verkliga och varaktiga nyttigheter, ofta av direkt produktiv

natur, som nationalekonomiskt sett utgöra en mot utgifterna svarande ökning

av landets realkapital. Härtill kommer den betydelse, som anvisningen till

nödlijälpsarbeto alltjämt äger för att förebygga understödsverksamliet och pröva

de, understöddas arbetsvilligliet samt den välsignelse arbetet utgör för de arbetslösa

själva, i jämförelse med den demoraliserande sysslolösheten vid långvarigt

understöd.

Beträffande det av 1922 års riksdag gjorda uttalandet, att hinder icke synas

böra möta att jämväl använda statsarbetena som ett led i det arbete för den inre

kolonisationens befrämjande, som påkallas av önskvärdheten att till jordbruket

återföra övertaliga industriarbetare, må meddelas, att under året enligt Kungl.

Maj:ts beslut Södra Sveriges statsarbeten medverkar vid iordningställande av

kolonaten Nött ja och Buxabygd i Kronobergs län, Högskogen i Uppsala län och

Bjurfors i Kopparbergs län, för vilka statsarbetenas arbetskostnader beräknats

till sammanlagt c:a 229,000 kronor. Ytterligare fyra kolonat äro a\ Kungl. Maj.t

beslutade, men ännu icke påbörjade. I detta sammanhang torde böra erinras, att

en stor del av de utförda nyanläggningarna av vägar, särskilt i Norrland, få anses

utgöra betydelsefulla kolonisationsinsatser, enär härigenom skapats en oundgänglig

förutsättning för vidsträckta trakters öppnande för bebyggelse. _

Yid 1922 års riksdag uttalade sig statsutskottet även för ett inom kommissionen

reservationsvis framkommet och sedermera i proposition nr 11 upptaget

förslag om statsbidrag under vissa villkor till kommunala nödhjälpsarbeten. Efter

riksdagens godkännande härav inflöt i den nya kungörelse angående statsbidrag

till arbetslöshetshjälp, som Kungl. Maj:t utfärdade den 1 juli 1922, ett nytt

kapitel om statsbidrag till kommunalt arbetsföretag, enligt vilket sådant bidrag utgår

för det antal hela arbetsdagar, under vilka arbete vid företaget beredes arbetslösa,

med högst det belopp för varje dag och arbetslös, som, därest arbetslöshetsunderstöd

utgått, kan antagas hava tillkommit kommunen såsom statsbidrag

till sådant understöd åt de i företaget anställda arbetslösa. Den kommun, som

ämnar starta sådant nödhjälpsarbete och komma i åtnjutande av statsbidrag härför,

skall, innan verksamheten begynnes, inhämta arbetslöslietskommissionens

medgivande samt för ändamålet ingiva en utförligt motiverad ansökan om statsbidrag.

Kommissionen äger därefter besluta, huruvida och i vilken omfattning

statsbidrag skall utgå samt vid beviljandet av statsbidrag fastställa avlöningsbelopp

pr dag och arbetare med iakttagande av, att arbetslönerna ej överstiga de för

statens nödhjälpsarbeten i orten vederbörligen bestämda, ävensom meddela närmare

bestämmelser och villkor för företagets anordnande och bedrivande samt

för de arbetslösas anvisande till arbetet, i vilket hänseende enahanda grunder

böra komma till användning, som gälla för statens nödhjälpsarbeten. Denna nya

lijälpform, som från statsutskottets sida motiverats med önskvärdheten avsatt

möjliggöra en begränsning av den oberäknat stora statliga organisation, som måste

improviseras för de statliga nödlijälpsarbetena, torde komma att underlätta en

blivande fullständig avveckling av dessa, enär staten för de under kommunal regi

bedrivna arbetena icke åtagit sig några kontraktförbindelser och sålunda lättare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 233.

kan, när helst ställningen på arbetsmarknaden icke längre anses påkalla

deras bedrivande, genom understödsverksamhetens inställande upphöra med sitt

bidragslämnande. Hittills hava sådana statsbidrag till kommunala nödhjälpsarbeten

lämnats till städerna Kalmar, Linköping, Ludvika, Trollhättan och

Värnamo.

I enlighet med riksdagens direktiver verkställde kommissionen våren 1922

en utredning rörande de gängse grovarbetarlönerna på öppna arbetsmarknaden.

Med ledning härav fastställdes för varje arbetslöshetsort i landet den konstaterade

lägsta lön, för vilken arbete i avsevärd omfattning kunde beredas, och bestämdes

därefter nödhjälpslönens storlek. På grundval härav bestämde vidare kommissionen

förhållandet mellan nämnda grovarbetarlön och nödhjälpslönen resp. understödssatserna

samt dessa senares maximum pr vecka, på sätt framgår av efterföljande

tabell, där den högsta dagsförtjänsten 1 a. på kronor 8: 50 gäller Stockholm

och den lägsta, eller kronor 3: —, en hel del kommuner på landsbygden i

södra och mellersta Sverige:

Tabell örer uödlijiilpslöuer och understöd.

Grupp

Fast- ställd

grovar- betare- lön på

öppna

arbets- mark- naden

Kronor

Minsk-

ning

i %

För- tjänst vid

ackord

på nöd- hjälps- arbete

Kronor

Timlön

77 % av

ackords- förtjäns- ten

Kronor

Avrun- dade till

Kronor

Understödsbeloppen pr dag för

1

Maxi- mum pr

vecka

Kronor

Man och

hustru

Kronor

Ens.pers.

över 18

år

Kronor

Ens.pers.

