Sök i Ratio Lex

Med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation

1956-02-22 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1956:82, Med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

1

Nr 82

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation;

given Stockholms slott den 23 februari 1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, lämna riksdagen

redogörelse för Nordiska rådets fjärde session i Köpenhamn den 27

januari—3 februari 1956.

GUSTAF ADOLF

Östen Undén

1 Bihang till riksdagens protolcoll 1956. 1 sand. Nr 82

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Utdrag ur protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1956.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Nordenstam, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern

för utrikes ärendena följande.

Nordiska rådets fjärde session ägde rum i Köpenhamn den 27 januari—

3 februari 1956. Vid denna session antog rådet tjugoen rekommendationer,

riktade till regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Nordiska rådets svenska delegation har överlämnat en till Konungen

ställd skrivelse, dagtecknad den 22 februari 1956, med redogörelse för rådets

fjärde session. Från delegationens sekretariat har därjämte erhållits

en förteckning över åtgärder som vidtagits med anledning av rådets vid dess

första, andra och tredje sessioner antagna rekommendationer.

Denna skrivelse är, jämte nämnda förteckning, såsom bilaga fogad till

statsrådsprotokollet i detta ärende.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj :t måtte giva riksdagen den nu lämnade

redogörelsen tillkänna.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att skrivelse

av den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Forsse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

3

Till KONUNGEN

Härmed får Nordiska rådets svenska delegation överlämna bifogade redogörelse

för rådets fjärde session i Köpenhamn den 27 januari—den 3 februari

1956.

Stockholm den 22 februari 1956.

Underdånigst

För Nordiska rådets svenska delegation:

BERTIL OHLIN

Gustaf Petrén

opaginerad Kontrollera mot PDF

/ ''•! it y I t r A •!: *

■t-vi /!’•!}'' :A''a >/■■■ <. •(- / •is''| ii

:••• «’ T_ ; „> :tfii i fi

ili’*''! i t till HiVl _''i'' :: ii) i , •• :•

mn‘> ;

tihi .. f|»bn I in!

/1.!ho

k-)^\ ''..Ull.i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

5

Redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets fjärde session

i Köpenhamn den 27 januari—3 februari 1956

I. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
statsminister

Tage Erlander,

ministern för utrikes ärendena östen Undén,

statsrådet och chefen för justitiedepartementet Herman Zetterberg,

statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Gunnar Hedlund,

statsrådet Ingvar Lindell,

statsrådet och chefen för handelsdepartementet Gunnar Lange

och följande valda medlemmar:

redaktör Birger Andersson,

bankofullmäktig Olof Andersson i

Malmö,

chefredaktör Rolf Edberg,

direktör Knut Ewerlöf,

professor Bertil Ohlin,

f. d. rektor Sven E. Ohlon,

lantbrukare Anders Pettersson i Dahl,

borgmästare Olof Rylander,

f. d. landshövding Rickard Sandler,

Statsrådet Lindell intog icke sin plats i rådet under sessionen.

Delegationen biträddes av sekreteraren docenten G. Petrén och experter.

Till rådets president vid sessionen valdes förutvarande statsministern

Erik Eriksen, Danmark, och till vice presidenter talmannen Karl August

Fagerholm, Finland, altingspresidenten Siguröur Bjarnason, Island, redaktören

Nils Hpnsvald, Norge och professorn Bertil Ohlin, Sverige.

Vid sessionen tillsattes utöver de fyra utskott, som brukat väljas vid de

föregående sessionerna, ytterligare ett eller sålunda i allt fem utskott: juridiska

utskottet (13 medlemmar), kulturutskottet (13 medlemmar), socialpolitiska

utskottet (13 medlemmar), trafikutskottet (13 medlemmar)'' och

ekonomiska utskottet (17 medlemmar).

De svenska valda medlemmarna fördelades på utskotten på följande sätt:

Juridiska utskottet: herrar Ewerlöf,

Rylander,

Skoglund i Umeå.

Kulturutskottet: herrar Ohlon,

Sandler (ordförande),

fru Anna Sjöström-Bengtsson.

fru Ragnhild Sandström,

redaktör Frans Severin i Stockholm,

f. d. lektor E. Sjödahl,

fru Anna Sjöström-Bengtsson

folkskollärare Gösta Skoglund i

Umeå,

förste vice talman Martin Skoglund i

Doverstorp,

hemmansägare Oscar Werner.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Socialpolitiska utskottet:

herrar Birger Andersson,

Pettersson i Dahl,

Sjödahl.

Trafikutskottet:

herr Olof Andersson,

fru Ragnhild Sandström,

herr Werner.

Ekonomiska utskottet:

herrar Edberg,

Ohlin,

Severin i Stockholm (vice ordförande),

Skoglund i Doverstorp.

Regeringsrepresentanterna erhöllo eu generell inbjudan att deltaga i utskottssammanträdena

under sessionen. De svenska närvarande regeringsrepresentanterna

deltogo samtliga i utskottsarbetet, statsministern, ministern

för utrikes ärendena och statsrådet Hedlund i ekonomiska utskottet,

statsrådet Zetterberg i juridiska utskottet samt statsrådet Lange i trafikutskottet

och i ekonomiska utskottet.

De ärenden — saker — som rådet hade att behandla vid denna session

uppdelades på saklistan i tre olika grupper, en omfattande uppskjutna saker

och nya förslag, en omfattande berättelser och en omfattande meddelanden

från regeringarna jämlikt 11 § stadgan för Nordiska rådet rörande

åtgärder i anledning av de av rådet tidigare beslutade rekommendationerna.

Från föregående session kvarstodo 8 uppskjutna saker. Till fjärde sessionen

hade väckts 19 medlemsförslag och 2 regeringsförslag. Sammanlagt

10 berättelser överlämnades av regeringarna till rådet, däribland sådana avgivna

av nordiska utskottet för lagstiftningssamarbete, nordiska ekonomiska

sainarbetsutskottet, nordiska socialpolitiska kommittén, nordiska kulturkommissionen

och nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel

m. in. Därjämte erhöll rådet från regeringarna berättelser om samarbetet

för bekämpande av polioepidemier, om »fågelflyktlinjen» Rödby-Femern,

om atomkraftsamarbetet, om vägförbindelserna mellan Norge och Sverige

samt om löne- och socialstatistiken.

I enlighet med vid föregående session inledd praxis hade presidiet utarbetat

en rapport om sin verksamhet mellan rådets tredje och fjärde sessioner.

Rapporten utgjorde underlag för en allmän debatt i rådet å sessionens

öppningsdag med deltagande av 16 talare. Efter debattens slut lades rapporten

till handlingarna. — Rådets juridiska sjumannakommitté, vilken

utsågs vid föregående session för att förbereda rådets behandling av de saker,

som kunde förväntas bliva behandlade av juridiska utskottet vid denna

session, hade likaledes avgivit en rapport rörande sitt arbete.

Vid sessionen antogos 21 rekommendationer. Samtliga i omröstningarna

rörande rekommendationerna deltagande medlemmar röstade därvid för

dessa utom i de fall, som i det följande angivas. Rekommendationerna återgivas

i en vid denna redogörelse fogad bilaga.

II. Behandlade ärenden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

7

.4. Saker behandlade av juridiska utskottet.

1. Nordiska medborgares likställighet.

Det från föregående sessionen uppskjutna förslaget om en parlamentarisk

kommitté för behandling av likställighetsfrågorna hade närmare utretts

av den förutnämnda juridiska sjumannakommittén, vilken förberett

de juridiska sakernas behandling vid sessionen. I överensstämmelse med

denna kommittés förslag beslöt rådet uppdraga åt en av rådet sedermera

under sessionen utsedd kommitté, bestående av 9 personer, vilken fick till

uppgift att förbereda juridiska utskottets arbete vid nästa session, att även

omhänderha den fortsatta behandlingen av sådana likställighetsfrågor, vilka

icke handhades av andra organ. I en rekommendation (rek. nr 1) hemställde

rådet tillika om regeringarnas bemyndigande för nämnda kommitté

att i sill arbete med likställighetsspörsmålen träda i direkt förbindelse med

vederbörande departement och ministerier.

Vad angår de olika likställighetsspörsmålen uttalade utskottet särskilt

önskemål om att arbetet med konventionen rörande bistånd till domstol i

annat nordiskt land skulle slutföras så snart som möjligt.

Nyssnämnda juridiska sjumannakommitté hade i sin rapport ifrågasatt,

att rådet skulle vid sessionen till behandling upptaga spörsmålet om den

nordiska utlämningslagstiftningen. Med hänsyn till bl. a. att förberedelsearbetet

med denna fråga ännu icke helt slutförts inom regeringsorganen,

ansåg utskottet att med frågan borde anstå till nästa session. Rådet beslöt

uppdraga åt ovan omförmälda niomannakoinmitté att förbereda frågan till

nästa session.

