Sök i Ratio Lex

Med överlämnande av redogörelser från Nordiska rådets svenska delegation

1955-02-17 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1955:99, Med överlämnande av redogörelser från Nordiska rådets svenska delegation

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 99

1

Nr 99

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av redogörelser

från Nordiska rådets svenska delegation;

given Stockholms slott den 18 februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, lämna riksdagen

redogörelse för Nordiska rådets andra session i Oslo den 9—18 augusti

1954 och dess tredje session i Stockholm den 28 januari—3 februari 1955.

GUSTAF ADOLF

Östen Undén

1 liihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 99

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

Utdrag ur protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern

för utrikes ärendena följande.

Nordiska rådets andra session ägde rum i Oslo den 9—18 augusti 1954

och dess tredje session i Stockholm den 28 januari—3 februari 1955. Vid

den andra sessionen antog rådet trettio och vid den tredje sessionen sexton

rekommendationer, riktade till regeringarna i Danmark, Island, Norge och

Sverige.

Nordiska rådets svenska delegation har överlämnat tvenne, till Konungen

ställda skrivelser, dagtecknade den 13 januari och 17 februari 1955 med redogörelser

för rådets andra och tredje sessioner.

Dessa skrivelser är såsom bilagor fogade till statsrådsprotokollet i detta

ärende.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj :t måtte giva riksdagen de nu lämnade

redogörelserna tillkänna.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att skrivelse

av den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. C:son Kjellberg

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 99

3

Till KONUNGEN

Härmed får Nordiska rådets svenska delegation överlämna bifogade redogörelse

för rådets andra session i Oslo den 9—18 augusti 1954 jämte bilaga.

Stockholm den 13 januari 1955.

Underdånigst

För Nordiska rådets svenska delegation:

NILS HERLITZ

Gustaf Petrén

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

5

Redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets andra session

i Oslo den 9—18 augusti 1954

I. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande

regering srepresentanter :

statsminister Tage Erlander,

ministern för utrikes ärendena Östen Undén,

statsrådet och chefen för justitiedepartementet Herman Zetterberg,

statsrådet och chefen för handelsdepartementet John Ericsson,

statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Gunnar Hedlund

och följande valda medlemmar:

redaktör Birger Andersson,

landshövding Elon Andersson,

bankofullmäktig O. Andersson,

chefredaktör Rolf Edberg,

professor Nils Herlitz,

jur. och med. dr Gustav Möller,

chefredaktör K. Gösta Netzén,

rektor Sven Ohlon,

lantbrukare Anders Pettersson,

borgmästare Olov Rylander,

f. d. landshövding Rickard Sandler,

chefredaktör Frans Severin,

fru Anna Sjöström-Bengtsson,

förste vice talman Martin Skoglund,

riksgäldsfullmäktig Waldemar Svensson,

hemmansägare Oscar Werner.

Delegationen biträddes av sekreteraren docenten G. Petrén och experter.

Till rådets president vid sessionen valdes stortingspresidenten Einar Gerhardsen

och till vice presidenter förutvarande statsministern Erik Eriksen,

Danmark, altingspresidenten Siguröur Bjarnason, Island, och herr Herlitz.

Vid sessionen tillsattes fyra utskott: kulturutskottet, ekonomiska utskottet,

socialpolitiska utskottet och juridiska utskottet. De svenska valda medlemmarna

fördelades på utskotten på följande sätt:

Kulturutskottet:

herrar Sandler (ordförande),

Ohlon,

Werner,

fru Sjöström-Bengtsson

E konom is ka utskottet:

herrar Severin (vice ordförande),

Elon Andersson,

Edberg,

Skoglund.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

Socialpolitiska utskottet:

herrar Möller,

Birger Andersson,

Svensson,

Pettersson.

Juridiska utskottet:

herrar Herlitz,

Netzén,

Rylander,

Olof Andersson.

Regeringsrepresentanterna, som erhöllo en generell inbjudan att närvara

vid utskottssammanträdena, deltogo jämväl i utskottsarbetet.

II. Behandlade ärenden.

Ärendesförteckningen upptog i allt 35 ärenden, utgörande 2 regeringsförslag,

16 medlems för slag (av vilka ett tillika innefattade rapport från ett av

rådet tillsatt sedan första sessionen verksamt utskott), 11 anmälningar från

regeringarna jämlikt 11 § stadgan för Nordiska rådet rörande åtgärder i anledning

av de av rådet 1953 beslutade rekommendationerna samt 6 berättelser,

av vilka fem härrörde från nordiska samarbetsorgan, nämligen nordiska

socialpolitiska utskottet, nordiska utskottet för lagstiftningssamarbete, nordiska

kulturkommissionen, nordiska parlamentariska kommittén för friare

samfärdsel m. m. och det gemensamma nordiska utskottet för ekonomiskt

samarbete, och en rörde nordiskt samarbete inom radio och television.

Vid sessionen antogos 30 rekommendationer, vilka återgivas i en vid denna

redogörelse fogad bilaga.

A. Frågor behandlade av kulturutskottet.

1. Folkhögskolefrågor m. m.

Ett antal danska ledamöter av rådet hade föreslagit en hemställan till

regeringarna att snarast söka realisera planerna på »Nordens folkliga akademi».

Därmed avsågs en överbyggnad på folkhögskolan och det fria folkliga

upplysningsarbetet, ett kulturcentrum för nordisk folklig samverkan.

Tanken hade varit under övervägande i flera organisationer och myndigheter,

bl. a. nordiska kulturkommissionen. Utskottet ansåg frågan icke

tillräckligt utredd; på dess förslag beslöt rådet hemställa till regeringarna

om närmare utredning. Rådet gav sitt stöd åt ett uttalande av nordiska kulturkommissionen,

vari hemställts om åtgärder för stärkande av det nordiska

samarbetet på folkhögskolans område (stipendier, lärarutbyte, lärarutbildning,

ökat nordiskt inslag i biblioteken). På förslag av herr Ohlon hemställde

rådet om ökat stöd till den nordiska folkhögskolan i Kungälv. Se rek. nr 18.

2. Nordisk parlamentarisk publikation.

I anledning av en rekommendation antagen vid rådets första session hade

en kommitté, vari herr Edberg och byråchefen O. Rydbeck representerade

Sverige, framlagt en utredning (SOU 1954: 8) med förslag om utgivande av

en nordisk parlamentarisk tidskriftspublikation. Utskottet anslöt sig till de

av kommittén uppdragna riktlinjerna. Publikationen borde utgivas av en

redaktionskommitté med representanter för Danmark, Island, Norge och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 99

Sverige samt, om Finland fann tillfälle deltaga, även för detta land. Publikationen

borde benämnas »Nordisk kontakt» och i regel utkomma var 14.e

dag. I enlighet härmed beslöt rådet en rekommendation (nr 3). Till svenska

ledamöter i redaktionskommittén ha utsetts herrar Edberg och Helen.

3. Övriga frågor.

Rådet beslöt vidare på förslag av danska medlemmar rekommendation

dels om lättnader vid försändandet av upplysningsfilm mellan nordiska länderna

(nr 4), dels om undersökning av möjligheterna för översättning till

huvudspråken av representativa verk inom de nordiska ländernas diktning

^ I anledning av nordiska kulturkommissionens berättelse, vilken lades till

handlingarna, uttalade sig utskottet dels för en förbättring av de nordiska

utlandslektorernas ekonomiska ställning, dels för stimulerande av samarbetet

på scenkonstens område. ,, . . , , .,

Ett förslag om utväxling av statstrycksaker föranledde ingen rådets åtgärd,

eftersom nuvarande ordning i stort sett ansågs fungera tillfredsställände
I

avvaktan på ytterligare utredning hänvisades till fortsatt behandling vid

en senare session förslag dels om samarbete för framställning av upplysnings-

och barnfilm, dels om rätt för läkare m. fl. att i samtliga nordiska

länder utöva det yrke, vartill examen berättigar i hemlandet.