15—18

år

Kronor

Barn

Kronor

1 a ...

8

50

25

6

40

0

62

0

50

3

2

i

20

0

60

25

50

Ib...

8

—

25

6

—

0

58

0

50

3

—

2

i

20

0

50

24

2......

7

50

24

5

70

0

OO

0

50

2

85

1

90

i

15

0

55

22

50

3......

7

—

23

5

40

0

52

0

50

2

70

1

80

i

10

0

55

21

4......

6

50

22

5

10

0

49

0

50

2

55

1

70

i

0

50

19

50

5......

6

—

21

4

75

0

46

0

45

2

40

1

60

0

95

0

50

18

G...

5

50

20

4

40

0

42

0

40

2

20

1

45

0

90

0

45

16

50

7......

5

—

19

4

05

0

39

0

40

2

05

1

35

0

80

0

40

15

8......

4

50

18

3

70

0

36

0

35

1

85

1

25

0

75

0

35

13

50

9......

4

—

14

3

45

0

33

0

35

1

75

1

15

0

70

0 35

12

10......

3

50

9

3

20

0

30

0

30

1

60

1

05

0

65

0

30

10

50

11... ,

3

—

2

2

95

0

28

0

30

1

50

1

-

0

60

0

30

9

I praktiken har det visat sig särdeles vanskligt att söka bringa nödhjälpsarbetarnas

dagsförtjänster i överensstämmelse med det sålunda för varje särskild

ort fastställda maximum. Med god arbetsintensitet och i mån av arbetarnas

ökade förtrogenhet med arbetet stegras regelbundet arbetsförtjänsterna över sagda

gräns, enär den principen iakttagits, att förtjänsten på ett satt ackord icke bör

beskäras. Tendera förtjänsterna att ytterligare ökas, måste vid ny ackordssättning

större krav ställas på arbetskraften, på det att den genomsnittliga förtjänsten

vid arbetsplatsen ifråga någorlunda hålles i jämnhöjd med föreskrivet maximum.

Denna komplicerade lönepolitiks rätta handha vande ställer betydande krav på

den lokala arbetsledningen. Statsarbeteua söka genom regelbundna inspektions
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

rapporter skalfa sig noggrann kännedom om det växlande löneläget på de olika

arbetsplatserna, varefter resultatet sedermera meddelas kommissionen. Nödhjälpsarbetarna

liava emellertid särskilt under våren 1922 reagerat mot de lönesänkningar,

som den fallande löne- och prisnivån i landet gjorde nödvändiga, samt

igångsatt strejker och blockader av en del nödhjälpsarbeten. Da kommissionen

härvid efter given frist entledigade dessa arbetslösa och anvisade nya till de

blockerade platserna, kunde dessa arbetsnedläggelser icke upprätthållas. Under

de sista månaderna har icke arbetsfreden blivit nämnvärt störd vid de statliga

nödhjälpsarbetena, och de säregna villkor, varunder statsarbetena bedriva sin

verksamhet, synas efter hand hava funnit mera förståelse hos de arbetslösa.

I samband härmed får kommissionen vitsorda, att alltsedan i varas ingå

sådana konflikter förekommit på öppna arbetsmarknaden, som vållat några svårare

komplikationer med avseende på arbetslöslietspolitiken. Uppkomna fall hava

kunnat lösas genom tillämpning av de grunder härför, som statsutskottet utstakade

i sitt utlåtande vid 1922 års riksdag, och kommissionens arbetsutskott har i

dessa fall varit enigt i sitt bedömande, varför intet sådant spörsmål behövt bringas

inför Kung]. Maj:t.

I sitt utlåtande över proposition nr 11 vid 1922 års riksdag uttalade statsutskottet,

att hinder icke skulle föreligga för att utbetala statsbidrag till kommun,

vilken som villkor för understöds utgående fordrade en viss enklare arbetsprestation

per vecka för kommunens räkning av de sålunda understödda. Å andra

sidan ansåg icke statsutskottet det vara skäligt, att såsom motprestation för understödsbeloppen

avkräva de arbetslösa mera arbete, än som motsvarar två dagars

arbetstid i veckan. Denna uppfattning biträddes också av riksdagen. Hos kommunerna

har den också vunnit genklang, i det att viss arbetsplikt för understödda

arbetslösa redan föreskrivits i några kommuner och i andra är under förberedande

i samband med understödsverksamhetens eventuella återupptagande

eller vidgande under innevarande vinter.

Då det gångna årets erfarenheter hava visat, att nu gällande bestämmelser

och direktiv även i övrigt motsvara sitt syfte och utgöra ett bärkraftigt underlag

för verksamhetens rationella bedrivande, har kommissionen i detta hänseende icke

några förändringar att föreslå.

Arbetslösheten torde under år 1922 hava pålagt Sveriges kommuner ännu

större ekonomiska offer än 1921. Trots sitt brydsamma finansläge liava många

kommuner dock bemödat sig att av egna krafter bistå sina arbetslösa, vilket bl. a.

framgår av de i tabellen, bilaga A., .meddelade uppgifterna om antalet sysselsatta

vid kommunala nödhjälpsarbeten. Även landstingen hava under hösten 1922 beviljat

avsevärda bidrag till arbetslöshetens bekämpande, tillhopa icke mindre än

i runt tal 3,131,400 kr. Detta belopps fördelning på de olika länen framgår av

nedanstående tabell.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

Ay landstingen för år 1923 beviljade anslag till arbetslöshetens bekämpande.

Län

Till nöd- hjälps- arbeten

eller

understöd

Till lån

Stockholms............