Till svenska medlemmar i den juridiska niomannakommittén utsåg rådet

herrar Rylander och Severin i Stockholm.

2. Lagstiftningssamarbetet.

Inom rådets förberedande juridiska sjumannakommitté var frågan om det

nordiska lagstiftningssamarbetets organisation föremål för ingående överväganden.

Kommittén hade även haft tillfälle att överlägga därom med de

nordiska ländernas justitieministrar. I en allmänt hållen rekommendation

(rek. nr 11) beslöt rådet uppmana regeringarna tillse, bl. a. att gemensamma

utredningskommittéer framlade sina betänkanden vid ungefär samma

tidpunkt i alla länderna, att gemensamma lagstiftningsfrågor behandlades

samtidigt i de nationella parlamenten samt att behovet av samverkan även

under parlamentsbehandlingen tillgodosåges på lämpligt sätt. Vid omröstningen

om rekommendationen nedlade två medlemmar sina röster.

8. Straffrättsligt och kriminologiskt samarbete.

På grundval av ett medlemsförslag väckt av bl. a. herrar Rylander och

Severin beslöt rådet i rekommendation till regeringarna (rek. nr 5) förorda

en fortsatt utbyggnad av det pågående samarbetet på straffrättens område.

Enligt utskottets mening förelåge inga hinder av principiell natur mot en

utvidgning av detta samarbete. Grundvalen för detta vore det förhållandet,

att varje land kunde hysa fullt förtroende för lagstiftning och rättskipning

i övriga nordiska länder. Särskilt pekade utskottet på möjligheterna att

vidga domstolarnas kompetens att döma beträffande brott, som förövats i

annat nordiskt land än domstolslandet, samt möjligheterna att i den dömdes

hemland ombesörja verkställighet av straff, som ådömts honom i annat

nordiskt land. Behov av en sådan verkställighetsordning förefunnes såväl

beträffande villkorliga straff som ovillkorliga frihetsstraff.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

I anledning av ett av den svenska regeringen avgivet regeringsförslag rekommenderade

rådet regeringarna (rek. nr 4) att undersöka möjligheterna

för ett vidgat nordiskt samarbete på det kriminologiska området. I sitt utlåtande

förklarade sig utskottet icke på nuvarande ståndpunkt vilja taga

ställning till frågan om ett sådant samarbete borde få formen av upprättandet

av ett gemensamt forskningsinstitut.

''i. Trafik nykterhet slagstiftningen.

Kfter överläggningar bl. a. med de nordiska ländernas justitieministrar

hade medlemmarna i den tidigare nämnda juridiska sjumannakommittén

— däribland herrar Rylander och Severin — funnit önskvärt att rådet bereddes

tillfälle behandla frågan om enhetligare trafiknykterhetsregler. På

detta område gälla för närvarande olika bestämmelser i de nordiska länderna.

I Norge och Sverige ha promilleregler intagits i lagstiftningen, medan

däremot så icke är fallet i Danmark och Finland.

Utskottet föreslog att man borde söka nå större enhetlighet mellan ländernas

lagstiftning på det sättet, att dessa enades om en viss lägre gräns

för straffbarheten vid trafikonykterhet; utskottet förutsatte att denna gräns

skulle bestämmas genom promilleregler och fann naturligt att taga den i

Norge gällande gränsen, som är satt vid 0,5 «/00 alkohol i blodet, till utgångspunkt

för blivande förhandlingar. Vidare diskuterade utskottet möjligheterna

att beträffande grövre former av trafikonykterhet, som förutsattes skola

i alla länder förskylla frihetsstraff, tillämpa antingen schematiskt verkande

promilleregler eller fri bevisprövning.

I det å utskottets vägnar framlagda förslaget till rekommendation uppmanades

legeringarna att upptaga förhandlingar för att söka förenhetliga

de olika ländernas trafiknykterhetslagstiftning, varvid borde eftersträvas

att finna en viss lägre, på promilleregler grundad straffbarhetsgräns. I utskottet

reserverade sig de tre danska medlemmarna och framlade i rådet

förslag till en rekommendation, vari hemställdes, att den fria bevisbedömningen

i vidast möjliga omfattning skulle läggas till grund vid regeringsförhandlingarna

i saken.

\ id omröstningen i rådet antogs det för utskottets räkning framlagda förslaget

till rekommendation (rek. nr 16) med 31 röster (samtliga i omröstningen

deltagande finländska, norska och svenska rådsmedlemmar utom

herr Severin ävensom två danska medlemmar) mot 18 röster (samtliga isländska

medlemmar, 12 danska medlemmar samt herr Severin) En dansk

medlem avhöll sig från att rösta.

5. Revision av rådets stadga och arbetsordning.

I samband med vidtagande av de ändringar i stadgan för rådet, som föranletts

av Finlands inträde i delta, hade presidiets uppmärksamhet riktats

pa åtskilliga inadvertenser i stadgan, som borde tillrättas. Presidiets medlemmar

från svensk sida herr Severin — hade i sådant syfte väckt ett

medlemsförslag om översyn av stadgan och i samband därmed om vissa

andringar i rådets arbetsordning. Under den allmänna debatten på sessionens

öppningsdag framkommo därjämte åtskilliga förslag till ändringar i

rådets verksamhetsformer och arbetssätt, vilka för att kunna genomföras

torde kräva ändringar i stadgan eller arbetsordningen.

Utskottet fann sig icke ha möjlighet att under den korta tid, som stod

“t1 buds under sessionen, upptaga dessa spörsmål till saklig behandling.

Pa förslag av utskottet beslöt rådet därför att uppdraga åt presidiet att _

1 samverkan med fem av utskottet utsedda representanter för detta, för Svenges

del herr Rylander — genomgå rådets stadga och arbetsordning och för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 11)56

9

rådet framlägga eventuella förslag till ändringar i dessa. Dock beslöt rådet

att omedelbart upphäva 25 § arbetsordningen, vilken paragraf innehöll föreskrifter

om sättet för sändandet av rådets handlingar till Finland in. in.,

innan Finland ännu inträtt i rådet.

6. Övriga saker.

I ett av bl. a. herr Rylander väckt medlemsförslag begärdes undersökningar

av möjligheterna att utgiva en fortlöpande rättsfallssamling berörande

rättsområden, som regleras av gemensam nordisk lagstiftning. Förslaget

uppsköts till nästa session för att den förutnämnda niomannakommittén

skulle bliva i tillfälle att i samråd med justitieministrarna närmare utreda

frågan.

Beträffande ett av rådets tre finländska folkdemokratiska medlemmar

väckt förslag om att rådet skulle hemställa, att Finlands president J. K.

Paasikivi tilldelades Nobels fredspris för år 1956, beslöt rådet på formella

grunder att icke företaga sig något.

I meddelanden hade regeringarna upplyst, att en överenskommelse inom

kort koinme att ingås mellan Danmark, Norge och Sverige med syfte att

förhindra, att medborgare i något av dessa länder komme att bliva skyldig

fullgöra värnplikt i mer än ett av länderna. Under hänvisning härtill avskrev

rådet rekommendation nr 19/1954 i detta ämne som slutbehandlad.

Likaledes avskrev rådet som slutbehandlade rekommendation nr 21/1954

om utbyte av förvaltningstjänstemän, sedan regeringarna förklarat sig villiga

att genomföra rekommendationen och medel även anvisats för ändamålet,

och rekommendation nr 20/1954 om direkt skriftväxling mellan

myndigheter i de nordiska länderna, enär utskottet ansett sig kunna konstatera

att regeringarna hyste den meningen att skriftväxling lämpligen borde

försiggå direkt, försåvitt icke språkliga hinder stå hindrande i vägen eller

utrikespolitiska eller andra liknande skäl göra utrikesdepartementens medverkan

påkallad.

Vad angår frågan om likställighet nordiska medborgare emellan beträffande

rätten till sportfiske uttalade sig utskottet för att detta spörsmål

skulle lösas så, att andra nordiska länders medborgare likställdes med det

egna landets medborgare med avseende å rätt till sportfiske med vissa

handredskap längs havskusterna.

B. Saker behandlade av kulturutskottet.

1. Journalistfrågor.

Den sedan föregående sessionen uppskjutna frågan om gemensam nordisk

journalistutbildning hade närmare utretts av en på presidiets föranstaltande

utsedd kommitté, vari från svensk sida deltagit suppleanten i

svenska delegationen herr Netzén. På grundval av denna utredning beslöt

rådet rekommendera regeringarna (rek. nr 2) att äska de behövliga medlen

till en gemensam nordisk journalistutbildning, tills vidare förlagd till Journalistkursus

vid Århus universitet. Kulturutskottet anslöt sig till uppfattningen

att den nordiska journalistutbildningen borde ha karaktären av fortbildning

och att en sådan kunde anordnas redan nu, även om den grundläggande

utbildningen ännu icke vore fullt utbyggd överallt. De sammanlagda

kostnaderna för de planerade fortbildningskurserna hade beräknats

till 72 000 danska kronor om året, varav 60 000 kronor skulle fördelas lika

mellan Danmark, Norge och Sverige samt återstoden fördelas mellan samtliga

länder i förhållande till antalet deltagare från varje land. Utskottet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj. ts skrivelse nr 82 år 1956

tog icke ställning till frågan om den definitiva placeringen av denna utbildning.

