Med redogörelse för resultaten av en genom djupborrningar utförd undersökning rörande malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg
1924-01-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Skr. 1924:16, Med redogörelse för resultaten av en genom djupborrningar utförd undersökning rörande malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg
Dokumentets text
Kungi. Maj.ts skrivelse Nr 16.
1
Nr 16.
Kung!. Maj.-ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för resultaten
av en genom djupborrningar utförd undersökning rörande
malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara
och Gellivare malmberg; given Stockholms slott den 19 januari
1924.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed giva riksdagen tillkänna
resultaten av en i avtal mellan svenska staten, å ena, samt LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, föreskriven undersökning
rörande malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara
och Gellivare malmberg.
GUSTAF.
Nils Wöhlin.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 januari 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Wohlin, anför:
I skrivelse den 26 maj 1913 (nr 126) bemyndigade riksdagen Kungl.
Maj:t att å statens vägnar med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—
Oxelösund träffa överenskommelse angående ökad brytning och utfraktning
av järnmalm m. m. Riksdagen uppställde härvid det villkoret, att förstnämnda
bolag skulle åtaga sig anordna en genom djupborrningar utförd
undersökning rörande malmernas dimensioner på djupare nivåer inom
Kiirunavaara och Gellivare malmberg intill en kostnad av högst oOO.OOO
Bihang till riksdagens protokoll 192A. 1 saml. 15 höft. (Nr 16 18.) 1
2
Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 16.
kronor. Avsikten med sagda undersökning var, att, då staten hade att
träffa sitt avgörande i den betydelsefulla frågan om eventuell inlösen av
den halvpart i de nämnda malmfälten, som vore enskild egendom, utredning
i god tid skulle föreligga rörande storleken av de malmtillgångar,
om vilkas förvärvande komme att bliva fråga. Undersökningen skulle
utföras i överensstämmelse med de anvisningar, som lämnades av en för
arbetets övervakande tillsatt nämnd av tre personer, av vilka en skulle
utses av Kungl. Maj:t, en av bolaget och en av järnkontoret; och skulle
arbetet så bedrivas, att nämndens rapport över de vunna resultaten kunde
föreläggas 1919 års riksdag.
Sedan avtal den 18 juli 1913 träffats om utförande av berörda undersökning
i enlighet med riksdagens beslut, utsågos följande personer till
ledamöter av undersökningsnämnden, nämligen: av Kungl. Maj:t professorn
\V. Petersson, av bolaget disponenten fil. doktorn H. Lundbohm och av
järnkontoret direktören P. Larsson. Sedan Larsson under år 1917 avlidit,
har han enligt järnkontorets beslut ersatts med disponenten E. Malm.
Tiden för undersökningens slutförande har emellertid på därom av
nämnden gjorda framställningar trenne gånger framskjutits. Senast skedde
detta enligt beslut av Kungl. Maj:t den 22 december 1921, därvid Kungl.
Maj:t medgav, att undersökningen icke behövde slutföras tidigare, än att
redogörelse för de vunna resultaten kunde föreläggas 1924 års riksdag.
De skäl, som föranlett ifrågavarande uppskov, framgå närmare av innehållet
i Kungl. Majrts propositioner nr 312, 37 och 38 till respektive 1917, 1921
och 1922 års riksdagar, till vilka propositioner jag här tillåter mig hänvisa.
Med skrivelse den 4 december 1923 har nämnden nu till mig avlämnat
redogörelse för den verkställda undersökningen och dess resultat. I enlighet
med de i riksdagens ovannämnda skrivelse den 26 maj 1913 lämnade
direktiv lärer innehållet i ifrågavarande redogörelse nu böra bringas till
riksdagens kännedom. På grund av utredningens synnerligen vidlyftiga
beskaffenhet — själva redogörelsen omfattar 112 maskinskrivna sidor, vartill
komma tvenne bilagor, den ena innehållande borrhålsbeskrivningar om
tillhopa 160 maskinskrivna sidor och den andra ett sextiotal plan- och
profilkartor samt diagram — synes mig detta lämpligast böra ske sålunda,
att en sammanfattning av de viktigaste undersökningsresultaten, nämligen
de som avse malmernas kvantitet och kvalitet, genom skrivelse från Kungl.