30 000

300 000: —

Uppsala ............

37 500

—

37 500: -

Södermanlands ......

50 000

—

—

Östergötlands.........

100 000

—

. -

Jönköpings............

100 000

—

—

Kronobergs..........

70 000

—

—

Kalmar norra.......

30 428

10

—

Kalmar södra........

75 000

_

—

Gottlands.......

21 000

—

_

Blekinge ...............

100 000

—

—

Kristianstads.....

150 000

—

_

Malmöhus ..

200 000

—

_

Hallands ......

50 000

—

_

Göteborgs o. Bohus

Alvsborgs ............

50 000: —

f endast 1

\ restmedel /

—

L ä n

Skaraborgs .......

Värmlands .......

Örebro............

V ästmanlands....

Kopparbergs ....

Gävleborgs.......

V ästemorrlands.

Jämtlands .......

V ästerbottens....

Norrbottens ....

Till nödh

j älpsarbeten

eller

understöd

Till lån

Samma

Summa summarum

25 000

300 000

50 000

_I

250 000: ■

30 000: •

300 000:

100 000:

250 000:

200 000:

100 000:

125 000:

1 718 928: lol 1 412 500:

3131 428: 10

De anslag å tillhopa 27,000,000 kronor, varav 12,000,000 kronor lånemedel,

som riksdagen beviljade för statsbeställningar och kristidsarbeten, ha enligt förslag

från vederbörande verk och efter arbetslöshetskommissionens hörande av Kungl.

Maj:t under årets lopp fördelats på följande sätt vad anslagen till statsbeställningar

beträffar.

Av Kungl. Maj:t anvisade medel till statsbeställningar hos industrien under år 1922.

Datum för

nådigt brev

Anvisat till

Ur 15 000 000

kronors- anslaget

1922

| 20 juli .................

Kungl. Biblioteket ..............

50 000

» ..................

Marinförvaltningen ...............

1 439 000

»

Arméförvaltningen ...............

2 648 700

»

Sj ökarte verket ....................

380 000

»

Lotsstyrelsen........................

482 300

)) ...............

Järnvägsstyrelsen.................

3 234 600

)) ..................

Telegrafstyrelsen ..................

1375 000

»

Vattenfallsstyrelsen...............

4 625 000

27 september .........

Luftfartsstationen vid Göteborg

130 000

9 november ........

Vattenfallsstyrelsen...............

90 000

28 » .........

I):o ...............

200 000 |

Kronor

14 654 600

Vid utgången av år 1922

odisponerat belopp: kronor

345 400

Kronor

15 000 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Knnyl. May.ts skrivelse nr 233.

Nedanstående tabell utvisar fördelningen av anslagen till kristidsarbeten.

Av Kiingl. Maj:t anvisade medel till komiiiniiikationsverken för bekämpande

av arbetslöshet under är 1022.

Datum

föi-

nådigt

brev

Anvisat till

Ul- an slaget

av

lånemedel

Ur

70 000 000

kronors- anslaget

Ur

15 000 000

kronors- anslaget

Summa

1922

19 maj .........

Järnvägsstyrelsen............

200 000

200 000

7 juli .........

Vattenfallsstyrelsen.........

2 455 000

—

4 625 000

7 080 000

»

J ärnvägsstyrelsen............

1 309 000

—

3 234 600

4 543 600

1 236 000

—

1 375 000

2 611 000

8 september..

Järnvägsstyrelsen............

—

200 000

--

200 000

9 november ..

Vattenfallsstyrelsen.........

—

—

90 000

90 000

D:o ‘ .........

—

—

200 000

200 000

Kronor

5 000 000

400 000

9 524 600

14 924 600

Någon ny statsbeställning av gatsten torde enligt kommissionens uppfattning

icke böra göras för instundande vinter. Stenindustriens läge är icke för

närvarande sämre än t. ex. exportbranschernas inom järnindustrien. Statens

stenlager uppgick den 1 januari 1922 enligt uppgifter från stenleveranscentrålen

till 514,082.82 kvm. storgatsten, 120,148.75 kvm. smågatsten, 19,563.50 kvm. maskinhuggen

gatsten och 15,422.2 9 löpm. gångbaneflis, representerande ett tillverkningsvärde

av cirka 5 miljoner kronor. Under året ha genom statsbeställningar

tillverkats ytterligare 93,353 kvm. storgatsten, 54,815 kvm. smågatsten och 4,66G

löpm. gångbaneflis, representerande ett tillverkningsvärde av cirka 1 miljon kronor.

Av dessa lager hava jämlikt statsmakternas beslut till vägdistrikt och kommuner

levererats 103,368.12 kvm. storgatsten, 58,224.95 kvm. smågatsten, 7,861.50

kvm. maskinhuggen gatsten och 8,641.31 löpm. gångbaneflis, representerande ett

tillverkningsvärde av cirka 1,220,000 kronor, vadan Statens stenleveranscentrals

lager vid utgången av detta år utgör 504,067.7 0 kvm. storgatsten, 116,738.8 0 kvm.

smågatsten, 11,702 kvm. maskinhuggen galsten och 11,446.98 löpm. gångbaneflis,

representerande ett tillverkningsvärde av cirka 4,780,000 kronor.