Ett från isländskt håll framfört medlemsförslag om utbyte av journalister

— medundertecknat av bl. a. herr Severin — avslogs av rådet under hänvisning

till att ett sådant utbyte borde kunna åstadkommas av intresserade

tidningar i samråd med Nordiska journalistförbundet och andra pressorganisationer.

Ett under överläggningen i rådet framställt yrkande om uppskov

med ärendet till nästa session avslogs av rådet med 22 röster mot 13.

2. Näringsforskning.

Ett i Sverige framkommet initiativ avseende inrättandet av ett näringsforskningsinstitut

hade bringats inför rådet genom ett medlemsförslag av

bl. a. herr Edberg med yrkande, att det planerade institutet måtte inrättas som

en nordisk forskningsinstitution. Av svenska regeringen hade sedermera

lagts fram ett ändringsförslag i saken, vari denna hemställde om rådets

yttrande i frågan. I utskottet ansåg man sig icke nu kunna taga ställning

till om samarbetet på detta område borde få formen av ett gemensamt institut.

Rådet inskränkte sig för den skull till att rekommendera regeringarna

(rek. nr 14) att undersöka huru samarbete bäst kunde ordnas mellan existerande

institutioner på näringsforskningens område och huruvida det vore

lämpligt med ett gemensamt nordiskt institut för näringsforskning.

3. Kulturell upplysning i utlandet.

Sedan genom Nordiska kulturkommissionen förslag utarbetats till realiserande

av rådets rekommendation nr 2/1954 om översättning till världsspråk

av nordisk skönlitteratur, hade en medlem av rådet väckt tilläggsförslag

om att 7 500 norska kronor skulle anvisas av ett vart av de nordiska

länderna för att slutföra de påbörjade undersökningarna på området. Rådet

beslöt i enlighet härmed i en rekommendation till regeringarna (rek. nr 12).

Utskottet tog däremot icke ställning till de olika uppfattningar, som framförts

i utskottet rörande det förslag till urval av litteratur som enligt den

uppgjorda listan skulle översättas.

Ett förslag om ökad samordning av det arbete, som utföres av de nordiska

ländernas institut för utlandsupplysning — från svensk sida biträtt av herr

Ohlon — föranledde icke någon åtgärd från rådets sida. Utskottet ansåg, att

rådet icke borde företaga sig något förrän konkreta förslag förelåge för ett

vidgat samarbete.

4. Nordisk kulturfond.

I denna från föregående sessionen vilande sak hade föreningarna Norden

i enlighet med rådets önskemål verkställt en utredning. Denna mynnade ut

i förslag om tillskapande av en fond med ett fiktivt kapital av 3(f millioner

norska kronor. De olika länderna skulle årligen tillskjuta ett belopp sammanlagt

motsvarande 4 % av det tilltänkta kapitalet eller tillhopa 1,2 millioner

norska kronor. Utskottet fann framför allt nödvändigt att rådet, innan

det beslöte i frågan, hade tillgång till närmare utredning om vilka ändamål

som skulle främjas genom en fond av detta slag. På förslag av utskottet beslöt

rådet därför uppskjuta saken till nästa session samt rekommenderade

tillika regeringarna (rek. nr 3) att från Nordiska kulturkommissionen införskaffa

ett uttalande rörande förslaget, särskilt beträffande vilka ändamål

en kulturfond som den föreslagna skulle tillgodose.

5. Tullar och importrestriktioner för böcker och andra tryckalster.

I anledning av några aktuella händelser hade från norskt håll väckts ett

tilläggsförslag om att rådet skulle uttala sig för avskaffande av tullar och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

11

importrestriktioner för böcker och andra tryckalster. Rådet anslöt sig på utskottets

hemställan till förslaget och beslöt en rekommendation till regeringarna

i ämnet (rek. nr 13).

6. Övriga saker.

Ett bl. a. av herrar Edberg och Ericsson i Näs väckt medlemsförslag att

undersöka möjligheterna för en ordning beträffande den i de olika länderna

utgående ersättningen till författare för bibliotekslån av deras böcker, enligt

vilken författare med medborgarskap i de nordiska länderna skulle likställas

med varandra, tillvann sig utskottets sympati. Utskottet ansåg dock

spörsmålet för närvarande närmast vara en intern dansk och svensk fråga,

varför rådet icke borde antaga någon rekommendation i ämnet. Rådet beslöt

också i enlighet härmed att icke företaga sig något i saken.

Herr Edberg hade väckt ett medlemsförslag om möjlighet för elever från

annat nordiskt land att i skolarbetet använda sitt eget modersmål. Med hänsyn

till myndigheternas intresse för frågan ansåg utskottet att denna kunde

väntas bliva löst i administrativ ordning utan rådets mellankomst. Rådet

beslöt på grund härav att icke företaga något i saken.

Såsom slutbehandlad avskrev rådet rekommendationen nr 6/1955 om nordiskt

samarbete beträffande radio och television, vad angår den senare frågan

under hänvisning till att förutsättningar för en realitetsbehandling saknades

så länge television funnes blott i Danmark.

Frågan om uppförande av en nordisk paviljong på Biennalen i Venedig,

i vilket ämne rådet antagit rekommendationen nr 3/1955, hade av svenska

regeringen återförvisats till rådet. Utskottet uttalade sig för att undersökningarna

i saken bedreves så att rådet vid nästa session kunde erhålla besked

om huruvida ekonomiska och andra förutsättningar föreligga för en

gemensam insats på detta fält. Även vad beträffar rekommendationen nr

13/1955 om översättning av facklitteratur från finska och isländska till annat

nordiskt språk uttalade sig utskottet för fortsatta undersökningar.

C. Saker behandlade av socialpolitiska utskottet.

1. Socialpolitiska frågor.

Sedan de nordiska ländernas regeringar den 15 september 1955 undertecknat

en konvention om social trygghet, kunde rådet avskriva rekommendationen

nr 6 punkt b/1953 härom som färdigbehandlad.

I anledning av medlemsförslag väckt av bl. a. Birger Andersson hade rådet

att taga ställning till frågan om nordiskt samarbete beträffande invalidvården

och de partiellt arbetsföras problem. Utskottet fann mycket önskvärt,

att lösningen av dessa befolkningsgruppers problem påskyndades och att

det undersöktes på vad sätt ett nordiskt samarbete kunde bidraga härtill.

Rådet beslöt på utskottets hemställan antaga en rekommendation till regeringarna

i saken (rek. nr 18).

Frågan om likartad nordisk abortlagstiftning, som väckts redan vid rådets

andra session, uppsköts ånyo.

2. Hälso- och sjukvård.

I anledning av ett från föregående session vilande förslag om organisationen

av hälsovårdssamarbetet beslöt rådet att i rekommendation till regeringarna

(rek. nr 15) förorda, att internordiska möten vid behov borde avhållas

av de regeringsmedlemmar, som i de olika länderna handha hälsooch

sjukvårdsfrågor. Vid omröstningen avstodo fem medlemmar från att

rösta, däribland herr Ewerlöf.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

Rådet har vid föregående sessioner behandlat ett flertal spörsmål rörande

gemensam arbetsmarknad och likvärdig utbildning för olika grupper av medicinsk

personal. I anledning av ett medlemsförslag väckt av bl. a. fru

Sjöström-Eengtsson beslöt rådet rekommendera regeringarna (rek. nr It))

att i samband med utredningar rörande dessa frågor upptaga även spörsmålet

om likvärdig utbildning och gemensam arbetsmarknad för sjuksköterskor

i öppen vård (hälsosystrar).

Herr Fast hade väckt ett medlemsförslag om utredning angående tillskapande

av en gemensam nordisk sjukhustidskrift. Behovet av och möjligheterna

att få till stånd en sådan tidskrift borde enligt utskottets mening närmare

utredas. På förslag av utskottet antog också rådet en rekommendation

av sådant innehåll (rek. nr 10). Två medlemmar, däribland herr Ohlon, avhöllo

sig från att rösta beträffande rekommendationen.

