Sök i Ratio Lex

Med redogörelse för de åtgärder som vidtagits på grund av riksdagens skrivelse den IS maj 19i9, nr 262, i anledning av riksdagens år 1948 församlade revisorers berättelse

1950-01-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1950:72, Med redogörelse för de åtgärder som vidtagits på grund av riksdagens skrivelse den IS maj 19i9, nr 262, i anledning av riksdagens år 1948 församlade revisorers berättelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majris skrivelse nr 72.

1

Nr 72.

Kungl. Maj ris skrivelse till riksdagen med redogörelse för de åtgärder

som vidtagits på grund av riksdagens skrivelse

den IS maj 19i9, nr 262, i anledning av riksdagens år

1948 församlade revisorers berättelse; given Drottningholms

slott den 10 februari 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, lämna riksdagen en redogörelse

för de åtgärder som vidtagits på grund av riksdagens skrivelse den

18 maj 1949, nr 262, i anledning av riksdagens år 1948 församlade revisorers

berättelse.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majri

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 10

februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

I utlåtande den 11 juni 1948, nr 153, i anledning av riksdagens år 1947

församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets

jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för

tiden den 1 juli 1946—den 30 juni 1947 jämte vissa motioner, hemställde

statsutskottet under punkten 37 att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t, i den mån revisorernas berättelse föranlett

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 72.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 72.

skrivelse till Kungl. Maj :t, ville i fortsättningen lämna riksdagen en särskild

redogörelse för de åtgärder som vidtagits i anledning av sådan skrivelse.

Riksdagen anmälde i skrivelse den 19 juni 1948, nr 332, att riksdagen fattat

beslut i överensstämmelse med vad utskottet i nämnda utlåtande föreslagit.

Sedan uppgifter från vederbörande departement inhämtats angående de åtgärder

som vidtagits på grund av riksdagens skrivelse den 18 maj 1949, nr

262, i anledning av riksdagen år 1948 församlade revisorers berättelse (statsutsk.

uti. nr 143), torde jag nu få lämna en sammanfattande redogörelse

härför. Redogörelsen ansluter sig i det följande till ordningsföljden och

rubriceringen i statsutskottets utlåtande för de olika punkterna, varvid de

punkter, som ej föranlett något särskilt uttalande från riksdagens sida, uteslutits.

l:o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. Jämlikt bemyndiganden av

Kungl. Maj:t har chefen för justitiedepartementet den 22 juni och den 10

september 1949 tillkallat särskilda sakkunniga för utredning angående formerna

för anordnandet av utomprocessuell rättshjälp åt mindre bemedlade

m. m.

2:o) Ersättning av allmänna medel i vissa fall för skada, som förorsakats

av ämbets- eller tjänstemän. Punkten är föremål för övervägande inom justitiedepartementet.

3:o) Försvarets titelredovisningssystem. Genom beslut den 25 november

1949 har Kungl. Maj:t uppdragit åt 1946 års militära förvaltningsutredning

att vid fullgörande av det utredningen lämnade uppdraget överväga berörda

spörsmål. Förvaltningsutredningen räknar med att utredningsarbetet skall

kunna avslutas under 1950.

6:o) Vissa byggnadsfrågor vid Svea livgarde. Genom beslut den 3 juni och

den 16 september 1949 har Kungl. Maj:t anvisat medel och meddelat byggnadstillstånd

dels för anordnande av förläggning för ekonomibiträden vid

Svea livgarde, dels ock för uppförande av bastuanläggning vid regementet.

Slutligen har Kungl. Maj :t genom beslut den 25 november 1949 givit fortifikationsförvaltningen

tillkänna vad i ärendet i övrigt förekommit.

8:o) Arbetshemmen för vissa understödstagare eller försörjningspliktiga.

Frågan har behandlats i 1950 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,

punkt 23.

10:o) Försäljning av viss allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 januari 1949 medgivit att under förevarande

punkt berörd fastighet finge försäljas till jordbruksarbetaren S. R.

Larsson under förutsättning att lantbruksnämnden i Södermanlands län beviljade

honom vederbörligt förvärvstillstånd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 72.

11 :o) Den statliga inspektions- och tillsynsverksamheten. Kungl. Maj:t har''

genom beslut den 27 maj 1949 anbefallt socialvårdskommittén att vid uppdragets

tullgörande beakta vad statsutskottet under ifrågavarande punkt anfört.

13:o) Vissa myndigheters avlönings- och omkostnadsanslag. Såsom framhålles

i riksräkenskapsverkets utlåtande över revisorernas berättelse i vad

avser förevarande fråga och som jämväl understrukits i statsutskottets utlåtande,

äro merutgifterna å avlöningsanslagen för budgetåret 1947/48 i icke

ringa grad en följd av den senaste löneregleringen och de därav föranledda

svårigheterna att mera exakt beräkna den motsedda medelsförbrukningen.

Därjämte torde böra uppmärksammas, att icke mindre än 8,6 milj. kronor

av överskridandena avse krisorganen, beträffande vilka anslagsbehovet, såväl

i fråga om löner som omkostnader, bl. a. sammanhängt med åtgärder,

som vidtagits med hänsyn till konjunkturutvecklingen efter det att riksstaten

fastställts av riksdagen.