B. Frågor behandlade av ekonomiska utskottet.

1. Ekonomiskt samarbete.

Rådet har under behandling det betänkande om en gemensam nordisk

marknad, som avgivits av det gemensamma nordiska utskottet för ekonomiskt

samarbete (SOU 1954:13). I detta betänkande hade de danska och

svenska medlemmarna i utskottet föreslagit upptagande av förhandlingar för

åstadkommande av en gemensam marknad inom ett flertal branscher, varemot

de norska medlemmarna särskilt framhållit svårigheterna för en gemensam

nordisk marknad.

Majoriteten i rådets ekonomiska utskott, bestående av samtliga danska,

isländska och svenska medlemmar samt tva norska medlemmar, anförde i

detta ärende följande:

»Det nordiske råd henstiller til regjeringene å fremme et utvidet

pkonomisk samarbeid i Norden. Spesielt henstiller Rådet

1. åt regjeringene spker å legge vilkårene til rette för opprettelse av

et feiles nordisk marked på så store områder som mulig,

2. åt regjeringene på grunnlag av det materiale som er framlagt av det

felies nordiske utvalg for pkonomisk samarbeid klarlegger mulighetene

for å anvende ens tollsatser (eller restriksjoner) overfor ikkenordiske

land, og tar opp et arbeid for å avvikle tollavgiftene og

handelsrestriksjonene ved de internordiske grenser i det omfång og

i den takt som anses förenlig med de enkelte lands sserlige forhold,

3. åt regjeringene opptar forhandlinger om konkrete samarbeidsoppgaver,

som er av betydning för de nordiske lands produktivitet og levestandard,

herunder samarbeid om den teknisk-naturvitenskapelige, lantbruksvitenskapelige

og annen forskning, om kraftspprsmålet og andre

foreliggende produktivitets- og investeringsoppgaver,

4. åt regjeringene gir ansvarlige organer til oppgave å fremme og overvåke

arbeidet i samsvar med de foran angitte retningslinjer.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 99

I enlighet härmed föreslog utskottet en rekommendation till förmån för ett

utvidgat ekonomiskt samarbete. Minoriteten i utskottet, bestående av två

norska ledamöter, hemställde om uppskov i saken till nästa session, under

hänvisning bl. a. till att det norska stortinget skulle komma att behandla

loreva rande spörsmål under den kommande höstsessionen, men förklarade

sig därvid ense med majoriteten att man borde söka utvidga det ekonomiska

samarbetet i Norden.

e? långvarig debatt biföll rådet, sedan uppskovsyrkandet avslagits

nij to r.?sfer m°f av utskottet framlagda rekommendationsförslaget

med 43 roster, medan 9 medlemmar av rådet — 8 norska och 1 isländsk —

avstodo från att rösta. Se rek. nr 22.

I anledning av herr Severins förslag om närmare penningpolitiskt samarbete

uttalade utskottet, att det utginge från att det penningpolitiska samarbetet

skulle komma i blickpunkten under den vidare utvecklingen i det

ekonomiska samarbetet i stort; på utskottets förslag översändes saken till

regeringarna.

2. Post- och teletaxor.

, „S<rdan den nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel i

tva betankanden (SOU 1954: 20) avgivit vissa förslag rörande dels posttaxor,

dels teletaxor, beslöt rådet hemställa till regeringarna att snarast möjligt

genomfora dessa förslag (rek. nr 6). J °

3. Övriga frågor.

Med anledning av förslag dels från den svenska regeringen, dels av det av

rådet vid dess forsta session tillsatta utskottet för frågor om nordiska medborgares

rättsliga likställighet (likställighetskommittén) uttalade sig rådet

tor en narmare samverkan mellan fiskarenas organisationer för att nå fram

till ömsesidiga lättnader för yrkesfiskarna (rek. nr 1).

Rådet beslöt vidare ett uttalande rörande åtgärder i syfte att skvdda fiskbeståndet

utanför Islands kuster (rek. nr 23).

■ *or.slag om gemensam aktion från de nordiska länderna i FN för ökat

bistånd till underutvecklade länder föranledde ingen åtgärd; utskottet hade

emellertm bl. a. uttalat, att samarbetet på detta område borde fortsättas och

u t ?et fran a« regeringarna i möjligaste mån skulle verka för ar
.

betets ellektivisering.

Ett förslag om upphävande av det ömsesidiga förbudet för fartyg från Norge

och Sverige att driva kustfart i varandras farvatten uppsköts till nästa session

i avvaktan på resultatet av i Sverige pågående utredningsarbete rörande

det mindre och medelstora tonnaget.

C. Frågor behandlade av socialpolitiska utskottet.

1. Socialpolitiska frågor.

På grundval av en redogörelse, tillkommen på initiativ av rådet vid dess

törsta session, över de nordiska ländernas ställning till av Internationella

arbetsorganisationen antagna konventioner beslöt rådet en rekommendation

f.y. ande till att ifrågavarande konventioner i större utsträckning kunde ratificeras

av de nordiska länderna (rek. nr 7). Utskottet hade bl. a. framhållit

att ett antal konventioner icke kunnat ratificeras på grund av att de

nordiska ländernas lagstiftning på flera områden bygger på andra grundsatser

an de som ligga till grund för konventionerna.

Utskottet uttalade sig för fortsatt utbyggnad av samarbetet på arbetarskyddets

och socialpolitikens område samt särskilt för vidareförande av arbetet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 99

på en generell konvention om social trygghet i Norden och på en översikt

över nordiska medborgares sociala rättigheter vid vistelse i annat nordiskt

land än hemlandet.

2. Samfårdselfrågor.

Utskottet kunde konstatera att i överensstämmelse med en av rådet år

1953 beslutad rekommendation betydelsefulla resultat ernåtts i arbetet för

friare samfärdsel inom Norden. Det konstaterades sålunda, att denna rekommendation

till största delen finge betraktas som färdigbehandlad. Emellertid

beslöts i anslutning till denna rekommendation en ny rekommendation (nr

8) om förhandlingar med försäkringsbolag och motororganisationer för etablerande

av ett »nordiskt carnetområde». Vidare tog rådet på den danska

regeringens anmodan ställning till förslaget från kommittén för friare samfärdsel

om upphävande av all passkontroll på gränserna mellan nordiska

länderna. Rådet uttalade sig genom rek. nr 9 för förslagets genomförande;

därvid anfördes att rådet fann erforderlig kontroll över icke nordbor kunna

åstadkommas utan användande av kontrollkort. En norsk medlem röstade

mot denna rekommendation och en avstod.

3. Hälso- och sjukvårdsfrågor.

I anledning av förslag av herr Pettersson i Dahl beslöt rådet hemställa

om utredning om inläggande av medborgare från nordiskt land på annat

nordiskt lands sjukhus (rek. nr 10). I sammanhang härmed berörde utskottet

behovet av en utredning om gemensam hälsovårdstjänst i gränsområdena.

Rådet uttalade sig vidare för en gemensam nordisk hälsovårdsstatistik

(rek. nr 11), för fortsatt arbete med gemensam utbildning av hälsovårdstjänstemän

(rek. nr 12), för en gemensam hälsovårdstjänst för nordiskt

sjöfolk och nordiska fiskare (rek. nr 13), för samarbete på läkemedelsområdet

(rek. nr 15) och för vidgat samarbete beträffande laboratorieverksamhet,

näringsmedelskontroll och materialprovning på det odontologiska

området (rek. nr 16). I anslutning till uttalanden från regeringarna

rekommenderade rådet nordiskt samråd och om möjligt gemensamt nordiskt

uppträdande inom världshälsoorganisationen (rek. nr 17). Yttermera kan

omnämnas att utskottet framhöll betydelsen av samarbete för bekämpande

av epidemiska sjukdomar; från rådets sida uttalades, att det påräknade

meddelande om detta samarbetes fortgång. Den av fru Sjöström-Bengtsson

in. fl. väckta frågan om ensartad nordisk abortlagstiftning blev uppskjuten

i avvaktan på en väntad norsk kommittéutredning.