På grund av arbetslöshetens nedgång under senare delen av året, varigenom

kommissionen kunnat begränsa sin hjälpverksamhet till vissa fack, hava besparingar

uppkommit på det beviljade anslaget. Storleken av under året för arbetslöshetens

lindrande anslagna penningmedel samt dispositionen av desamma framgår

av bilagda tablå, därvid utgifterna beräknats t. o. m. den 31 december 1922.1)

Arbetslöshetskommissionens ifrågavarande skrivelse av den 14 december

1922 innehöll ock beräkningar angående behovet av ytterligare

anslag för arbetslöshetens bekämpande och blev i denna del återgiven

i statsverkspropositionen omförmälda punkt 20, dit jag tillåter mig

x) Tablån är såsom bilaga B fogad vid denna skrivelse till riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 189 höft. (Nr 233.)

1028 23 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

hänvisa. I anslutning till vad dåvarande departementschefen yttrade vid

föredragning inför Kungl. Maj:t av nämnda punkt har jag i skrivelse den

28 sistlidna april anmodat arbetslöshetskommissionen att avgiva förslag

rörande den framställning till riksdagen i omförmälda ärende, vartill nu

radande förhållanden gå ve anledning; och hade kommissionen att, om så

funnes lämpligt, därvid särskilt beröra frågan om fullbordande under

innevarande år — med anlitande av medel, som anvisats till arbetslöshetens

bekämpande — av sådana utav Norrlands statsarbeten påbörjade vägföretag,

till vilka anvisning av arbetslösa icke med fördel kali ske. &

Arbetslöshetskommissionen

den 11 maj

1923.

avgivit det

i skrivelse till chefen för socialdepartementet den 14 desin

uppfattning av den sannolika utvecklingen på den

'' jpbehovets däri

anslag,

Arbetslöshetskommissionen har den 11 innevarande ma

sålunda begärda utlåtandet och därvid anfört följande:

Då kommissionen

cember 1922 framlade

svenska arbetsmarknaden och hjälpbehovets därav beroende omfattning, beräknade

kommissionen att av anslag, som blivit beviljade till arbetslöshetens beÄ»,

"1™116 ^eu. 1 .iamuu''i 1923 till förfogande återstå ett belopp av omkring

21, < 00,000 kronor. Vi cl sedermera verkställt bokslut visade sig emellertid denna

beräkning hava varit något för hög, i det att det belopp, som vid årsskiftet faktiskt

stod till förfogande, utgjorde 19,757,000 kronor. Av sistnämnda summa har

under tiden från och med den 1 januari till och med den 30 april 1923 tagits i

anspråk ett belopp av 7,636,000 kronor, vadan således beloppet av tillgängliga

anslagsmedel den 1 maj 1923 utgjorde 12,121,000 kronor.

, .. Härtill komma utestående fordringar hos vägstyrelser, kommuner och vederbörande

statsarbetens övriga uppdragsgivare. För de nödhjälpsarbeten, som blivit

a\ kommissionen beslutade före den 30 april 1923, utgjorde kommissionens tillgodohavande

hos vederbörande uppdragsgivare nämnda dag 13,265,000 kronor

Då mi pågående nödhjälpsarbeten beräknas bliva färdigställda före utgången av

budgetaret 1923—1924, forfaller således efter hand sagda summa till betalning

under namnda budgetår. Beträffande utsikterna att i behörig tid få de förfallna

beloppen inbetalda ar det givetvis icke möjligt att nu uttala sig med full säkerhet

Kommissionen kan emellertid vitsorda, att hittills i regel ingen svårighet förelegat

tor vederbörande statsarbeten att efter''respektive arbetens färdigställande och avj

1 kontrakten avtalade bidragen inlevererade. Under förutsättning

att iorhallandena i detta avseende framdeles komma att ställa sig lika fördela^

tiga som hittills varit fallet, kan det ovannämnda fordringsbeloppet 13 205 000

kronor, medräknas såsom tillgång den 1 maj 1923. Det belopp, som står till kommissionens

förfogande for tiden från och med den 1 maj 1923 till och med utgången

av budgetåret 1923—1924, kan således beräknas utgöra 25,265,000 kronor

\ ad därefter angår utgifterna utgöras de viktigaste posterna härvidlag av

statsbidragen till nödhjälpsarbeten och statsbidragen till understödsverksamhet

btorleken av ifrågavarande utgiftsposter kommer givetvis att röna ett starkt inflytande

av den blivande utvecklingen av läget på arbetsmarknaden. Sedan kommissionen

avgav sitt ovan omförmälda yttrande den 14 december 1922, har situationen

med avseende på arbetslösheten och hjälpverksamheten utvecklats på sätt

som framgår av nedanstående siffror.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:Is skrivehr nr 206.

11

T i d p u n k t

Totala

summan

arbetslösa

Antal arbets- lösa, som

erhållit

arbets- löshets- understöd

Antal arbe

vunnit ai

i statliga nöd- hj ttlpsarbetcn

slösa, som

iställning

i kommunala

nödhjälps- arbeten

1922: 31 december.................................

45 900

6 200

13 816

3 300

1

med

utan

stats-

stats- i

bidrag

bidrag

1923: 31 januari...................................

55 500

.3 600

14 781

670

4 299

» 28 februari .................................

49 200

8 000

14 346

4 073

4 153

43 400

7 500

13 693

1 212

3 719

» 30 april .....................................

35 000

4 600

14 249

1 036

—

Siffrorna för den 30 april iiro icke fullt definitiva, men torde icke komma

att nämnvärt avvika från de liär uppgivna.