Maj:t meddelas riksdagen, medan själva redogörelsen med därvid fogade
bilagor tillhandahålles riksdagens vederbörande utskott. I anledning härav
har jag från nämndens ordförande, professorn W. Petersson, under hand
införskaffat följande sammanfattningsvis uppgjorda promemoria rörande de
vid undersökningen erhållna resultaten:
,, ^ Kiirunavaara h&xa. djupborrhålen placerats i nio vinkelrätt mot malmfyndighetens
längdriktning på en sträcka av 3.5 kilometer på lämpligt inbördes
avstand förlagda profilplan. 1 vart och ett av dessa hava i regel
Kunyl. Maj.ts skrivelse Nr 16. 3
tva djupborrlial ueddrivits till och igenom malmfyndigheten. Antalet sålunda
utförda djupborrhål är 17 stycken med en längd växlande emellan
263.5 och 847.1 meter; sammanlagda längden av dessa borrhål uppgår till
5,463.18 meter. Därjämte hava talrika smärre diamantborrningar utförts
i samband med framdrivandet av den s. k. Sjötunneln (cirka 225 meter
under bergets topp eller något, ovan Luossajärvis vattenytas nivå). Medräknas
dessa borrhål ävensom de äldre diamantborrhål, vilkas resultat
kommit förevarande utredning till godo, uppgår antalet diamantborrhål
till 71 stycken med eu sammanlagd längd av 14,033 meter.
Dessa undersökningar visa, att Kiirunavaaramalmen fortsätter med i genomsnitt
samma mäktighet som i dagen ned till de största djup, till vilka
borrningarna nått, d. v. s. i fältets nordligaste del 070 meter, i dess mellersta *
711 och i dess södra del 552 meter under bergets topp eller respektive cirka
740, 470 och 315 meter under Luossajärvis vattenytas nivå. Det är härav
tydligt, att malmtillgångarna i Kiirunavaara äro väsentligt större än de 740
miljoner ton, som angåvos i de till 1913 års riksdag framlagda beräkningarna,
vilka endast avsågo malm ovan 540 meter avvägning eller intill
300 meter under Luossajärvis vattenytas nivå.
Av ännu större aktuell betydelse är emellertid det resultat, som undersökningarna
givit med hänsyn till malmens kvalitet. 1 dagen och i allmänhet
i de hittills brutna delarna av fyndigheten är malmen till vida övervägande
del fosforrik, medan fosfor fattig s. k. A-malm anstår i större mängd endast
i fältets norra del i Vaktmästarens kulle. I 1907 års överenskommelse
emellan staten och gruvbolaget bestämdes, med hänsyn till den inhemska
järnhanteringens behov av fosforfattig malm, att bolaget icke
får exportera A-malm från Vaktmästarens kulle utöver återstående leveranser
enligt då ingångna kontrakt. De senaste årens undersökningar
hava visat, att A-malm förekommer i vida större mängd i Kiirunavaara,
än man förut anat. Redan på Sjötunnelns nivå uppträder A-malm ej
blott under Vaktmästarens kulle utan även i stor utsträckning mom fältets
södra del. Av djupborrningarna framgår, att A-malm på djupare
nivåer förekommer även inom fältets centrala delar, där i dagen och pa
Sjötunnelns nivå endast fosforrik malm uppträder. Och i samtliga djupprofilerna
ökas mängden av A-malm i förhållande till den fosforrika
malmen mot djupet och uppgår vid de största djup, å vilka malmen
övertvärats med djupborrhålen, till ej mindre än 61—86 procent av malmbredden.
A-malmens järnhalt växlar i allmänhet emellan 65 och 69 procent
och dess fosforhalt emellan 0.035 och 0.nu3 procent. Jämte A-malmen förekommer
malm med hög fosforhalt även på de djupaste nivåer, till vilka
borrningarna nått.
I Malmberget hava djupborrningarna koncentrerats till tre av de
största, i olika delar av malmfältet belägna fyndigheterna i Välkomman,
Tingvallskullc och Kaptenslagrct. S stycken djupborrhål hava dar
utförts med en längd varierande emellan 129.2 och 492.:. meter; sammanlagda
borrhåls]längden är 2,425.2 meter. Genom dessa borrhål har malmen
övertvärats på följande maximidjup: i Välkomman ooO, i imgvaliskulle
365 och i Kaptenslagret 565 meter under fältets nollpunkt. Borrningarna
hava visat, att i dessa fyndigheter de respektive malmernas
generella karaktärer med hänsyn till mäktighet, kvalitet, sidostupning
etc. äro i stort sett oförändrade till anförda djup och att sålunda den
till 1913 års riksdag angivna malmtillgången av 195 miljoner ton torae
kunna betraktas som en minimisiffra. Malmen är även på djupare m
-
Departementschefen.
4 Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 16.
våer till övervägande del fosforrik s. k. D-malm. A-malm har vid djupborrningarna
träffats endast i mycket underordnad mängd.»
Under åberopande av vad jag ovan anfört hemställer jag alltså, att
Kungl. Maj:t ville, i den av mig förordade ordning, giva riksdagen tillkänna
resultaten av den i avtal mellan svenska staten, å ena, samt
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält
och trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund, å andra sidan, föreskrivna
undersökningen rörande malmernas dimensioner på djupare nivåer inom
Kiirunavaara och Gellivare malmberg.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
och förordnar, att skrivelse i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Hans von Arnold.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.