Som led både i frågan om samarbete på hälsovårdens område och i strävandena

till likställighet för nordiska medborgare (se härom vidare nedan)

uttalade sig rådet för utväxling av personal på hälsovårdens område och

för en gemensam arbetsmarknad för medicinsk personal, varjämte rådet

hemställde till regeringarna att möjliggöra att dansk, svensk, norsk eller

isländsk legitimation av läkare, tandläkare, veterinärer, sjukgymnaster och

sjuksköterskor skulle få gillighet i alla nordiska länderna (rek. nr 14). Däremot

uppsköts frågan om likartade åtgärder inom apoteksväsendet till en

senare session.

I). Frågor behandlade av juridiska utskottet.

1. Frågor rörande nordiska medborgares likställighet.

Frågan om åtgärder i syfte att åstadkomma ökad rättslig likställighet för

nordiska medborgare var under behandling redan vid rådets första session. 1

anslutning till eu då beslutad rekommendation blev frågan föremål för be
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

handling av regeringarna, i det att olika delspörsmål genom överenskommelse

mellan justitieministrarna fördelades mellan de olika regeringarna, ävensom

på grund av rådets särskilda uppdrag inom den förut nämnda likställighetskommittén.

För den andra sessionen framlades ett antal hithörande spörsmål

dels av den svenska regeringen, dels av likställighetskommittén. Några

hithörande spörsmål behandlades i kulturutskottet, ekonomiska utskottet

och socialpolitiska utskottet, men flertalet hänvisades till juridiska utskottet.

I anledning härav beslöt rådet rekommendationer angående vissa åtgärder

inom folkbokföringsväsendet (nr 5), angående åtgärder i syfte att värnplikt

i de nordiska länderna icke komme att föreligga i förhållande till mer

än en stat (nr 19), om åtgärder för att medborgare i ett nordiskt land, som

är bosatt i annat nordiskt land, skulle kunna behålla sin rösträtt i hemlandet

(nr 24), om likställighet för befäl och sjöfolk vid anställning ombord

på handels- eller fiskefartyg av nordisk nationalitet (nr 25), angående sådan

tillämpning av reglerna om möjlighet för utlänning att driva näring

m. m„ att kravet på längre tids vistelse i landet skulle uppmjukas beträffande

nordiska medborgare (nr 26), angående rätt till fiske av icke yrkesmässig

art (nr 27) och om en konvention med gemensamma regler för skatts

beräknade och uttagande av sjömän (nr 30). Vissa av de angivna rekommendationerna

beslötos icke enhälligt. Beträffande relcomendationen om

rösträtt röstade endast 24 medlemmar för rekommendationen, 8 norska

medlemmar röstade för avslag, varjämte 13 medlemmar avhöllo sig från att

rösta, däribland de närvarande danska medlemmarna som hänvisade till den

danska grundlagens regler. Samtliga de i omröstningen deltagande svenska

medlemmarna röstade för rekommendationen utom herr Werner, som avhöll

sig från att rösta. Rekommendation om rätt att driva näring antogs med

38 röster medan 7 norska medlemmar avhöllo sig från att rösta. Vad angår

rekommnedationen om fiske av icke yrkesmässig art röstade 44 medlemmar

för densamma medan 2 norska medlemmar avhöllo sig från att rösta.

Ett förslag angående likställighet beträffande ekonomiskt stöd för jordbrukare

föranledde ej åtgärder, sedan det upplysts att frågan vore föremål

för utredning.

I ett särskilt betänkande uttryckte utskottet sin förhoppning att det av

regeringarna upptagna utredningsarbetet beträffande likställighetsfrågan

måtte fullföljas inom icke alltför lång tid. I samband med detta arbete står

frågan om de hinder, som de i vissa traktater upptagna mestgynnadnationsklausulerna

kunna bereda för strävandena mot ökad likställighet. Sedan

regeringarna igångsatt en expertutredning om denna fråga, beslöt rådet att

ett i saken väckt förslag ej skulle föranleda någon åtgärd.

2. Lagstiftningsfrågor.

I sitt förslag om åtgärder för ökad rättslig likställighet upptog den svenska

regeringen även frågan om nordiskt patentsamarbete på grundval av ett av

danska, norska och svenska delegerade utarbetat betänkande (SOU 1952:

43). I detta betänkande hade diskuterats olika möjligheter till införande av

en nordisk patentgemenskap. I det svenska regeringsförslaget tillstyrktes det

av de delegerade förordade huvudalternativet, ett system med nordiska patent,

innebärande att patentverken i ett vart av de nämnda länderna skulle

kunna bevilja patent med giltighet i samtliga tre länder. Vidare framhölls

att nästa steg borde vara inrättandet av ett nordiskt patentverk, vilket mål

redan nu lämpligen borde hållas i sikte. Juridiska utskottet anslöt sig till

den av den svenska regeringen uttalade uppfattningen, och rådet antog en

rekommendation av sådant innehåll (nr 29).

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 99

Ett förslag om förenhetligad rattfyllerilagstiftning föranledde ingen åtgärd,

sedan utskottet konstaterat att frågan var under övervägande i de

olika länderna. Utskottet framhöll emellertid betydelsen av att trafiklagstiftningen

så långt som möjligt bleve likartad i de nordiska länderna.

Vid behandlingen av berättelsen från det nordiska utskottet för lagstiftningssamarbete

konstaterade juridiska utskottet, att en viss ytterligare koordinering

av lagstiftningsarbetet vore önskvärd. Rådet beslöt uppskjuta frågan

om organisationen av det nordiska lagstiftningssamarbetet till nästa

session.

3. Administrativa frågor.

I anledning av ett förslag framlagt av bl. a. herrar Rylander och Severin

antog rådet en rekommendation (nr 20) angående direkt skriftväxling mellan

myndigheter i de nordiska länderna.

I anledning av förslag av herr Herlitz m. fl. hemställde rådet till regeringarna

om åtgärder i syfte att tjänstemän inom centrala administrationen

skulle kunna tjänstgöra under viss tid i annat nordiskt land (rek. nr 21).

Rekommendationen beslöts med 43 röster mot 8. Minoriteten, bestående av

6 norska medlemmar, 1 dansk medlem samt herr Svensson i Ljungskile,

röstade för ett av reservanterna i utskottet framlagt rekommendationsförslag,

som åsyftade en effektiviserad stipendieordning för tjänstemän.

Rådet rekommenderade vidare regeringarna att domstols- och åklagarmyndigheterna

i ett nordiskt land skulle kunna, genom direkt hänvändelse,

erhålla utdrag av straffregister i övriga nordiska länder (rek. nr 28).