Antalet arbetslösa har sålunda befunnit sig i jämn nedgång sedan sistlidue

januari månad. Detta förhållande sammanhänger givetvis delvis med årstiden, men

är otvivelaktigt även beroende på den konjunkturförbättring, som under de senaste

månaderna gjort sig gällande. Huruvida denna konjunkturförbättring under det

närmaste året kommer att fortsätta i samma tempo som hittills, tilltror sig kommissionen

icke att kunna med någon grad av säkerhet bedöma. Givetvis måste

man vara beredd på möjligheten av omkastningar härvidlag. Kommissionen kan

följaktligen icke framlägga någon säker beräkning av utgifterna för arbetslöshetens

bekämpande under det kommande budgetåret. Kommissionen har emellertid beräknat

hur nämnda utgifter skulle ställa sig under förutsättning, dels att samtliga

för närvarande beslutade statliga nödhjälpsarbeten skulle under budgetåret fullbordas,

dels ock att understödsverksamlieten skulle under året fullföljas i ungefärligen

samma omfattning som hittills varit fallet. Resultatet av den under

nämnda två förutsättningar verkställda beräkningen tillåter sig kommissionen att

härmed framlägga. Kommissionen vill endast förutskicka den anmärkningen, att

beräkningarna avse tiden intill utgången av budgetåret 1923 1924. Kommissionen

har visserligen tidigare uttalat, att dess verksamhet borde kunna vara avvecklad

den 1 maj 1924. Då nu ifrågavarande utgiftsberäkningar emellertid avse

att utröna behovet av anslag, har det synts riktigast att utsträcka dem till att

omfatta hela det instundande budgetåret.

Yad då till en början angår utgifterna för statliga nödhjälpsarbeten liar

kommissionen från vederbörande införskaffat beräkning a det belopp, som från

den 1 maj 1923 erfordras för fullbordande av samtliga de statliga nödlijälpsarbeten,

»vilka intill nämnda dag blivit av kommissionen beslutade. Ifrågavarande

beräkningar utvisa, att sagda arbeten kunna färdigställas för en kostnad av

16,147,000 kronor. ■ ,

Beträffande därefter kostnaden för statsbidrag till understodsverksamhet vill

kommissionen erinra om, att kommissionen i sin meromnämnda skrivelse den 14

december 1922 beräknade, att ifrågavarande kostnad för tiden 1 maj 1923—30 april

1924 skulle komma att uppgå till 900,000 kronor. Utsträckes beräkningen till

att avse tiden intill den 1 juli 1924 torde beloppet böra höjas till 1,000,000. Härtill

måste emellertid läggas ett belopp av 700,000 kronor, utgörande ännu icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj.ts skrivelse nr 233.

utbetalat statsbidrag till understödsverksamket för mars och april månader 1923.

Statens utgifter för understödsverksamket under tiden 1 maj 1923—30 juni 1924

skulle således kunna beräknas till 1,700,000 kronor.

Ovan anförda beräkningar av kostnaderna för nödkjälpsarbeten avse, såsom

redan angivits, de statliga nödhjälpsarbetena. I jämförelse med dessa spela de

stats-kommunala nödhjälpsarbetena en underordnad roll. Statens utgifter

för sistnämnda arbeten torde för den tid, varom kär är fråga, icke beliöva beräknas

till högre belopp än 400,000 kronor.

Vad sedermera angår kostnaderna för hyreslijälpverksamketen kava dessa

kostnader hittills kontinuerligt sjunkit ock växlade under år 1922 mellan 200,000

kronor och 160,000 kronor per kvartal. Under sådana förhållanden torde det

vara tillräckligt att beräkna utgifterna för hyreshjälpen till 150,000 kronor per

kvartal, vilket för tiden 1 juli 1923—1 juli 1924 skulle utgöra en utgift av 600,000

kronor. Till denna summa böra emellertid läggas utgifterna för liyreshjälpverksamheten

under första halvåret 1923, enär några utbetalningar ännu icke verkställts

till kommunerna för deras kostnader för ifrågavarande verksamhet under

nämnda tid. Detta utgiftsbelopp kan beräknas till 350,000 kronor. Statens utgifter

för hyreslijälpverksamketen under tiden 1 maj 1923—30 juni 1924 skulle

alltså uppgå till 950,000 kronor.

Vad slutligen beträffar kostnaderna för arbetslöshetskommissionens administration

utgöra ifrågavarande kostnader för innevarande halvår 75,000 kronor. Med hänsyn

till den personalminskning, som redan verkställts och som givetvis alltjämt kommer

att fortgå, synes det vara tillräckligt att beräkna kommissionens administrationskostnader

för tiden 1 maj 1923—30 juni 1924 till 100,000 kronor.

De beräkningar av tillgångar och utgifter, som kommissionen sålunda verkställt,

te sig i sammanfattning på följande sätt:

Tillgångar.

1. Tillgängliga anslagsmedel den 1 maj 1923........................ kronor 12,121,000: —

2. Utestående fordringar för samtliga nödkjälpsarbeten, som

av kommissionen beslutats före den 1 maj 1923 ......... » 13,265,000: —

Kronor 25,386,000: —

Utgifter.

1. Utgifter för fullbordande av alla statliga nödkjälpsarbeten,

som av kommissionen beslutats före den 1 maj 1923 kronor 16,147,000: —

2. Utgifter för statsbidrag till understödsverksamket 1 maj

1923—30 juni 1924........................................................... » 1,700,000: —

3. Utgifter för stats-kommunala arbeten 1 maj 1923—30

juni 1924.............................................................................. » 400,000: —

4. Utgifter för hyreshjälpverkamhet 1 maj 1923—30 juni 1924 » 950,000: —

5. Administrationskostnader 1 maj 1923—30 juni 1924 ...... » 100’000-_

Överskott................................................................................. 6,089,''OQQ: -

Kronor 25,386,000: —

Under antagande av att samtliga hittills beslutade nödkjälpsarbeten skulle

slutföras och att understödsverksamheten skulle fortgå ungefärligen i samma omfattning

som hittills skulle således vid slutet av budgetåret 1923—1924 förefinnas

en behållning av omkring 6,000,000 kronor. Detta belopp betecknar den marginal,

inom vilken kommissionen skulle hava att röra sig för eventuellt erforder
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

KiuhjI. Muj:(s sknreLsc ur V.V.V. *0

Ijgn utvidgningar av nodhjälpsvcrksamheten, eller för don händelse ^ v < i il g 11 e t e i

skulle uppstå att indriva statsverkets tillgodohavanden för nödhjälpsarbetou.

