Sök i Ratio Lex

Med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation

1957-03-07 · 71 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1957:114, Med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11U år 1957

1

Nr 114

Kungl. Maj.ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation; given

Stockholms slott den 8 mars 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, lämna

riksdagen redogörelse för Nordiska rådets femte session i Helsingfors den

15—22 februari 1957.

GUSTAF ADOLF

Östen Undén

1 — Ili tum fj till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr It i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Utdrag ur protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1957.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell, Lindström,

Lange, Lindholm, Näsgård, Kling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern

för utrikes ärendena följande.

Nordiska rådets femte session ägde rum i Helsingfors den 15—22 februari

1957. Vid denna session antog rådet tjugosju rekommendationer, riktade till

regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Nordiska rådets svenska delegation har överlämnat en till Konungen ställd

skrivelse, jämte bilagor, dagtecknad den 7 mars 1957, med redogörelse för

rådets femte session. Denna skrivelse är såsom bilaga fogad till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte giva riksdagen den nu lämnade

redogörelsen tillkänna.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

skrivelse av den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Petri

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

3

Till KONUNGEN

Härmed får Nordiska rådets svenska delegation överlämna bifogade redogörelse

för rådets femte session i Helsingfors den 15—22 februari 1957

jämte två bilagor.

Stockholm den 7 mars 1957.

Underdånigst

För Nordiska rådets svenska delegation:

BERTIL OHLIN

Gustaf Petrén

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

5

Redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets femte session i Helsingfors

den 15 — 22 februari 1957

I. Organisation in. in.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regering srepresentanter:
statsminister

Tage Erlander,

ministern för utrikes ärendena östen Undén,

statsrådet och chefen för justitidepartementet Herman Zetterberg,

statsrådet och chefen för finansdepartementet Gunnar Sträng,

statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Gunnar Hedlund,

statsrådet Ulla Lindström,

statsrådet och chefen för handelsdepartementet Gunnar Lange,

statsrådet Lars Eliasson

och följande valda medlemmar:

småbrukare Arvid Andersson i Ryggestad

(15—16 februari såsom ersättare

för herr Netzén och 18—22

februari såsom ersättare för herr

Skoglund i Umeå),

redaktör Birger Andersson,

direktör Knut Ewerlöf,

chefredaktör Anselm Gillström,

skogsarbetare Sigfrid Jonsson,

chefredaktör Gösta Netzén (tiden 17

—22 februari),

professor Bertil Ohlin,

f. d. rektor Sven Em. Ohlon,

lantbrukare Anders Pettersson i

Dahl,

borgmästare Olof Rylander,

fru Ragnhild Sandström,

chefredaktör Ossian Sehlstedt,

f. d. lektor Edgar Sjödahl,

folkskollärare Gösta Skoglund

Umeå (tiden 15—17 februari),

förste vice talman Martin Skoglund

Doverstorp,

förste vice talman Axel Strand,

hemmansägare Oscar Werner.

Statsrådet Sträng intog icke sin plats i rådet under sessionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds skrivelse nr 1U år 1957

Delegationen biträddes av sekreteraren docenten G. Petrén och experter.

Till rådets president vid sessionen valdes prosten Lennart Hel jas, Finland,

och till vice presidenter förutvarande statsministern Erik Eriksen,

Danmark, altingspresidenten Emil Jönsson, Island, redaktören Nils Honsvald,

Norge, och professorn Bertil Ohlin, Sverige.

Vid sessionen tillsattes fem utskott: juridiska utskottet (13 medlemmar),

kulturutskottet (13 medlemmar), socialpolitiska utskottet (13 medlemmar),

trafikutskottet (13 medlemmar) och ekonomiska utskottet (17 medlemmar)

.

De svenska valda medlemmarna fördelades på utskotten på följande sätt:

Juridiska utskottet: herrar Rylander,

Skoglund i Umeå (Andersson i Ryggestad),

Werner.

Kulturutskottet: herrar Gillström,

Ohlon,

Sjödahl.

Socialpolitiska utskottet: herrar Andersson,

Jonsson,

Pettersson i Dahl.

Trafikutskottet: herrar Netzén (Andersson i Ryggestad),

Skoglund i Doverstorp (ordf.),

fru Sandström.

Ekonomiska utskottet: herrar Evverlöf,

Ohlin,

Sehlstedt,

Strand (vice ordf.).

Regeringsrepresentanterna erhöllo en generell inbjudan att deltaga i utskottssammanti

ädena under sessionen. Av de svenska regeringsrepresentanterna

deltogo statsråden Zetterberg och Eliasson i juridiska utskottet,

statsrådet Lindström i socialpolitiska utskottet, statsrådet Eliasson i trafikutskottet

samt statsråden Lange och Eliasson i ekonomiska utskottet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11b år 1957

7

II. Behandlade ärenden

De ärenden — saker — som rådet hade att behandla vid denna session

uppdelades på saklistan i tre olika grupper, en omfattande uppskjutna saker

och nya förslag, en omfattande berättelser och en omfattande meddelanden

från regeringarna jämlikt It § stadgan för Nordiska rådet rörande

åtgärder i anledning av de av rådet tidigare beslutade rekommendationerna.

Från föregående session kvarstodo 5 uppskjutna saker. Till femte sessionen

hade väckts 25 medlemsförslag och 3 regeringsförslag. Sammanlagt 9 berättelser

överlämnades av regeringarna till rådet, däribland sådana avgivna

av nordiska utskottet för lagstiftningssamarbete, nordiska ekonomiska samarbetsutskottet,

nordiska socialpolitiska kommittén, nordiska kulturkommissionen

och nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel

m. m. Därjämte erhöll rådet från regeringarna berättelser om nordiskt

samarbete på skogsbrukets område, om vägförbindelserna mellan Finland,

Norge och Sverige, om nordiskt samarbete rörande bekämpande av polioepidemier

samt om nordiskt samarbete inom byggnadsforskningen.

I enlighet med tidigare praxis hade presidiet utarbetat en rapport rörande

sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående session.

Rapporten utgjorde underlag för en allmän debatt i rådet å sessionens två

första dagar med deltagande av 16 talare. Efter debattens slut lades redogörelsen

till handlingar^. Vidare hade rådets juridiska niomannakommitté,

vilken utsågs vid föregående session för att förbereda det juridiska utskottets

arbete under sessionen och tillvarataga den vidare behandlingen av de

spörsmål rörande nordiska medborgares rättsliga likställighet, som icke

hänskjutits till andra särskilda organ, avgivit en rapport rörande sitt arbete.

Slutligen hade även den på föranstaltande av rådets presidium tillsatta kommittén

för utredning av frågan om gemensam arbetsmarknad för medicinsk

personal avlämnat en rapport om sitt arbete.

Av de sammanlagt 60 saker, som föranletts av regeringarnas meddelanden

rörande åtgärder i anledning av tidigare rekommendationer, kunde 17

läggas till handlingarna utan utskottsbehandling.

Vid sessionen antogos 27 rekommendationer. Samtliga i omröstningarna

rörande rekommendationerna deltagande medlemmar röstade därvid för

dessa. Rekommendationerna återgivas i en vid denna redogörelse fogad bilaga.

Härutöver har vid redogörelsen fogats en översikt över åtgärder vidtagna

i anledning av rådets under åren 1952—1956 beslutade rekommendationer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj ds skrivelse nr 1U år 1957

.4. Saker behandlade av juridiska utskottet

1. Nordiska medborgares likställighet

Hithörande frågor hade före sessionen beretts av en av rådet vid föregående

session tillsatt kommitté, rådets s. k. juridiska niomannakommilté.

Några mera väsentliga framsteg beträffande likställighetsfrågorna ha knappast

kunnat redovisas under det år som gått sedan föregående session. Exempelvis

hade konventionen om bistånd till domstol i annat nordiskt land

annu icke kunnat avslutas. Icke heller hade några åtgärder vidtagits till lösande

av frågan om rätt för nordiska medborgare att i annat nordiskt land

bedriva sportfiske i fritt vatten. Under överläggningarna i juridiska utskottet

utfäste sig dock såvitt angår sistnämnda spörsmål de närvarande båda

fiskeriministrarna (Danmarks och Sveriges) att upptaga frågan till närmare

behandling vid nästa nordiska fiskeriministermöte.

Särskild uppmärksamhet ägnades i juridiska utskottet frågan om mestgynnadnationsklausulens

betydelse såsom hinder för de juridiskt betonade

likställighetsfrågornas lösande. Utskottet fick taga del av konklusionerna

i den år 1955 slutförda internordiska utredningen rörande detta spörsmål

och fann för sin del detta knappast kunna lösas generellt för alla de rättsliga

likställighetsfrågor, med vilka juridiska utskottet hade att taga befattning.

Frågan om klausulens inverkan finge i stället beaktas beträffande

varje särskilt spörsmål för sig efterhand som de olika likställighetsfrågorna

erhölle aktualitet. Under sadana omständigheter ansåg sig rådet kunna förklara

det allmänna spörsmålet om nämnda klausuls betydelse för de rättsliga

likställighetsfrågornas lösande, vilken fråga beröres av rekommendationen

nr 7/1956, som varande för rådets del slutbehandlad.

Rådet beslöt att den juridiska niomannakommittén skulle fortsätta sitt

arbete under tiden intill nästa session och därvid särskilt syssla med spörsmålet

om nordiska medborgares rätt att förvärva fast egendom i annat nordiskt

land. I kommittén invaldes från Sverige herr Rylander (omval) samt

herr Ahlkvist (nyvald efter herr Severin i Stockholm, som lämnat rådet).

Då niomannakommittén under sitt hittillsvarande arbete icke erfarit

någia praktiska svårigheter i samarbetet med departement och andra myndigheter,

beslöt rådet betrakta den vid föregående session beslutade rekommendationen

nr 1/1956 om att kommittén skulle få rätt att träda i direkt

förbindelse med berörda departement och ministerier i sitt arbete med likställighetsfrågan

som slutbehandlad, oaktat endast Finlands regering formellt

lämnat det i rekommendationen avsedda medgivandet.

2. Lagstiftningssamarbetet; lagstiftning om upphovsmannarätt

Den vid fjolårets session antagna rekommendationen nr 11/1956 om formerna

för det nordiska lagstiftningssamarbetet ansåg sig rådet nu kunna

förklara färdigbehandlad, sedan från regeringarna meddelats, att de hade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11b år 1957

9

för avsikt att, så långt förutsättningar därför förelåge, följa de i rekommendationen

angivna riktlinjerna. Uppkommande svårigheter finge enligt

utskottets mening behandlas i samband med vederbörande lagstiftningsärende.

Till sessionen hade i ett medlemsförslag av herr Rylander ett sådant lagstiftningsärende,

där svårigheter visat sig föreligga, aktualiserats, nämligen

frågan om samarbete beträffande upphovsmannarätten. Förslagsställaren

önskade åtgärder för att trygga eu samtidig parlamentsbehandling av de

föreliggande lagförslagen på detta lagstiftningsområde. För närvarande har

Danmark fört arbetet längst och Danmarks undervisningsminister förklarat

sig beredd att redan denna vår för folketinget lägga fram förslag till

lagstiftning i ämnet. Efter överläggningar i utskottet enades man emellertid

om att nya förhandlingar skulle upptagas mellan företrädare för regeringarna

i syfte att möjliggöra ett fortsatt ömsesidigt utnyttjande av de erfarenheter,

som vunnits i de olika länderna under lagstiftningsarbetets senaste

fas. Juridiska utskottet ansåg med hänsyn härtill goda förutsättningar

föreligga, att parlamentsbehandlingen av lagförslagen på området skulle

kunna försiggå parallellt i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Under

sådana omständigheter kunde rådet besluta att icke företaga sig något i anledning

av det ifrågavarande medlemsförslaget.

3. Utlämning slagstiftning en

I denna fråga, som förberedande behandlades redan vid föregående session,

beslöt rådet med bifall till ett medlemsförslag av herr Rylander att,

sedan saken förts upp på saklistan för sessionen, uppskjuta den till nästa

session. Orsaken till dröjsmålet med denna fråga är att söka däri, att justitieministrarna

i de berörda länderna befunnits ännu icke beredda att

upptaga frågan till avgörande. I kommittéarbetet, som nu i huvudsak slutförts,

ha två i den ifrågavarande lagstiftningen ingående frågor föranlett

meningsskiljaktigheter, nämligen spörsmålet om asylrättens upprätthållande

de nordiska länderna emellan och spörsmålet om utlämnande av egna

medborgare. Utskottet förutsatte, att den juridiska niomannakommittén

skulle hålla förbindelse med justitieministrarna under det fortsatta förberedelsearbetet

i denna sak.

4. Utgivande av eu nordisk rättsfallssamling

Vid föregående session hade av bl. a. herr Rylander väckts ett medlemsförslag

om undersökning av möjligheterna att utgiva en fortlöpande rättsfallssamling,

avseende sådana rättsområden, vilka regleras av gemensam

nordisk lagstiftning. Denna fråga hade under tiden sedan föregående session

utretts av rådets juridiska niomannakommitté, som utarbetat ett förslag i

ämnet. Enligt detta skulle en rättsfallssamling utgivas, innehållande korta

referat av domarna med återgivande av de viktigaste fakta i målet samt orda
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 11b år 1957

lydelsen av själva domsslutet ävensom förklarande kommentarer rörande

den i det ifrågavarande landet gällande lagstiftningen, som tillämpats i målet.

I samlingen borde medtagas endast avgöranden av den högsta domstolsinstansen.

Kostnaderna för samlingen hade av kommittén beräknats komma

att uppgå till 65 000 norska kronor om året. Då inkomsterna beräknats till

40 000 norska kronor, skulle det årliga underskottet komma att belöpa sig

på 25 000 norska kronor, vilket belopp finge fördelas på de medverkande

länderna.

Juridiska utskottet anslöt sig till kommittéförslaget men framhöll, att

även domar från underordnade instanser av särskilt stort intresse i vissa

fall borde kunna medtagas ävensom att också domar från rättsområden, där

lagstiftning över huvud saknas men likartade rättsgrundsatser tillämpas

—■ t. ex. från skadeståndsrättens område — skulle kunna återgivas i rättsfallssamlingen.

På förslag av utskottet beslöt rådet rekommendera regeringarna

att utgiva en nordisk rättsfallssamling efter dessa riktlinjer (rek.

nr 2).

5. Frågor berörande allmän tjänst

I ett medlemsförslag, som väckts av bl. a. herr Netzén, hade påyrkats

undersökning av möjligheterna att förenkla gällande regler om tjänsteresor

till annat nordiskt land. Såväl i Finland som i Sverige förefinnes en relativt

omständlig ordning, då det gäller att erhålla tillstånd för tjänsteresa

till utlandet. Några särregler ha där icke meddelats för resor till de nordiska

grannländerna. Beslutanderätten beträffande sådana resor tillkommer sålunda

i Sverige i allmänhet Kungl. Maj :t och i Finland ett ministerutskott

under statsministerns ordförandeskap. I övriga nordiska länder synes ett

mera smidigt system tillämpas. Utskottet anslöt sig till förslagsställarnas

uppfattning och uttalade, att det nordiska samarbetet icke borde hindras

av formella regler i större utsträckning än detta vore absolut ofrånkomligt.

På föranledande av utskottet beslöt rådet därför rekommendera regeringarna

i Finland och Sverige att undersöka möjligheterna att förenkla där

gällande regler för tjänsteresor till annat nordiskt land (rek. nr 13).

I ett medlemsförslag, undertecknat av bl. a. herr Rylander, hade föreslagits

att åtgärder måtte vidtagas i syfte att offentlig tjänstgöring i annat

nordiskt land skulle kunna jämställas med tjänstgöring i det egna landet

som grund för beviljande av pension. Av inkomna yttranden framgick emellertid,

att denna fråga vore både konstitutionellt och tekniskt av invecklad

beskaffenhet. Juridiska utskottet ansåg därför icke rådet nu böra taga någon

slutlig ställning till frågan utan föreslog, att regeringarna skulle rekommenderas

att — förslagsvis genom Nordiska socialpolitiska utskottet — utarbeta

en redogörelse för förutsättningarna att införa en ordning, som möjliggör

att tjänstgöring i ett land kan jämställas med tjänstgöring i annat

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. l\laj:ts skrivelse nr lli år 1957

11

nordiskt land såvitt angår rätten till pension. En rekommendation av sådant

innehåll antogs också av rådet (rek. nr 15).

6. Rådets stadga och arbetsordning

Vid föregående session beslöt rådet att åt presidiet uppdraga att under

medverkan av några av rådets juridiska utskott utsedda medlemmar genomgå

rådets stadga och arbetsordning samt för rådet framlägga eventuella

.förslag till ändringar i dessa. I anledning härav hade presidiet företagit

en översyn av nämnda författningar, varefter presidiets medlemmar —

däribland herr Ohlin —- som medlemsförslag framlagt förslag till ny stadga

för rådet samt förslag till vissa ändringar i arbetsordningen för rådet.

Förslaget till stadga innehar bl. a. en välbehövlig översyn av denna i

formellt avseende. Bl. a. hade den danska, norska och svenska texten

bringats att överensstämma såvitt angår den språkliga utformningen,

så långt detta befunnits möjligt, likaså med avseende på den använda terminologien.