4. Arbetsordningen.

Rådet antog vissa ändringar i sin arbetsordning, huvudsakligen avseende

ordningen för frågors väckande hos rådet och omröstningsformerna. I anslutning

till praxis, enligt vilken rådets presidium varit verksamt mellan sessionerna

för att följa handläggningen av frågor, som redan behandlats i rådet,

och för att förbereda den kommande sessionen, insattes i arbetsordningen

en föreskrift om att presidiet skulle mellan sessionerna handhava

rådets löpande angelägenheter. Under övervägande var att införa ett frågeeller

interpellationsinstitut. Härom voro emellertid meningarna delade, varför

ingen ändring i arbetsordningen i sådant syfte vidtogs. Likaledes avslogs

ett förslag av herrar Netzén och Severin om att göra utskottens sammanträden

i princip offentliga. Utskottet underströk emellertid i detta sammanhang

betydelsen av att de synpunkter, som göras gällande, och de ståndpunkter,

som intagas under rådets arbete, i största möjliga omfattning och

så snabbt som möjligt komma till allmänhetens kännedom. Detta syfte

borde enligt utskottets mening kunna ernås genom att utskotten sörjde för

fortlöpande information åt pressens representanter och genom att medlemmarna

gåve uttryck åt sina synpunkter vid rådets offentliga förhandlingar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

Förteckning

över de vid Nordiska rådets andra session i Oslo 1954

antagna rekommendationerna

liek. nr 1. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å la fiskerimyndighetene

kalle sammen fiskernes organisasjoner i de nordiske

land til felles dr0ftelser med sikte på å bli enige om gjensidige

lettelser for yrkesfiskere i de nordiske land angående ilandbringelse

og transittering av fisk, bunkring in. in. ved opphold

i annet nordisk land enn hjemlandet.

Rek. nr 2. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene i fellesskap gjennom

Nordisk Kulturkommisjon å underspke muiigheten for å

tilveiebringe en samling oversettelser til hovedspråkene, i f0rste

omgång engelsk, av representative verker innenfor de nordiske

lands diktning.

Rek. nr 3. Det Nordiske Råd anbefaler utgivelsen av en parlamentarisk

publikasjon i hovedsakelig overensstemmelse med komitéens

förslag, og henstiller til regjeringene å ta skritt for å få bevilget

de npdvendige midler til publikasjonen og til de nasjonale

delegasjoner å s0rge for åt det oppnevnes et redaksjonsutvalg,

slik åt publikasjonen kan utkomme senest 1 januar

1955.

Rek. nr 4. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å fastsette regler

som gj0r det mulig å inn- og utfpre film, filmstrips og lysbilder

av opplysende, kulturell og vitenskapelig karakter fritt

og uten tollettersyn mellom de nordiske land, ved samarbeid

inellom institusjoner og organisasjoner som anerkjennes av

de kompetente myndigheter.

Rek. nr 5. Regeringarna rekommenderas att giva flyttningsbetyg (motsvarande)

internordisk giltighet och att i samband därmed

undersöka möjligheterna för ett utbyte av flyttningsrapporter.

Rek. nr G. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene snarest mulig å

gjennomfpre de förslag som er fremsatt av den nordiske parlamentariske

komité for friere samferdsel m. in. om post- og

telegramtakstene, hvorved

a) de respektive lands innenriksporto gis gyldighet for internordiske

brev opp till 500 gr.

b) det for internordiske brev" mellom 500 og 1 000 gr. fastsettes

takster på et nivå som er vesentlig lavere enn det nåvaerende

internasjonale, men dog så h0yt åt upnsket overflytting

fra pakkesending til brev unngås, samt fastsettes

under hensyntagen til utgiftene ved flybefordring.

c) de respektive lands innenrikstakster anvendes for telegrammer

mellom Danmark, Norge og Sverige, og

d) det s0kes fastsatt enhetstakster for telegrannner mellom

Finnland og Island på den ene side og de 0vrige nordiske

land på den annen side.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

13

Rek. nr 7. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å arbeide for åt

ILO konvensjoner i st0rre utstrekning kan bli ratifisert av

de nordiske land, og åt regjeringene i den anledning bygger

videre ut det nåvserende sanrarbeid med sikte på åt det ved

utarbeidelsen og vedtakelsen av konvensjonene blir tatt hensyn

til prinsipper i nordisk sosiallovgivning og andre forhold

som konvensjonene omfatter.

Rek. nr 8. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å spke forhandlingene

med de nordiske motoransvarsforsikringsselskaper og

motororganisasjoner fremmet, slik åt det av den nordiske parlamentariske

komité for friere samferdsel m. v. foreslåtte »nordiske

carnet-område» snarest mulig kan etableres (tilråding

nr. 9, pkt 8/1953).

Rek. nr 9. Nordisk Råd henstiller til regeringerne, åt forslaget fra den

nordiske parlamentariske komité for friere samfserdsel in. m.

om, åt pasfriheden mellem de nordiske lande udvides til åt

omfatte ikke-nordboer snarest gennemfpres, idet rådet dog

tilråder, åt man i stedet for indfprelse af de foreslåede kontrolsedler

ved et samarbejde mellem vedkommende myndigheder

på anden måde spger etableret den efter omstsendighederne

npdvendige og pnskelige kontrol med ikke-nordboer.

Rek. nr 10. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å utrede nsermere

spprsmålet om behovet for tiltak i anledning av spprsmålet

om innleggelse av borgere fra et nordisk land på andre nordiske

lands sykehus.

Rek. nr 11. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å spke å oppta

samarbeide for å få i stand en felles nordisk medisinalstatistikk.

Rek. nr 12. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å utarbeide konkrete

planer for det fortsatte arbeid med felles utdanning av

hpyere tjenestemenn i offentlig helsevirksomliet.

Rek. nr 13. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene i Danmark, Island,

Norge og Sverige å utrede spprsmålet om etablering av en

felles helsetjeneste såvel i Norden som i utlandet for nordiske

sjöfolk og fiskere og åt Finnland innbys til å ta del i dette

samarbeid.

Rek. nr 14. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å utrede nsermere

hvilke tiltak som bpr gjennomfpres for å få i stand utveksling

mellom nordiske land av personell i helsepleien og for å skape

et felles nordisk arbeidsmarked for medisinsk personell, med

unntak av apotekare. Videre henstiller rådet til regjeringene

med sikte på å muliggjpre åt dansk, svensk, norsk eller isländsk

legitimasjon skal få gyldighet i de andre nordiske land,

å la utrede hvorvidt sserskilte tiltak med hensyn til utdannelse

av leger, tannleger,, veterinserer, sykegymnaster og sykepleiersker

er påkrevd.

Rek. nr 15. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å ta opp til narmere

utredning spprsmålet om å viderutvikle det nordiske

samarbeid på legemiddelområdet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

Rek. nr JO. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å utrede sp0rsmålet

om hvordan nordisk samarbeid kan opptas eller videreutvikles

når det gjelder laboratorievirksomhet, nseringsmiddelkontroll

og materialprpving på det odontologiske område.

Rek. nr 17. I tilslutning til det som er uttalt i meldingen, henstiller Det

Nordiske Råd til regjeringene å gjennomfpre slike organisatoriske

tiltak åt de nordiske lands representanter i Verdens Helseorganisasjon

kommer til å samrå seg om de problemer som

behandles av Helseorganisasjonen med sikte på så langt som

mulig å oppnå en felles nordisk opptreden.

Rek. nr 18. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å sette ut i livet

Nordisk Kulturkommisjons vedtak på plenumsmötet 21—22

juni 1954 om stipendier og annen stptte til de eksisterende

folkehpyskoler,

å öke bevilgningene som ovenfor anfprt til den nordiske folkehpyskole

i Kungälv fra den danske og norske regjering til å

omfatte full gasje for en laerer fra hvert av landene,

å nedsette et sakkyndig nordisk utvalg til å utrede naermere

spörsmålet om Nordens folkelige akademi.

Rek. nr 19. Rådet henstiller til regjeringene å oppta forhandlinger med

sikte på å inngå en overenskomst om åt verneplikten i de nordiske

land naermere reguleres, slik åt denne ikke kommer til

å foreligge i forhold til mer enn ett land.