Av de vid andra sesssionen beslutade rekommendationerna om samarbete

På medicinal väsendets område ansåg sig rådet nu kunna som slutbehandlade

avskriva rekommendationerna nr 11/1954 angående gemensam medicinalstatistik

under hänvisning till det omfattande samarbete som pågår på

detta fält — och nr 17/1954 angående samarbete inom världshälsovårdsorganisationen

under åberopande av att samarbetet inom denna erhållit en

tillfredsställande form.

Utskottet anslöt sig till ett uttalande i en av experterna inom utskottet

utarbetad berättelse om samarbetet beträffande bekämpande av polioepidemier,

vari betydelsen av fortlöpande kontakt mellan de nordiska länderna

beträffande produktion och kontroll av poliovacciner underströks.

3. Alkoholforskning.

Frågan om det framtida nordiska samarbetet beträffande alkoholforskning

hade väckts i ett från norskt håll framlagt medlemsförslag. Utskottet

uttalade sin anslutning till tanken att problemen på detta område borde

lösas på nordisk basis men ställde sig dock tveksamt till om detta samarbete

borde få formen av ett gemensamt institut. Utbyte av erfarenheter och fördelning

av forskningsuppgifter syntes utskottet vara arter av samverkan,

som av vissa skäl kunde vara att föredraga. Under alla omständigheter borde

samarbetet få permanent karaktär. Fn förutsättningslös utredning borde

emellertid komma till stånd i saken. Rådet beslöt också att rekommendera

regeringarna (rek. nr 17) att närmare utreda frågan om samarbete på ifrågavarande

område.

4. Förenhetligande av arbetsrättslig lagstiftning.

Spörsmålet om större enhetlighet beträffande viss arbetsrättslig lagstiftning

hade av rådet uppskjutits från föregående session till den fjärde. I enlighet

med rådets beslut hade under tiden mellan sessionerna en kommitté

varit sysselsatt med frågans närmare utredande. I en omfattande sammanställning

av den i de nordiska länderna på området gällande lagstiftningen

hade kommittén redovisat bestämmelserna om skydd mot uppsägning, om

kollektivavtal och olovliga stridsåtgärder och i samband därmed om straffoch

skadeståndsansvar, om förenings- och förhandlingsrätten samt om särskilda

domstolar och om skiljedom i arbetstvister, över denna sammanställning

hade kommittén därefter inhämtat arbetsmarknadsorganisationernas

yttrande. På grundval av det insamlade materialet hade kommittén — i vilken

herr Sjödahl under kommittéarbetets slutskede som svensk medlem

ersatte herr Strand, vilken fått tillfälligt förhinder — utarbetat sitt eget utlåtande.

I likhet med kommittén fann utskottet lämpligast att rådet nu allenast

allmänt uttalade sig om önskvärdheten av att de nordiska länderna vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

13

förestående reformer eller ändringar av den arbetsrättsliga lagstiftningen

sökte tillvarataga möjligheterna till större enhetlighet men att rådet i övrigt

icke företoge sig något i saken. Rådet beslöt i enlighet härmed.

I anslutning till den uppskjutna saken hade väckts ett ändringsförslag av

fru Anna Sjöström-Bengtsson om gemensamma undersökningar rörande de

med kvinnligt deltidsarbete sammanhängande problemen. Utskottet ansåg

dock att hithörande frågor bäst kunde utredas i respektive länder vart för

sig. I enlighet med utskottets förslag beslöt rådet därför att icke heller i

denna sak företaga sig något.

D. Saker behandlade av trafikutskottet.

1. Lättnader för samfärdseln.

Till sessionen hade från norskt håll framförts ett medlemsförslag huruvida

icke tull- och passkontroll vid vissa av de mindre tullstationerna längs

den norsk-svenska gränsen kunde företagas av gemensam personal och i gemensamma

lokaler. I anknytning till förslaget diskuterade utskottet olika

möjligheter att ytterligare lätta tullkontrollen för resande bl. a. beträffande

polletterat resgods av skilda slag. På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation

(rek. nr 6) riktad dels till den norska och den svenska regeringen

om att i viss omfattning företaga gränskontroll vid gemensamma tullstationer

med gemensam personal, dels till samtliga regeringar om att undantaga

vissa slag av resgods från tullkontroll.

På grund av de meddelanden, som regeringarna lämnat med avseende å rekommendationen

nr 4/1954 om tullättnader vid försändande av upplysningsfilm,

upptog utskottet ånyo spörsmålet huru dylika lättnader enklast skulle

kunna åstadkommas. Utskottet skisserade i sitt utlåtande en ordning för

dylika försändelsers behandling och förtullning. På hemställan av utskottet

beslöt rådet att i en rekommendation (rek. nr 7) förnya sin vädjan till regeringarna

att möjliggöra in- och utförsel av upplysningsfilm och vetenskaplig

och kulturell film ävensom filmstrips och ljusbilder utan särskild tullkontroll.

Rekommendation nr 9 punkt 8/1953 angående lättnader i tullkontrollen

avskrev rådet som färdigbehandlad.

2. Trafikfrågor.

1 anledning av meddelanden rörande rekommendationen nr 16/1955 om

samarbete beträffande trafiklagstiftningen uttalade rådet, då dessa lades till

handlingarna, önskemål om att erhålla nya meddelanden rörande samarbetet

i fråga om bestämmelserna om trafikskyltar, motorfordons tekniska utrustning,

om trafiksäkerhetsforskningen samt om tillsättande av en kommitté

för enhetliga trafikregler, så snart tillräckliga erfarenheter vunnits.

Vidare underströk utskottet betydelsen av att vägförbindelserna mellan

Finland, Norge och Sverige utbyggdes och förutsatte ett utvidgat samarbete

mellan myndigheterna på detta område.

Däremot avstod utskottet med hänsyn till pågående förhandlingar att uttala

sig om de problem, som uppkommit beträffande den gemensamma

marknaden för lastbilstrafiken med avseende på förhållandena till utlandet.

3. Transportekonomisk forskning.

I anledning av ell regeringsförslag från norska regeringen hade rådet att

till behandling upptaga frågan om nordiskt transportekonomiskt forskningssamarbete.

Utskottet ansåg att man icke minst med hänsyn till de miljardbelopp,

som årligen investeras i kommunikationer av olika slag, borde gc
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nom ett samarbete söka koordinera forskningsarbetet i de olika länderna på

detta område. Rådet antog också en rekommendation (rek. nr 8), vari regeringarna

anmodas uttala sig om lämpligheten av att inleda samarbete på

detta område och av ett koordineringsorgan för trafikforskning.

4. Renskötselfrågor.

I ett medlemsförslag väckt av herrar Werner och Olof Pålsson hade föreslagits

ett samarbete mellan Finland, Norge och Sverige rörande avveckling

av renbetesstängseln längs gränserna samt i fråga om avyttringen av

de renskötande samernas produkter. Inom utskottet förekommo olika meningar

rörande denna frågas lösande. Man enades emellertid inom utskottet

att avvakta bildandet av ett samernas eget internordiska samarbetsorgan

— »Nordiska rådet för samefrågor» — vilket väntades komma till stånd

i Karasjok i augusti 1956. Under angivna omständigheter inskränkte sig

rådet på förslag av utskottet till att rekommendera regeringarna i Finland,

Norge och Sverige (rek. nr 20) att närmare undersöka möjligheterna

till ökad samverkan mellan länderna på renskötselns område. Vid omröstningen

om rekommendationen avhöll sig en medlem från att rösta.

5. Övriga saker.

Frågan om den norsk-svenska kustfarten, som stått på rådets saklista

sedan andra sessionen, uppsköts ånyo i avvaktan på slutförandet av pågående

utredningar rörande mestgynnad-nations-klausulen i Sverige.

Post- och telefrågorna togo vid denna session föga tid i anspråk. En råd

av de åtgärder, rådet tidigare rekommenderat beträffande förenhetligande

av postportot samt om nedsättning av telex- och teleprintertaxor, hade genomförts.

Rådet kunde därför avskriva rekommendationen nr 6/1954 såvitt

angår punkterna a), c) och d) samt rekommendationen nr 15/1955 såvitt

angår telex- och teleprintertaxor såsom färdigbehandlade. Utskottet hoppades,

att även förslagen beträffande porto för tyngre brev snart skulle kunna

genomföras.