För budgetåret 1948/49 uppgingo merutgifterna å ovannämnda myndigheters

(exkl. krisorganen) avlöningsanslag enligt en inom finansdepartementet

verkställd beräkning till 6,7 milj. kronor, varav statens sinnessjukhus

2 och landsstaten 2,2 milj. kronor, eller till ca 2,2 % av de anvisade

beloppen. Besparingarna å anslagen (exkl. krisorganen) uppgingo till 7,i

milj. kronor. Nettoresultatet blev sålunda en sammanlagd besparing på avlöningsanslagen

av (7,i — 6,7=) 0,4 milj. kronor. För budgetåret 1949/50

ha ifrågavarande anslag i riksstaten anvisats med ett närmare 14 milj.

kronor högre belopp, varav sinnessjukhusen 1,2 och landsstaten 3 milj. kronor.

Under beaktande av medelsbelastningen under det sistförflutna budgetåret

ävensom anslagshöjningar till följd av nytillkomna utgifter har i

riksstatförslaget för budgetåret 1950/51 i förhållande till gällande riksstat

gjorts en ytterligare uppräkning med drygt 15 milj. kronor, varav 2,i

milj. kronor belöper på landsstaten; för sinnessjukhusen har avlöningsanslaget

preliminärt beräknats med ett 1,9 milj. kronor högre belopp.

Beträffande omkostnadsanslagen har i statsutskottets utlåtande understrukits

angelägenheten av att vid den förberedande budgetbehandlingen

hållbara utgångspunkter eftersträvas, så att statsverkets utgifter för här

avsedda ändamål i görligaste mån kunna hållas inom ramen för de av riksdagen

sedermera anvisade medlen. Utskottet har emellertid även påpekat

att beträffande vissa omkostnadsposter det icke torde vara möjligt att på

förhand i detalj reglera det medelsbehov som oundgängligen måste tillgodoses.

För de i revisorernas sammanställning redovisade myndigheterna förelåg

under budgetåret 1947/48 ett överskridande med sammanlagt 16,9 milj. kronor,

motsvarande 30 % av medelsanvisningen, medan besparingarna uppgingo

till 150 000 kronor. Frånräknas på grund av anförda skäl anslagen

till de statliga krisorganen, reduceras merutgifterna till 12,4 milj. kronor

(=24 % av de anvisade beloppen). Härav belöper icke mindre än sammanlagt

8,2 milj. kronor på de statliga sinnessjukhusen, karolinska sjuk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 72.

huset, serafimerlasarettet, landsstaten, tullverket samt lotsverket, d. v. s.

myndigheter för vilka medelsbehovet är beroende av faktorer, som vid den

förberedande budgetbehandlingen kunna vara svåra att överblicka. Vidare

bör erinras om att beträffande vissa av dessa myndigheter utgiftsstegringarna

delvis motsvaras av ökade inkomster. För de statliga sjukhusen samt

lotsverket överstego sålunda inkomsterna med 4,2 resp. 4,8 milj. kronor de

i riksstaten för budgetåren 1947/48 resp. 1948/49 uppförda beloppen.

För budgetåret 1948/49 redovisas för omkostnadsanslagen (exkl. krisorganen)

— trots en ökning av medelsanvisningen från budgetåret 1947/48

med närmare 3,5 milj. kronor -—- överskridanden med sammanlagt 11 milj.

kronor (=20 % av medelsanvisningen). Besparingarna utgjorde ca 160 000

kronor. Av merkostnaderna avse 7 milj. kronor de statliga sjukhusen, landsstaten,

tullverket samt lotsverket. Resterande 4 milj. kronor fördela sig å ett

stort antal myndigheter. Den ökade anslagsbelastningen torde till en del

vara beroende av under budgetåret inträffade prisstegringar till följd av nya

indirekta skatter, höjda taxor å resor och telefonavgifter, stegrade bränsleoch

städningskostnader in. in., vilka icke kunnat beräknas vid den förberedande

budgetbehandlingen. Omkostnadsanslagen för de av revisorerna berörda

myndigheterna (exkl. krisorganen) ha för budgetåret 1949/50 uppräknats

med 6,3 milj. kronor. För budgetåret 1950/51 uppgår anslagsökningen

jämfört med i gällande riksstat anvisade belopp till ca 5,3 milj. kronor.

Totalt överstiga alltså medelsäskandena för nästa budgetår beträffande

berörda myndigheter den faktiska medelsbelastningen för det sistförflutna

budgetåret. Inom sistnämnda belopp inrymmas emellertid även äskanden

för nytillkomna utgifter.

18:o) Bestämmelserna om stadgad åborätt. Genom beslut den 2 september

1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kammarkollegiet att -— med beaktande

av vad statsutskottet i förenämnda utlåtande anfört — företaga en översyn

av förefintliga åborätter av här ifrågavarande slag ävensom utreda frågan

om en avveckling av institutet stadgad åborätt.

20:o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Genom beslut den 16 december

1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt lantbruksstyrelsen att utreda

frågan om avveckling av den verksamhet, som bedrives med anlitande av

medel från nämnda fond, samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

22:o) Lån till AB Uplandsprodukter. Punkten har anmälts den 27 januari

1950, varvid beslöts att ärendet skulle läggas till handlingarna.

23:o) Verksamheten enligt anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion

i Norrland m. m. Punkten har anmälts den 27 januari 1950, varvid beslöts att

ärendet skulle läggas till handlingarna. I övrigt må nämnas, att under förevarande

punkt berörd verksamhet har behandlats i 1950 års statsverksproposition,

nionde huvudtiteln, punkt 191.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 72.

5

24:o) Arbetsbalansen inom lantmäteriväsendet. Frågan har behandlats i

1950 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 203.

Jag hemställer slutligen,

att Kungl. Maj :t måtte giva riksdagen den nu lämnade

redogörelsen till känna.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att skrivelse av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.