Rek. nr 20. Nordisk Råd henstiller til regeringerne, åt embedskontorer og

embedsmaend i de nordiske lande for åt fremskynde og forenkle

sagernes gang bemyndiges til med de indskraenkninger,

som findes npdvendige, åt stå i umiddelbar förbindelse med

hinanden.

Rek. nr 21. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene åt de treffer forholdsregler

med sikte på åt tjenestemenn i administrasjonen

for en viss tid må kunne tjenestegjpre i et annet nordisk land.

Rek. nr 22. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å fremme et utvidet

pkonomisk samarbeid i Norden. Spesielt henstiller Rådet

1. åt regjeringene spker å legge vilkårene til rette for opprettelse

av et felles nordisk marked på så store områder som

mulig,

2. åt regjeringene på grunnlag av det materiale som er framlagt

av det felles nordiske utvalg for pkonomisk samarbeid

klarlegger mulighetene for å anvende ens tollsatser (eller

restriksjoner) overfor ikke nordiske land, og tar opp et arbeid

for å avvikle tollavgiftene og handelsrestriksjonene ved

de internordiske grenser i det omfång og i den takt som

anses förenlig med de enkelte lands saerlige forhold,

3. att regjeringene opptar forhandlinger om konkrete samarbeidsoppgaver

som er av betydning for de nordiske lands

produktivitet og levestandard, herunder samarbeid om den

teknisk-naturvitenskapelige, landbruksvitenskapelige og annen

forskning, om kraftspprsmålet og andre foreliggende

produktivitets- og investeringsoppgaver,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 99

15

4. åt regjeringene gir ansvarlige organer til oppgave å fremme

og overvåke arbeidet i samsvar med de foran angitte retningslinjer.

Rek. nr 23. Nordiska rådet är till fullo medvetet om att det är ett intresse

för alla länder som bedriva fiske utanför Islands kuster och ett

livsintresse för Island, att åtgärder vidtages i syfte att skydda

fiskbeståndet i dessa trakter.

I den mån legaliteten av redan vidtagna åtgärder är föremål

för tvist mellan Island och annan stat, tillkommer det icke

Nordiska rådet att göra något uttalande. Rätta forum för en

folkrättslig prövning om meningsskiljaktigheterna är Haagdomstolen,

icke Nordiska rådet eller Europarådet.

Nordiska rådet beslutar överlämna detta uttalande till de i rådet

deltagande ländernas regeringar.

Rek nr 2i. Regjeringene anbefales å overveie på hvilken måte medborgere

i et nordisk land som er bosatt i et annat nordisk land kan

beholde sin stemmerett i hjemlandet.

Rek. nr 25. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å oppta forhandlinger

med sikte på en overenskomst om likestilling mellom

befäl og sjöfolk i de nordiske land forsåvidt angår ansettelse

ombord på handels- eller fiskefartpyer av nordisk nasjonalitet,

dog med den begrensning åt kravet om innenlandsk statsborgerskap

må opprettholdes forsåvidt angår fartpyets sjef (befalshavende).

Rek. nr 26. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene åt det ved anvendelsen

av bestemmelsene om adgang för utlendinger til å drive

nsering, vaere styremedlem i aksjeselskap eller andre sammenslutninger

etc., fplges en slik praksis åt kravet på lengre tids

opphold i landet for innrpmmelse av slik adgang oppmykes

forsåvidt angår statsborgere i de nordiske land.

Rek. nr 27. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene gjennom underspkelser

og npdvendige forhandlinger å klarlegge om en slik

ordning kan gjennemfpres åt nordiske statsborgere ved bespk

i et annet nordisk land får samme rett til fritt fiske av ikke

yrkesmessig natur som besökslandets innbyggere.

Rek. nr 28. Nordisk råd henstiller til regeringene åt trseffe foranstaltninger

til, åt domstole og anklagere in. fl. myndigheder i andet nordisk

land i stprst muligt omfång ved direkte henvendelse til

den registrerende myndighed kan få meddelt udskrifter af

strafferegistrene til brug i offentlige straffesager.

Rek. nr 29. Nordisk Råd henstiller til regeringerne snarest åt spge gennemfprt

et system med nordisk patent.

Rek. nr 30. Rådet anbefaler regjeringene åt tage op til overvejelse spprgsmålet

om åt indgå en konvention om fielles regler for skattens

beregning og opkrsevning hos spmamd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

\ i.\i .V.-tuj A

C B i* it‘ t

■ ■

itt .'' .J

.

1

!''.> : ti*

P -■<(

:b I >■.!

• -t - ’ . ! 1 5 ■

''

i.i>i -''i'': '': t i

I

■ i

i i t ■<-’! ■! ■ ■i *■ i:'', • tv</ .it: i*»t<

t>;s

■ 11 rjiiit;.i->; t-1 i

: - it,

i. -ii

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

17

Till KONUNGEN

Härmed får Nordiska rådets svenska delegation överlämna bifogade redogörelse

för rådets tredje session i Stockholm den 28 januari—3 februari 1955

jämte bilaga.

Stockholm den 17 februari 1955.

Underdånigst

För Nordiska rådets svenska delegation:

NILS HERLITZ

Gustaf Petrén

2 Bihang till riksdagens protokoll i955. 1 samt. Nr 99

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

19

Redogörelse

Från nordiska rådets svenska delegation rörande rådets tredje session

i Stockholm den 28 januari—3 februari 1955.

I. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:

statsminister Tage Erlander,

ministern för utrikes ärendena Östen Undén,

statsrådet och chefen för justitiedepartementet Herman Zetterberg,

statsrådet och chefen för socialdepartementet Gunnar Sträng,

statsrådet och chefen för handelsdepartementet John A. Ericsson,

statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet Sven Andersson,

statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Gunnar Hedlund,

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet Ivar Persson,

statsrådet Hjalmar Nilson,

statsrådet Ingvar Lindell,

statsrådet Ulla Lindström

och följande valda medlemmar:

redaktör Birger Andersson,

bankofullmäktig Olof Andersson,

chefredaktör Rolf Edberg,

möbelsnickare Erik Fast,

professor Nils Herlitz,

professor Bertil Ohlin,

rektor Sven E. Ohlon,

lantbrukare Anders Pettersson,

borgmästare Olov Rylander,

f. d. landshövding Rickard Sandler,

chefredaktör Frans Severin,

lru Anna Sjöström-Bengtsson,

förste vice talman Martin Skoglund,

förste vice talman Axel W. Strand,

riksgäldsfullmäktig Waldemar Svensson,

hemmansägare Oscar Werner.

Statsrådet Zetterberg var förhindrad att under sessionen intaga sin plats

i rådet.

Delegationen biträddes av sekreteraren docenten G. Petrén och experter.

Till rådets president vid sessionen valdes herr Herlitz och till vice presidenter

förutvarande statsministern Erik Eriksen, Danmark, altingspresidenten

Siguröur Bjarnason, Island, och redaktören Nils Hönsvald, Norge. Enär

Erik Eriksen var av sjukdom förhindrad att deltaga i sessionen, utsågs till

ersättare för denne såsom vice president den 29 januari 1955 förbundsordförande

O. Einer-Jensen och den 31 januari 1955 i anledning av att den sistnämnde

lämnat Stockholm för tiden från och med nästföljande dag till sessionens

slut folketingets ordförande Gustav Pedersen.

Vid sessionen tillsattes fyra utskott: kulturutskottet, ekonomiska utskottet,

socialpolitiska utskottet och juridiska utskottet.