E. Saker behandlade av ekonomiska utskottet.

1. Ekonomiskt samarbete.

I enlighet med presidiets planer kom det nordiska ekonomiska samarbetet

att stå i förgrunden vid rådets fjärde session. Rådet hade som underlag

för sakens behandling bl. a. dels en mycket utförlig, av Nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet avgiven berättelse om det pågående utredningsarbetet,

dels ett av herrar Ohlin, Ohlon, Rylander och Svensson i Ljungskile

väckt medlemsförslag, vari en utvidgning av det pågående ekonomiska

undersökningsarbetet till nya områden påyrkades framför allt beträffande

skattelagstiftningen, penningpolitiken och sättet för handelsförhandlingarnas

förande. I utskottet förekom en vidlyftig och av press och allmänhet

mycket uppmärksammad diskussion kring spörsmålet om en gemensam

nordisk varumarknad. I utlåtandet i saken uttalade utskottet sitt erkännande

beträffande det utförda utredningsarbetet samt tillstyrkte, att detta

fortsattes efter de uppdragna riktlinjerna. Tillika uttryckte utskottet sin

tillfredsställelse med att samarbetsutskottet till undersökning upptagit olika

sidor av den ekonomiska politiken som kunna få betydelse för den gemensamma

marknaden. I utlåtandet refererades vidare ett uttalande av de

finländska medlemmarna i utskottet, vari dessa förklarade sig icke vara

beredda att taga ställning till den föreliggande saken, som komme att närmare

undersökas genom interna expertundersökningar i Finland.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 dr 1!)56

15

Två norska ledamöter i utskottet framhöllo i ett särskilt yttrande, att de

icke ville motsätta sig, att de påbörjade undersökningarna fortsattes och

avslutades, men att vad som hittills framkommit bestyrkt den uppfattningen

att en gemensam nordisk marknad komme att medföra större nackdelar

än fördelar för Norge.

Utskottsutlåtandet utmynnade i en hemställan att rådet måtte uppskjuta

det av herr Ohlin in. fl. väckta inedlemsförslaget samt i övrigt lägga bl. a.

nyssnämnda berättelse till handlingarna i avvaktan på nya meddelanden

i saken till nästa session. Efter en lång debatt med 24 inlägg beslöt rådet

utan omröstning att bifalla utskottets hemställan.

På grund av ett medlemsförslag från isländskt håll behandlade rådet frågan

om undvikande av dubbelbeskattning de nordiska länderna emellan.

I sitt utlåtande tryckte utskottet särskilt på önskemålet att reglerna om

skattskyldighetens inträde och upphörande vid flyttning mellan de nordiska

länderna bleve så likformiga som möjligt. På förslag av utskottet beslöt rådet

antaga en rekommendation (rek. nr 9) till regeringarna om att söka

klarlägga i vad mån ändringar erfordras i överenskommelser, lagregler och

administrativ praxis för att undgå dubbelbeskattning.

2. Atomenergifrågor.

Rådets presidium hade hos regeringarna hemställt om en berättelse rörande

hittillsvarande och planerat samarbete de nordiska länderna emellan

beträffande atomkraftens utnyttjande för fredligt bruk. I anslutning till den

berättelse, som i anledning av presidiets framställning överlämnats till rådet

från regeringarna, hade herrar Edberg, Ohlon och Sandler väckt ett tillläggsförslag

av innehåll att rådet måtte rekommendera regeringarna att genom

ett samordningsutskott eller i annan lämplig ordning ombesörja planeringen

av den samordning på ifrågavarande område, som kunde befinnas

ändamålsenlig.

Då saken var före i rådet för att remitteras till utskottet, fick tanken om

ett nordiskt samarbete på detta område allmän tillslutning i inlägg från

danska, norska och svenska regeringsrepresentanter.

Utskottet pekade i sitt utlåtande särskilt på möjligheterna att utbygga

forskningssamarbetet samt att experimentellt utnyttja atomenergin och industriellt

använda densamma. Rådet rekommenderade regeringarna (rek.

nr 21) att genom ett samordningsutskott undersöka de möjligheter för ett

nordiskt samarbete, som kunna finnas på detta område.

8. Övriga saker.

I ett av herr Ohlon väckt medlemsförslag föreslogs ett utvidgat samarbete

på det statistiska området. Med hänsyn till de nära förbindelser, de statistiska

myndigheterna redan ha med varandra, beslöt rådet på utskottets förslag

att icke företaga sig något i denna sak.

Vad angår frågan om rättslig likställighet för nordiska medborgare på

yrkesfiskets område, vilket spörsmål rådet tagit upp i rekommendationen

nr 1/1954, meddelades i utskottets utlåtande i saken att vissa problem om

utländska fiskares rättigheter i norsk hamn komme att behandlas på nästa

nordiska utrikesministermöte i början av innevarande år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

Bilaga

Förteckningöver

de Tid Nordiska rådets fjärde session i Köpenhamn 1956

autagna rekommendationerna

Rek. nr 1. Nordisk Råd henstiiler til regeringerne åt overdrage en af rådet

nedsat komité — bestående af 9 medlemmer til varetagelse

af de sp0rgsmål vedr0rende nordiske statsborgeres retslige

ligestilling som ikke er henlagt til andre saerlige organer — åt

samarbejde og traede i direkte förbindelse med vedkommende

ministerier (departementer) ved komiteens arbejde med ligestillingsspprgsmålenes

lpsning.

Rek. nr 2. Nordisk Råd henstiiler til regeringerne åt s0ge bevilget de fornpdne

midler til åt tilrettelaegge en faelles nordisk journalistuddannelse,

indtil videre i förbindelse med journalistkursus

ved Aarhus universitet, efter de retningslinier, der er indeholdt

i betaenkning af 18. december 1955, afgivet af det af rådets

praesidium nedsatte udvalg til naermere udredning af

spprgsmålet.

Rek. nr 3. Nordisk Råd henstiiler til regeringerne åt anmode Nordisk

Kulturkommission efter forhandling med foreningerne Norden

om en udtalelse om det foreliggende förslag fra foreningerne

Nordens komité i dets helhed og saerlig med henblik på,

hvilke hovedopgaver der skal tilgodeses af en nordisk kulturfond

som den foreslåede.

Rek. nr 4. Nordisk Råd henstiiler til regeringerne i samråd med vedkommende

videnskabsmaend og videnskabelige institutter

naermere åt underspge mulighederne for et 0get nordisk samarbejde

på det kriminologiske område.

Rek. nr 5. Nordisk Råd udtaler sin tilfredshed med det igangvaerende

samarbejde mellem de nordiske lande på det strafferetlige område

og henstiiler til regeringerne, åt dette samarbejde fortsaettes

og yderligere udbygges.

Rek. nr 6. Nordisk Råd anbefaler til

1. den norske og svenske regering åt underspge mulighederne

for åt foretage told- og paskontrol ved faelles stationer

og/eller faelles personale. Det anbefales som et led i disse

underspgelser forspgsvis åt gennemfpre ordningen ved en

af de mindre trafikerede veje mellem de to lande.

2. de nordiske regeringer åt fritage AÖsse kategorier af indskrevet

rej segods for toldeftersyn samt åt underspge, hvilke lettelser

og forenklinger der ipvrigt kan gennemfpres i den

internordiske samfaerdsel. Disse underspgelser vil efter rådets

opfattelse mest hensigtsmaessigt kunne foretages af

den nordiske parlamentariske komité for friere samfaerdsel

in. m.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

17

Rek. nr 7. Nordisk Råd henstiller påny til regeringerne åt fastsaette regler,

som g0r det muligt åt ind- og udf0re film, filmstrips og

lysbilleder af oplysende, kulturet og videnskabelig karakter

uden toldeftersyn mellern de nordiske lande.

Rek. nr 8. Nordisk Råd anbefaler regeringerne åt udtale sig om hensigtsrmessigheden

af åt indlede et nordisk samarbejde om transportpkonomisk

forskning, herunder også om oprettelse af et

koordineringsorgan for trafikforskning.

Rek. nr 9. Nordisk Råd rekommanderer regeringerne åt s0ge klarlagt,

hvilke sendringer i gaeldende overenskomster og i gaeldende

lovregler eller administrativ praksis der vil vaere pnskelige til

undgåelse af dobbeltbeskatning mellem de nordiske lande. Rådet

impdeser meddelelser herom fra regeringerne til rådets

meste session.

Rek. nr 10. Nordisk Råd henstiller til regeringerne naermere åt underspge

spprgsmålet om skabelsen af et faelles nordisk sygehustidsskrift.

Rek. nr 11. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt drage omsorg for, åt

samarbejdet i lovgivningsspprgsmål med nordisk aspekt tilrettelaegges

således, åt den stprst mulige overensstemmelse

opnås mellem landenes lovgivning, og henleder i denne förbindelse

saerlig opmaerksomheden på det pnskelige i, åt samarbejdende

kommissioner i de forskellige lande afgiver betaenkning

samtidig, åt fsellesnordiske lovforslag behandles

samtidig i de forskellige ländes parlamenter, samt i åt samarbejdet

ved lovforberedelsen udstraekkes ud over kommissionsarbejdet

i form af gensidig orientering mellem vedkommende

embedsmaend og eventuelt tillige ved direkte förbindelse

mellem de enkelte ländes parlamentsudvalg eller ved forelaeggelse

af lovforslag for rådet, hvor disse fremgangsmåder

kan antages åt 0ge mulighederne for et faelles resultat af lovgivningsarbejdet.