I sistnämnda hänseende föreslogs, att de uttryckssätt, som under

rådets hittillsvarande verksamhet kommit att användas i arbetet, infördes

-— liksom tidigare i arbetsordningen — även i stadgan. Härutöver hade

åtskilliga sakliga justeringar föreslagits i stadgan med utgångspunkt från

de erfarenheter som hittills vunnits. Bl. a. föreslogos sådana ändringar, att

regeringsrepresentanternas ställning såsom medlemmar i rådet skulle komma

till klarare uttryck, ävensom en föreskrift, att presidiets medlemmar

skulle utses bland rådets av parlamenten valda medlemmar.

Förslaget till ändringar i arbetsordningen hade delvis samma karaktär

som ändringarna i stadgan och avsåg av översynen av denna föranledda

följdändringar i arbetsordningen. Av andra föreslagna ändringar förtjänar

särskilt framhållas förslaget till ändring i § 4 arbetsordningen, varigenom

presidiet tänktes skola få vidgade möjligheter att vid uppgörande av förslag

till saklista för en session företaga en gallring bland de av regeringarna

avgivna meddelandena rörande tidigare rekommendationer i syfte att minska

antalet saker härrörande från regeringsmeddelanden på sessionernas

dagordning. Vidare föreslogos klarare regler om omröstningssättet i rådet.

Vid juridiska utskottets behandling av dessa frågor väckte allenast ett

spörsmål större diskussion, nämligen utformningen av reglerna om rådets

beredningsorgan. Under arbetet i utskottet enades man emellertid om den

lösningen, att det beträffande rådets utskott — de organ, som under själva

sessionerna förbereda sakerna för behandling i plenum — skulle stadgas,

att rådets medlemmar vid varje ordinarie session skola fördelas på fasta

utskott samt att dessa utskott i särskilda fall efter presidiets bestämmande

skola kunna hålla möten mellan sessionerna. Vidare skulle stadgas, att för

beredning av särskilda saker under tiden mellan sessionerna kommittéer

skola kunna tillsättas. Beträffande dessa senare skulle enligt stadgande i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. ~Maj:ts skrivelse nr I1i år 1957

arbetsordningen gälla, att till medlem i kommitté blott i särskilda fall andra

än medlemmar och suppleanter i rådet skola kunna utses samt att kommitté

till ordinarie session skall avgiva rapport om sin verksamhet.

Rådet antog en rekommendation, varigenom regeringarna anmodades

att förelägga vederbörande folkrepresentationer för antagande det av rådet

sålunda godtagna förslaget till stadga (rek. nr 14). De i utskottet närvarande

regeringsrepresentanterna voro eniga med utskottets medlemmar i

fråga om stadgeförslagets avfattning, varför ytterligare förhandlingar mellan

regeringarna i frågan torde vara överflödiga. Utskottet förutsatte, att

förslagen till ändrad stadga skulle kunna behandlas i de nationella parlamenten

redan innevarande år, så att stadgan i ny lydelse skulle kunna träda

i kraft den 1 januari 1958.

Rådet beslöt vidare antaga de i medlemsförslaget intagna förslagen till

ändringar i arbetsordningen med de jämkningar i paragraferna rörande utskott

och kommittéer, som blivit ett resultat av arbetet i utskottet.

Det bör tilläggas att man i utskottet icke ansåg, att slutlig ställning tagits

till frågan om införande av tvååriga uppehåll mellan sessionerna m. fl.

spörsmål om ändringar i rådets arbetsformer -—- vilka frågor rests bl. a.

under rådets debatt om presidiets rapport på sessionens öppningsdag —

genom det av utskottet framlagda förslaget. Utskottet ansåg att den främst

tekniska översyn, som de föreliggande förslagen innebure, borde genomföras

omgående, utan att den fortsatta behandlingen av de diskussionsvis

väckta frågorna om eventuellt förändrade arbetsformer för rådet avvaktades.

7. Övriga saker

Beträffande ett av finländska folkdemokratiska medlemmar i rådet väckt

medlemsförslag om utredning angående förutsättningarna för att underlätta

deltagandet i politiska val för dem, som vistas i annat nordiskt land,

beslöt rådet att icke företaga sig något. Det ansågs nämligen vara en intern

fråga för varje land, i vilken utsträckning landet önskade medgiva sina

medborgare i annat nordiskt land rätt att deltaga i val i hemlandet. Emellertid

uttalade sig utskottet för att varje land borde bistå ett annat land med

sådana åtgärder, som det senare kunde önska vidtagna inom det förra landets

territorium i syfte att underlätta för sina medborgare att där deltaga

i val i hemlandet.

I anledning av meddelanden om en tidigare rekommendation angående

nationalitetskrav vid anställning av befäl och manskap ombord på fartyg

kunde utskottet med tillfredsställelse konstatera, att Finland nu förklarat

sig intresserat att deltaga i arbetet i anledning av nämnda rekommendation.

Likaså fann utskottet tillfredsställande att genom den ändring i lagstiftningen

om trafiknykterhet, som nu förberedes i Sverige, detta lands lag
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

13

stiftning på området kommer att närma sig de riktlinjer för en samfälld

nordisk lagstiftning på området, som rådet drog upp i sin vid föregående

session antagna rekommendation i ämnet. Med en förnyad realitetsbehandling

av frågan borde emellertid enligt utskottets mening anstå tills vidare.

B. Saker behandlade av kulturutskottet

1. Forskningssamarbete

I anledning av rådets rekommendation nr 14/1956 om nordisk samverkan

på näringsforskningsområdet hade för utredning av denna fråga tillsatts

en gemensam nordisk kommitté, vilken avgivit en rapport, som förelåg vid

sessionen. I anslutning till denna hade väckts ett tilläggsförslag bl. a. av

herr Ohlon om genomförande av kommitténs förslag. Utskottet uttalade i

saken, att det för närvarande accepterade den av kommittén framförda meningen

att samarbetet på näringsforskningens område icke borde knytas

till en gemensam institution utan borde ske genom samordning av verksamheten

vid forskningsinstitutioner i de skilda nordiska länderna. Rådet beslöt

i enlighet med tilläggsförslaget att rikta en rekommendation till regeringarna

om att utveckla samarbetet på näringsforskningens område i huvudsak

enligt de linjer, som närmare redovisades i kommitténs rapport

(rek. nr 5).

I ett av bl. a. herrar Ohlon och Sandler väckt medlemsförslag hade föreslagits,

att forskningsråden på det tekniska och naturvetenskapliga området

skulle meddelas anvisningar om att de vid lämnande av forskningsunderstöd

icke skulle vara bundna av de nationella gränserna i Norden. Utskottet

konstaterade att enligt vad som framgått av inkomna yttranden icke

obetydliga möjligheter redan förelåge till samordning av forskningsråds

och fondstyrelsers anslag för stödjande av gemensamma nordiska forskningsuppgifter

men underströk önskvärdheten av klarare regler. Härigenom

skulle enligt utskottets mening upprättandet av samarbetande nordiska

forskargrupper vid redan existerande institutioner främjas. Vidare framhölls

att ett bemyndigande till nordiskt samarbete av detta slag ej borde inskränkas

till att gälla enbart de tekniska och naturvetenskapliga forskningarna

utan även avse t. ex. samarbete inom medicinsk, samhällsvetenskaplig

och annan humanistisk forskning. Utskottet ansåg att, eventuellt

efter mönster av det samordnande organ som Nordiska forskningsdelegationen

utgör på det tekniskt-naturvetenskapliga området, lämpliga former

borde tillskapas för nordiskt samarbete mellan forskningsråd och därmed

jämförliga organ även inom andra områden.

I enlighet med utskottets förslag antog rådet en rekommendation till regeringarna,

vari hemställdes om bemyndigande för forskningsråden att i

de fall råden funno lämpligt bevilja medel utan att vara bundna av de na
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts skrivelse nr in år 1957

tionella gränserna i Norden samt om anordnande av ett organiserat samarbete

mellan forskningsråd och statliga fondstyrelser jämväl utanför de tekniska

och naturvetenskapliga områdena (rek. nr 18).

2. Gemensamt medicinskt institut för de nordliga regionerna

Vid behandlingen av ett av Finlands regering väckt förslag om inrättande

av ett gemensamt medicinskt institut för de nordliga regionerna i Finland,

Norge och Sverige ävensom för Island och Grönland konstaterade utskottet,

att i samtliga berörda länder intresse funnes för ett medicinskt forskningsinstitut

till främjande av7 den vetenskapliga medicinska forskningen i de

nordliga regionerna. Olika åsikter hade dock framkommit beträffande det

föreslagna institutets närmare utformning och uppgifter, varför, enligt utskottets

uppfattning, förutsättningarna och formerna för nordiskt samarbete

av föreslagen art borde göras till föremål för en särskild utredning.

Rådet antog i enlighet härmed en rekommendation till regeringarna att gemensamt

låta utreda frågan om upprättande av ett gemensamt nordiskt

forskningsinstitut för arktisk medicin och arktisk hygien (rek. nr 16).

3. Utbildning av teknisk personal

I anledning av ett medlemsförslag om samarbete beträffande utbildning

av teknisk personal, som väckts av bl. a. herr Ohlin, framhöll utskottet att

vad angår utnyttjandet av de sammanlagda utbildningsresurserna vid de

nordiska ländernas universitet och högskolor Nordiska kulturkommissionens

sektion för vetenskapliga och akademiska spörsmål sedan länge arbetat

med denna fråga och därvid uppnått åtskilliga resultat. Utskottet ansåg

det ändamålsenligt att detta arbete även i fortsättningen handhades av

sektionen. — Vad gäller teknisk utbildning närmast under högskolenivån,

förelag enligt utskottets mening samarbetsmöjligheter bl. a. genom att en

samordnad nordisk insats gjordes för utbyggnad av speciella utbildningslinjer.

Utskottet ifrågasatte att låta utredningen av dessa spörsmål ombesörjas

av Nordiska kulturkommissionen. Rådet beslöt på utskottets hemställan

att rekommendera regeringarna att så vitt möjligt före nästa session

låta utreda möjligheterna till samarbete beträffande utbildning av teknisk

personal (rek. nr 17).

4. Studielån och stipendier

I anledning av ett medlemsförslag om likställighet för nordiska medborgare

i fråga om rätt att uppbära stipendier och lån för studier vid högre

läroanstalter samt om rätt att använda stipendier och lån vid nordiska läroanstalter

utanför hemlandet — undertecknat av bl. a. fru Sjöström-Bengtsson

— lämnade utskottet en redogörelse för de skilda bestämmelser i detta

avseende, som för närvarande gälla i de nordiska länderna. På förslag av

utskottet beslöt rådet rekommendera regeringarna 1) att medgiva stude
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. 7daj:ts skrivelse nr lli ur 1957

15

rande rätt att begagna sådana stipendier och lån, som tilldelas för studier

i hemlandet, också för studier i annat nordiskt land; 2) att utreda möjligheterna

att i alla nordiska länder särskilda stipendier ställas till förfogande

för att ge bidrag till täckning av merkostnaderna för studenter, som

önska studera i annat nordiskt land, samt 3) att giva nordisk medborgare

som är bosatt i annat nordiskt land rätt att där söka och erhålla studieoch

forskningsstipendium samt studielån (rek. nr 19).

5. Utbyggd kursverksamhet för lärare

Under hänvisning till de åtgärder som vidtagits för att förstärka det nordiska

inslaget i skolundervisningen hade väckts ett medlemsförslag, framlagt

från svensk sida av herr Ohlon, om uppläggande av en omfattande

kursverksamhet för fortbildning av lärare i skilda ämnen. Utskottet anslöt

sig till den i yttrandena över förslaget framförda uppfattningen att dylika

lärarkurser äro av stor betydelse och ansåg att det vore av vikt att den

kursverksamhet, som redan bedrives av föreningarna Norden, allsidigt utbygges.

Rådet rekommenderade i enlighet härmed regeringarna att låta utreda

frågan om allsidig fortsatt utbyggnad av nordiska fortbildningskurser

för lärare i skilda ämnen (rek. nr 20).

6. Internordisk televisionssamverkan

Vid behandlingen av ett medlemsförslag om internordisk televisionssamverkan,

väckt av bl. a. herr Ohlon, konstaterade utskottet att en intim samverkan

redan äger rum mellan de organ, som inom respektive länder handha

planering för eller utbyggnad av televisionsverksamheten. Utskottet var icke

berett att för närvarande taga ställning till de konkreta förslag, som framlagts

i den vid medlemsförslaget fogade utredningen av t. f. laborator

Olving, men föreslog, att rådet skulle genom redogörelser hållas underrättat

om utvecklingen av det nordiska samarbetet på televisionens område, särskilt

i fråga om spörsmål av mera principiellt intresse. Rådet antog en rekommendation

till regeringarna av sådant innehåll (rek. nr 4). 7

7. Övriga saker

Till meddelanden om rekommendation nr 13/1955 om översättning av

finsk och isländsk facklitteratur till annat nordiskt språk fanns fogat ett

av Nordiska kulturkommissionen utarbetat konkret förslag, innebärande

bl. a. tillsättande av nämnder med uppdrag att stödja översättningar av

finsk facklitteratur till svenska respektive isländsk facklitteratur till danska

eller norska. Nämndernas verksamhet skulle finansieras genom årliga statsbidrag.

I ett från finländsk sida väckt tilläggsförslag begärdes högre årliga

statsbidrag än de av kulturkommissionen föreslagna. På utskottets hemställan

antog rådet en rekommendation, vari regeringarna ombedjas vidtaga åt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 7/4 år 1957

gärder till främjande av översättning av finsk facklitteratur till svenska

och av isländsk facklitteratur till danska eller norska (rek. nr 3).

Rekommendation nr 8/1953, punkt b, angående nordiskt forskningssamarbete,

punkt c, angående utbyggande av vetenskapliga institutioner, punkt

d, angående samarbete mellan språknämnderna samt punkt e, angående allmännordisk

giltighet för akademiska tentamina avskrevs av rådet såsom

slutbehandlad, sedan utskottet konstaterat, att det på dessa områden igångsatta

samarbetet nu fungerar tillfredsställande.

Beträffande ett av bl. a. herr Ericsson i Näs väckt medlemsförslag om

fria studieutbytesresor för skolungdom mellan vänorterna hemställde kulturutskottet,

att saken — som vore av stort intresse men ej kunde behandlas

på den korta tid som stode till buds — måtte uppskjutas till sjätte sessionen.

Rådet beslöt i enlighet härmed.

Ett medlemsförslag om att rådet skulle övertaga uppgiften att utse redaktionskommitté

och revisorer för tidskriften Nordisk Kontakt -— från svensk

sida biträtt av herrar Helén och Netzén — bifölls av rådet. I redaktionskommittén

invalde rådet som svenska representanter herrar Netzén och Helén.

Till revisorer för tidskriften utsåg rådet herr Birger Andersson och herr

Pettersson i Dahl.

Såsom slutbehandlad avskrev rådet rekommendation nr 2/1956 angående

gemensam nordisk journalistutbildning. Rekommendationen hade nämligen

förverkligats i och med att nu medel anvisats för journalistkursen vid

Aarhus universitet och styrelse för denna utsetts.

Likaledes avskrevs såsom slutbehandlad rekommendation nr 2/1955 angående

tullfrihet m. m. för barnfilm samt upprättande av en gemensam nordisk

barnfilmnämnd, sedan utskottet konstaterat, att en nordisk barnfilmnämnd

numera utsetts och börjat sitt arbete, och uttalat förhoppningen, att

regeringarna även i fortsättningen måtte uppmärksamma frågan om hur

införsel av barnfilm skulle kunna underlättas.

Beträffande frågan om upphävande av tull- och importrestriktioner på

böcker och trycksaker, i vilket ämne rådet antagit rekommendationen nr

13/1956, hade från danska och norska regeringarna framhållits, att tidpunkten

ej vore lämplig för upphävande av ifrågavarande restriktioner, så länge

den nordiska marknaden ännu icke beslutats. På utskottets hemställan beslöt

rådet att avskriva saken såsom för närvarande slutbehandlad.

Vad angår frågan om fonder för kulturellt samarbete, vilken sak uppskjutits

till denna session, hade rådet vid föregående session rekommenderat

regeringarna att från Nordiska kulturkommissionen införskaffa ett uttalande

om det vid fjärde sessionen av föreningarna Norden framlagda förslaget,

särskilt rörande frågan vilka ändamål en kulturfond som den föreslagna

skulle tillgodose. Kulturkommissionen hade emellertid ej varit beredd

att inkomma med slutligt förslag i saken till sessionen men beräknade

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 år 1957 17

kunna förelägga regeringarna ett sådant, före rådets sjätte session. Den uppskjutna

saken avskrevs av rådet.

I anledning av meddelanden rörande rekommendationerna nr 2/1954 och

nr 12/1956 om översättning till världsspråk av nordisk litteratur konstaterade

utskottet, att regeringarna anvisat i sistnämnda rekommendation begärda

medel för det alltjämt pågående utredningsarbete som anförtrotts

Nordiska kulturkommissionen. Rekommendationen nr 12/1956 kunde därför

avskrivas av rådet såsom slutbehandlad.

C. Saker behandlade av socialpolitiska utskottet

1. Socialpolitiska och medicinska lagstiftningsfrågor

Beträffande den sedan rådets andra session uppskjutna saken om likartad

nordisk abortlagstiftning beslöt rådet nu att icke företaga sig något.

Socialpolitiska utskottet kunde nämligen konstatera, att ett norskt lagförslag

i frågan numera förelåge, och uttalade den förmodan att, sedan detta

förslag slutgiltigt godkänts, stadgandena angående abort i de nordiska länderna

koordinerats så långt som detta nu synes möjligt.