Av den verkställda beräkningen synes man kunna draga den slutsatsen, att

därest den ekonomiska konjunkturen fortsättningsvis kommer att ut\ ecklas i gj nnsam

riktning, kommissionens nu befintliga tillgångar skola visa sig tillräckliga

för instundande budgetår. Man måste likväl förutsätta möjligheten av att nämnda

utvecklingsriktning kan brytas och svårigheter därigenom uppstå. Avensa maste

man räkna med den eventualiteten, att kommissionens fordringar kunna komma

att inflyta på ett otillfredsställande sätt, Emellertid torde man kunna förutsätta,

att kommissionens nu befintliga tillgångar även under ogynnsamma omständigheter

skola räcka intill dess 1924 års riksdag sammanträtt. Skulle därefter på

grund av oförutsedda händelser ytterligare anslag för arbetslöshetens bekämpande

visa sig vara erforderligt, antager kommissionen att det skall kunna låta sig göra

att få disponera ett dylikt anslag redan under budgetåret 1923—1924. Därest

detta kommissionens antagande är riktigt, synes det kommissionen icke erforderligt

att nu av riksdagen begära något anslag för bekämpande av arbetslösheten.

Skulle åter kommissionens berörda antagande vara oriktigt, torde försiktigheten

bjuda, att det i innevarande års riksstat för ifrågavarande ändamål beräknade

anslaget begäres av riksdagen. . .

På grund av vad sålunda anförts får arbetslöshetskommissionen såsom sitt

yttrande i ärendet anföra, att kommissionen, under förutsättning att det är möjligt

att i fall av trängande behov vid 1924 års riksdag erhålla ett anslag, som får

disponeras redan under budgetåret 1923—1924, finner det icke vara erforderligt att

av innevarande års riksdag begära något anslag för bekämpande av arbetslösheten.

I ovan berörda ämbetsskrivelse den 28 april 1923 har herr statsrådet jämväl

anmodat arbetslöshetskommissionen att, om så finnes lämpligt, vid avgivande

av sitt yttrande i förevarande ärende särskilt beröra frågan om fullbordande

under innevarande år — med anlitande av medel, som anvisats till arbetslöshetens

bekämpande, men vid sidan av nödlijälpsverksamheten — av sådana utav

Norrlands statsarbeten påbörjade vägföretag, till vilka anvisning av arbetslösa

ieke med fördel kan ske. _ .

Med anledning härav får arbetslöshetskommissionen som sin mening uttala,

att spörsmålet om det lämpligaste förfarandet för färdigställande av sadana statsarbeten,

som eventuellt icke kunna fullbordas genom användning av arbetslösa,

icke för närvarande torde vara aktuellt. I närvarande stund äro 3,489 arbetslösa

sysselsatta vid Norrlands statsarbeten, och det är ingalunda uteslutet, att de pågående

arbetsföretagen i Norrland kunna i sin helhet fullbordas såsom nödhjälpsarbeten.

Skulle framdeles visa sig, att så icke kan ske, måste spörsmålet om

ifrågavarande arbetens färdigställande givetvis tagas i övervägande, men kommissionen

finner sig på sakens nuvarande stadium icke kunna göra något uttalande

angående vilka åtgärder, som i sådant fall lämpligen böra företagas. Emellertid

vill kommissionen redan nu framhålla, att de medel, som anvisats till arbetslöshetens

bekämpande, enligt kommissionens mening böra reserveras för sådana

arbeten, som ingå i nödlijälpsverksamheten, och icke användas till allmänna arbeten

vid sidan av denna verksamhet.

Enligt de av arbetslöshetskommissionens majoritet i skrivelsen den

14 december 1922 framlagda beräkningarna skulle vid slutet av april

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

månad 1924, då den pågående statliga verksamheten för meddelande av

arbetslöshetshjälp antogs kunna upphöra, av de för arbetslöshetens bekämpande

redan beviljade medlen jämte befintliga tillgodohavanden för

utförda nödhjälpsarbeten återstå mera än 7,000,000 kronor, vadan kommissionen

fann, att hos innevarande års riksdag inga äskanden behövde

göras för nämnda ändamål. Då Kungl. Maj:t likväl i statsverkspropositionen

föreslog riksdagen att i avvaktan på en blivande proposition i

ämnet å riksstaten för budgetåret 1923—1924 beräkna ett anslag av

5.000. 000 kronor för arbetslöshetens bekämpande, lärer denna åtgärd

hava vidtagits av försiktighet i avvaktan på förhållandenas utveckling

under den tid, riksdagen komme att vara samlad. Det har nu visat sig,

att arbetslösheten ytterligare minskats och att näringslivet i stort sett

fortfarit att stadigt om än långsamt utveckla sig i gynnsam riktning.