Rek. nr 12. Nordisk Råd henstiller til regeringerne, åt der i hvert af de

nordiske lande stilles et belpb svarende til 7 500 n. kr. til rådighed,

således åt kulturkommissionens udredning af spprgsmålet

om oversaettelse til verdenssprog af nordisk litteratur

kan fpres videre.

Rek. nr 13. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt underspge mulighederne

for åt ophaeve told og importrestriktioner på bpger og

fryksager indenfor det nordiske område.

Rek. nr 74. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt lade en faellesnordisk

ekspertkomité underspge,

1. hvorledes det bedst mulige samarbejde kan etableres mellem

de eksisterende nordiske institutioner på ernaeringsforskningens

forskellige områder samt

2. betimeligheden af en faellesnordisk institution for ernaeringsforskning.

I givet fald bedes komiteen redegpre för,

hvorledes samarbejdet om en sådan institution bpr etableres,

og hvilke opgaver den skal lpse.

2 liihang till riksdagens protokoll 1956. i samt. Nr S2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Man går ud fra, åt en sådan unders0gelse foretages hurtigst

mulig.

Rek. nr 15. Nordisk Råd udtaler 0nskeligheden af, åt der for yderligere åt

fremme samarbejdet indenfor sundhedsvsesenets område efter

behov afholdes m0der mellem de ministre i de nordiske

lande, under hvem sundhedsvsesenet sorterer, under deltagelse

af eksperter vedr0rende de sp0rgsmål, som i det enkelte tilfaelde

skal g0res til genstand for forhandling.

Rek. nr 16. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vid lämplig

tidpunkt upptaga förhandlingar för att söka förenhetliga de

olika ländernas lagstiftning om trafikonykterhet, varvid bl. a.

bör eftersträvas att — oavsett huru de grövre formerna av

trafikonykterhetsbrotten avgränsas — finna en viss lägre på

promilleregler grundad straffbarhetsgräns.

Rek. nr 17. Nordisk Råd henstiller til regeringerne nsermere åt udrede

sp0rgsmålet om et nordisk samarbejde på alkoholforskningens

område.

Rek. nr 18. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt unders0ge mulighederne

for et nsermere nordisk samarbejde om invalideforsorg

og de partielt arbejdsfpres (erhvervshemmedes) problemer.

Rek. nr 19. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt udrede sp0rgsmålet

om ligevserdig uddannelse og fselles arbejdsmarked for sundhedsplejersker

(helses0stre) i förbindelse med udredningen af

sp0rgsmålet om ligevserdig uddannelse og fselles arbejdsmarked

for andet medicinsk personale.

Rek. nr 20. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Finland, Norge

och Sverige att undersöka möjligheterna till ökad samverkan

mellan länderna på renskötselns område.

Rek. nr 21. Nordisk Råd henstiller til regeringerne gennem et samordningsudvalg

nsermere åt underspge de muligheder, som er tilstede

for et 0get nordisk samarbejde om atomforskningen og

atomenergiens fredelige anvendelse, og åt forberede et sådant

samarbejde, hvor dette måtte skpnnes formålstjenligt. Rådet

afventer nye meddelelser til nseste session.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

19

Åtgärder vidtagna i anledning av rekommendationer som Nordiska

rådet antagit vid sina sessioner 1953, 1954 och 1955

I. Rekommendationer 1953

nr 1

nr 2

nr 3

nr 4

nr 5

nr 6a)

nr 6 b)

nr C c)

ang. nordisk parlamentarisk

publikation

ang. nordisk post- och

teleunion

ang. hälsovårdssamarbetet
-

ang. fast förbindelse mellan

Danmark och Sverige

över Öresund

ang. närmare nordiskt

ekonomiskt samarbete

ang. översikt över sociala

rättigheter vid vistelse i

annat nordiskt land än

hemlandet

ang. en gemensam konvention

om social trygghet
-

ang. översikt över icke

ratificerade ILO-konventioner
-

Rekommendationen ersatt av rek. nr 3/1954.

Slutbehandlad.1

En ny zon i telefontrafiken mellan Sverige

och Danmark har inrättats. Vidare ha nedsättningar

ägt rum i telefontaxorna mellan

Helsingör—Hälsingborg, Köpenhamn—

Malmö och vice versa. — Utredningsarbetet

fortsättes.

Den i rekommendationen begärda översikten

förelädes rådet vid dess andra session.

Se vidare rek. nr 10—17 1954.

Slutbehandlad.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 mars

1954 ha svenska medlemmar tillsatts i en

dansk-svensk delegation med uppdrag att

utreda förutsättningarna för anordnandet av

en sådan förbindelse. Vidare ha tillkallats

två expertgrupper, en för trafikfrågor m. m.

och en för tekniska frågor m. m. — Utredningsarbetet

pågår.

Rekommendationen ersatt av rek. nr 22/1954.

Slutbehandlad.

En på Nordiska socialpolitiska kommitténs

föranstaltande utarbetad broschyr »Nordiska

medborgares sociala rättigheter under uppehåll

i annat nordiskt land» har tryckts och

distribuerats under 1955.

En nordisk konvention om social trygghet

undertecknades den 15 september 1955 vid

nordiska socialministermötet i Köpenhamn.

I anledning av proposition till 1956 års riksdag

(nr 17) har riksdagen godkänt att Sverige

ratificerar konventionen.

Den begärda redogörelsen överlämnades till

rådet vid dess andra session. Se vidare rek.

nr 7/1954.

1 Då en rekommendation här och i det följande betecknas som slutbehandlad, avses därmed

att rådet funnit rekommendationen för sin del färdigbehandlad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 6 d) ang. samarbete beträf- Till rådets andra session överlämnades ett

fande arbetarskydd av de nordiska arbetarskyddsmyndigheterna

gemensamt avgivet yttrande angående det

fortsatta nordiska samarbetet på arbetarskyddets

område.

Rekommendationens samtliga punkter äro

efter vad sålunda förekommit slutbehandlade.

nr 7 ang. nordiska medborga- I anledning av vid nordiska justitieministerres

rättsliga likställighet mötet i december 1953 fattade beslut ha

utredningar angående en rad olika detaljspörsmål

igångsatts. Vissa av dessa behandlades

vid rådets andra session. Se vidare rek.

nr 1, 5, 19, 24—30/1954. Åtskilliga frågor

äro alltjämt föremål för utredning för Sveriges

del inom olika departement. Särskilt

kan nämnas spörsmålet om mestgynnadnationsklausulen

som hinder för ökad rättslig

likställighet mellan nordiska medborgare,

vilken fråga varit föremål för utredning genom

en särskild internordisk expertkommitté.

Utredningens betänkande är för närvarande

underkastad prövning inom utrikesdepartementet.

— Frågan om sådan ändring

av rättegångsbalken, att nordiska medborgare

under vissa omständigheter tillåtas vara

rättegångsombud vid svensk domstol avses

skola föreläggas innevarande års riksdag. —

Frågan om svenskt medborgarskap såsom

förutsättning för erhållande av stats- och

kommunaltjänst har varit föremål för förberedande

undersökningar, som avses skola

fortsättas.

nr 8 a) ang. nordiska kulturkom- Nordiska kulturkommissionen rekonstrueramissionen

des under våren 1954.

Punkten slutbehandlad.

nr 8 b—c) ang. utbyggande av ve- Enligt ecklesiastikdepartementets uppfatttenskapliga

institutioner ning finns icke anledning att lämna Nordiska

kulturkommissionen något särskilt utredningsuppdrag

i förevarande avseende och ej

heller att för ändamålet tillskapa ett särskilt

rådgivningsorgan. Punkterna komma icke att

föranleda några ytterligare åtgärder från

ecklesiastikdepartementets sida.

nr 8 d) ang. samarbete mellan Till nämnden för svensk språkvård utgår

språknämnderna ett årligt bidrag av 20 000 kronor. Chefen

för ecklesiastikdepartementet är icke beredd

att framlägga förslag om ökat bidrag till

nämnden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. ftlaj:ts skrivelse nr 82 år 1956

21

nr 8 e)1

nr 8 e)2

nr 8 f)

nr 8 g)

nr 8 h)

nr 91)

nr 92)

nr 93)

nr 91)

nr 95)

nr 9")

nr 97)

ang. internordisk tentamensgiltighet
-

ang. utbyte av universitetslärare
ang.

nordisk folkhögskola

ang. fiskeribiologisk forskning

och djuphavsforskning
-

ang. det nordiska lärostoffet

i skolorna in. m.

ang. utvidgad passfrihet

för nordbor

ang. borttagande av passkontrollen

vid de internordiska

gränserna

ang. borttagande av uppehållstillstånd

för nordiska

medborgare

ang. borttagande av

tvånget att söka arbetstillstånd
-

ang. upphävande av den

regelmässiga valutakontrollen

vid de internordiska

gränserna

ang. avskaffande av passet

såsom underlag för

valutatilldelning

ang. ökning av valutatilldelning

vid resa till nordiskt

land

Om tillgodoräknande av akademiska prov,

som avlagts i Danmark, Finland, Island eller

Norge, har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse

den 18 november 1955 (nr 605).