I ett medlemsförslag -— framfört från svensk sida av herr Pettersson i

Dahl — begärdes likartad nordisk lagstiftning angående transplantation.

Utskottet underströk betydelsen av att denna medicinska verksamhet understödjes

i de olika länderna men ansåg sig ej för närvarande kunna taga

ställning till i vad mån en samordnad lagstiftning i frågan vore erforderlig.

Rådet beslöt i anledning härav att icke företaga något i saken.

2. Hälso- och sjukvård

Behandlingen i rådet av regeringarnas meddelanden angående rekommendationerna

nr 14/1954 om utbyte av och gemensam arbetsmarknad för

medicinsk personal, nr 4/1955 om likvärdig läkar-, tandläkar-, apotekar-,

veterinär-, sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildning, nr 10/1955 om gemensam

arbetsmarknad för apotekare samt nr 19/1956 om likvärdig utbildning

och gemensam arbetsmarknad för hälsosystrar hade förberetts av en

särskild på föranstaltande av presidiet i april 1956 tillsatt rådskommitté.

Utskottet hade att behandla dels två av nämnda kommitté till sessionen

avgivna utlåtanden med förslag i ämnet såvitt angår läkare och tandläkare,

dels i anslutning därtill ett tilläggsförslag — väckt av bl. a. herrar Pettersson

i Dahl och Skoglund i Umeå — om gemensam arbetsmarknad för läkare

och tandläkare. Utskottet förklarade sig kunna i huvudsak ansluta sig till

de i utlåtandena framlagda förslagen och konstaterade, att man på skilda

håll i Norden anser en gemensam arbetsmarknad för medicinsk personal

böra genomföras.

Detta önskemål syntes utskottet lämpligen böra förverkligas genom utredning

av därmed sammanhängande problem för varje grupp för sig. —

2 -— Ilihang till riksdagens protokoll 1!)57. I samt. Nr 114

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 1H år 1957

Beträffande läkare och tandläkare anslöt sig utskottet till kommitténs uppfattning

att åtgärder böra vidtagas för att dessa grupper på grundval av

sin utbildning i ett nordiskt land skola kunna erhålla legitimation i annat

nordiskt land. Däremot ställde sig utskottet tveksamt till lämpligheten att

redan nu — såsom föreslagits — låta den kommission, som inrättats enligt

artikel 5 i överenskommelsen mellan de nordiska länderna om gemensam

arbetsmarknad, få överinseendet även över den gemensamma arbetsmarknaden

för läkare och tandläkare. Enligt utskottets mening borde ett ställningstagande

till denna fråga få anstå. — I enlighet med utskottets förslag beslöt

rådet antaga en rekommendation med förordande att en sådan ordning

införes i ett vart av de nordiska länderna, som möjliggör för läkare och

tandläkare, vilka i annat nordiskt land avlagt vederbörlig examen, att utöva

sitt yrke jämväl i detta land, samt att regeringarna utreda möjligheterna att

undanröja de arbetsmarknadspolitiska svårigheter, som möta för genomförandet

av en helt fri arbetsmarknad för dessa grupper (rek. nr 7).

Beträffande rekommendation nr 12/1954 om en nordisk hälsovårdshögskola

förelåg vid sessionen en redogörelse för hittills vunna utredningsresultat

från nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning. Sedan utskottet

tagit del av redogörelsen, uttryckte det sin tillfredsställelse över utredningens

snabba bedrivande och framhöll i anledning av ett av herr Pettersson i

Dahl väckt tilläggsförslag önskvärdheten av att utredningsarbetet snarast

möjligt slutfördes efter de i redogörelsen angivna riktlinjerna, så att en

realitetsbehandling av frågan bleve möjlig vid nästa session.

För det nordiska samarbetet för bekämpade av polioepidemier hade närmare

redogjorts i en av Danmarks och Sveriges regeringar överlämnad berättelse.

Då detta kommit väl i gång och syntes komma att fortsätta framgångsrikt

efter nuvarande riktlinjer, ansåg rådet denna sak slutbehandlad.

3. Trafiksäkerhetsforskning

En skrivelse till rådet från Nordisk Kirurgisk Förening med begäran om

ekonomiskt stöd för genomförande av en av föreningen igångsatt undersökning

rörande trafikskadorna hade föranlett bl. a. herr Birger Andersson att

väcka ett medlemsförslag av innebörd att erforderliga medel för syftet i

fråga borde anvisas. Utskottet påpekade angelägenheten av att den påbörjade

undersökningen kunde fortsättas, varefter rådet på utskottets hemställan

rekommenderade regeringarna att anslå erforderliga medel för undersökningens

genomförande (rek. nr 6). Ett av herr Strand väckt ändringsförslag

om utvidgning av det nordiska samarbetet till att gälla hela området

av trafiksäkerhetsforskning fann utskottet innefatta i och för sig

viktiga och beaktansvärda önskemål men för att icke fördröja huvudförslagets

genomförande beslöt rådet att icke företaga något i anledning av

ändringsförslaget.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts skrivelse nr 114 <ir 1957 19

4. Konsumenlvaruforskning och konsumentupplysning

Ett av Danmarks, Norges och Sveriges regeringar väckt förslag om nordiskt

samarbete rörande konsuinentvaruforskning och konsumentupplysning

föranledde rådet att rekommendera regeringarna att tillskapa ett samarbetsorgan

för dylik forskning och upplysning (rek. nr 8). Utskottet underströk

vid sin behandling av frågan betydelsen av ett mera systematiskt

nordiskt samarbete på detta område, ett rationellt utnyttjande av befintliga

resurser och en effektiv arbetsfördelning mellan de nordiska länderna, vilket

skulle möjliggöra en bättre hushållning inom folkhushållet. Ett samarbetsorgan

med deltagande från samtliga de fem nordiska länderna och

med uppgift att skaffa överblick över problemen, kartlägga, på vilka punkter

forskningen befinner sig inom olika varuområden och vid olika nordiska

institutioner, samt att föreslå en lämplig arbetsrutin för ett ordnat samarbete

på området vore, enligt utskottet, ett ändamålsenligt sätt att nalkas

dessa problem.

5. Övriga saker

I anledning av regeringarnas meddelanden avseende rekommendation nr

17/1956 om nordiskt samarbete på alkoholforskningens område konstaterade

utskottet, att detta samarbete numera kommit igång och vunnit regeringarnas

stöd. Utskottet uttalade sin anslutning till de förslag om utbyte

av forskare och stipendiater mellan nationella forskningsinstitut samt om

tillsättande av en samnordisk nämnd för alkoholforskning, som framlagts

vid en expertkonferens i Helsingfors i september 1956. Rådet beslöt härefter

på utskottets förslag att avskriva saken såsom slutbehandlad.

Beträffande rekommendation nr 7/1954 angående icke-ratificerade ILOkonventioner

hade norska regeringen överlämnat meddelande å samtliga

regeringars vägnar. Därav framgick, alt de nordiska socialministrarna inom

ramen för nordiska socialpolitiska kommittén vidtagit fortsatta åtgärder för

att utröna möjligheterna till ytterligare ratificering av ILO-konventioner.

Berättelsen från nämnda kommitté gav för övrigt vid handen, att denna särskilt

inriktat sig på att befrämja åtgärder syftande till ett ändamålsenligt

förfarande vid tillämpningen av den internordiska konventionen om social

trygghet. Härmed uttryckte utskottet sill gillande.

D. Saker behandlade av trafikutskottet

1. Lättnader för samfärdseln

I anslutning till den från nordiska parlamentariska kommittén för friare

samfärdsel in. in. till rådet överlämnade berättelsen, vartill fogats texten

till kommitténs slutbetänkande (SOU 1956:45), hade väckts ett medlemsförslag,

från svensk sida biträtt av herr Olof Pålsson, vari föreslagits, att

rådet skulle antaga ett antal rekommendationer berörande vissa av kom
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 År 1957

mitténs förslag. Utskottet ansåg dock för sin del lämpligare att rådet i en

rekommendation uppmanade de nordiska ländernas regeringar att lämna

redogörelser för de åtgärder, som vidtagits med anledning av kommitténs

slutbetänkande. Rådet beslöt därför att icke företaga sig något i anledning

av ifrågavarande tilläggsförslag utan antog i stället en rekommendation

i enlighet med utskottets nämnda förslag (rek. nr 11).

Rekommendationerna nr 2/1953 angående en nordisk post- och teleunion,

nr 6/1954, punkt b, angående särskilt nordiskt porto för internordiska brev

mellan 500 1 000 gram samt nr 15/1955 angående korsbandsporto avskrev

rådet i detta sammanhang såsom slutbehandlade.

Vad gäller rekommendation nr 9/1954 angående utvidgad passfrihet för

icke-nordbor framhölls, i samband med att meddelandena om denna lades

till handlingarna, angelägenheten av att det fortsatta arbetet i denna fråga

bedrives på sådant sätt, att bestämmelserna om utvidgad passfrihet för ickenordbor

kunna träda i kraft den 1 januari 1958. Förutsättningar härför

ansågos föreligga, sedan dels undersökningarna på expertplanet slutförts,

dels Danmarks, Finlands och Norges regeringar förklarat sig positivt inställda

till förslagets genomförande och Sveriges regering icke ställt sig

avvisande därtill, därest övriga berörda länder ansåge att förslaget borde

genomföras.

De meddelanden, som regeringarna lämnat med avseende å rekommendation

nr 7/1956 om in- och utförsel av upplysningsfilm, innehöllo att enhetliga

nordiska bestämmelser i ämnet icke tillkommit. Frågan kommer att

behandlas vid 1957 års nordiska tullmöte, och utskottet underströk angelägenheten

av att man vid detta tillfälle söker komma fram till en lösning

i rekommendationens anda.

Sedan i de flesta av de nordiska länderna bestämmelser införts eller

kunde väntas komma att införas om fritagande av myndighets försändelse

från tullgranskning, beslöt rådet att avskriva rekommendation nr 11/1955

såsom slutbehandlad.

I fråga om rekommendation nr 6/1956, punkt 1, angående tull- och passkontroll

vid gemensamma stationer längs den norsk-svenska landgränsen

kunde utskottet glädja sig åt alt planerna pa rekommendationens förverkligande

vore så långt framskridna, att försöksverksamheten inom kort kan

påbörjas. Förslagen i rekommendationens punkt 2 om lättnader beträffande

tullgranskning av inskrivet resgods m. m. ha närmare behandlats i ovan

omnämnda slutbetänkande från den nordiska parlamentariska kommittén

för friare samfärdsel m. m.

2. Permanent nordisk samfärdselkommitté

Sedan nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel m. m.

i och med avlämnandet av sitt i föregående punkt nämnda slutbetänkande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

21

avslutat sin verksamhet, hade av herr Skoglund i Doverstorp in. fl. till sessionen

väckts medlemsförslag om inrättandet av en permanent nordisk samfärdselkommitté.

Trafikutskottet anförde, att ur de synpunkter rådet har

att företräda det torde vara en fördel, om en dylik kommitté tillskapas. Härigenom

skulle samtliga under rådets sessioner verkande fasta utskott få en

motsvarighet i ett permanent nordiskt samarbetsorgan. Rådet antog också en

rekommendation, vari regeringarna uppmanades tillsätta ett permanent nordiskt

utredningsorgan för samfärdselfrågor med två medlemmar från parlamenten

i Danmark, Finland, Norge och Sverige samt en medlem från Islands

alting (rek. nr 1). Vid sidan av uppgiften att behandla mottagna utredningsuppdrag

skulle ett dylikt organ jämväl äga rätt att taga egna utredningsinitiativ

på den internordiska samfärdselns område.

3. Sjöfartsfrågor

Den sedan rådets andra session uppskjutna frågan om rättslig likställighet

för nordiska medborgare med avseende å bedrivande av kustfart togs

upp till avgörande vid denna session. Utskottet gav uttryck för angelägenheten

av att de hittills endast mellan Norge och Sverige förda underhandlingarna

nu utvidgades till att avse även Danmark och Finland. I den

rekommendation, som rådet antog, uppmanades regeringarna att upptaga

överläggningar för att antingen undanröja förbud för fartyg från annat

nordiskt land att driva kustfart eller, där positivt tillstånd kräves för kustfart,

lämna sådant (rek. nr 26).

I ett medlemsförslag, framställt av bl. a. fru Sjöström-Benglsson samt

herrar Ohlon och Svensson i Ljungskile, hade påtalats angelägenheten av

att närmare överväga möjligheterna att i Nordsjön stationera ett lämpligt

sjöräddnings- och väderskepp i syfte att öka säkerheten bl. a. för fisket,

sjöfarten och luftfarten. Utskottet hänvisade till att vissa praktiska arrangemang

för sådant ändamål redan vidtagits samt att frågan icke finge ses

enbart ur nordisk synvinkel. Förberedande kontakter hade också tagits med

regeringarna i icke nordiska stater kring Nordsjön. Medlemsförslaget resulterade

i en rekommendation till regeringarna i Danmark, Norge och Sverige,

vari hemställdes alt möjligheterna till samverkan måtte övervägas samt att

gemensamma överläggningar måtte upptagas med övriga Nordsjö-staters

regeringar (rek. nr 27).

I anledning av ett medlemsförslag, framställt av bl. a. fru Sandström,

hade rådet att till behandling upptaga frågan om permanent nordiskt isbrytarsamarbele.

Ett nära samarbete äger redan rum på detta område men

detta borde enligt utskottets mening kunna utvidgas ytterligare. Del skulle

vara av värde om rådet finge följa hithörande frågor, exempelvis i den formen

att den blivande nordiska samfärdselkommittén (se punkt 2 ovan) i

sina berättelser till rådet lämnade en redogörelse i ämnet även för samarbe
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

tet i fråga om isbrytarverksamheten och framlade sådana förslag, som kunde

finnas påkallade. Rådet beslöt under sådana omständigheter att icke företaga

sig något i denna sak.

i. Förbättring av kommunikationerna mellan nordiska länder

I anslutning till det betänkande från den isländsk-skandinaviska trafikkommittén,

som förelåg till behandling vid rådssessionen, hade väckts ett

tilläggsförslag, från svensk sida undertecknat av herr Birger Andersson,

med en uppmaning till regeringarna att överväga kommitténs synpunkter.

Utskottet ansåg för sin del att kommitténs förslag förtjänade ett ingående

studium. Rådet beslöt på utskottets förslag att avskriva den tidigare rekommendationen

nr 7/1955 i ämnet såsom slutbehandlad samt att antaga en ny

rekommendation riktad dels till Islands regering avseende undersökningar

i syfte att genomföra de av kommittén föreslagna åtgärderna, dels till övriga

nordiska regeringar avseende undersökningar, i vilken omfattning kommitténs

förslag kunna genomföras med särskilt syfte att vidga kunskaperna

om Island i övriga nordiska länder samt i fråga om möjligheterna att utvidga

handelsförbindelserna med Island (rek. nr 9).

Spörsmålet om vägförbindelserna mellan Finland, Norge och Sverige behandlades

mot bakgrund av ett omfattande materiel, bestående av dels från

de tre ländernas regeringar överlämnade berättelser, dels ock ett av utförlig

dokumentation åtföljt tilläggsförslag av fru Sandström, vari hemställdes till

regeringarna i Norge och Sverige att medverka till att vägförbindelserna på

den norra delen av gränsen mellan Norge och Sverige snabbt bygges ut, alt

därvid i första hand arbetet inriktas på vägförbindelserna över Umbukta och

Graddis samt att lämpliga former för ekonomisk samverkan vid vägbyggenas

finansiering närmare övervägas.

Utskottet framhöll, att förhandlingar redan fördes på expertplanet när

det gäller vägplaneringsarbetet mellan å ena sidan Norrbottens och Västerbottens

län i Sverige och å andra sidan angränsande delar av Norge. Det

vore emellertid —- ansåg utskottet —■ synnerligen önskvärt att det pågående

planläggningsarbetet utsträckes att även omfatta de svensk-finländska och

norsk-finländska gränsförbindelserna. Det underströks vidare att de igångsatta

eller planerade utredningarna måste ske i intimt samarbete med

representanter för näringsliv och förvaltning samt arbetet bedrivas med sådan

skyndsamhet, att en redogörelse härom kan lämnas vid rådets sjätte

session.

I enlighet med utskottets förslag beslöt rådet alt uppskjuta tillläggsförslaget

till nästa session.

5. Övriga saker

Till sessionen hade av två numera ur svenska riksdagen avgångna ledamöter,

herrar Andersson i Malmö och Ericsson i Näs, väckts ett medlemsför
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Hlaj:ts skrivelse nr lli år 1957

23

slag om fria resor för medlemmar i de nordiska parlamenten på järnvägarna

i de nordiska länderna. I sitt utlåtande i frågan — vilket godkändes

av rådet — konstaterade utskottet, att det självfallet skulle vara av värde

att parlamentsledamöterna genom egna erfarenheter kunde förvärva insikt

i förhållandena i övriga nordiska länder, men att utskottet icke övertygats

om att den av förslagsställarna förordade vägen att lämna parlamentarikerna

fribiljetter till järnvägarna i samtliga nordiska länder vore den mest lämpliga.

Rådet beslöt därför att icke företaga sig något i anledning av detta

förslag.

I anledning av regeringarnas meddelanden rörande rekommendation nr

8/1954 om ett nordiskt »carnet-område» framhöll utskottet, att några väsentliga

framsteg för tillskapandet av ett dylikt icke gjorts under året men att

pågående internationellt tullsamarbete om förenklade regler för tullbehandling

av motorfordon torde motivera, att den fortsatta utvecklingen avvaktades.