De svenska valda medlemmarna fördelades på utskotten på följande sätt:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj ris skrivelse nr 99

Kulturutskottet:

Ekonomiska utskottet:

Socialpolitiska utskottet:

Juridiska utskottet:

herrar Sandler (ordförande),

Ohlon,

Werner,

fru Sjöström-Bengtsson.

herrar Severin (vice ordförande),

Ohlin,

Edberg,

Skoglund.

herrar Strand,

Birger Andersson,

Svensson,

Pettersson.

herrar Herlitz,

Fast,

Rylander,

Olof Andersson.

Regeringsrepresentanterna erhöllo en generell inbjudan att närvara vid utskottssammanträdena

under sessionen. Av de svenska regeringsrepresentanterna

deltogo statsråden Ericsson, Andersson, Persson, Hjalmar Nilson och

Lindell i utskottsarbetet.

II. Behandlade ärenden.

Ärendesförteckningen upptog i allt 75 ärenden, av vilka 11 uppskjutits

till sessionen från den föregående. Övriga ärenden utgjordes av 1 regeringsförslag,

22 medlemsförslag, 36 anmälningar från regeringarna jämlikt 11 §

stadgan för Nordiska rådet rörande åtgärder i anledning av de av rådet

tidigare beslutade rekommendationerna och 5 berättelser. Berättelser hade

avgivits av nordiska socialpolitiska utskottet, nordiska kulturkommissionen

och nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel in. m. Därjämte

hade till rådet överlämnats en berättelse om samarbetet mellan de

nordiska statsbanorna och en berättelse om samarbetet för bekämpande av

polioepidemier.

Härjämte hade presidiet utarbetat en redogörelse för sin verksamhet mellan

rådets andra och tredje sessioner. Redogörelsen, vilken icke uppfördes å

ärendesförteckningen, utgjorde underlag för en allmän debatt i rådet å sessionens

öppningsdag med deltagande av 14 talare.

Vid sessionen antogos 16 rekommendationer. Samtliga i omröstningarna

rörande rekommendationerna deltagande röstade därvid för dessa, utom i

två nedan angivna fall. Rekommendationerna återgivas i en vid denna redogörelse

fogad bilaga.

A. Frågor behandlade av kulturutskottet

1. Samarbete på radions och televisionens område.

I förslag från såväl danskt som svenskt håll (herr Ohlon) hade frågan om

ett vidgat samarbete på radions område tagits upp. I det danska förslaget

hemställdes även om ökat samarbete på televisionens område. Ytterligare synpunkter

på dessa frågor framfördes i ett tilläggsförslag av herr Edberg, vilken

bl. a. förordade ett system med flera radioprogram. På förslag av kulturutskottet

antog rådet en rekommendation syftande till ett vidgat samarbete

inom radio och television (rek. nr 6).

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

21

2. Barn- och upplijsningsfilm.

I den från föregående session uppskjutna frågan angående stöd åt nordiskt

samarbete för produktion av upplysningsfihn och barnfilm beslöt rådet antaga

en rekommendation om åtgärder för att möjliggöra tullfrihet och förenklad

tullbehandling in. in. i fråga om barnfilm (rek. nr 2).

3. Översättning av facklitteratur.

Till sessionen hade herr Herlitz väckt förslag om stöd åt översättning av

facklitteratur från finska och isländska till annat nordiskt språk. Nordiska

kulturkommissionens avdelning för Finland hade i anledning av förslaget

hos Finlands undervisningsministerium hemställt, att ministeriet måtte medverka

till ekonomiskt stöd för publicerandet av betydelsefulla finskspråkiga

vetenskapliga verk även i form av svenskspråkiga översättningar. Kulturutskottet,

som fann herr Herlitz’ förslag betydelsefullt, föreslog en rekommendation

i ämnet. Rådet fattade beslut i enlighet härmed (rek. nr 13).

4. Nordisk paviljonganläggning å biennalen i Venedig.

Herr Ohlon hade till sessionen väckt förslag om uppförande av en gemensam

nordisk paviljong å konstutställningen biennalen i Venedig, den internationella

mötesplatsen för modern konst. Detta förslag vann rådets bifall

och en rekommendation i ärendet antogs (rek. nr 3).

5. Övriga ärenden.

Vid sessionens början förelåg det första numret av den nordiska parlamentariska

publikation — Nordisk Kontakt — varom rådet vid tidigare sessioner

avgivit rekommendationer. Rådet kunde därför nu avskriva detta ärende

såsom för dess vidkommande slutbehandlat. Likasa avskrevos såsom slutbehandlade

dels vissa punkter i rådets rekommendation nr 8/1953 om kulturellt

samarbete bl. a. i fråga om nordiska kulturkommissionen, som nu reorganiserats,

och i fråga om djuphavsforskningen på vilket område framlagts

ett förslag, som icke kunnat godtagas av regeringarna, dels ock punkten om

bidrag till Nordiska folkhögskolan i Kungälv i rekommendationen nr 18/1954,

sedan från dansk och norsk sida förhöjda bidrag till skolan enligt rekommendationen

ställts i utsikt.

Ett av herr Ohlon väckt förslag om gemensam nordisk journalistutbildning

beslöt rådet uppskjuta till nästa session. Däremot föranledde medlemsförslag

om nordisk undervisning i folkskolan och om ett nordiskt upplysningskontor

för folkhögskolefrågor icke någon åtgärd från rådets sida.

Rådet uppdrog i anledning av ett av herr Ericsson i Näs in. fl. väckt förslag

om fonder för kulturellt samarbete åt presidiet att inbjuda föreningarna

Norden att bilda ett representativt och auktoritativt organ med uppdrag att

pröva olika möjligheter att få fram erforderliga medel för bildande av fonder

för nordiskt kulturellt samarbete.

B. Frågor behandlade av ekonomiska utskottet

1. Ekonomiskt samarbete.

Frågan om det ekonomiska nordiska samarbetet i form av gemensam nordisk

marknad, vilket spörsmål utgjorde eu huvudfråga vid rådets andra session,

behandlades vid den tredje sessionen endast på grundval av anmälningar

från regeringarna. Ekonomiska utskottet uttalade den förhoppningen, att

konkreta utredningsresultat skulle kunna framläggas vid rådets kommande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

session 1956. Efter en kortare diskussion beslöt rådet lägga anmälningarna

till handlingarna. Inom området för det ekonomiska samarbetet upptogs en

speciell fråga till behandling i anledning av ett förslag av herr Skoglund, nämligen

frågan om tullättnader vid tillfällig införsel av anläggningsmaskiner. I

anslutning till förslaget rekommenderade rådet regeringarna att undersöka

möjligheterna för dylika tullättnader (rek. nr 5).

2. Trafikärenden.

Rådet behandlade vid sessionen ett flertal spörsmål rörande trafiken mellan

de nordiska länderna.

Presidiets medlemmar hade till sessionen väckt ett förslag om förbättring

av trafikförbindelserna mellan Island och övriga nordiska länder. Rörande

frågan om luftfartsavtalet mellan Island och Sverige uttalade utskottet endast,

att det erfarit att förhandlingar om en översyn av detta kommer att

upptagas. Utskottet fann angeläget, att förbindelserna mellan Island och övriga

nordiska länder förbättrades, men ansåg de ekonomiska förhållanden,

som äro förenade härmed, böra närmare utredas, lämpligen genom en av regeiingarna

särskilt tillsatt parlamentarisk kommitté. En rekommendation

av sådant innehåll antogs av rådet (rek. nr 7); därvid förklarade en av de

isländska medlemmarna i rådet sig icke rösta.

I anledning av ett förslag av herr Severin om samordning av järnvägstaxorna

beslöt rådet antaga en rekommendation, vari regeringarna ombådos tillställa

rådet rapporter över de framsteg, som uppnåddes med avseende på

samordningen av taxor och befordringsbestäinmelser för järnvägarna (rek.

nr 9). I en annan rekommendation (rek. nr 14) hemställde rådet, med bifall

av ett av herr Edberg väckt förslag, till regeringarna att främja de internordiska

resorna för skol- och föreningsungdom särskilt genom att bättre

samordna rabattförmånerna.