Frågan har varit föremål för undersökning

i Nordiska kulturkommissionen.

Denna del av punkten slutbehandlad.

Punkten ersatt av rek. nr 18/1954.

Punkten slutbehandlad.

Sedan en särskild kommitté verkställt utredning

och avgivit förslag angående nordiskt

samarbete på djuphavsforskningens område,

fann Kungl. Maj:t genom beslut den 10

december 1954 vad i ärendet förekommit

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Punkten slutbehandlad.

Frågan är föremål för undersökningar inom

Nordiska kulturkommissionen.

Punkten slutbehandlad.

Kungl. Maj:t har utfärdat utlänningskungörelse

den 4 juni 1954 (nr 457). Enligt 2 §

äro nordiska medborgare befriade från skyldighet

att vara försedda med pass.

Punkten ersatt av rek. nr 9/1954.

Kungl. Maj:t har utfärdat utlänningskungörelse

den 4 juni 1954. Enligt 27 § äro nordiska

medborgare fritagna från reglerna om

uppehållstillstånd.

Överenskommelse mellan Danmark, Finland,

Norge och Sverige om gemensam arbetsmarknad

har trätt i kraft den 1 juli 1954

(SO 13/1954).

Den regelmässiga valutakonti’ollen vid utresa

från Sverige till annat nordiskt land

eller vid inresa till Sverige från sådant land

består i princip men utövas numera endast

stickprovsvis.

Kravet på innehav av pass för tilldelning

och kontroll av resevaluta har slopats beträffande

resande till övriga nordiska länder,

vilka icke äro underkastade legitimationstvång

vid gränspassage.

Tilldelningen av valuta för ordinära resor till

nordiskt land är så liberal, att den i praktiken

kan anses vara fri.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 98a)

nr 98b)

nr 1

nr 2

nr 3

nr 4

nr 5

nr 6a)

nr 6b)

nr 6°)

nr 6d)

ang. lättnader i tullkontrollen
-

ang. nordiskt carnetområde
-

Kungl. Maj:t har den 21 november 1952 (nr

707) utfärdat förordning om ändrad lydelse

av 5 § tulltaxeförordningen, varigenom resande

tillåtits att tullfritt införa varor för

personligt bruk till ett värde av 275 kronor.

Denna del av punkten ersatt av rek. nr

8/1954.

Rekommendationens samtliga punkter slutbehandlade.

II. Rekommendationer 1954

ang. rättslig likställighet

för nordiska medborgare

ifråga om yrkesfiske

ang. översättning till

världsspråk av nordisk

litteratur

ang. nordisk parlamentarisk

publikation

ang. lättnader vid försändande

av upplysningsfilm

ang. internordiska flyttningsbetyg
-

ang. inrikes brevporto för

internordiska brev upp till

500 g

ang. särskilt nordiskt porto

för internordiska brev

mellan 500—1 000 g

ang. inrikestaxor i telegramtrafiken

mellan Sverige,

Danmark och Norge.

ang. enhetstaxor för telegram

mellan Finland och

Ett underutskott till Nordiska kulturkommissionen

har utarbetat förslag i ämnet. Se

vidare rek. nr 12/1956.

Publikationen Nordisk Kontakt har utkommit

sedan början av 1955.

Slutbehandlad.

Jämlikt 5 § tulltaxeförordningen åtnjutes

tullfrihet för framkallad fotografisk film,

film med undervisnings-, vetenskaplig eller

kulturell karaktär ävensom journalfilm av

aktuellt värde, i den mån Konungen förordnar

därom. Sådant förordnande har meddelats

i Kungl. kungörelsen den 21 mars 1952

(nr 125) om ändring i kungörelsen med tilllämpningsföreskrifter

till tulltaxeförordningen.

Rekommendationen ersatt vad angår

frågan om tullkontrollen av rek. nr

7/1956.

Slutbehandlad.

Förhandlingar ha förts om tillsättande av

en internordisk expertkommitté för frågans

utredning. Finansdepartementet har förklarat

sig icke ha något att erinra mot tillsättandet

av en sådan kommitté.

Önskemålen för Sveriges del tillgodosedda

redan före rekommendationens tillkomst.

Punkten slutbehandlad.

Nya taxor införda den 1 juli 1955.

Punkten slutbehandlad.

Nya taxor införda den 1 juli 1955.

Punkten slutbehandlad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

23

nr 7

nr 8

nr 9

nr 10

nr 11

nr 12

nr 13

nr 14

Island å ena sidan och

övriga nordiska länder å

andra sidan.

ang. icke ratificerade ILOkonventioner
-

ang. nordiskt carnetområde
-

ang. utvidgad passfrihet

ang. vård av nordiska

medborgare på sjukhus i

annat nordiskt land än

hemlandet

ang. gemensam medicinalstatistik
-

ang. nordisk hälsovårdshögskola
-

ang. gemensam hälsotjänst

för sjöfolk

ang. utbyte av och gemensam

arbetsmarknad

för medicinsk personal

Vid nordiska socialministermötet i september

1955 beslöts att Nordiska socialpolitiska

kommittén skulle få i uppdrag att genomgå

de ILO-konventioner, vilka ett eller flera

nordiska länder ännu icke ratificerat.

De nordiska ländernas tullmyndigheter ha

vid ett under våren 1954 hållet tullmöte diskuterat

en enhetlig ordning för förtullning

av icke nordiska motorfordon. Vissa spörsmål

äro i anledning härav under behandling

inom de berörda trafikförsäkrings- och motororganisationerna.

Överläggningar ha hållits med representanter

för övriga nordiska länder om slopande

av passkontrollen mellan länderna även för

icke nordbor. Utredningsarbetet beräknas

kunna slutföras under våren 1956.

I anknytning till konventionen om social

trygghet förberedas inom socialdepartementet

vissa ändringar i specialkonventionen

mellan Danmark, Island, Norge och Sverige

angående vård av nordiska medborgare på

sjukhus under tillfällig vistelse i annat nordiskt

land än hemlandet. Även ändringar i

sjukförsäkringslagen kunna komma ifråga.

— Vad angår gemensam hälsovård i gränsområden

pågår arbete inom en av medicinalstyrelserna

i Finland, Norge och Sverige tillsatt

samarbetsgrupp.

Svenska medicinalstyrelsen har på ett flertal

områden samverkat med motsvarande myndigheter

i Danmark, Finland och Norge

rörande utformningen av ländernas medicinalstatistik.

Slutbehandlad.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 21 januari 1955 har chefen för inrikesdepartementet

tillkallat svenska medlemmar i

en internordisk kommitté för frågans utredning.

Inom kommittén, som antagit namnet

Nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning,

pågår utredningsarbetet.

Vid överläggningar mellan ecklesiastik- och

inrikesdepartementen samt medicinalstyrelsen

i april 1955 konstaterades enighet föreligga

i utbildningsfrågan om att utbildningen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 15

nr 16

nr 17

av läkare, tandläkare, farmaceuter, sjukgymnaster

och sjuksköterskor i övriga nordiska

länder vore av sådant slag, att personer,

som genomgått föreskriven utbildning i

dessa länder, i och för sig borde ha tillräckliga

kvalifikationer för att kunna tillåtas

utöva sina yrken även i Sverige utan särskild

ytterligare utbildning — bortsett från vissa

krav på dokumenterade insikter i svensk

stats- och rättsmedicin, ävensom i arbetsmarknadsfrågan

om att målsättningen borde

vara, att den, som avlagt examen i något av

de nordiska länderna och vore medborgare

i något av dessa länder, utan vidare prövning

borde tillåtas att utöva det yrke, till

vilket hans utbildning berättigade, i samtliga

nordiska länder. Några konkreta åtgärder

anses emellertid för närvarande icke

kunna vidtagas i anledning av rekommendationen.

ang. samarbete ifråga om

läkemedel

ang. samarbete ifråga om

forskning och laboratorieundersökningar

m. m. på

hälso- och sjukvårdens

område

Utredningsarbete pågår inom inrikesdepartementet

och hos medicinalstyrelsen.

Utredningsarbete pågår inom inrikesdepartementet

och hos medicinalstyrelsen m. fl.

myndigheter.

ang. samarbete inom Inrikesdepartementet har ansett det vara

världshälsovårdsorganisa- ändamålsenligt att sammankomster mellan

tionen de nordiska medicinalstyrelsernas general
direktörer

äga rum i god tid före världshälsovårdsförsamlingens

årliga möte omkring

den 1 april.