Ett genomförande av ett nordiskt bilklareringsområde torde enligt utskottets

uppfattning icke vara möjligt, förrän frågan om temporär tullfrihet

för nordiska motorfordon lösts jämväl i Finland och Norge.

Vad angår lättnader för den internordiska huss- och laslbilstrafiken, som

behandlas i rekommendation nr 8/1955, hefunnos vissa konkreta åtgärder ha

vidtagits. Utskottet uttalade den förhoppningen, att det skulle visa sig möjligt

att till rådets nästa session nå fram till en slutlig och för alla parter

tillfredsställande ordning på detta område.

1 fråga om meddelanden avseende rekommendation nr 9/1955 om samordning

av järnvägstaxor m. in. uttalade utskottet, att samarbetssträvandena

böra fortsättas och att rådet även framdeles bör hållas underrättat om arbetets

fortskridande. Rekommendation nr 14/1955 om främjande av internordiska

resor för skol- och föreningsungdoin ansåg rådet kunna avskrivas

såsom slutbehandlad och hithörande taxefrågor fortsättningsvis behandlas

inom ramen för de överväganden, som förutsättas äga rum om nyssnämnda

rekommendation angående järnvägstaxorna.

Beträffande spörsmålet om samarbete med avseende å transportekonomisk

forskning hade enligt meddelandena om rekommendation nr 8/1956

enighet uppnåtts om tillskapandet av ett internordiskt organ med uppgift

att dirigera forskningsverksamheten på detta område. Med hänsyn till det

stora intresse som för Finlands del uttryckts för hithörande frågor underströk

utskottet önskvärdheten av alt även Finland kunde taga aktiv del i

arbetet.

Av till rådet överlämnade meddelanden om rekommendation nr 20/1956

om samverkan på renskötselns område framgick, att Finlands lantbruksministerium

funne inrättandet av ett för de tre länderna gemensamt organ

för fortlöpande kontakt på renavelns och hela renhushållningens område

påkallat, all man på norsk sida ansåge samverkan möjlig i vad avser vissa

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj :ts skrivelse nr il k år 1957

forskningsproblem samt i fråga om omsättning, prissättning och in- och

utförsel av renkött, samt att hithörande frågor uppmärksammats i Sverige

under pågående utredningar angående renskötsel och renmärkning. — Utskottet

var icke berett att på detta stadium uttala sig om det ovan omnämnda

förslaget om ett särskilt organ för renhushållningsfrågor, bl. a. med tanke

på att nordiska samerådet delvis tillkommit för dessa ändamål. Då emellertid

förslaget framförts från Finlands regering, som i denna sak vore koordinerande,

och övriga berörda länder ännu icke uttalat sig därom, förutsatte

utskottet att förslaget bleve föremål för närmare övervägande i Norge och

Sverige. Det kunde även tänkas att nordiska samerådets uttalande i saken

borde inhämtas.

E. Saker behandlade av ekonomiska utskottet

1. Ekonomiskt samarbete

Avsikten hade ursprungligen varit att icke vid denna session taga upp

frågan om nordiskt ekonomiskt samarbete till närmare behandling. Emellertid

hade det under det senaste halvåret i allt snabbare takt framskridande

arbetet på ett nära europeiskt ekonomiskt samarbete av presidiet

ansetts böra föranleda, att det tillfälle sessionen erbjöd begagnades för att

möjliggöra en behandling av frågan om hur de nordiska samarbetsplanerna

skola kunna förenas med de europeiska. I utskottet upplystes, att det på

regeringarnas uppdrag arbetande nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

avsåge att i sin slutrapport, vilken beräknades komma att avgivas omkring

den 1 juli 1957, behandla de ditintills föreliggande problemen rörande koordineringen

av de nordiska och de europeiska ekonomiska samarbetsplanerna.

Utskottet förutsatte att samarbetsutskottet skulle -— även efter rapportens

avgivande — i den mån närmare upplysningar förelåge angående

det västeuropeiska samarbetet, fortsatt bearbeta de spörsmål, som beröra

sambandet mellan de nordiska och de västeuropeiska strävandena för en

friare handel. Härjämte kunde utskottet uttala sin glädje över att Finland

sedan augusti 1956 aktivt deltoge i utredningsarbetet.

Rådet beslöt på förslag av utskottet att icke företaga sig något i anledning

av det från föregående session uppskjutna medlemsförslaget rörande

utvidgning av ekonomiska samarbetsutskottets utredningsuppdrag, enär de

i nämnda förslag begärda ytterligare undersökningarna numera kommit till

stånd.

Vidare beslöt rådet att bemyndiga presidiet att inkalla ekonomiska utskottet

till sammanträde, sedan ekonomiska samarbetsutskottet slutfört sitt

arbete och framlagt sin rapport, vid tidpunkt som presidiet funne ändamålsenlig

för att förbereda arbetet vid rådets nästa session med frågorna

kring det nordiska ekonomiska samarbetet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957 2o

2. Ekonomiskt samarbete i Finlands, Norges och Sveriges nordligaste områden
Till

sessionen hade framlagts ett medlemsförslag biträtt av bl. a. heri

Skoglund i Umeå — om att regeringarna i Finland, Norge och Sverige

skulle gemensamt överväga vilka möjligheter som företunnes för att ekonomiskt

utnyttja Nordkalottens naturtillgångar samt vidtaga de åtgärder,

som för detta syfte befunnes ändamålsenliga. Som underlag för behandling

av ärendet hade rådet att ta del av en omfattande dokumentation av utlåtanden,

yttranden m. m. från myndigheter, organisationer m. fl.

Utskottet uttalade som sin uppfattning att samarbetssträvandena i framsta

rummet berörde Finland och Norge men i vidare bemärkelse även

Sverige samt att de närmast avsåge följande tre sektorer av näringslivet,

nämligen kommunikationerna, som måste förbättras, råvarukapitalet, som

borde kunna bättre utnyttjas, och den till buds stående gemensamma vattenkraften,

vilken borde tillvaratagas bättre. Att förhandlingar om praktisk

samverkan redan inletts mellan Finlands och Norges regeringar måste, anförde

utskottet, betraktas som ett stort framsteg.

I den av rådet antagna rekommendationen hemställdes till regeringarna

i Finland och Norge samt i Sverige att gemensamt överväga möjligheterna

till samarbete i syfte att ekonomiskt utnyttja den s. k. Nordkalottens naturtillgångar

samt att vidtaga de åtgärder, som härför befunnes ändamålsenliga,

varvid speciell uppmärksamhet borde fästas vid att redan inledda

regeringsförhandlingar fortsättas (rek. nr 12).

3. Samarbete beträffande jordbruksforskningen

Spörsmålet om att ställa erforderliga medel till förfogande för att förbättra

samarbetsmöjligheterna för internordisk jordbruksforskning hade

väckts till sessionen i form av ett medlemsförslag, vilket framförts av

bl. a. herr Pettersson i Dahl. Utskottet uttalade sin anslutning till förslaget

och betonade bl. a. att de för ändamålet nu tillgängliga medlen vore otillräckliga.

Rådet beslöt att rekommendera regeringarna att upptaga till gemensamt

övervägande på vilket sätt en ytterligare utveckling av det nordiska

samarbetet på jordbruksforskningens område bäst kunde främjas

(rek. nr 21).

/». Atomenergifrågor

1 anledning av meddelanden om rekommendation nr 21/1956 angående

ökat samarbete beträffande atomforskning och atomenergiens 1 redliga användning

hade rådet att taga ställning dels till en av nordiska samordningsutskottet

för atomfrågor utarbetad rapport, dels till ett i anslutning till densamma

väckt tilläggsförslag, vilket framlagts bl. a. av herrar Torsten

Rengtson, Ohlon, Sandler och Skoglund i Doverstorp.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 11 i år 1957

Utskottet anslöt sig till de två huvudförslag, vari rapporten utmynnade

och som förts fram i medlemsförslaget. I enlighet härmed beslöt rådet att

rekommendera regeringarna dels att inrätta ett nordiskt institut i Köpenhamn

för teoretisk atomfysik samt att för institutet tillsätta en styrelse med

uppgift även att vara organ för nordiskt samarbete inom den teoretiska

atomfysiken, dels ock att inrätta ett gemensamt nordiskt kontaktorgan

lör atomenergifrågor med uppgift att nära följa planeringen och verksamheten

på atomenergiområdet samt befordra de möjligheter till nordiskt

samarbete som därvid framkomma, innefattande bl. a. industriellt samarbete

på reaktorområdet (rek. nr 10).

5. Fiskerifrdgor

Av Finlands regering hade framlagts ett förslag om åtgärder i syfte att

begränsa laxfångsten i Östersjön. Rådet antog i denna fråga en rekommendation,

vari hemställdes att förhandlingarna i ämnet skulle föras vidare

och att dessa förhandlingar för de nordiska ländernas vidkommande skulle

handhas av svenska regeringen (rek. nr 22). Vidare uttrycktes i rekommendationen

önskemål om att fiskerifrågor av mera speciell och teknisk natur

skulle behandlas vid de nordiska fiskeri- och lantbruksministrarnas regelbundet

återkommande konferenser.

I ett medlemsförslag, väckt av herr Svensson i Ljungskile, hade föreslagits

att rådet skulle rekommendera regeringarna i Danmark och Sverige

att gemensamt verka för att de regler, vilka som förutsättning för erhållande

av stödlån för byggande av fiskefartyg i Danmark föreskriva, att båtar

och motorer skola vara av danskt ursprung, upphävdes. Efter att ha hört

bl. a. den danske fiskeriministern konstaterade utskottet, att förutsättningar

för den efterlysta ändringen av den danska lagstiftningen torde förefinnas.

Rådets rekommendation till Danmarks regering utmynnade i en hemställan

att undersöka huru reglerna i ämnet skulle ändras samt att upptaga

de förhandlingar med övriga nordiska regeringar, vilka kunna vara erforderliga

i detta sammanhang (rek. nr 23).

I anledning av meddelanden rörande rekommendation nr 1/1954 om rättslig

likställighet för nordiska medborgare i fråga om yrkesfiske beslöt rådet

— sedan utskottet erhållit muntliga redogörelser i ämnet av Norges utrikesminister,

Danmarks fiskeriminister och statsrådet Eliasson, Sverige —

att lägga meddelandena till handlingarna i avvaktan på att de nordiska

fiskeriministrarna toge upp frågorna till närmare behandling sig emellan.

6. Övriga saker

Till sessionen hade företrädesvis av danska medlemmar väckts ett medlemsförslag

om gemensamma nordiska byggnader för konsulat, beskickningar

och nordiska institutioner i utlandet. Vid utskottsbehandlingen anfördes,

att det förefunnes en stigande tendens till att olika nordiska insti
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts skrivelse nr llt år 1957

tutioner i främmande länder såväl av ekonomiska som av allmänt praktiska

skäl etablerade sig i gemensamma byggnader och lokaler. Utskottet kunde

dock icke tillstyrka, att nordiska ambassader och legationer skulle ha gemensamma

byggnader. Likaså var det utskottets uppfattning att det endast

i speciella fall, exempelvis då nya konsulat skola upprättas på avsides belägna

platser, skulle innebära en besparing av nämnvärd betydelse att koncentrera

flera nordiska konsulat under samma tak.

Utskottet fann det önskvärt, att den nyss nämnda utvecklingen i riktning

mot gemensamma byggnader och lokaler för ett ökat antal nordiska

institutioner borde främjas i så hög grad som möjligt. Utskottet framhöll

särskilt turist- och informationskontor och resebyråer, utställningslokaler

samt lokaler för kulturella inrättningar och institutioner, som arbeta för de

sjöfarandes välfärd.

Rådet beslöt antaga en rekommendation, vari hemställdes till regeringarna

att, där tillfälle gives, främja utvecklingen i riktning mot en närmare

kontakt mellan nordiska institutioner på utländsk botten (rek. nr 2o).

Frågan om upphuggning av gränsen mellan Finland, Norge och Sverige

hade väckts i ett medlemsförslag — från svensk sida undertecknat av herr

Werner — enligt vilket regeringarna i de tre länderna snarast borde inleda

överläggningar rörande revision av de härutinnan gällande bestämmelserna.

Utskottet framhöll, att saken huvudsakligen berör Norge och Sverige och

endast i mindre grad Finland. Gällande bestämmelser återgå på mer än

200 år gamla överenskommelser, vilka föreskriva att gränsgatornas bredd

skall vara omkring tio meter och att upphuggning skall äga rum vart tionde

år. Då dessa regler vore i behov av översyn, beslöt rådet på förslag av utskottet

att rikta en rekommendation till de tre ovannämnda ländernas regeringar

att utreda och dryfta frågan (rek. nr 24).

Rådets presidium hade hos regeringarna hemställt om berättelser rörande

hittillsvarande och planerat samarbete de nordiska länderna emellan beträffande

byggnadsforskning samt på skogsbrukets område. De båda berättelserna

lades till handlingarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-8 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 1U år 1957

Bilaga 1

Förteckning

över de vid Nordiska rådets femte session i Helsingfors 1957

antagna rekommendationerna 1

Rek. nr 1. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att tillsätta ett

permanent utredningsorgan för samfärdselfrågor med två

medlemmar från Danmarks folketing, Finlands riksdag, Norges

storting och Sveriges riksdag samt en medlem från Islands

alting med uppgift att behandla till detsamma överlämnade

utredningsuppdrag och med rätt att taga utredningsinitiativ

i de frågor på den internordiska samfärdselns område, som

det självt finner angeläget att aktualisera.

Rek. nr 2. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt spge udgivet en

faellesnordisk domssamling efter de retningslinier, der er indeholdt

i rapporten af den 8. januar 1957, afgivet af den juridiske

nimandskomité, og i indstilling nr. 4/1957 fra rådets

juridiske udvalg.

Rek. nr 3. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vidtaga åtgärder

till främjande av översättning av finsk facklitteratur

till svenska och isländsk facklitteratur till danska eller norska.

Rek. nr 4. Nordiska rådet anhåller hos regeringarna om att genom en

redogörelse hållas underrättat om utvecklingen av det nordiska

samarbetet på televisionens område, speciellt i fråga om

spörsmål av mera principiellt intresse.

Rek. nr 5. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att utveckla samarbetet

på näringsforskningens område i huvudsak enligt de

linjer, som närmare redovisas i den i december 1956 framlagda

Rapporten till regeringarna i Danmark, Finland, Island,

Norge och Sverige från Den gemensamma nordiska kommittén

för näringsforskning.

Rek. nr 6. Nordiska rådet hemställer till regeringarna att anslå erforderliga

medel för genomförande av den av Nordisk Kirurgisk

Förening igångsatta undersökningen rörande trafikskadorna

ur medicinsk och socialmedicinsk synpunkt.

Rek. nr 7. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vidtaga åtgärder,

varigenom

1. i ett vart av de nordiska länderna en sådan ordning införes,

som möjliggör för läkare, vilka i annat nordiskt

land ha avlagt vederbörlig examen för utövande av läkaryrket,

att mot företeende av bevis om sin behörighet i

hemlandet och om erforderliga kunskaper i det ifrågavarande

landets social- och rättsmedicin erhålla sådan behörighet

även i detta land;

2. i ett vart av de nordiska länderna en sådan ordning införes,

som möjliggör för tandläkare, vilka i annat nor
-

1 Rekommendationstexterna föreligga ännu icke i sin slutliga redaktion.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr llå år 1957

29

diskt land ha avlagt vederbörlig examen för utövande

av tandläkaryrket, att mot företeende av bevis om sin

behörighet i hemlandet och om erforderliga kunskaper i

lagregler och andra bestämmelser angående utövande av

tandläkaryrket i det ifrågavarande landet erhålla sådan

behörighet även i detta land;

3. möjligheterna utredas att undanröja de svårigheter av arbetsmarknadspolitisk

natur, som möta vid den gemensamma

arbetsmarknadens genomförande för här angiven

personal, varvid det är önskvärt, att en helt fri arbetsmarknad

förverkligas, så snart förutsättningar härför föreligga

i två eller flera länder.

Rek. nr 8. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att tillse, att ett

samarbetsorgan för konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

kommer till stånd.

Rek. nr 9. Nordiska rådet rekommenderar

1. Islands regering att företaga en ingående undersökning av

de problem, som behandlas i den isländsk-skandinaviska

trafikkommitténs betänkande, i syfte att genomföra de

olika åtgärder kommittén föreslagit för att tillskapa ekonomiska

och övriga förutsättningar för ökade trafik- och

andra förbindelser mellan Island och övriga nordiska länder;

och

2. Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges regeringar att

undersöka, i vilken omfattning den isländsk-skandinaviska

trafikkommitténs förslag kan genomföras med särskilt

syfte att vidga kunskaperna om Island i övriga nordiska

länder samt i fråga om möjligheterna att utvidga handelsförbindelserna

med Island.

Rek. nr 10. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna,

1. att ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik inrättas

i Köpenhamn samt att det för institutet tillsättes en

styrelse med uppgift även att vara organ för nordiskt

samarbete inom den teoretiska atomfysiken;

2. att ett gemensamt nordiskt kontaktorgan för atomenergifrågor

inrättas med uppgift att nära följa planeringen och

verksamheten på atomenergiområdet samt befordra de

möjligheter till nordiskt samarbete, som därvid framkomma,

innefattande bl. a. industriellt samarbete på reaktorområdet.