Herr Edberg in. fl. hade vidare framlagt förslag om undersökning av möjligheterna

för lättnader för den internordiska lastbilstrafiken. Förslaget vann

rådets anslutning och en rekommendation i ämnet antogs (rek. nr 8).

Stort intresse väckte ett av herr Olof Andersson framfört förslag om ytterligare

förenhetligande av de nordiska trafikreglerna. I anslutning till detta

förslag togs frågan om Sveriges övergång till högertrafik upp till diskussion.

Rådet antog en rekommendation, vari det hemställdes till regeringarna att

uppmärksamma varje åtgärd, som kan leda till att trafikbestämmelserna i de

nordiska länderna ytterligare enhetliggöras (rek. nr 16). Vid antagandet av

denna rekommendation förklarade herrar Fast och Werner sig icke rösta.

3. Post- och teletaxor.

Till berättelsen från Nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel

hade herr Edberg väckt ett tilläggsförslag om att rådet skulle rekommendera

regeringarna att genomföra de av kommittén i deras betänkanden

nr 9 och 10 framlagda förslagen rörande korsbandstaxorna samt om

teleprinter- och telextaxorna (SOU 1955: 3—4). Rådet beslöt bifalla tilläggsförslaget

(rek. nr 15). 86

4. Övriga ärenden.

Den från föregående session vilande frågan om rättslig likställighet för

nordiska medborgare i fråga om kustfart i norska och svenska farvatten beslöt

rådet att ånyo uppskjuta.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

Sedan svenska regeringen anmält att den tagit kännedom om rådets rekommendation

nr 23/1954 angående de isländska sjöterritoriella bestämmelserna

om skydd för fisket, beslöt rådet att avskriva detta ärende som slutbehandlat.

C. Frågor behandlade av socialpolitiska utskottet

1. Socialpolitiska frågor.

I anledning av berättelsen från Nordiska socialpolitiska kommittén hade

herr Birger Andersson väckt ett tilläggsförslag om att rådet måtte uttala sig

för antagande av ett föreliggande, inom denna kommitté utarbetat utkast till

allmän konvention om social trygghet. Utskottet ingick icke på en detaljgranskning

av konventionsutkastet men uttalade sin tillfredsställelse med det

hittills bedrivna arbetet och förväntade, att en ratifikation kunde ske snarast

möjligt.

Frågan om likartad nordisk abortlagstiftning, som vid den andra sessionen

uppskjutits till den tredje, sköts ånyo upp till nästa session.

2. Lättnader för samfärdseln in. m.

Danska, norska och svenska förslagsställare (herrar Edberg, Rylander och

Severin) hade tagit upp frågan om att försändelse från myndighet i ett nordiskt

land till ett annat, innehållande handlingar eller trycksaker, skulle fritagas

från tullgranskning. Förslaget hade under vissa förutsättningar kunnat

godtagas av norska finans- och tulldepartementet. Utskottet ansåg, att de

svårigheter vid förslagets genomförande, som framhållits bland annat i svenska

generaltullstyrelsens yttrande, borde kunna övervinnas. På hemställan av

utskottet antog rådet en rekommendation i ärendet (rek. nr 11).

Rådet tog iclce någon ställning till det föreliggande förslaget om borttagande

av den tullfria provianteringen med obeskattade varor på de kortare internordiska

ruterna.

3. Hälso- och sjukvård.

Till socialpolitiska utskottet hade hänvisats fem från föregående session

uppskjutna ärenden om åstadkommande av likvärdig utbildning av läkare,

tandläkare, apotekare, veterinärer och sjukgymnaster i de nordiska länderna.

På grundval av den omfattande utredning, som förebragts i dessa frågor, beslöt

rådet på utskottets hemställan att rekommendera regeringarna att arbeta

för överensstämmelse mellan de i de olika nordiska länderna uppställda

fordringarna vid utbildning av personal tillhörande de nämnda grupperna

(rek. nr 4). På förslag av utskottet kom rekommendationen att omfatta även

gruppen sjuksköterskor och motsvarande manlig sjukvårdspersonal.

Utskottet hade tillika att behandla frågan om gemensam nordisk arbetsmarknad

för apotekare, vilken fråga också uppskjutits från föregående session.

På utskottets förslag antog rådet eu rekommendation om utbyte av apotekare

mellan de nordiska länderna och om skapandet av en gemensam arbetsmarknad

för denna grupp (rek. nr 10).

I anledning av anmälningarna angående de vid förgående session antagna

rekommendationerna rörande hälsovårdssamarbetet gjorde rådet i två fall

vissa uttalanden. Beträffande frågan om gemensam hälsotjänst för sjöfolk

förordade rådet, att samarbetet borde utvidgas till alt omfatta även sjöfolkets

tandvård. Likaså underströk rådet betydelsen av att det nordiska samarbetet

inom Världshälsovårdsorganisationen påskyndades till uppfyllande

av rekommendationen nr 17/1954.

Ett förslag av herr Pettersson om bildande av ett permanent nordiskt sainarbetsorgan

för hälsovårdsfrågorna uppsköts till nästa session.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

4. Övriga ärenden.

Norska regeringen hade framlagt ett förslag om förenhetligande av viss

arbetsrättslig lagstiftning bland annat rörande skydd mot uppsägning av arbetsavtal

och rörande arbetstvister. Rådet beslöt uppskjuta ärendet till nästa

session samt tillsatte ett särskilt utskott, bestående av en medlem av det socialpolitiska

utskottet vid tredje sessionen från ettvart av länderna Danmark,

Island, Norge och Sverige, med uppgift att förbereda frågans vidare

behandling i rådet vid nästa session. Från svensk sida invaldes herr Strand

i utskottet.

D. Frågor behandlade av juridiska utskottet

1. Nordiska medborgares likställighet.

I anledning av anmälningar om rekommendation nr 7/1953 angående nordiska

medborgares rättsställning i annat nordiskt land hade herrar Olof

Andersson, Herlitz och Rylander väckt ett tilläggsförslag av innebörd, att

rådet skulle rekommendera regeringarna att vidtaga åtgärder för tillsättandet

av parlamentarisk kommitté för likställighetsfrågornas lösande. Utskottet

var emellertid icke berett att taga ställning till förslaget och på dess hemställan

uppsköt rådet ärendet till nästa session.

Sedan det i anmälningarna upplysts, att i samtliga länder bestämmelser

meddelats eller voro att förvänta om att domare och åklagare i nordiskt land

skulle efter direkt hänvändelse kunna erhålla upplysningar respektive länders

straffregister, avskrevs detta ärende såsom slutbehandlat av rådet. Enahanda

beslut fattades beträffande frågan om bibehållande av rösträtt vid

vistelse i annat nordiskt land än hemlandet, vilken fråga i närvarande läge

befanns vara en intern svensk angelägenhet.

2. Lagstiftningsspörsmål.

På förslag av herr Rylander in. fl. rekommenderade rådet regeringarna

att undersöka möjligheterna att åstadkomma större likformighet i de olika

nordiska ländernas lagstiftning rörande konfiskation (rek. nr 1). Likaså

beslöt rådet på grundval av ett danskt medlemsförslag att rekommendera

regeringarna att undersöka förutsättningarna för en revision av den nordiska

äktenskapslagstiftningen (rek. nr 12). Däremot beslöt rådet att icke

företaga något i anledning av ett medlemsförslag rörande lagstiftning om

utlämning av förbrytare mellan de nordiska länderna.