Slutbehandlad.

nr 18 a) ang. stipendier och annat Ecklesiastikdepartementet har hänvisat till

stöd till folkhögskolor bestämmelserna om studiehjälp åt elever

vid folkhögskolor i kungörelsen den 5 juni

1953 (nr 531), vilka bestämmelser dock endast

avse svenska medborgares studier vid

folkhögskolor i Sverige. Genom Kungl.

Maj ris beslut den 3 november 1953 kan ett

begränsat antal elever vid svenska folkhögskolor

från övriga nordiska länder och

svenska elever vid skolor i dessa länder erhålla

studiehjälp enligt nämnda kungörelse,

ävensom vissa resebidrag för två resor inom

Sverige. Några ytterligare åtgärder har

ecklesiastikdepartementet icke för avsikt

att föreslå.

nr 18 b)

ang. anslag till nordiska I denna punkt påkallas ej åtgärd från Sverifolkhögskolan

i Kungälv ges sida.

Punkten slutbehandlad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

25

nr 18 c)

ang. tillsättande av en Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 april

nordisk kommitté för frå- 1955 utsett svenska medlemmar i det norgan

om en nordisk folklig diska utskottet för utredande av frågan,

akademi

nr 19 ang. dubbel värnplikt En konvention om förhållandet mellan värnplikt

och medborgarskap i Danmark, Norge

och Sverige kommer att undertecknas i Oslo

under den närmaste tiden.

Slutbehandlad.

nr 20 ang. direkt skriftväxling Justitiedepartementet har uttalat, att den

mellan myndigheterna i ordning som för närvarande gäller på detta

de nordiska länderna område är ur svensk synpunkt ändamålsenlig

och att behov av någon instruktion

eller dylikt icke gjort sig gällande.

Slutbehandlad.

nr 21 ang. utbyte av förvalt- I anledning av proposition till 1955 års riksningstjänstemän

dag nr 1. bil. 2 punkt 6 har riksdagen be
myndigat

Kungl. Maj:t att i huvudsaklig

överensstämmelse med i propositionen förordade

riktlinjer vidtaga åtgärder i syfte att

åstadkomma ett dylikt utbyte.

Slutbehandlad.

nr 22

nr 23

nr 24

ang. nordiskt ekonomiskt

samarbete

ang. isländska sjöterritoriella

bestämmelser om

skydd för fisket

ang. bibehållande av rösträtt

vid bosättning i annat

nordiskt land

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet,

som tillsatts med uppdrag att verkställa

vissa av rekommendationen föranledda utredningar,

har till rådets fjärde session redovisat

resultatet av det hittills utförda utredningsarbetet.

Detta fortsättes.

Kungl. Maj:t har tagit kännedom om rådets

rekommendation.

Slutbehandlad.

Slutbehandlad.

nr 25

nr 26

nr 27

nr 28

ang. nationalitetskrav vid

anställning av befäl och

manskap på handelsfartyg

ang. nordiska medborgares

rätt att driva näring

ang. rätt till sportfiske

ang. straffregisterutdrag

Handelsdepartementet har sedan hösten

1954 fört förhandlingar med representanter

för danska och norska regeringarna rörande

denna rekommendation. Utredningsarbetet

pågår.

Handelsdepartementet har under hösten

1955 haft överläggningar med representanter

för danska och norska regeringarna rörande

denna rekommendation. Utredningsarbetet

pågår.

Vissa undersökningar ha verkställts inom

j ordbruksdepartementet.

Kungl. Maj:t liar den 20 maj 1955 (nr 253)

utfärdat lag om ändrad lydelse av 9 §

lagen den 17 oktober 1900 om straffregister.

Vidare har chefen för justitiedepartementet

8 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr F2

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

den 1 augusti 1955 (nr 509) utfärdat cirkulär

angående meddelande av straffregisterutdrag

mellan de nordiska länderna.

Slutbehandlad.

nr 29 ang. nordiska patent Chefen för handelsdepartementet har med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21

januari 1955 tillkallat svenska medlemmar

i kommittén för nordiska patent. Utredningsarbetet

pågår.

nr 30 ang. sjömansbeskattning- Chefen för finansdepartementet har med

en stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den

3 februari 1956 förordnat medlemmar i en

kommitté för utredning av frågan om sjömansbeskattningen.

III. Rekommendationer 1955

nr 1

nr 2 a)

nr 2 b)

nr 3

nr 4

nr 5

ang. nordisk lagstiftning

om konfiskation

ang. tullfrihet och förenklad

tullbehandling m. m.

av barnfilm

ang. upprättande av en

nordisk barnfilmnämnd

ang. nordisk paviljonganläggning

på Biennalen

i Venedig

ang. likvärdig läkar-,

tandläkar-, apotekar-, veterinär-,

sjukgymnast- och

sj uksköterskeutbildning

ang. tullättnader vid tillfällig

införsel av anläggningsmaskiner

m. m.

Kungl. Maj:t har den 2 december 1955 bemyndigat

justitieministern att tillkalla en

utredningsman med uppdrag att verkställa

en förberedande undersökning för reformering

av specialstraffrätten. Utredningsarbetet

har påbörjats.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har

förklarat sig beredd att utse två svenska

ledamöter i en nordisk barnfilmnämnd.

Frågan är föremål för utredning i ecklesiastikdepartementet.

Se uttalande vid rek. nr 14/1954.

Den önskade tullfriheten förefinnes i huvudsak

redan i Sverige. Viss ytterligare utredning

verkställes av 1952 års tulltaxekommitté.

nr 6

nr 7

ang. samarbete på radions Kommunikationsdepartementet har ansett

och televisionens område sig icke kunna tillstyrka ett förslag om ett

nordiskt programråd utanför radioföretagen.

Slutbehandlad.

ang. förbättring av trafikförbindelserna

mellan Island

och övriga nordiska

länder

Kungl. Maj:t har den 3 juni 1955 bemyndigat

chefen för kommunikationsdepartementet

att tillsätta två svenska medlemmar i den

isländsk-skandinaviska trafikkommittén.

Utredningsarbetet inom denna pågår.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

27

nr 8 ang. lättnader för den in- En överenskommelse mellan Danmark, Norternordiska

lastbils- och ge och Sverige om vägtransporter har trätt

busstrafiken i kraft den 1 juni 1955. Utredningsarbetet

rörande lastbilstrafiken till icke-nordiska

länder fortsättes.

nr 9

nr 10

nr 11

nr 12

nr 13

nr 14

nr 15 a)

nr 15 b)

nr 16

ang. samordning av järnvägstaxorna
-

ang. nordisk arbetsmarknad

för apotekare m. fl.

ang. fritagande av myndighets

försändelse från

tullgranskning

ang. revision av den nordiska

äktenskapslagstiftningen
ang.

översättning av facklitteratur

från finska och

isländska till annat nordiskt

språk

ang. internordiska resor

för skol- och föreningsungdom
-

ang. korsbandsportot

ang. teleprinter- och telextaxor
-

ang. samarbete beträffande

trafiklagstiftningen

De nordiska statsjärnvägarna, däribland de

svenska, bedriva ett fortlöpande samarbete

beträffande såväl persontrafik- som godstrafiktaxorna.

Bl. a. kan nämnas att en

speciell tariff antagits för linjen Trondheim—

Östersund i fråga om transitgods.

Inrikesdepartementet har haft överläggningar

med medicinalstyrelsen i frågan.

Generaltullstyrelsen har meddelat sin avsikt

att hos Kungl. Maj:t anhålla, att bestämmelser,

som tillgodose rekommendationens

syfte, skola inarbetas i 147 § tullstadgan.

Förberedande undersökningar ha vidtagits i

j ustitiedepartementet.

Frågan behandlas i Nordiska kulturkommissionen.

Inom kommunikationsdepartementet har

utarbetats förslag till internordisk taxa för

skol- och föreningsungdomsresor. Förslaget

är under behandling hos de nordiska ländernas

järnvägsmyndigheter.

Från 1 januari 1956 gäller:

1) att hyresavgifterna för fasta teleprinterförbindelser

fastställts till 1/3 av tidigare

gällande avgifter för förhyrda telefonförbindelser;
2)

att viss sänkning av telextaxorna ägt

rum;

3) att särskilt reducerade taxor fastställts

för abonnemangstelexskrivningar.

Genom beslut den 31 mars 1955 uppdrog

Kungl. Maj:t åt den svenska gruppen av

Nordiska parlamentariska kommittén för

friare samfärdsel m. m. att utreda frågan om

olikheter i de nordiska ländernas trafiklagstiftning.

Kommittén har den 9 september

1955 avgivit ett betänkande om »Nordiska

vägtrafikbestämmelser in. m.» (SOU 1955/

33).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.