Rek. nr 11. Nordisk Råd anmoder regeringerne om i en beretning åt give

en redogörelse for deres undersogelser i anledning af de förslag

og anbefalinger, som den nordiske parlamentariske komité for

friere samfaerdsel in. in. har fremsat i sin slutbetamkning, og

som ikkc allerede er optaget i de af rådet afgivnc rekommandationer.

Rek. nr 12. Nordiska rådet rekommenderar Finlands, Norges och Sveriges

regeringar att gemensamt överväga möjligheterna till samarbete

i syfte att ekonomiskt utnyttja den s.k. Nordkalottens naturtillgångar

samt all vidtaga de åtgärder, som härför befinnas

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 år 1957

ändamålsenliga, varvid speciell uppmärksamhet bör fästas vid

att de redan inledda regeringsförhandlingarna fortsättas.

Rek. nr 13. Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Finland og Sverige

åt underspge mulighederne for åt 1''orenkle de i hvert af landene

gaeldende regler om tjenesterejser til andet nordisk land.

Rek. nr 14. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att förelägga vederbörande

folkrepresentationer för antagande följande förslag

till

Stadga för Nordiska rådet1

1 §■

Nordiska rådet är organ för samråd mellan Danmarks folketing,

Finlands riksdag, Islands alting, Norges storting och Sveriges

riksdag samt dessa länders regeringar i spörsmål, som

avse samverkan mellan dessa länder eller några av dem.

2 §‘

Rådet består av sextionio valda medlemmar och av regeringsrepresentanter.

För den tid och på det sätt, som i varje land bestämmes,

välja Danmarks folketing, Finlands riksdag, Norges storting

och Sveriges riksdag envar inom sig sexton medlemmar i rådet

jämte erforderligt antal suppleanter och Islands alting inom

sig fem medlemmar i rådet jämte erforderligt antal suppleanter.

Bland varje lands valda medlemmar skola olika politiska

riktningar vara företrädda.

Envar regering utser bland sina medlemmar regeringsrepresentanter

till det antal, som den önskar.

3§.

Regeringsrepresentanterna hava icke rösträtt i rådet.

4§.

Rådet samlas en gång årligen å tid, som rådet bestämmer

(ordinarie session). Dessutom samlas rådet, när det så beslutar

eller när minst två regeringar eller minst tjugofem valda

medlemmar framställa begäran därom (extra session). Ordinarie

session hålles i någon av ländernas huvudstäder efter

rådets bestämmande.

5 §•

För varje ordinarie session och tiden intill nästa ordinarie

session väljer rådet bland de valda medlemmarna en president

och fyra vicepresidenter. Presidenten och vicepresidenterna

utgöra rådets presidium.

6 §.

Rådets förhandlingar äro offentliga, därest rådet icke med

hänsyn till ett spörsmåls särskilda art annorlunda beslutar.

7 §•

Vid varje ordinarie session fördelas de valda medlemmarna

på fasta utskott med uppgift att förbereda sakerna. Utskotten

kunna efter presidiets bestämmande i särskilda fall hålla möte

mellan sessionerna.

l Endast stadgeförslagets svenska text återgives här.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 är 1957 31

För beredning av särskilda saker under tiden mellan sessionerna

kunna kommittéer tillsättas.

8 §•

Varje lands delegation anställer sekreterare och annan personal.

Sekretariatens verksamhet och inbördes samarbete försiggå

under presidiets ledning.

9 §•

Envar regering och envar medlem har rätt att genom skriftlig

framställning till presidiet väcka sak hos rådet. Presidiet

låter företaga den utredning, det finner erforderlig, och utsänder

aktstyckena i saken till regeringarna och medlemmarna i

god tid före sessionen.

10 §.

Rådet dryftar spörsmål av gemensamt intresse för länderna

och kan antaga rekommendationer till regeringarna. Till rekommendation

skall fogas uppgift om hur varje medlem röstat.

Rörande spörsmål, som uteslutande angå vissa länder, hava

endast medlemmar från dessa länder rösträtt.

11 §‘

Regeringarna böra vid varje ordinarie session lämna rådet

meddelanden om de åtgärder, som vidtagits i anledning av

rådets rekommendationer.

12 §.

Rådet fastställer självt sin arbetsordning.

13 §.

Varje land svarar för utgifterna för sitt deltagande i rådet.

Rådet bestämmer hur gemensamma utgifter skola fördelas.

Rek. nr 15. Nordisk Råd henstiller til regeringerne, åt man til brug for

rådet lader udarbejde en redogörelse vedrorende forudssetningerne

for indf0relse af en ordning, hvorefter offentlig tjeneste

i et land kan ligestilles med tjeneste i et andet nordisk

land, for så vidt angår retten til pension.

Rek. nr 16. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att samfällt låta

utreda frågan om upprättandet av ett gemensamt nordiskt

forskningsinstitut för arktisk medicin och arktisk hygien.

Rek. nr 17. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att såvitt möjligt

före nästa session låta utreda möjligheterna till ett samarbete

beträffande utbildning av teknisk personal.

Rek. nr 18. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

1. att bemyndiga forskningsråden att i de fall råden finna

lämpligt bevilja medel utan att vara bundna av de nationella

gränserna i Norden; samt

2. att ombesörja organiserat samarbete mellan forskningsråd

och statliga fondstyrelser jämväl utanför de tekniska och

naturvetenskapliga områdena.

Rek. nr 19. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

1. att medgiva studerande alt nyttja sådana stipendier och

lån, som tilldelas för studier i hemlandet, också för studier

i annat nordiskt land;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Rek. nr 20.

Rek. nr 21.

Rek. nr 22.

Rek. nr 23.

Rek. nr 2i.

Rek. nr 25.

Rek. nr 26.

Rek. nr 27.

2. att utreda möjligheterna för att i alla nordiska länder särskilda

stipendier ställas till förfogande för att giva bidrag

till täckning av merkostnaderna för studenter som vilja

studera i annat nordiskt land; samt

3. att giva medborgare i ett nordiskt land, som är bosatt i

annat nordiskt land, rätt att där söka och erhålla studieoch

forskningsstipendium samt studielån.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att låta utreda

frågan om allsidig fortsatt utbyggnad av nordiska fortbildningskurser

för lärare i skilda ämnen.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att upptaga till

gemensamt övervägande, på vilket sätt en ytterligare utveckling

av det nordiska samarbetet på jordbruksforskningens område

bäst kan främjas.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

1. att förhandlingarna rörande skydd av laxbeståndet i Östersjön

skola föras vidare, om möjligt i ökat tempo;

2. att dessa förhandlingar för de nordiska ländernas vidkommande

fortfarande skola skötas av Sveriges regering; samt

3. att fiskefrågor av mera speciell och teknisk art skola överföras

till behandling vid de nordiska fiskeri- och lantbruksministrarnas

regelbundet återkommande mölen.

Nordiska rådet rekommenderar Danmarks regering att överväga

huru de regler skola ändras som angiva förutsättningarna

för stödlån vid byggande av fiskefartyg och vid installering

av nya motorer, samt att upptaga de förhandlingar med

regeringarna i de övriga nordiska länderna, vilka kunna vara

erforderliga i detta sammanhang.

Nordiska rådet rekommenderar Finlands, Norges och Sveriges

regeringar att utreda och dryfta frågan rörande ändring av

gällande bestämmelser om utmärkande av gränserna mellan

dessa länder på ett sådant sätt, som regeringarna finna mest

ändamålsenligt.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att, där tillfälle

gives, främja utvecklingen i riktning mot en närmare kontakt

mellan nordiska institutioner på utländsk botten.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Finland,

Norge och Sverige att multilateralt eller bilateralt sinsemellan

upptaga överläggningar med syfte att undanröja i

förekommande fall gällande förbud för fartyg från andra berörda

nordiska länder att driva kustfart i det egna landets farvatten

och, där så erfordras, jämväl få till stånd överenskommelser

om medgivande till sådan kustfart.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Norge

och Sverige att närmare överväga möjligheterna att samverka

i syfte att öka säkerheten för fisket, sjöfarten och luftfarten

i Nordsjö-området och att skaffa pålitligt och behövligt observationsunderlag

för den internationella väderlekstjänsten

samt att i dessa syften även upptaga gemensamma överläggningar

med övriga Nordsjö-länders regeringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga. 2

• •

Översikt

över

åtgärder vidtagna i

anledning av Nordiska rådets

rekommendationer

1953 — 1956

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 1H

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Rekommendationerna 1953

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark Finland Island Norge Sverige

1/1953

nordisk parlamentarisk

publikation

SLUTBEHANDLAD

Rekommendationen ersatt av rek. nr 3/1954.

2/1953

nordisk post- och tele- union

SLUTBEHANDLAD

Nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel in. m. har under 1954

och 1955 avgivit fyra betänkanden med förslag i dessa frågor. Se vidare rek. nr

6/1954 (betr. post- och telegramtaxor) samt rek. nr 15/1955 (betr. post-, tele- printer- och telextaxor).

En ny zon i telefon- _ — — Se Danmark.

trafiken mellan Dan-

mark och Sverige

har inrättats fr.o.m.

den 1 oktober 1954.

Vidare har nedsätt- ningar ägt rum i te- lefontaxorna mellan

Helsingör—Hälsing- borg, Köpenhamn—

Malmö och vice

versa.

3/1953

hälsovårdssamarbetet

SLUTBEHANDLAD

Den i rekommendationen begärda översikten förelädes Nordiska rådet vid dess

andra session. Se vidare rek. nr 11—17/1954 samt nr 10/1954.

4/1953

fast förbindelse mellan

Danmark och Sverige

över Öresund

Danska och svenska — — — Se Danmark,

regeringarna har den

12 mars 1954 tillsatt

en delegation med

uppdrag att utreda

förutsättningarna för

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

anordnandet av en

sådan förbindelse.

Vidare har tillkallats

två expertgrupper,

en för trafikfrågor

m. m. och en för

tekniska frågor m.m.

— Utredningsarbetet

pågår.

5/1953

närmare nordiskt eko- nomiskt samarbete

SLUTBEHANDLAD

Rekommendationen ersatt av rek. nr 22/1954.

6/1953

Nordiskt samarbete på

det socialpolitiska om- rådet

a)

översikt över sociala

rättigheter vid vistelse

i annat nordiskt land

än hemlandet

b)

en gemensam konven- tion om social trygghet

c)

översikt över icke rati- ficerade ILO-konven- tioner

En på Nordiska socialpolitiska kommitténs föranstaltande utarbetad broschyr

»Nordiske statsborgeres sosiale rettigheter under opphold i annet nordisk land»

har utgivits och distribuerats under 1955.

En nordisk konvention om social trygghet undertecknades den 15 september 1955

vid nordiska socialministermötet i Köpenhamn. Konventionen har trätt i kraft

den 1 november 1956.

Den begärda redogörelsen överlämnades till Nordiska rådet vid dess andra session

(sak nr 1/1954). Se vidare rek. nr 7/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

d)

samarbete beträffande

arbetarskydd

Rekomendationen

SLUTBEHANDLAD

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Till Nordiska rådets andra session överlämnades ett av de nordiska arbetarskyddsmyndigheterna

gemensamt avgivet yttrande angående det fortsatta nordiska samarbetet

på arbetarskyddets område (sak nr 4/1954). Fortsatt kontakt hålles mellan

berörda nordiska myndigheter.

7/1953

Nordiska medborgares

rättsliga likställighet

Rekommendationen behandlades vid nordiska justitieministermötet 11—12 dec
1953.

Därvid fattades beslut om utredningar angående en rad olika detaljspörsmål.

Vissa spörsmål har sedermera blivit föremål för särskilda rekommendationer.

— Särskilt uppdrag har av Nordiska rådet lämnats dess juridiska niomannakommitté

att omhänderha den vidare behandlingen av sådana spörsmål

rörande nordiska medborgares rättsliga likställighet, som icke hänskjutits till

andra särskilda organ (jfr rek. nr 1/1956). — Se vidare nedan.

1. Trafiklagstiftning

a-b) inregistrering

och trafik med luftfartyg

samt internordisk

giltighet för flygcertifikat
-

Sverige koordinerande

land

c) nationalitetskrav

för fartygsbefäl m. m.

Punkten SLUTBEHANDLAD
-

Förslag till nya nordiska luftfartslagar har i samverkan mellan representanter

för Danmark, Finland, Norge och Sverige utarbetats och slutbehandlats vid en

konferens i Köpenhamn i februari 1954. Ett möte har ägt rum i Stockholm den

21—23 januari 1957 med representanter för vederbörande ministerier och departement

för utjämning av kvarstående olikheter mellan lagförslagen.

Propostion med förslag

till ny luftfartslagstiftning

har avlåtits

till 1957 års

riksdag.

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 25/1954.

2. Näringsrätt

a-b) ledamotskap i

aktiebolags- eller föreningsstyrelse,

rätt att

driva näring m. m.

Punkterna SLUTBEHANDLADE
-

Frågorna behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 26/1954.

ce

05

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli dr 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

d-e) rätt att förvärva

fast egendom samt ekonomisk

hjälp till jordbrukare
-

Danmark

Finland

Utredningsarbete pågår.

Åtgärder vidtagna i

Island

Norge

Sverige

Norge koordinerande

land

g) rätt till fritt fiske

av icke-yrkesmässig

natur i allmänna vatten

Punkten SLUTBEHANDLAD
h)

lättnader för yrkesfiskare
Punkten

SLUTBEHANDLAD
i)

det nordiska patentsamarbetet

Punkten SLUTBEHANDLAD
-

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 27/1954.

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 1/1954.

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 29/1954.

3. Processrätt

a) behörighet som

rättegångsombud

Danmark koordinerande

land

Det övervägs att framlägga

förslag om tilllägg

till § 260 i lov

om rettens pleje, innebärande

att domstol,

där det befinnes

försvarligt med hänsyn

till målets karaktär

o. övriga omständdigheter,

kan medge

rätt för medborgare

I Finland kan redan

enligt gällande

rätt andra än

inhemska medare

vara rättegångsombud.

Frågan är på

grund av avståndsförhållandena

knappast

av någon

praktisk betydelse

för Islands

vidkommande.

Kravet i den norska

domstolslagens

§ 218 om

norskt medborgarskap

som villkor

för att vara

rättegångsombud

vid norsk domstol

upphävdes genom

lag den 26 november

1954.

Genom lag den 25

maj 1956 (nr 230) om

ändrad lydelse av 12

kap. 2 och 3 §§ (om

rättegångsombud)

rättegångsbalken har

införts regler, enligt

vilka även nordiska

medborgare under

vissa omständigheter

tillåtas vara rätte
-

w

—i

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 774 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

10

CO

Nr

Danmark

Åtgärder vidtagna i

Finland

Island

i annat nordiskt land

att vara rättegångsombud.

Norge

Sverige

gångsombud vid

svensk domstol. Lagen

har trätt i kraft

den 1 januari 1957.

b) handräckning åt

domstol i nordiskt land

Danmark koordinerande

land

EU av danska justitieministeriet utarbetat konventionsutkast i ämnet har varit

föremål för yttrande och ändringsförslag från norsk och svensk sida- Ett nytt

konventionsutkast har av Danmark tillställts norska och svenska justitiedepartementen

i november 1956. Behandlingen av frågan beräknas kunna avslutas inom

den närmaste tiden.

4. Straffrätt

a) utvidgad behörighet

för domstol att

döma rörande i annat

nordiskt land förövat

brott

b) utlämningsförfarandet
c)

verkställighet av

tvångsmedelsbeslut

d) avtjänande av

annorstädes ådömt

straff i hemlandet

e) kriminalvård i frihet
Punkterna

SLUTBEHANDLADE
5.

Hälsvårds- och ordningsfrågor
a)

internordisk giltighet

för recept

Punkten SLUTBEHANDLAD
-

Frågorna under punkterna a, c—e behandlades vid Nordiska rådets fjärde session.

Se vidare rek. nr 5/1956. — Frågan under punkt b har uppskjutits till sjätte sessionen.

Frågan har behandlats i samband med den utredning, som föranletts av rek. nr

3/1953 ang. det fortsatta samarbetet mellan de nordiska länderna på hälsovårdens

område. Se vidare rek. nr 15/1954.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

Danmark

Finland

b) rätt att ge offenlig

föreställning

Danmark koordinerande

land

I Danmark krävs ej

danskt medborgarskap

för att ge eller

medverka i dramatiska

föreställningar.

Danskt medborgarskap

är däremot ett

villkor för biografbevilling

och markedspas.

Utredning pågår

ang. möjligheterna

att upphäva kravet

på danskt medborgarskap

vid utställande

av markeds
-

I Finland gäller

särskilda bestämmelser

betr. utlänningars

rätt att

ge offentliga föreställningar

endast

för så vitt angår

nöjesskatt. Man

avväntar ställningstagande

från

en tillsatt kommitté.

pas.

Åtgärder vidtagna i

Island

Norge

Sverige

Island har ej

särskilda bebestämmelser

ang. rätten för

utlänning att

ge offentlig föreställning

bortsett från

bestämmelserna

om arbetstillstånd.

I den nya fremmedloven

den 27

juli 1956 § 10 stadgas,

att tillstånd

för utlänningar

att ge eller medverka

i dramatiska

eller andra offentliga

föreställningar

endast

krävs i den utsträckning

Konungen

bestämmer.

Lagändring är icke

aktuell i Sverige, då

utlänningar har rätt

att ge offentliga föreställningar

under

förutsättning att bevillningsavgift

(artistskatt)

erlägges.