Beträffande frågan om det nordiska lagstiftningssamarbetets organisation,

som uppskjutits till denna session och i vilken herr Rylander väckt ett förslag,

hade till sessionen inkommit yttranden från de nationella delegationerna

i utskottet för nordiskt lagstiftningssamarbete. Juridiska utskottet fann

emellertid ärendet icke kunna slutföras vid denna session och på dess hemställan

beslöt rådet uppskjuta ärendet till nästa session.

I samband härmed valde rådet ett utskott på sju medlemmar, bestående

av två rådsmedlemmar från ettvart av länderna Danmark, Norge och Sverige

samt en från Island för att förbereda sådana frågor — antingen redan

nu föreliggande eller sedermera väckta — vilka kunde väntas komma att

hänvisas till juridiska utskottet vid nästa session. I utskottet invaldes från

Sverige herrar Rylander och Severin.

3. Arbetsordningen.

På föranledande av presidiet hade till denna session utarbetats förslag till

språklig omredigering av arbetsordningens tre texter (den danska, den nor
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 99

25

ska och den svenska). Det grundläggande arbetet hade utförts av framstående

filologer, som utsetts under medverkan av de nationella språknämnderna.

Därefter hade en överarbetning skett inom rådets sekretariat. Rådet

beslöt antaga de föreliggande förslagen till arbetsordning med en smärre

jämkning i den norska texten.

4. Övriga frågor.

Till presidet hade efter andra sessionens avslutande gjorts olika framställningar

från de politiska ungdomsorganisationerna om närmare samverkan

mellan rådet och dessa. Ett förslag i ämnet hade sedermera väckts av herr

Rylander. Utskottet uttalade sig för att det skulle underlättas för ungdomsorganisationernas

representanter att närvara vid rådets möten och att dessa

skulle erhålla det material, som komme till behandling i rådet. Rådet beslöt

i anledning härav uppdraga åt presidiet att vidtaga åtgärder för att bereda

de politiska ungdomsorganisationerna tillfälle att följa rådets arbete.

Förteckning

över de vid Nordiska rådets tredje session i Stockholm 1955

antagna rekommendationerna

Rek. nr 1. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i de nordiska länderna

att undersöka möjligheterna att åstadkomma större likformighet

i dessa länders lagstiftning rörande konfiskation.

Rek. nr 2. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vidtaga erforderliga

åtgärder för att möjliggöra tullfrihet och förenklad

tullbehandling samt befrielse från nöjesskatt i fråga om barnfilm

och för att få till stånd en gemensam nordisk barnfilmnämnd.

Rek. nr 3. Nordiska rådet hemställer, att regeringarna i samverkan med

Finlands regering utan dröjsmål måtte utreda möjligheterna

att på biennalen i Venedig uppföra en gemensam nordisk paviljonganläggning

samt, om utredningen ger ett positivt resultat,

vidtaga erforderliga åtgärder för paviljonganläggningens

uppförande.

Rek. nr 4. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att tillse att så

stor överensstämmelse uppnås mellan fordringarna vid utbildning

av läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer, sjukgymnaster

och sjuksköterskor (motsvarande manlig sjukvårdspersonal)

i de olika nordiska länderna, att personer med sådan

utbildning kunna likställas, oavsett i vilket nordiskt land utbildningen

erhålles.

Rek. nr 5. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka

möjligheterna att snarast genomföra lättnader beträffande

tull och andra avgifter vid tillfällig införsel av anläggningsmaskiner

in. in.

Rek. nr Ii. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att i samråd med

Finlands regering

1. vidtaga åtgärder med syfte att vidga det nordiska inslaget i

nordiska radioprogrammen;

It Bilxwg till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 99

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 99

2. söka tillse att vid planläggningen på televisionens område

de samnordiska intressena bli tillgodosedda.

Kek. nr 7. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

a) att främja trafikförbindelserna mellan Island, å ena, och

övriga nordiska länder, å andra sidan, samt att upptaga ett

samarbete på detta område bland annat i fråga om en utvidgning

av upplysningstjänsten och en förbättring av de

ekonomiska förutsättningarna för trafiken, med ändamål

att bidraga till att resor mellan dessa länder och umgänget

mellan folken underlättas för framtiden;

b) att för ändamålet tillsätta en särskild parlamentarisk kommitté.

Rek. nr S. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka

möjligheterna att bl. a. genom en utvidgning av området för

det skandinaviska vägtransportavtalet ytterligare samordna och

underlätta den internordiska buss- och lastbilstrafiken.

Rek. nr 9. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att tillställa rådet

rapporter över de framsteg, som uppnås med avseende å

samordningen av järnvägstaxor och andra bestämmelser rörande

befordring med järnväg.

Rek. nr 10. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att närmare utreda

vilka åtgärder, som böra genomföras för att få till stånd

utbyte mellan de nordiska länderna av apotekare (apotekare,

receptarier och motsvarande personal) och skapa en gemensam

nordisk arbetsmarknad för dem.

Rek. nr 11.

Rek. nr 12.

Rek. nr 13.

Rek. nr 14.

Rek. nr 15.

Regeringarna rekommenderas att i respektive land låta införa

en ordning, som möjliggör att sådan försändelse från myndighet

i ett nordiskt land till adressat i annat nordiskt land, som

angives innehålla allenast handlingar och trycksaker, fritages

från tullgranskning och annan liknande kontroll.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka

förutsättningarna för en revision av den i de nordiska länderna

gällande lagstiftningen om äktenskap och äkta makars förmögenhetsförhållanden,

så att denna blir så likartad som möjligt
Nordiska

rådet rekommenderar regeringarna att i samverkan

med Finlands regering låta verkställa en utredning angående

statligt främjande av översättning av facklitteratur från finska

och isländska till danska, norska eller svenska.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att söka ytterligare

främja de internordiska resorna för skol- och 1''öreningsungdom,

varvid framför allt en bättre samordning av utgående

rabattförmåner bör eftersträvas.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att snarast möjligt

genomföra de av Nordiska parlamentariska kommittén för

friare samfärdsel m. in. i betänkandena nr 9 och 10 framlagda

förslagen, vilket innebär

beträffande korsbandstaxorna

1) att inrikesportot för trycksaker, affärshandlingar och varu
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 99

prov intill 1 000 gram tillämpas också i den internordiska

utväxlingen,

2) att viktsatserna för dessa försändelser bli desamma som de

i den inrikes rörelsen gällande, och

3) att tillämpandet av inrikesportot för korsbandsförsändelser

i internordisk utväxling i första hand sker med bibehållande

av de för internordiska försändelser hittills tilllämpade

internationella reglerna om försändelsernas innehåll,

men att man för övrigt på längre sikt söker skapa

gemensamma nordiska regler härom, gällande för såväl inrikes

som internordiska försändelser (de gemensamma reglerna

böra dock icke utesluta, att vederbörande poststyrelse

fastställer speciella porton i särskilda fall, t. ex. beträffande

rent lokala massförsändelser); samt

beträffande teleprinter- och telextaxorna

1) att hyresavgifterna för fasta teleprinterförbindelser fastställas

till 1/3 av gällande avgifter för förhyrda telefonförbindelser,

dock så att eventuellt förekommande ännu lägre

taxor icke beröras av detta förslag,

2) att för telextaxornas vidkommande dessa sänkas enligt viss

tabell genom att man i förväg tillämpar de sänkningar av

telefontaxorna, vilka äro att emotse, när telenätet blivit

planenligt utbyggt, och

3) att förutom den generella sänkningen av telextaxorna införas

abonnemangstelexskrivningar till särskilt reducerade

taxor.

Rek. nr 16. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att upprätthålla

fortlöpande samarbete beträffande trafiklagstiftningen och att

uppmärksamma varje åtgärd som kan leda till att trafikbestämmelserna

i de nordiska länderna ytterligare enhetliggöras.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.