Arbetslöshetskommissionen har i sitt den 11 innevarande maj avgivna

utlåtande framlagt nya beräkningar rörande anslagsbehovet på

grundval av rådande förhållanden och därvid utgått ifrån, att samtliga hittills

beslutade nödhjälpsarbeten skulle fullbordas och understödsverksamheten

fortgå ungefärligen i samma omfattning som hittills intill slutet av

budgetåret 1923 —1924. Enligt dessa beräkningar, som synas vara uppgjorda

med tillbörlig försiktighet, kommer att vid sistnämnda tidpunkt, den

30 juni 1924, av redan beviljade medel inklusive tillgodohavanden finnas ett

överskott å omkring 6,000,000 kronor. Till detta belopp skulle alltså,

även om intet nytt anslag beviljas, en säkerhetsmarginal finnas för det

fall, att hjälpverksamheten behövde utvidgas eller svårigheter skulle

uppstå med indrivningen av tillgodohavandena hos vägstyrelser, kommuner

och andra för utförda nödhjälpsarbeten. Med utgångspunkt därifrån

har kommissionen, vars utlåtande är enhälligt, funnit det icke vara erforderligt

att av innevarande års riksdag begära något anslag för bekämpande

av arbetslösheten, detta dock under förutsättning av möjligheten

att i fall av trängande behov genom beslut av 1924 års riksdag erhålla

ett anslag, som kunde disponeras redan under budgetåret 1923—1924.

För min del vill jag givetvis icke bestrida möjligheten av en sådan

omkastning i den ekonomiska utvecklingen, att säkerhetsmarginalen å

6.000. 000 kronor visar sig otillräcklig. Men sannolikheten härför är nu

av allt att döma så ringa, att det enligt min mening icke kan ifrågakomma

att av sådan anledning belasta den hårt ansträngda budgeten

lör tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 med ett anslag för utökande av

denna marginal. Om, mot förmodan, en dylik försämring av läget å

arbetsmarknaden skulle inträda eller dröjsmål med inbetalning av statens

tillgodohavanden skulle nödvändiggöra beredandet av tillfälligt driftkapi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung]. Maj:ts skrivelse nr 233.

tal för den statliga hjälpverksamheten, lärer de erforderliga medlens

anskaffande före utgången av nästa budgetår icke möta några svårare

hinder av budgetteknisk natur.

Jag har i likhet med arbetslöshetskommissionen utgått ifrån, att

man icke bör ifrågasätta några ändringar i de beträffande den statliga

hjälpverksamheten enligt riksdagens skrivelser den 7 juni 1922, nr

291, och den 13 april 1923, nr 79, gällande direktiven eller eljest av

kommissionen tillämpade principerna. Med hänsyn till den planerade

avvecklingen av denna verksamhet torde, om den ekonomiska utvecklingen

fortgår i väntad riktning, några nya nödhjälpsarbeten av större

omfattning icke vidare böra påbörjas. Vad angår frågan om avslutandet

av redan påbörjade nödhjälpsarbeten, särskilt vägföretag i Norrland,

i annan ordning än den för hjälpverksamheten gällande men med anlitande

av medel, som anvisats till arbetslöshetens bekämpande, delar jagtill

fullo kommissionens uppfattning, att dessa företag, såvitt ske kan,

böra fullbordas såsom nödhjälpsarbeten. Med hänsyn härtill och då det,

enligt vad kommissionen framhållit, ingalunda är uteslutet, att de pågående

arbetsföretagen i Norrland kunna i sin helhet fullbordas såsom nödhjälpsarbeten,

är det enligt min mening ännu för tidigt att till avgörande

upptaga frågan, huru fullbordandet av nämnda företag skall åstadkommas,

därest det visar sig icke kunna ske i den för nödhjälpsarbeten gällande

ordningen.

På grund av vad i det föregående anförts får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte giva riksdagen tillkänna, att Kungl.

Maj:t icke kommer att till nu pågående riksdag avlåta proposition

i det under punkten 20 i femte huvudtiteln av statsverkspropositionen

omförmälda ärendet angående auslag för budgetåret

1923—1924 för bekämpande av arbetslösheten, i följd varav

medel för berörda ändamål ej vidare behöva beräknas å staten

för nämnda budgetår.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj: t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att skrivelse i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kung1. Maj:1s skrivelse nr 233.

Tablå över understödsverksamhet med statsbidrag samt statliga och

Unders töds verksamhetens omfattning

Tidpunkt

Hela antalet

arbetslösa

(approxima- tivt)

Antal

kom-

muner

Antal

under-

stöds-

tagare

Understödens

totalbelopp

Statens

andel

Statsbidrag

till

hyreshjälp

19*21.

Juli 31 .................

i

[ 79

17 700

987 235

07

497 798

81

i

Augusti 31 ............

>70- å 80 000

74

16 000

1025 081

18

516116

50

) 77 544

06

September 30 ........

1 85

15 000

1 037 266

60

517 907

30

1

Oktober 31 ............

96 000

103

22 700

1023 667

23

512 527

32

1

November 30 .........

117 000

126

34 800

1 773181

41

921 607

87

\ 122 451

06

December 31 .........

140 900

171

47 800

2 536 872

—

1 315 775

27

1

1922.

Januari 31...............

163 000

206

61000

2 824 875

94

1 492 718

05

|

Februari 28 ............

156 000

215

65 400

3 162 924

23

1 682 912

69

[ 183 850

01

Mars 31..................

149 300

235

63 400

4 001 597

15

2 151 301

80

1

April 30..................

124 700

236

53 300

2 927 151

49

1617 626

09

j

Maj 31 ..................

84 500

221

28 100

1 824 673

80

993 348

30

1 157 305

26

Juni 30 ..................