6. Allmänna spörsmål

a) rätt att inneha

statstjänst

Sverige koordinerande

land

b) behörighet för den

som avlagt viss examen

att i denordiskaländer
-

Grundlagsenliga hinder föreligger för att i ett nordiskt land i statstjänst anställa

annat nordiskt lands medborgare. Inom justitiedeparte.

mentet ha vissa förberedande

undersökningar

vidtagits rörande

möjligheterna

att uppmjuka bestämmelserna

i regeringsformen

§ 28 på detta

område.

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 14/1954.

CO

O

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 1H år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

na utöva det yrke vartill

examen berättigar i

hemlandet

Punkten SLUTBE- HANDLAD

c) biträde med verk- ställighet av beslut fat- tat av myndighet i an- nat nordiskt land

Danmark koordine- rande land

De danska polismyn- digheterna har ansett

inga skäl föreligga

för generella före- skrifter i denna frå- ga, då samarbetet i

detta avseende funge- rar tillfredsställande.

I vad frågan gäller

frihetsberövande har

den 1 februari 1957

uppdragits åt 1953

års utredning om

administrativa fri- hetsberövanden att

närmare utreda frå- gan.

Frågan om bistånd vid återsändande av personer, som avvikit från militärtjänst- göring, kan förväntas i huvudsak bli löst i samband med den planerade gemen- samma nordiska lagstiftningen betr. utlämnande av förbrytare.

7. Vissa andra spörs- mål

a) rätt för i annat

nordiskt land än hem- landet bosatt att rösta

vid val i hemlandet

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 24/1954

samt sak A 32/1957.

b) rätt att driva kust- fart i norska och svens- ka farvatten

Frågan behandlades första gången vid Nordiska rådets andra session och därefter

vid senare sessioner. Se vidare rek. nr 26/1957.

c) skyldighet att gö- ra värnplikt i annat nor- diskt land än hemlandet

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 19/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 114 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

d) dubbelbeskattningsfrågor

Punkterna SLUTBEHANDLADE
8.

Mest-gynnad-nationsklausulen

Punkten SLUTBEHANDLAD
-

8/1953

Nordiskt kulturellt

samarbete

a)

Nordiska kulturkommissionen
b)

-c)

utbyggande av vetenskapliga

institutioner

d)

samarbete mellan språknämnderna
-

Åtgärder vidtagna i

Finland

Island

Norge

Sverige

Danmark

Frågan behandlades vid Nordiska rådets fjärde session. Se vidare rek. nr 9/1956.

I samband med utredningen av under rek. nr 7/1953 fallande likställighetsfrågor

har uppkommit spörsmål om mest-gynnad-nations- klausulen som hinder för

ökad rättslig likställighet mellan nordiska medborgare. Frågan har varit föremål

för utredning genom en särskild internordisk expertkommitté. Utredningens i

oktober 1955 avgivna betänkande är f. n. föremål för övervägande i resp. utrikesdepartement

och -ministerier.

Nordiska kulturkommissionen rekonstruerades under våren 1954.

Nordiska kulturkommissionen fungerar i realiteten som ett samnordiskt koordinerande

organ för dessa frågor.

Möten har sedan 1954 ägt rum årligen mellan representanter för språknämnderna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

En dansk språknämnd

tillsattes år

1955. Utgifterna för

danska representanters

deltagande i de

internordiska språknämndsmötena

bekostas

av anslaget

till nämnden.

Bidrag utgår för

Finlands båda

språknämnders

deltagande i de

nordiska språknämndsmötena.

Utgifterna för

språknämndssamarbetet

täcks

inom ramen för

det allmänna anslaget

till nordiskt

kulturellt samarbete.

Till nämnden för

svensk språkvård utgår

ett årligt bidrag

av 20 000 kr.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

i1)

internordisk tentamensgiltighet
-

e2)

utbyte av universitetslärare
-

f)

nordisk folkhögskola

g)

fiskeribiologisk forskning

och djuphavsforskning
-

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Genom kgl. anord- ning den 1 juli 1955

har nordiska studen- ter medgivits rätt att

tentera vid Köpen- hamns och Aarhus

universitet, då tenta- men avlägges som led

i de universitetsexa- mina i andra nordis-

En förordning om

godkännande vid

Helsingfors’ uni- versitet av akade- miska prov avlag- da i Danmark, Is- land, Norge och

Sverige har utfär- dats den 8 juni

1956.

Om tillgodoräknan- de av akademiska

prov, som avlagts i

Danmark, Finland,

Island eller Norge

har Kungl. Maj:t ut- färdat kungörelse

den 18 november

1955 (nr 605).

ka länder, som motsvarar

de danska universitetsexamina.

to

Inga konkreta åtgärder har vidtagits. Frågan uppmärksammas inom Nordiska

kulturkommisionen.

Punkten ersatt av rek. nr 18/1954.

En särskild kommitté har verkställt utredning och avgivit förslag angående nordiskt

samarbete på djuphavsforskningens område. Förslaget har ej föranlett

några konkreta åtgärder, då norska och svenska regeringarna ej kunnat godkänna

detsamma. — De nordiska marinbiologiska stationernas verksamhet har koordinerats,

och ett nordiskt marinbiologiskt kollegium upprättades den 3—4 december

1956.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 1H år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

h)

det nordiska lärostof- fet i skolorna m. m.

Rekommendationen

SLUTBEHANDLAD

En översikt över gällande bestämmelser lämnades i anslutning till sak nr 28/1955

(Nordiska rådet, 3. sessionen, s. 376—382). Frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet

av Nordiska kulturkommissionen.

9/1953

Friare samfärdsel mel- lan de nordiska län- derna

1) och 3)

utvidgad passfrihet för

nordbor samt upphä- vande av uppehållstill- stånd för nordiska med- borgare

2)

En överenskommelse mellan regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige

om befrielse för dessa länders medborgare från att under uppehåll i annat nor- diskt land än hemlandet inneha pass och uppehållstillstånd undertecknades i

Köpenhamn den 22 maj 1954. överenskommelsen trädde i kraft den 1 juli 1954.

Island har sedermera med verkan från den 1 december 1955 biträtt överenskom- melsen.

upphävande av pass- kontrollen vid de inter- nordiska gränserna

Punkten ersatt av rek. nr 9/1954.

4)

upphävande av tvångel

att söka arbetstillstånd

En överenskommelse mellan regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige

om gemensam arbetsmarknad undertecknades i Köpenhamn den 22 maj 1954.

överenskommelsen trädde i kraft den 2 juli 1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

5)

upphävande av den

regelmässiga valutakontrollen

vid de internordiska

gränserna

6)

avskaffande av passet

som underlag för valutatilldelning
-

7)

ökning av valutatilldelning

vid resa till nordiskt

land

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Den regelmässiga valutakontrollen vid resor mellan de nordiska länderna består

i princip men utövas numera endast stickprovsvis.

Kravet på innehav av

pass för inköp av resevaluta

har bortfallit.

Vid inköpstillfället

skall den resande

uppge destinationsland

och resans längd

samt avge en förklaring

att valutan är

avsedd endast för reseändamål.

Kravet på innehav

av pass för

inköp av resevaluta

har bortfallit.

Resande skall vid

inköpstillfället

styrka sin identitet

samt förete

resebiljett.

Hos auktoriserat valutaförsäljningsställe

må fr. o. m. 1 januari

1954 den resevaluta

inköpas, som försäljningsstället

finner

skälig.

Valutatilldelningen

är oförändrad.

För resor

inom Norden må

inköpas motvärdet

intill högst

25 000 Fmk i vederbörande

lands

valuta. — Tillläggsvaluta

kan

erhållas efter ansökan

för särskilt

viktiga resor samt

för motorfordons

bränslekostnader.

Tilldelning av

resevaluta sker

efter prövning

av varje enskilt

fall. Man

bär icke ansett

det möjligt att

ännu upphäva

dessa restriktioner.

Kravet på innehav

av icke makulerat

pass, utställt

efter andra världskrigets

slut, kvarstår

för inköp av

resevaluta för resor

till Danmark,

Finland och Sverige.

Valutatilldelningen

har i mars 1953

höjts från 500 kr.

till 700 kr. samt

i juni 1954 för affärsresor

till 150

kr. per dygn. —

Tilläggsvaluta kan

erhållas vid resor,

varvid användes

automobil eller

motorcykel.

Kravet på innehav av

pass för tilldelning

och kontroll av resevaluta

har slopats

beträffande resande

till övriga nordiska

länder, vilka icke äro

underkastade legitimationstvång

vid

gränspassage.

Hos valutabank eller

annat auktoriserat

försäljningsställe må

inköpas den valuta

som befinnes skälig

Tilldelningen av valuta

för ordinära resor

till nordiskt land

är så liberal, att den

i praktiken kan anses

vara fri.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 1U år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

8 a)

lättnader i tullkontrollen
-

8 b)

nordiskt carnetområde
Rekommendationen
SLUTBEHANDLAD
-

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

I kungörelse den 31

mars 1953 har med

verkan från påföljande

dag tillstånd lämnats

att tullfritt införa

varor för personligt

bruk till ett

värde av 350 kr.

En värdegräns om

10 000 Fmk har

tills vidare fastställts

för de varor,

som fritt få

medföras av de

resande.

I regel kräves

icke tull å medfört

bagage, för

så vitt det ej

rör sig om betydande

värden.

I cirkulärskrivelser

den 17 juni

1953 och 22 februari

1954 har tillstånd

lämnats att

tullfritt införa varor

för personligt

bruk till ett värde

av 350 kr.

Kungl. Maj:t har den

21 november 1952 (nr

707) utfärdat förordning

om ändrad lydelse

av 5 § tulltaxeförordningen,

varigenom

resande tillåtits

att tullfritt införa varor

för personligt

bruk till ett värde av

275 kr. Vissa bestämmelser

om tullfrihet

för souvenirer,

som medföres av resande

i transit, har

införts eller förberedes;

se senaste lydelse

av 5 § tulltaxeförordningen

i kungörelse

den 12 maj 1955

(nr 201) och proposition

1957: 30.

Denna del av punkten ersatt av rek. nr 8/1954.

Ut

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 774 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. Rekommendationerna 1954

Rekommendation

Nr

Danmark

Finland

Åtgärder vidtagna i

Island

Norge

Sverige

1/1954

rättslig likställighet för

nordiska medborgare

ifråga om yrkesfiske

Norge koordinerande

land

2/1954

översättning till världsspråk

av nordisk litteratur
Danmark

koordinerande

land

3/1954

nordisk parlamentarisk

publikation

Inga konkreta åtgärder har vidtagits i denna fråga. Vissa betänkligheter har framförts

från dansk (färöisk), isländsk och norsk sida mot ändringar av gällande bestämmelser.

Frågan är under utredning inom Nordiska kulturkommissionen, som utarbetat

förslag i ämnet. Bland annat har uppgjorts ett preliminärt budgetförslag för

utgivande av en bokserie om 80 band. Jfr sak D 8/1956. Se även rek. nr 12/1956.

Publikationen Nordisk Kontakt har utkommit sedan januari 1955.

SLUTBEHANDLAD

4/1954

lättnader vid försändande

av upplysningsfilm
SLUTBEHANDLAD
-

Genom lag nr 34 den

2 mars 1955 om ändring

av toldlovens §

3 u har införts regler,

enligt vilka tillätes

tullfri införsel av

film av undervisnings-,

vetenskaplig

eller kulturell karaktär.

Den begärda tullfriheten

har genomförts.

Genom lag nr Den begärda tull75/1955

har fi- friheten har genansministe-

nomförts.

riet bemyndigats

att ej kräva

tullavgifter

för filmavupplysningskaraktär.

Jämlikt 5 § tulltaxeförordningen

åtnjutes

tullfrihet för

framkallad fotografisk

film, film av undervisnings-,

vetenskaplig

eller kulturell

karaktär ävensom

journalfilm av

aktuellt värde, i den

mån Konungen förordnar

därom. Så
-

4-

05

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

dant förordnande

har meddelats i

Kungl. kungörelsen

den 21 mars 1952 (nr

125) om ändring i

kungörelsen med till- lämpningsföreskrif- ter till tulltaxeför- ordningen.

Rekommendationen ersatt vad angår frågan om tullkontrollen av rek. nr 7/1956.

5/1954

internordiska flytt- ningsbetyg

Norge koordinerande

land

En internordisk expertkommitté håller på att tillsättas för frågans utredning.

6/1954

Internordiska post- och

telegramtaxor

a)

inrikesbrevporto för

internordiska brev upp

till 500 g

Förslaget har genom- Inrikestaxorna Inrikestaxorna Förslaget har ge- Inrikestaxorna gäll- förts fr. o. m. den 1 gällde redan tidi- gällde redan ti- nomförts fr. o. m. de redan tidigare i

juli 1955, dock med gare i den inter- digare i den in- den 1 augusti den internordiska

den avvikelsen, att nordiska brevtra- ternordiska 1955. brevtrafiken,

såsom den lägsta vikt- fiken. brevtrafiken,

gränsen i den inter- nordiska brevtrafi- ken bibehålies 20 g,

medan viktgränsen

.för brev inom landet

är 50 g.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

b)

särskild nordiskt porto

för internordiska brev

mellan 500—1 000 g

Enighet har ännu ej kunnat nås i denna fråga. Samtliga nordiska länder är av den

uppfattningen, att en sänkning av ifrågavarande portosatser endast bör komma till

stånd under förutsättning att alla de nordiska länderna kunna enas härom. —

Utredningsarbetet fortsättes inom resp. länders poststyrelser.

c)

inrikestaxor i telegram- trafiken mellan Sve- rige, Danmark och Nor- ge.

Inrikestaxorna har

fr. o. m. den 1 juli

1955 givits tillämp- lighet i trafik med

Norge och Sverige i

enlighet med rekom- mendationen.

Se Danmark

Se Danmark

d)

enhetstaxor för tele- gram mellan Finland och

Island å ena sidan och

övriga nordiska länder

å andra sidan

Rekommendationen

SLUTBEHANDLAD

Nya taxor har införts den 1 juli 1955 i enlighet med rekommendationen.

7/1954

icke ratificerade ILO- konventioner

Norge koordinerande

land

Efter beslut vid nordiska socialministermötet i september 1955 har uppdragits åt

Nordiska socialpolitiska kommittén att tillsätta ett underutskott för genomgång

av de ILO-konventioner, vilka ett eller flera nordiska länder ännu icke ratificerat.

Underskottet har påbörjat sitt arbete.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11 i år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

liihang till riksdagens protokoll 1957. i samt. Nr 11b

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

8/1954

nordiskt carnetområde

Sverige koordinerande

land

Frågan har varit föremål för behandling vid nordiska tullkonferenser, inom olika

nordiska myndigheter, hos motor- och försäkringsorganisationer samt inom Nor- diska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel in. m. — Som ett led i syfte

att skapa ett dylikt område har den 15 september 1956 mellan Danmark och Fin- land, Danmark och Norge, Danmark och Sverige, Finland och Norge, Finland och

Sverige samt Norge och Sverige träffats bilaterala överenskommelser om giltigheten

av ett i ena landet för tillfälligt bruk utfärdat körkort i det andra landet samt av

i ena landet för tillfälligt bruk utlämnade turistvagnsskyltar inom det andra lan- det. — Utredningsarbetet fortsältes.

9/1954

utvidgad passfrihet

Danmark koordine- rande land

Förhandlingar har förts mellan sakkunniga från Danmark, Finland, Norge och

Sverige om slopande av all passkontroll vid gränserna mellan länderna. Delega- tionerna har enats om ett utkast till en överenskommelse, som hösten 1956 över- lämnats till resp. regeringar. Dessa har förklarat sig beredda att fr. o. m. den 1

januari 1958 genomföra förslaget om passkontrollens slopande.

10/1954

vård av nordiska med- borgare på sjukhus i

annat nordiskt land än

hemlandet

Sverige koordinerande

land

Sedan konventionen om social trygghet mellan de nordiska länderna antagits,

har upptagits frågan om lättnader i remissrätten från ett sjukhus i ett nordiskt

land till sjukvårdsinrättning i ett annat nordiskt land. En överenskommelse

mellan Danmark, Island, Norge och Sverige om överflyttning mellan sjukkassor i

de nämnda länderna har trätt i kraft den 1 januari 1957. — Vad angår gemensam

hälsovård i gränsområden pågår utredningsarbete inom en av medicinalstyrel- serna i Finland, Norge och Sverige tillsatt samarbetsgrupp.

Medicinalstyrelsen

har den 30 november

1956 fått i uppdrag

att dels undersöka

behovet för medbor- gare i nordiskt land,

bosatt i Danmark,

Finland, Island eller

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11 b år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

Danmark

11/1954

Finland

Åtgärder vidtagna i

Island

Norge

Sverige

Norge att annorledes

än i samband med

tillfällig vistelse i

Sverige söka vård vid

svensk sjukvårdsanstalt,

dels utreda frågan

om vilka åtgärder

som böra vidtagas

för att ytterligare

underlätta för medborgare

i annat nordiskt

land att erhålla

vård till skälig kostnad

på svensk sjukvårdsanstalt.

gemensam medicinalstatistik
SLUTBEHANDLAD
-

Ett nära samarbete har på ett flertal områden upptagits mellan vederbörande

nordiska medicinalförvaltningar rörande utformningen av ländernas medicinalstatistik.

12/1954

nordisk hälsovårdshögskola
Sverige

koordinerande

land

Frågan behandlas av den år 1955 tillsatta Nordiska kommittén för högre hälsovårdsutbildning.

Kommitténs utredningsarbete beräknas slutföras våren 1957.

13/1954

gemensam hälsotjänst

för sjöfolk

Norge koordinerande

land

Utredningsarbetet pågår.

eu

O

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge Sverige

14/1954

utbyte av och gemen- sam arbetsmarknad för

medicinsk personal

Norge koordinerande

land

Frågan är föremål för behandling inom en av Nordiska rådets presidium i april

1956 tillsatt kommitté.

Visst utredningsarbete har utförts av regeringarna.

15/1954

samarbete i fråga om lä- kemedel

Danmark koordine- rande land

Nordiska farmakopénämnden håller på att utarbeta en gemensam nordisk farma- kopé, som väntas föreligga 1960. Även i övrigt pågår utredningsarbete.

16/1954

samarbete i fråga om

forskning och laborato- rieundersökningar

m. m. på hälso-och sjuk- vårdens område

Danmark koordine- rande land

Utredningsarbete pågår inom Nordiska metodikkommittén för livsmedel ävensom

hos olika nationella organ.

17/1954

samarbete inom Varlds-

hälsovårdsorganisa-

tionen

SLUTBEHANDLAD

Danska inrikesministeriet har utarbetat en promemoria rörande gemensamt nor- diskt uppträdande i Världshälsovårdsorganisationen. De övriga nordiska län- dernas regeringar har anslutit sig till de i promemorian angivna riktlinjerna för

samarbetet.

18/1954

nordisk folkakademi

m. m.

(Se nästa sida)

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

a)

stipendier och annat

stöd till folkhögskolor

Danmark koordinerande

land

b)

anslag till nordiska

folkhögskolan i Kungälv
Punkten

SLUTBEHANDLAD
-

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Genom lag den 29

april 1955 infördes

en ny bestämmelse i

hpjskoleloven, enligt

vilken anslag för studier

vid danska folkhögskolor

kan användas

jämväl för

studier vid folkhögskolor

i det övriga

Norden.

1956 års budget

upptar ett anslag

på 300 000 Fmk

för stipendier åt

elever i nordiska

folkhögskolor.

Av det årliga

anslaget för studier

i utlandet

- 875 000 kr. - kan medel användas

även

för eventuella

studerande vid

nordiska folkhögskolor.

Kirkedepartementet

har föreslagit

ökade stipendier

och ökade anslag

till resestipendier

och lärarutbyte.

Fr.o.m. budgetåret 1956 års budget

1955/56 har anslaget upptar ett anslag

höjts från 7 200 kr. på 300 000 Fmk

till 22 000 kr. per år. för understöd till

gemensamma

nordiska folkhögskolor.

Härav går

65 000 Fmk till

__skolan i Kungälv.

Bestämmelserna om

studiehjälp åt elever

vid folkhögskolor

kungörelsen den 5

juni 1953 (nr 531),

ändrad den 30 juni

1955 (nr 485) och

den 1 juni 1956 (nr

254), avse endast

svenska medborgares

studier vid folkhögskolor

i Sverige, men

enligt Kungi. Maj:ts

beslut den 13 november

1953 kan ett be

gränsat antal elever

vid svenska folkhögskolor

från övriga

nordiska länder få

studiehjälp enligt

kungörelsen ävensom

vissa resebidrag för

två resor inom Sverige.

Fr.o.m. 1955 har Åtgärd påkallas ej

anslaget höjts till från Sveriges sida.

15 000 kr. per år.

o

to

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 115 dr 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

c)

tillsättande av en nor- disk kommitté för frå- gan om en nordisk folk- lig akademi

Danmark koordine- rande land

Samtliga regeringar har utsett medlemmar i den föreslagna kommittén, som be- räknas komma att avhålla sitt första möte i början av 1957.

19/1954

dubbel värnplikt

SLUTBEHANDLAD

En konvention om

förhållandet mellan

värnplikt och medborgarskap

i Danmark,

Norge och

Sverige undertecknades

i Oslo den 3

mars 1956.

Frågan om i Fin- Berör ej Island

bosatta nor- land.

ska, svenska och

danska medborgares

befriande

från värnplikt i

bosättningslandet

är redan före rekommendationens

tillkomst

reglerad i lagstiftningen.

1 och 45

§§ i gällande

värnpliktslag förutsätter,

att medborgare

i främmande

land, vilken

ej samtidigt

är finländsk medborgare,

icke är

värnpliktig i Finland.

Se Danmark.

Se Danmark.

Öl

ce

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 114 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

20/1954

direkt skriftväxling

mellan myndigheterna

i de nordiska länderna

SLUTBEHANDLAD

Den danska rege- ringen har beslutat

att direkt skriftväx- ling må upprätthål- las i den mån icke

särskilda sakliga

hänsyn gör sig gäl- lande, t. ex. hänsyn

till koordinerad be- handling av särskil- da saker, hänsyn till

hemlighållande eller

hänsyn till landets

förhållande till and- ra, icke-nordiska

länder.

Direkt skriftväx- Direkt skrift- Rekommendatio- Justitiedepartemen- ling har i prakti- växling före- nens önskemål tet har uttalat, att

ken redan inoffi- kommer redan kommer att i hu- den ordning, som för

ciellt införts på inom sådana vudsak tillgodo- närvarande gäller på

olika områden. områden, där ses. detta område, är ur

detta befunnits svensk synpunkt än-

praktiskt. Någ- damålsenlig och att

ra åtgärder för behov av någon in- att utvidga den struktion e. d. icke

direkta skrift- gjort sig gällande,

växlingen kom- mer icke att

vidtagas.

21/1954

utbyte av förvaltnings- tjänstemän

SLUTBEHANDLAD

Riktlinjer för fullgörande av tjänstgöring av det slag rekommendationen avser

har uppdragits på ett internordiskt möte i Köpenhamn den 23—24 oktober 1956.

Folketingets finans- I anledning av pro-

udvalg har i princip position till 1955 års

godkänt, att danska riksdag nr 1 bil. 2

tjänstemän i admi- punkt 6 har riksda-

nistrationen under gen bemyndigat

viss tid tjänstgör i Kungl. Maj:t att i

annat nordiskt land. huvudsaklig överens-

Samtliga ministerier stämmelse med i

och styrelser har propositionen för-

skriftligen underrät- ordade riktlinjer

tats härom. vidtaga åtgärder i

syfte att åstadkom- ma ett dylikt utbyte.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark Finland j Island Norge Sverige

I proposition till 1957

års riksdag föreslås,

att sammanlagt 40 000

kr. skall anvisas för

statstjänstemäns

tjänstgöring i annat

nordiskt land.

22/1954

nordiskt ekonomiskt

samarbete

Vid en konferens med regeringsmedlemmar från Danmark, Norge och Sverige i

Harpsund den 30—31 oktober 1954 uppdrogs riktlinjerna för arbetet för en in- timare ekonomisk samverkan inom Norden. I enlighet härmed tillsattes ett sam- arbetsministerutskott med representanter för danska, norska och svenska rege- ringarna med uppgift att förbereda ärenden rörande det nordiska ekonomiska

samarbetet och överlägga om handläggningen av dessa ärenden. Vidare tillsattes

ett nordiskt ekonomiskt samarbetsutskott med uppgift att självt eller genom sär- skilda experter utreda de ärenden, som hänskjutes till utskottet av samarbets- ministerutskottet, att avge utlåtanden på grundval av de utredningar, som kommit

till stånd, samt att framlägga förslag om ytterligare frågor, som bor upptagas till

utredning. — En berättelse om samarbetsutskottets verksamhet sedan dess till- komst lämnades vid Nordiska rådets fjärde session (sag C 5/1956). — Finland har

sedan augusti 1956 deltagit i samarbetsutskottets arbete. — Det nu pågående ut- redningsarbetet beräknas vara avslutat den 1 juli 1957.

23/1954

isländska sjöterritori- ella bestämmelser om

skydd för fisket

SLUTBEHANDLAD

Regeringarna har tagit kännedom om rekommendationen. — Den isländsk-brit- tiska fiskeritvisten bilades hösten 1956.

24/1954

bibehållande av röst- rätt vid bosättning i

annat nordiskt land

SLUTBEHANDLAD

Konstitutionella hin- Konstitutionel- Konstitutionella Spörsmålet avses

der föreligger för la hinder fö- hinder föreligger skola upptagas till

genomförande av religger för ge- för genomförande utredning, sedan

förslaget nomförande av av förslaget. frågan om ett nar- |

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

forslaget. Re- mare samarbete be-

kommendatio- träffande folkbokfö-

nen har av ju- ring (se rek.nr 5/

stitsmmisteriet 1954) blivit löst

överlämnats

till den kom- mission, som

håller på att

utarbeta änd- ringar av Is- lands författ- ning.

25/1954

nationalitetskrav vid

anställning av befäl och

manskap på handels- fartyg

Sverige koordinerande

land

nnr!lfn''ldr!1ngar ha,r sedan.hösten 1954 förts mellan representanter för danska,

atTdelf^i iSf -niS am?genngarna\TSedJermera har även Finland anmält intresse

att deltaga i förhandlingarna. — Utredningsarbetet fortsättes.

Vissa förslag härun- der hösten 1956 fram- lagts för folketinget

om införande av nya

bestämmelser i lov

om danske skibes be- manding og om s0- nseringsbeviser, lov

om eksaminer for

skibsmaskinmestre

m. m. samt lov om

nautiske eksaminer

m. m.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 11b år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

26/1954

nordiska medborgares

rätt att driva näring

Danmark koordine- rande land

Frågan har behandlats vid överläggningar i Köpenhamn den 29—30 november

1955 mellan representanter för danska, norska och svenska regeringarna. En ge- mensam rapport har utarbetats i ämnet.

Ett förslag den 25 Rekommendatio- Regeringen har Stortinget har den

oktober 1956 till änd- nen kräver ej lag- ej funnit skäl 9 november 1956

ring i lov om aktie- ändring i Finland, föreligga för godkänt sådan

selskaber den 15 Vid tillämpning- ändring av gäl- ändring av lov

april 1930 har fram- en av gällande be- lande bestäm- om handelsnse- lagts för folketinget, stämmelser har melser. ring den 8 mars

varigenom nordiska någon särskild 1935, att (möjlighet

medborgare skulle vistelsetid ej numera finnes att

beredas vidgade möj- krävts betr. nor- uppmjuka kravet

ligheter att erhålla diska medbor- på längre tids vis- tillstånd att vara le- gare. telse i Norge, då

damot i styrelse för det gäller tillstånd

danskt aktiebolag. för nordiska med-

borgare att driva

näring i landet.—

Ytterligare lag- ändringar förbe- redes.

27/1954

rätt till sportfiske

Sverige koordinerande

land

Frågan har dryftats vid överläggningar i Oslo och Stockholm samt vid det nor- diska fiskeriministermötet i Helsingfors i augusti 1956.

Fiskeriministeriet Enligt fiskelagen Samma villkor Den norska rege-

har överlagt med (503/51) 65 och gäller för ut- ringen har med-

sportfiskarnas och 83 §§ samt dess ländska som delat, att några

yrkesfiskarnas orga- verkställighetsför- för isländska åtgärder knappast

nisationer i frågan. ordning (695/51) medborgare kommer att vid-

9 § har utländska vad beträffar tagas från norsk

medborgare sam- rätten till sport- sida.

ma rätt att bedri- fiske.

va sportfiske i

Finland som lan- dets egna med- borgare.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 1H år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

åt

oo

28/1954

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

straffregisterutdrag

SLUTBEHANDLAD

29/1954

Genom cirkulärskri- önskemålen är

velser den 9 dec. tillgodosedda re1954

har fastställts, dan före rekomatt

begäran om straff, mendationens tillregisterutdrag

från komst enligt förfinländska,

isländ- ordningen om

ska, norska och sven- straffregister av

ska domstolar och år 1940.

åklagarmyndigheter

skall efterkommas,

då det uttryckligen

angives, att utdraget

skall användas i allmänt

brottmål.

Kriminaldomarkontoret

i

Reykjavik har

ålagts att på anmodan

tillställa

myndigheter

i annat nordiskt

land begärda

straffregisterutdrag.

Genom cirkulärskrivelse

har bekräftats

i Norge

redan tidigare

gällande praxis

att på begäran

tillställa myndigheter

i övriga

nordiska länder

straffregisterutdrag.

Kungl. Maj:t har den

20 maj 1955 (nr 253)

utfärdat lag om ändrad

lydelse av 9 §

lagen den 17 oktober

1900 om straffregister.

Vidare har

chefen för justitiedepartementet

den 1

augusti 1955 (nr 509)

utfärdat cirkulär angående

meddelande

av straffregisterutdrag

mellan de nordiska

länderna.

nordiska patent Utredningsarbete pågår inom en för frågans behandling tillsatt kommitté för

Sverige koordinerande nordiska patent.

land

30/1954

sjömansbeskattning

Sverige koordinerande

land

Internordiska sjömansskattekonferenser har hållits i december 1955 och i november

1956 med syfte bl. a. att överväga enhetligast möjliga regler beträffande

sjömansbeskattning. Utredningsarbetet i Sverige beräknas kunna avslutas försommaren

1957.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr JH år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. Rekommendationerna 1955

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

1/1955

nordisk lagstiftning om

konfiskation

Norge koordinerande

land

Förberedande undersökningar pågår inom justitiedepartement Särskild utrednings-

, . . , • man har tillkallats

och -ministerier. den 2 december 1955.

2/1955

tullfrihet m. m. för

barnfilm

tullfrihet och förenk- lad tullbehandling

m. m. av barnfilm

befrielse från nöjes- skatt för barnfilm

upprättande av en nor- disk barnfilmnämnd

Rekommendationen

SLUTBEHANDLAD

Frågan har behandlats vid ett nordiskt tullmöte i Helsingfors i juni 1956. Utred- ningsarbetet fortsättes.

På grundval av 1954

års nöjesskatteutred- ning har i proposi- tion 1957:66 före- slagits att visning

av barnfilmer, vilka

godkänts i denna

egenskap av den s. k.

barnfilmjuryn, skall

vara fri från nöjes- skatt.

En nordisk barnfilmnämnd har tillsatts och avhållit sitt första möte i Stockholm

den 20—21 juni 1956.

3/1955

nordisk paviljongan- läggning på Biennalen

Venedig

Sverige koordinerande

land

En internordisk kommitté har tillsatts för frågans utredning och sammanträtt

första gången i Köpenhamn den 11 oktober 1956. En delegation från kommittén

har den 16—21 oktober 1956 företagit en resa till Venedig för forhandlingar med

italienska myndigheter i tomtfrågan.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114- år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

4/1955

likvärdig läkar-, tandläkare

apotekar-, veterinär-,

sjukgymnastoch

sjuksköterskeutbildning
Norge

koordinerande

land

5/1955

tullättnader vid tillfällig

införsel av anläggningsmaskiner

m. m.

Danmark koordinerande

land

6/1955

samarbete på radions

och televisionens område
SLUTBEHANDLAD
-

7/1955

förbättring av trafikförbindelserna

mellan Island

och övriga nordiska

länder

SLUTBEHANDLAD

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Se uttalande vid rek. nr 14/1954.

De danska myndigheterna

anser, att

frågan lämpligen bör

upptagas av Nordiska

ekonomiska samarbetsutskottet

i samband

med frågan om

en gemensam nordisk

marknad.

Den önskade tullfriheten

förefinnes

redan i huvudsak.

Enligt

tullagens 90 § är

ifrågavarande

maskiner tullfria,

om de införes för

allmännyttiga ändamål.

I den isländska

tullagen bemyndigas

finansministeriet

att icke

uttaga andra

tullavgifter av

anläggningsmaskiner

m.m.

än en värdetull

beräknad

på den avtalade

hyran för

maskinen.

De norska myndigheterna

anser,

att frågan lämpligen

bör upptagas

av Nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet

i

samband med frågan

om en gemensam

nordisk

marknad.

Den önskade tullfri

heten förefinnes redan

i huvudsak. 1952

års tulltaxekommitté

har den 5 december

1956 avlämnat betänkande

med förslag

till tulltaxeför

ordning (SOU 1956

60). På sidorna 93—

97 i betänkandet har

kommittén behandlat

hithörande fråga.

lR5an<?e samarbete försiggår mellan de nordiska radioföretagen,

beträffande television rek. nr 4/1957.

Se vidare

En för frågans utredning tillsatt kommitté, Isländsk-skandinaviska trafikkommitten,

har under 1956 avslutat sitt arbete och i ett den 26 september 1956 avgivet

betänkande redcmsat sin uppfattning beträffande möjligheterna att öka turisttratiken,

sjofartsforbindelserna och samhandeln mellan Island och de skandinaviska

landerna.

os

o

Kungl. Maj.ts skrivelse nr in år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

8/1955

lättnader för den inter- nordiska lastbils- och

busstrafiken

Norge koordinerande

land

En överenskommelse mellan Danmark, Norge och Sverige om vägtransporter har

trätt i kraft den 1 juni 1955. Sedan Finland i oktober 1956 förklarat sig berett

att ansluta sig till överenskommelsen, förberedes en ny överenskommelse mellan

de fyra länderna. — Vid ett möte i Köpenhamn den 7—9 november 1955 mellan

representanter för kommunikationsdepartementen i Danmark, Norge och Sverige

uppnåddes enighet om att tillstånd till personbefordran med omnibus genom ett

land icke skall krävas, under förutsättning att passagerare icke avlämnas eller

upptages i genomfartslandet.