49 300

91

8 400

566 616

43

318 128

81

Juli 31 .................

38 300

53

4 800

381 958

65

217 579

76

|

Augusti 31 ..........

36 000

35

2 350

172 207

98

96 348

24

\ 96 000

—

[ (approx.)

September 30 .........

35100

33

2 340

185 253

42

100 908

14

1

Oktober 31 ............

37 300 !

33

2 300

147 230

36

83121

63

—

—

(November 30).........

—

—

—

—

—

—

— 1

—

-

(December 31).........

—

—

—

—

—

—

— 1

—

—

*) I dessa aiffror ingå även nödhjälps arbeten a vid Statens järnvägars automobilvägar, Statens diknings2)

I dessa belopp ingå även kostnaderna för Statens järnvägars automobilvägar. Statens dikning»- och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

17

Bilaga A.

kommunala nödhjftlpsarbeten under tiden 31 juli 1921—31 oktober 1922.

Statliga nödhjälps arbeten

Antal

Antal arbetsplatser

Antal sysselsatta arbetslösa

Statens

kostnader2)

i kommunala

nödhjiilps- arbeten syssel-

S. S. S. *)

N. S.

Summa

S. S. S. >)

N. S.

Summa

satta

200

6

206

11467

348

11815

2 925 221

74

191

23

214

11618

2 031

13 649

3 191 706

86

—

00

T—1

35

253

10 303

3 611

13 914

3 116 173

64

—

231

53

284

11 588

6 449

18 027

3 493 674

—

8 900

263

75

338

12 320

6 834

19154

4112335

88

8 700

265

181

446

13 545

7 618

21163

4 221 959

46

10 800

305

183

488

14408

10083

24 491

4 098 953

60

13 200

401

205

606

16 628

12 304

28 932

4 311 846

57

12 800

448

211

659

18 493

13 090

31 583

6 073 109

24

10 200

463

206

669

15 534

8 487

24 021

5 353 658

18

8100

430

208

638

12 837

4 613

17 450

3 382 482

79

6 200

411

128

539

12 903

4 520

17 423

2 647 462

41

5 300

405

100

505

14 915

3 709

18 624

3 286 974

04

4 200

394

100

494

16 468

4 025

20 493

3 723 504

15

3 600

370

112

482

15 733

4 550

20 283

4 435 212

56

3 500

350

115

465

14 915

5 271

20186

3 817 371

12

3 000

—

—

—

•

—

—

—

—

—

och torvtäktsarbeten samt arbetena vid Malmslätt,

torvtäktsarbeten samt arbetena vid Malmslätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 189 käft. (Nr 233.) 1028 23 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 233.

Bilaga B.

Arbetslöshetsanslagets disposition den 31 december 1922.

(enligt beräkning den 14 december).

År riksdagen beviljade medel för 1922.

Av 1921 års riksdag, förslagsanslag, högst ......................................................... 8 000 000: —

» 1922 » » » » ......................................................... 20 000 000: —

» » » » » » ........................................................ 15 000 000: —

» » » » reservationsanslag ............................................................ 50 000 000: —

88 000000: —

Disponerat under 1922 intill den u/i2.

Av Kungl. Maj:t anvisat till S. S. S.............................................. 29 500 000: —

» » » » » N. S.................................................... 11500 000: —

» » *> » Domänstyrelsen: för arb. åt arrendatorer å

allm. skogar.......................................... 200 000: —

» » » » Domänstyrelsen: till avverkn. å allm. skogar

i Norrbotten.......................................... 1 000 000: —

» » » » Stenleveranseentralen: för arb. åt stenarb. 1000 000: —

» » » » Köda Korset: för tillverkn. av sjukvårdsper
sedlar.

............................... 8 000: —

» » » » Marinförvaltningen: Nödhjälpsarb. Hägemäs

flygstation............................................. 28 000: —

» » » » Arméförvaltningen: Planeringsarb. i Boden 30 000: —

» » » » Järnvägsstyrelsen: Väg Svanesund—Ströms
holms

brygga ....................................... 200 000: —

» » » » Järnvägsstyrelsen: Automobillinje Dingle—

Hedekas ............................................. 200 000: —

» » » » Norrbottens läns hjälpkommitté: Odlings
bidrag

åt arbetslösa småbrukare ............ 400 000: —

» » » » Statsbeställningar hos industrien............... 15 000 000: —

» » » » Egnahemsfond för bidrag åt arbetslösa, som

erhållit egnahemslån.............................. 160 000: —

» » » » Hyresbidragsverksamhet ........................... 716155:27

» » » » Kursverksamhet................... 75 000: —

» » » » Kommissionens expensmedel 1922 *)............ 185 000: —

Av kommissionen utanordnat till understödsverksamhet2).................. 10 950 734: 48

71152 489:75

Beräknade utgifter från den 14/u till årets slut.

Till understödsverksamhet ............................................................................... 83 000: —

Beräknas odisponerat den S1/u 1922..................................................................... 16 764 510:25

88 000 000: —

'') Kommissionens expensmedel ha under året anvisats från anslaget till kommittéer och

utredningar under 5:te huvudtiteln men enligt nåd. brev av den 30 nov. 1922 skall vid

årets slut i anspråk tagna expensmedel avföras från detta anslag och i stället belastas arbetslöshets

anslaget.

2) Dessutom utanordnat enligt kommissionens protokoll av den 10 januari 1922 9 304:91,

som av statskontoret förts på 1921 års anslag.

Stockholm, E. L. Beckmans Boktr., 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.