9/1955

samordning av järn- vägstaxorna

Danmark koordine- rande land

De nordiska statsjärnvägarna bedriver ett fortlöpande samarbete beträffande såväl

persontrafik- som godstrafiktaxorna. Under år 1956 har bestämmelserna i »Nor- disk Godstariff» gjorts enhetliga. Vidare har enhetliga bestämmelser om delloss- ning eller dellastning av vagnslastsändningar på transportvägen införts. — Ut- redningsarbete pågår vad beträffar en gemensam styckegodstariff, omfattande

även Finland. — Beträffande de ekonomiska relationerna mellan de danska,

norska och svenska järnvägsförvaltningarna har beslut fattats att införa ett för- enklat redovisnings- och avräkningssätt beträffande godssändningar. — Vad per- sontrafiken beträffar kan utfärdandet av biljetter och inskrivning av resgods nu- mera ske till samtliga statsbanestationer i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Enhetliga regler för avbrytande av resa har införts. — överenskommelse har ny- ligen träffats mellan de nordiska statsjärnvägarna att utge en ny utgåva av

»Nordisk godstariff» vid tidpunkten för den nya svenska lokala godstariffens

ikraftträdande (förmodligen vid årsskiftet 1957—1958), vilken skall omfatta aven

Finland (trafik över Haparanda och över fartygsleden Stockholm Skeppsbron—

Åbo hamn). Arbetet med den nya utgåvan har redan påbörjats. — Se även vid

rek. nr 14/1955.

10/1955

nordisk arbetsmarknad

för apotekare m. fl.

Norge koordinerande

land

Se uttalande vid rek. nr 14/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11A ur 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Nr

11/1955

fritagande av myndighets

försändelse från

tullgranskning

SLUTBEHANDLAD

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Fr. o. m. 1 januari

1957 utlämnar postväsendet

direkt till

adressaten utan tullmyndigheternas

mellankomst

sådana

stämplade försändelser

från myndigheter

i Finland, Island,

Norge och Sverige,

varav genom påstämpling

eller på

annat sätt framgår,

att försändelsen innehåller

officiella

dokument, trycksaker

e. d. Även försändelser,

som ankommer

som styckegods

med fartyg,

järnväg eller flyg,

kan utlämnas tullfritt

och utan tullgranskning

mot

adressatens på tro

och heder avgivna

förklaring, att försändelsens

innehåll

är av nämnda slag.

Förslagets genomförande

kräver

lagändring. En

proposition i saken

håller på att

utarbetas.

Beträffande

postförsändelser

mellan

myndigheter

gäller redan

den praxis, att

sådana försändelser

ej tullgranskas.

Vad

angår fraktförsändelser

har

finansministeriet

förklarat

sig berett att

ålägga tullmyndigheterna

att

ej öppna sådana

försändelser,

om dessa

är stämplade

och förklaring

avgives om att

de endast innehåller

dokument

och trycksaker

utan

kommersiellt

värde. Frågan

om försändelser

från myndighet

till privat

adressat är

under övervägande.

Utredning pågår.

Från norsk sida

har man ansett

inga hinder föreligga

beträffande

fritagande från

tullgranskning av

försändelse från

myndighet till

myndighet. Svårigheter

uppstår

när det gäller försändelse

från

myndighet till

privat adressat.

Genom kungörelse

den 4 maj 1956 (nr

196) om ändrad lydelse

av 147 § tullstadgan

den 7 oktober

1927 (nr 391)

har stadgats, att till

adressat i Sverige

inkommande försändelse,

som avsänts

från myndighet i

Danmark, Finland,

Island eller Norge,

må utan förtullning

utbekommas från

tullverket eller, vad

angår postförsändelse,

från postverket,

därest försändelsen

är försedd med den

utländska myndighetens

sigill samt det

av försändelsens omslag

eller eljest tydligt

framgår, att den

endast innehåller

handlingar och

trycksaker, som icke

är tullbelagda.

05

IO

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark Finland Island Norge Sverige

12/1955

revision av den nor- diska äktenskapslag- stiftningen

Danmark koordine- rande land

Vid justitieministermötet i Helsingfors i oktober 1956 har enighet nåtts om till-

sättande av nationella expertkommittéer för frågans utredning och för utarbetan- de av lagförslag.

Justitieministeriet Sakkunniga har Sakkunniga har den

har inhämtat utta- den 22 november 7 december 1956 till-

landen från en rad 1956 tillkallats för klal.11ats.. for att ve^''

myndigheter och in- att utreda frågan stalla översyn av ak-

stitutioner. om revision av äk- tenskapslagstiftning-

tenskapslagstift- en ock darmed sam- ningen och där- manhangande frågor,

till anslutna stad- ^gandeo^_

13/1955

översättning av facklit- teratur från finska och

isländska till annat nor- diskt språk

SLUTBEHANDLAD

Rekommendationen ersatt av rek. nr 3/1957.

14/1955

internordiska resor för

skol- och förenings- ungdom

SLUTBEHANDLAD

Vid gruppresor av föreningsungdom mellan de nordiska länderna medgives sedan

den 1 april 1956 nedsättning för deltagare som icke fyllt 21 år (tidigare 20 år).

För grupper av skol- och föreningsungdom skall avgift för varje grupp erlaggas

för minst 10 elever ungdomar och en lärare resp. ledare. För grupp med minst

15 betalande vuxna medgives, förutom rabatt, fri färd för en vuxen per begyn- nande 50-tal betalande vuxna. Undersökning pågår vid de europeiska jarnvags- förvaltningarna om möjligheten att fastställa en enhetlig övre åldersgräns av 14

år för biljetter till halvt pris.

15/1955

post- och teletaxor

a)

korsbandsportot

Förslaget att porton motsvarande inrikes avgifterna tillämpas för trycksaker,

affärshandlingar och varuprov t. o. m. 1000 g vikt i den internordiska postutvax- lingen har genomförts i samtliga nordiska länder fr. o. m. den 1 januari 1957.

_ Frågan om särskilda nordiska regler torde sakna aktualitet, sedan Nordiska

parlamentariska kommittén för friare samfärdsel m. m. i sitt slutbetänkande den

29 september 1956 frånfallit sitt förslag i denna punkt.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr ilk år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland Island

Norge

Sverige

b)

teleprinter- och telex- taxor

Rekommendationen

SLUTBEHANDLAD

br. o. m. den 1 januari 1956 gäller i Danmark, Finland, Norge och Sverige: 1) att

hyresavgifterna för fasta teleprinterförbindelser fastställts till % av tidigare

gällande avgifter för förhyrda telefonförbindelser; 2) att viss sänkning av telex- taxorna ägt rum samt 3) att särskilt reducerade taxor fastställts för abonne- mangstelexskrivningar.

16/1955

samarbete beträffande

trafiklagstiftningen

Danmark koordine- rande land

Frågan har behandlats inom Nordiska parlamentariska kommittén för friare

samfärdsel m. in. Kommittén har den 9 september 1955 avgivit ett betänkande

om »Nordiska vägtrafikbestämmelser m. m.»

Ett förslag till ny Justitieministe- trafiklagstiftning, riet kommer

som bygger på att inom den

samnordisk närmaste tiden

grund, behandlas framlägga ett

f. n. i riksdagen, förslag till ny

trafiklag. För- slaget har ut- arbetats av en

kommission,

som i sitt ar- bete tagit hän- syn till trafik- lagstiftningen

i övriga nor- diska länder

samt till fram- lagda internor- diska förslag

på detta om- råde.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr lli

4. Rekommendationerna 1956

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

1/1956

samarbete om nordiska

medborgares rättsliga

likställighet

SLUTBEHANDLAD

Frågan har varit föremål för överläggningar vid möte den 19 april 1956 mellan

de nordiska utrikesministrarna och Nordiska rådets presidium. Därvid uppskots

ärendet tillsvidare.

Statsrådet beslöt

den 20 december

1956 att medgiva

rådets juridiska

niomannakommit- té att direkt vända

sig till ministeri- erna i Finland och

samarbeta med

dem. __—

2/1956

gemensam nordisk

journalistutbildning

SLUTBEHANDLAD

Vid ett möte i Köpenhamn den 16—17 januari 1957 mellan ^eträdare för de

nordiska press- och journalistorganisationerna har antagits stadga PnP£rl År

budgetförslag och kursplan för den högre nordiska journalistutbildningen vid Ar- hus universitet. Den första kursen beräknas taga sin början i februari 1958.

. ....... Chefen för ecklesia-

Statsmimsteriet har stikdepartementet

anmodat forestånda- jlar j statsverkspro-

ren for »Journalist- positionen till 1957

kursus ved Aarhus £rs riksdag föresla-

Umversitet» att fore- git> att anslag med

stå arbetet med utar- 17 500 kr_ ska]j utgå

betande av förslag till gemensam nor-

ang. den nordiska disk journalistutbild-

journalistutbildning- ning efter de riktlin-

ens organisation. jer Som uppdragits i

EU anslag på 32 400 Jdet betänkande, som

kr- har beviljats for avgivits av rådets

*1il1''?j*a?a®®an<^e aV kommitté för ända-

utbildningen. målet (Nordisk Råd,

1956 s. 336—346).

Kungl. Maj.ts skrivelse nr år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

3/195G

en fond för kulturellt

samarbete

Danmark koordine- rande land

Regeringarna har i enlighet med rekommendationen begärt Nordiska kulturkom- missionens yttrande i saken.

4/1956

ökat samarbete på det

kriminologiska områ- det

Sverige koordinerande

land

Frågan har behandlats vid en nordisk konferens i Stockholm den 13—14 decem- per 195b, varvid bl. a. föreslogs tillskapandet av ett nordiskt samarbetsorgan för

kontakt mellan nordiska kriminologer.

En utredningsman

(prof. Johs. Andenses,

Oslo) har den 21 de- cember 1956 förord- nats av svenska rege- ringen för verkstäl- lande av utredning

rörande formerna

för ökat nordiskt

samarbete inom kri- minologin.

5/1956

utvidgning av det

straffrättsliga samar- betet

Sverige koordinerande

land

Ett förberedande utredningsarbete har inletts, bl. a. vid ett möte i Stockholm den

31 oktober—2 november 1956.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11i år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

6/1956

tull- och passkontroll

vid gemensamma stationer

m. m.

Norge koordinerande

land

1. gemensamma tullstationer
-

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Representanter för svenska generaltullstyrelsen

och norska finans- og tolldepartementet

har undersökt möjligheterna

till samverkan mellan norska och svenska

tullstationer, och överläggningar

härom har ägt rum i Oslo och Stockholm.

— Sedan undersökningarna slutförts,

har svenska generaltullstyrelsen hos

Kungl. Maj :t hemställt om tillstånd till

praktiska prov med samverkan mellan

norska och svenska tullstationer.

2. befrielse från tullkontroll

beträffande

vissa slag av inskrivet

resgods

Frågan har överlämnats till Nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel

m. m. Förslag i ämnet har framlagts av kommittén i dess den 29 september

1956 avgivna slutbetänkande.

Finansministeriet

har bemyndigat generaldirektören

för

statsbanorna att vidtaga

åtgärder för att

använda cyklar, skidor

och barnvagnar,

som införes som inskrivet

resgods från

något av de nordiska

länderna, utlämnas

till den resande utan

tullverkets mellankomst.

Bestämmelser

härom gäller fr.o.m.

den 1 januari 1957.____

05

-1

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 114 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

7/1956

in- och utförsel av upp- lysningsfilmer m.m.

utan tullgranskning

Danmark koordine- rande land

Frågan har behandlats på det nordiska tullmötet i Helsingfors den 14—20 juni

1956.

Danska tullmyndig- Generaltullstyrelsen

heter har framlagt anser icke tillräck- ett förslag till frå- liga skäl finnas att i

gans lösande, som detta fall avvika från

dock ej övriga län- normal tullbehand-

der godtagit. ling (se Nordiska rå-

det, 3. sessionen, s.

452-4).

8/1956

samarbete om trans- portekonomisk forsk- ning

Norge koordinerande

land

Vid sammanträde i Oslo den 25 oktober 1956 mellan representanter för de

danska, norska och svenska kommunikationsdepartementen har enighet nåtts om

tillskapandet av ett internordiskt organ för samordning av de nordiska länder- nas transportekonomiska forskningsverksamhet.

9/1956

åtgärder för undvikan- de av dubbelbeskatt- ning

Danmark koordine- rande land

EU löpande samarbete försiggår mellan finansdepartementen i de nordiska län- derna, varvid på dubbelbeskattningens område uppkommande spörsmål upp- märksamt följes.

Danmark för för- Det nya norska Mellan Sverige och

handlingarmed Nor- källskattesyste- övriga nordiska län- ge resp. Sverige om met, som trätt i der ingångna skatte-

nya dubbelbeskatt- kraft den 1 janua- avtal, vilka revideras

ningsavtal. Förhand- ri 1957, kommer tid efter annan, har

lingar avses skola att minska antalet såvitt görligt undan-

upptagas med Island dubbelbeskatt- röjt dubbelbeskatt-

under våren 1957. ningsfall mellan ning.

Norge och Sverige.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr in år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

10/1956

en nordisk sjukhustid- skrift

Sverige koordinerande

land

Sygehusforeningen — — — Inrikesdepartemen-

har uttryckt vissa be- tet har ansett det _

tänkligheter med lämpligt utse en m-

hänsyn till förslagets ternordisk arbets-

praktiska genomfö- grupp för utreda

rande men har med- förutsättningarna for

delat sitt intresse för tillskapandet av en

närmare överlägg- gemensam nordisk

ningar, om sjukhus- sjukhustidskrift,

föreningarna i övri- överläggningar har

ga nordiska länder i detta syfte ägt rum

ansluter sig till för- inom medicinalsty-

slaget. relsen.

11/1956

samarbete i lagstift- ningsfrågor

SLUTBEHANDLAD

Regeringarna har förklarat sig villiga att medverka till att de i rekommendationen

angivna riktlinjerna följas i det nordiska lagstiftningssamarbetet.

12/1956

översättning till världs- språk av nordisk litte- ratur

SLUTBEHANDLAD

önskade medel har — — — Chefen för ecklesia-

ställts till förfogande stikdepartementet

för det fortsatta ut- har i statsverkspro-

redningsarbetets be- positionen till 1957

drivande års riksdag föresla-

git, att reservations- anslaget till Främ- jande av nordiskt

kulturellt samarbete

uppräknas med ett

belopp, som bl. a. av- ser att täcka det be- gärda anslaget för

utredning av frågan.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

13/1956

upphävande av tull- och

importrestriktioner på

böcker och trycksaker

SLUTBEHANDLAD

Frågan om tullfrihet

behandlas i nordiska

ekonomiska samar- betsutskottet.

Viss översyn av

praxis beträffande

införseltillstånd för

böcker m. m. har

ställts i utsikt.

Tull uttages en- dast på inbundna

böcker, som ut- kommer på norskt

förlag och impor- teras till Norge.

De norska myn- digheterna anser

sig f. n. ej kunna

ändra gällande

bestämmelser.

Önskemålen är redan

i huvudsak tillgodo- sedda. Vid ett genom- förande av 1952 års

tulltaxekommittés

förslag kunna de an- ses bli helt tillgodo- sedda.

14/1956

nordisk samverkan på

näringsforskningsom-

Rekommendationen ersatt av rek. nr 5/1957.

SLUTBEHANDLAD

15/1956

möten mellan de mi- nistrar, under vilka häl- sovårdsväsendet sorte- rar

Norge koordinerande

land

—

—

—

—

—

16/1956

förenhetligande av de

olika ländernas lagstift- ning om trafikonykter- het

Sverige koordinerande

land

—

—

Trafikalkoholut- valget av 1954

framlade den 21

ianuari 1956 ett

förslag till lag- stiftning, som

Tillsättandet av en

utredning med upp- drag att lösa till frå- gan hörande veten- skapliga och lagtek- niska problem förbe-

■^1

o

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 774 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge Sverige

överensstämmer redes. Till 1957 års

med det i rådet riksdag har avläm-

vid dess fjärde nats proposition med

session behandla- förslag till skärpning

de förslaget (se ning av trafiknykter-

Nordisk Råd, 4. hetslagstiftningen,

session 1956, sid.

402—419).

17/1956

samarbete på alkohol- forskningens område

SLUTBEHANDLAD

Vid en konferens den 21—22 september 1956 i Helsingfors har vissa riktlinjer

för samarbetet på detta område uppdragits.

18/1956

samarbete om invalid- vård och de partiellt

arbetsföras problem

Finland koordinerande

land

Frågan har av regeringarna hänskjutits till Nordiska socialpolitiska kommittén,

som genom ett underutskott påbörjat utredningsarbetet.

19/1956

likvärdig utbildning

och gemensam arbets- marknad för hälso- systrar

Norge koordinerande

land

Se uttalande vid rek. nr 14/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 1H år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

20/1956

samverkan på rensköt- selns område

Finland koordinerande

land

— Lantbruksmini- — Samverkan be- En kommitté, som

steriet anser att träffande vissa den 20 augusti 1956

en samnordisk uppgifter bör in- tillkallats av jord- kommitté bör om- ledas. bruksministern för

besörja erforder- utredning ang. ren- ligt samarbete. slakt m. m., samt en

år 1955 tillkallad

kommitté för utred- ning av frågan om

renmärkning stude- rar bl. a. även ren- skötseln i Norge och

Finland.

21/1956

ökat samarbete beträf- fande atomforskning

och atomenergiens fred- liga bruk

SLUTBEHANDLAD

Rekommendationen ersatt av rek. nr 10/1957.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 1li år 1957

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.